Lust att leda i lust och leda om tillit och tillförsikt Torbjörn Sandén Åbo Akademi Centret för livslångt lärande 4.10.2016 1
Centret för livslångt lärande Fortbildning Rektorsutbildning Öppen högskolutbildning Regionala utvecklingsprojekt Vasa Språkundervisning Åbo 2
Åbo Akademi 4 fakulteter 4000 studerande 1200 personal Nordisk profil Åbo Akademi 1640 Åbo Akademi 1918 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 Uppsala 1477 Tartu 1632 Lund 1666 4.10.2016 3
Finlandssvenskarna 300 000 finlandssvenskar (5,6 % av befolkningen i Finland) Åland är ett enspråkigt svenskt landskap med självstyrelse där det bor 26 000 personer. Positivt: Finlandssvenskarna föder i dag fler barn i medeltal än vad hela befolkningen gör. Dock har emigrationen till Sverige igen ökat och fler och fler söker jobb också i Norge. fler barn i tvåspråkiga familjer registreras som svenskspråkiga och går i svensk skola. Negativt: språkstrider, minoritetsproblematik 4.10.2016 4
Riksdagsval 19.4.2014 CENTERN 49 mandat (21 %) SANNFINLÄDARNA 60 38 mandat (18,2 %) SAMLINGSPARTIET 50 37 mandat (17,6 %) SDP 34 mandat (16,5 %) 40 GRÖNA 15 mandat (8,5 %) 30 VF 12 mandat (7,1 %) SFP 20 9 mandat (4,9) KD 5 mandat (3,5 %) 10 Övriga 1 mandat (0,6 %) 0 5
Asylsökande 2014-2015 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Sverige Norge Danmark Finland 2014 2015 4.10.2016 6
UTBILDNING I FINLAND grunden för Finlands välfärd kompetens är Finlands främsta tillgång under de senaste åren har finländska ungdomars kunnande försämrats i senaste PISA undersökningen har finländarnas matematiska färdigheter försvagats näst mest bland OECD-länderna det har skett förändringar i de ungas livsstil och tankevärld, attityder som har en negativ inverkan på inlärningen har blivit starkare och andra aktiviteter konkurrerar med skolan om de ungas uppmärksamhet UBS (2015). Framtidens grundskola 4.10.2016 7
Reformlogik Reformlogik Förbättra MOTIVATIONEN Mångsidiga INSATSER KUNNANDE och KOMPETENS Framtidens grundskola Reformpaket Nya grunder för läroplanen 2014 Skolans verksamhetskultur Principen om närskola Ekonomiska resurser Inlärning och pedagogik Ledning Lärarnas arbetstid Lärarnas utbildning och fortbildning Utvärdering och uppföljning Ny läroplan Fortbildning av lärare och rektorer Alla skolor får en tutorlärare (7,5 milj.) Nyaste forskningen ska stöda skolornas utveckling (8 milj.) Lärarutbildningen förnyas (7 milj.) Kommunala utvecklingsplaner Nationella projekt och nätverk (Ex. Fyren) Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande
Tre teman Bilden av skolan Vad är viktigt? Vilka signaler sänder skolan ut om vad som är betydelsefullt? Tillit och tillförsikt 4.10.2016 9
Bilden av skolan - ryktet Vare sig vi vill det eller inte skapar folk en bild av vår skolor på basis av sina personliga erfarenheter samt kommunikationen om och från oss vårt rykte skapas i vilket fall som helst. Den avgörande frågan lyder: Försöker vi själva som organisation behärska processen som skapar vårt rykte i omgivningens ögon eller låter vi andra definiera det? Jouni Heinonen, 2008 4.10.2016 10
Bilden av skolan i sverige Fyra påståenden: 1. Skolan i Sverige har ett gott rykte 2. Skolan i Sverige har ett dåligt rykte 3. Skolan i Sverige är bättre än sitt rykte 4. Skolan i Sverige är sämre än sitt rykte 4.10.2016 11
- Den offentliga bilden + - Den offentliga bilden + - Verkligheten + Ryktesfällan (sämre än sitt rykte) Ett gott rykte Problem i verksamheten (Dåligt rykte) Kommunikationsproblem (Bättre än sitt rykte) - Verkligheten + Lars Rosenblad, kommunikationskonsult, 2013 4.10.2016 12
Den mediala bilden Universiteten kan bli nästa krisområde i utbildnings- Sverige. SvD 9.4.2015 Så djup är den svenska skolans kris Nationalekonomen Jonas Vlachos ger en mörk bild av den svenska skolan. Betygssystemet, kommunaliseringen och marknadskrafterna verkar alla åt fel håll. Forskning och framsteg 4.3.2014 Pisa 2012: Finländska ungas kunskapsnivå har sjunkit Genomsnittet för finländska ungas matematiska färdigheter var på tolfte plats bland de 65 deltagarna. 2003, då matematik senast var huvudområde, kom Finland på andra plats. Det nationella genomsnittet för matematik har sjunkit betydligt jämfört med undersökningen 2003. Även läskunnigheten och de naturvetenskapliga färdigheterna har blivit klart svagare. Pressrelease 03.12.2013 4.10.2016 13
Ur spår Sverige! Nu kör Norge om i flera internationella kunskapsmätningar. Lärarnas tidning 06.04.2013 4.10.2016 14
Hur é läget? - Det är fullt upp? - Fy fan! - Man kan int nå annat än skratt - 125 arbetsdagar kvar i år, 213 till pension - Allt é åt helvete! - Har du ett ledigt jobb? Men givetvis också: Toppen! Intressant! Givande! Spännande! 4.10.2016 15
4.10.2016 16
Bilden av skolan några slutsatser Att skapa en bra bild av verksamheten/bygga ett gott rykte skall vara centralt för all kommunikation Verksamheten skapar ryktet; det du gör, det du säger, det andra säger om dig Kommunikationen kan förbättra eller försämra ryktet Ryktesrisker; dåliga resultat, mobbning, problem med fastigheten, missnöjd personal Ryktet blir allt viktigare; jfr sociala medier, konkurrens osv Skolans kärnbudskap: Vad är det som är viktigt av det som är viktigt? 4.10.2016 17
Identitet De karaktäristiska drag hos en organisation som är centrala, urskiljande och varaktiga (Albert & Whettens,1985) det vi är Jfr Konkurrerande synsätt: den sociala identiteten, den önskade identiteten, yrkesidentiteten, den lokala identiteten, företagsidentiteten 18
LÄRARE ÄR DEN MEST NÖJDA YRKESKÅREN I FINLAND KÄLLA: FORSKNINGSINSTITUTET EPSI RATING 2012 4.10.2016 19
Talis 2013 Lärarna och rektorerna tycker om sitt arbete och respekten för lärande är hög i vårt samhälle (57 % av lärarna) Sverige (5 %), Estland (14 %), Danmark (18 %), Norge (31 %). De goda sidorna i lärarskapet överväger hos 95 % av lärarna i Finland. De är nöjda med vad de gör i skolan (95 %) och njuter av sitt arbete (91 %). De rekommenderar sin skola som en bra arbetsplats (88 %) och om de fick besluta på nytt skulle de fortfarande välja läraryrket (85 %). Klasstorleken har inte någon större betydelse för lärarnas tillfredsställelse med arbetet i Finland. 4.10.2016 20
VAD ÄR VIKTIGT I SKOLAN? Vilka signaler sänder skolan ut på vad som är betydelsefullt? Vilken är skolans målstruktur? 4.10.2016 21
En målstruktur som i huvudsak fokuserar på lärande sätter kunskap, förståelse och individuell förbättring i förgrunden. Centralt blir då att eleverna lär sig, ständigt utvecklas och försöker göra sitt bästa. En prestationsorienterad målstruktur däremot lägger vikt vid elevernas resultat och jämförelser mellan skolor. Betydelsefullt blir då att eleven har framgång i prov och att eleverna i jämförelser med andra skolor lyckas väl. Skaalvik och Skaalvik (2009) Kan dessa två synsätt kombineras? I så fall hur skulle ni beskriva: En målstruktur med lärande, resultat och välmående i fokus 4.10.2016 22
Vad är viktigt för rektor? Och vad är viktigt för lärarna? Att göra ett gott jobb? Bli uppskattad som lärare/ledare Lön för mödan Utmaningar och variation Att kunna påverka, makt Osv. 4.10.2016 23
OCH VAD TÄNKER LÄRARNA? 1. Vad eller vilka beteenden, handlingar hos mig som rektor skulle avsevärt underlätta ditt arbete som lärare? -------------------------------- 2. Med utgångspunkt i era svar tre slutsatser: Vad borde en rektor således ägna sin tid åt. 4.10.2016 24
När förtroendet tryter Exemplet England Fyra av tio nya lärare slutar inom ett år (Weale, S., 2015) Fusk har visat sig vara utbrett i brittiska skolor och universitet (Adams, 2015a Förlorad generation av barn som berövats skolidrotten (Knights, 2015) Mer än 400.000 skolbarn undervisas av obehöriga lärare (Wintour, 2014) Riktlinjer för att förbättra skolor hade ingen effekt (Adams, 2015 b) 4.10.2016 25
När eleverna börjar i gymnasiet är de flesta vana vid att gå in och ut genom klassrummet under lektionstid utan att fråga läraren, prata i telefon, störa och 4.10.2016 26 tjafsa med läraren och andra, surfa på Jag är läraren som har gett upp Jag har under 30 år arbetat som gymnasielärare på olika tekniska program, men i somras gav jag upp. Nu vill jag förklara varför, skriver Per Kedland. Svenska dagbladet 27 september
Forskning om rektorer i Finland 80 % av rektorerna känner sig överbelastade 50 % vill byta jobb (70 % i en Holländsk undersökning, 2005) Elevvården upplevs särskilt belastande Uppdraget och uppgiften är oklar. Rektorn ägnar sig minst åt pedagogiskt ledarskap 70 % av rektorerna upplever att de gör saker som andra yrkesgrupper borde sköta. Rektorer i små skolor upplever en särskild belastning och ser sig mer som lärare än ledare. Vuohijoki T. O. (2006). Pitää vain selviytyä. Mäkelä, A. (2007). Mitä rehtorit todella tekvät Sandén, T. (2007). Lust att leda i lust och leda 4.10.2016 27
Nicholas Barnard (2000) rapporterar i en artikel i TES, London Times Educational Supplement från Warwickshire, ett distrikt med 250 skolor, 40 % av rektorskåren hade besökt läkaren och 30 procent åt mediciner. 20 % hade allvarliga sjukdomssymtom såsom högt blodtryck, sömnproblem, depressioner, bulimi, magproblem, muskelproblem och hudsjukdomar. 20 % drack för mycket, 15 % hade alkoholproblem. Mer än 50 % av rektorerna uppgav att familjen led p.g.a. för mycket stress 25 % av de tillfrågade sökte ett mindre stressande jobb. Vissa rektorer jobbade 70 timmar i veckan. Warwickshire hade valts ut eftersom det ansågs vara ett välfungerande skoldistrikt. 4.10.2016 28
VARFÖR BLIR MAN ÖVERHUVUDTAGET REKTOR? Trygghet 5 % Slumpen 15 % Uppmuntran 20 % Självförverklig ande 60 % Sandén, T. (2007). Lust att leda i lust och leda 4.10.2016 29
Slumpartade händelser Man kan inte kalla det motivation precis. Mina kolleger vilka jag jobbade med de två första åren slutade, den ena sjukpensionerades och den andra slutade helt och hållet med lärararbetet. Jag var den enda läraren kvar i skolan. (jag brukar säga: på fel plats vid fel tid ) (R26). Sandén, T. (2007). Lust att leda i lust och leda 4.10.2016 30
Mera tid! 4.10.2016 31
Tillit och Tillförsikt Förtroende för, hoppfullhet, förtröstan, tro på eller tilltro till en gynnsam utveckling 4.10.2016 32
Massflykten från det personliga ansvaret Rika direktörer skyller sina optionsklipp på styrelsen Eleverna skyller sina dåliga betyg på lärarna eller skolan Föräldrar till snattande barn skyller på dålig övervakning från skolans sida Invandrare som begår brott skyller på rasism Folk som inte klarar lånen skyller på bankerna (det är för lätt att låna) Heberlein, A. (2008) 4.10.2016 33
Rika direktörer skyller sina optionsklipp på styrelsen Eleverna skyller sina dåliga betyg på lärarna eller skolan Föräldrar till snattande barn skyller på dålig övervakning från skolans sida Invandrare som begår brott skyller på rasism Folk som inte klarar lånen skyller på bankerna (det är för lätt att låna) Heberlein, A. (2008) 4.10.2016 34
Brukar du skylla ifrån dig? Tycker du att andra skyller ifrån sig? Aldrig Sällan Ofta Andra? Du? Alltid 0 10 20 30 40 50 60 Hämtad från www.svd.se/nyheter/dagsidan/samhälle/artikel_1021117.svd 4.10.2016 35
The 2015 Legatum Prosperity Index 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Ekonomi, Företagsamhet och möjligheter, Styrelse, Utbildning, Hälsa, Trygghet och säkerhet, Personlig frihet, Socialt kapital 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
Norge och Sverige bland Europas mest konkurrenskraftiga länder 4.10.2016 37
Hur gick det så här? Elevhälsan är viktigt för goda resultat. Ett av de centrala målen på er skola för verksamhetsåret 2016 var att genom olika insatser förbättra elevernas välmående. För ändmålet har skolan fått rejält med projektmedel. Då du för tillfället blickar tillbaka, funderar på er satsning och de resultat detta ledde till kan du konstatera att utfallet var t.o.m. bättre än du kunnat ana. Utgå från dina erfarenheter av skolan och dess vardag och fundera över följande: Vad var det som hände? Vad var orsaken till att det gick så bra som det gick? Då du för tillfället blickar tillbaka, funderar på er satsning och de resultat detta ledde till kan du konstatera att projektet egentligen aldrig kom igång. I ärlighetens namn var utfallet lika med noll. Utgå från dina erfarenheter av skolan och dess vardag och fundera över följande: Vad var det som hände? Vad var orsaken till att det hela gick åt skogen? 4.10.2016 38
Tillit Förenande för de flesta finländska skolreformer som genomförts efter 1970 och framåt är att de mycket mer haft tillit och förtroende som byggelement framom övervakning och kontroll (Sahlberg, 2008). 4.10.2016 39
Den nationella utbildningspolitiken stöder kvalitativ offentlig utbildning för alla oberoende av inkomst 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Ideal Real difference 4.10.2016 40
Kapitelrubriker i en bok om Tillit Red. Fink, D. Australia- halfway to anywhere Canada - at the tipping point Finland - trust under pressure Lithuania - faster than history, slower than a lifetime Sweden a post modern cocktail England - reform in a hurry USA - and the pendulum swings 4.10.2016 41
Sannolikheten för att en skola med hög tillitsfaktor förbättrar sin testresultat är tre gånger större än i en skola med låg tillitsfaktor (Bryk, Schneider, 2002, s.111). 4.10.2016 42
Entreprenören = tillvaratar kreativiteten, kommer ständigt med idéer, gillar förändring Administratören = Planerar, inför rutiner, ser till att verksamheten flyter Producenten = Ser till att det händer, omsätter i konkret verksamhet Integreraren = värnar om de mänskliga dimensionerna, uppmuntrar samarbete Blomstring (PAEi) Ungdom (paei) Mognad (PAeI) Aristrokrati (paei) Tidig byråkrati (pa-i) E= entreprenören A= administratören P= producenten I= integreraren Barndom (PaEi) Byråkrati (-A--) Idé (paei) Baby (Paei) En organisations uppgång och fall Död Ichak Adizes, 1987 4.10.2016 43
torbjorn.sanden@abo.fi Hemsida: www.cll.fi 4.10.2016 Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi /Sandén 44