2

Bilaga 1 1

2

3

4

5

6

Bilaga 2 Frågor till studenterna i SFBX04 inför den muntliga examinationen 1. Hur länge har du vistats/bott i Sverige? 2. Varifrån kommer du? Vilket är ditt modersmål? 3. Vilken är din starka sida när det gäller det svenska språket; att tala eller att skriva? Varför tycker du det? 4. Vad tycker du själv att du har svårt för i det svenska språket? Muntligt/skriftligt. Varför tycker du det? 7

Bilaga 3 8

Bilaga 4 Skrivuppgift SFBX04, 100505 Glädjen med andra språk - Det lättaste är att läsa ett främmande språk. Att tala är värre, det krävs mod, man måste acceptera sina språkfel, sin tokiga satsmelodi, sina felaktigt valda ord. - Det allra svåraste är att förstå talat språk. - En stor hjälp är kroppsspråket. - Man ska absolut inte rätta den man talar med, det förstör kommunikationen. - Man ska inte säga och skriva vad man verkligen vill och känner annat än på sitt eget språk. - Det är påfrestande att vara i språkligt underläge. - Ibland är man trött och ibland fungerar inget alls. Använd dig av ovanstående påståenden och skriv ner dina egna tankar om hur det är att lära sig ett nytt språk. Skriv ca 300 ord. Lycka till! /Anna 9

Bilaga 5 Transkriptionsnyckel (enligt Lindberg, Inger (2004), Samtal och interaktion ett andraspråksperspektiv. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.) anger var en överlappning börjar a b c bokstaveras me- avbrutet tal = anger att yttrandet fortsätter / kortare paus? frågeintonation (MEN) tal i annans tur betonad stavelse (1) paus i sekunder (.) anger inandning. sägs med skrattande röst (kommentar) transkriberarens kommentar 10

Bilaga 6 Transkription med informant 2 (I2) 1. S: E de vanligt me den här typen av reklam som nämns i artikeln, tror du? 2. Varför använder man sig av den? Det här är alltså ifrån en artikel i en tidning. 3. I2: Ja tycker de e ganska vanligt att (2) de finns / sådana saker men (2) eftersom man vill (2) tro att de finns andra / andra sätt att tappa vikten men (7) 4. S: Vad e de som gör att vi påverkas på olika sätt av reklam? 5. I2: (4) Ja förstår inte / 6. S: Vi möter reklam varje dag i tidningar, på Tv och i radio, påverkar det oss som 7. människor? Gör det något med oss? 8. I2: Kanske någon / någon kan göra de. 9. S: Ja, brukar du titta på Tv-reklam? 10. I2: Nej (7) 11. S: Får du reklam hem i postlådan? 12. I2: Inte så mycket. (2) I alla fall i Sverige, ja har inte fått ingenting. 13. S: Nej ok, hemma i Finland då? Brukar du läsa reklamen som kommer? 14. I2: Ibland / men inte sådana / den här. 15. S: Nej, ok inte om bantningspiller. 16. I2: Eftersom ja tycker att de e en bluff / att prata om bantarpiller. 17. S: Vi kan titta på fråga tre: vilken grupp av människor vänder sig den här reklamen 18. till? 19. I2: Kvinnor. 20. S. Aha, nån särskild grupp av kvinnor? 21. I2: Kanske dom som e / över fyrtio / femtio / o som inte velat göra något annat (3) ja 22. vet inte men ja tycker att de e inte så onga människor som (5) e intresserad av de här 23. reklamen. 24. S: Nä, ok. Vi kan säga nåt om fråga fyra också. Kroppsidealet har varit olika i olika 25. tidsperioder. Har du nåt exempel på det? Hur ser man på motion, bantning och 26. jättesmala kvinnor i USA t.ex. jämfört med ett land som Turkiet eller Eritrea, som I1 27. kommer ifrån. 28. (4) Ja tycker de / i USA eller i andra västenland de e viktig att bara vara smal (5) Ja 29. tycker inte de men de e lätt än eftersom jag inte (3) över? (3) 30. S: övervikt 31. I2: övervikt, ja. (4) De kan vara stor problem för några som har övervikt o andra 32. tycker att de e dåligare än andra eftersom de e övervikt. 33. S: Är de ett stort fokus på kroppsideal och hur man ska se ut i Finland också? 34. I2: Ja tycker att de e bland jongdomar de e viktigt att ser (3) 35. S: Ungdomar? 11

36. I2: Ja. Ja tycker de e nu viktigare än / före / tidigare. 37. S: Vad tror du de beror på? 38. I2: När ja va barn de va inte så viktigt att ha (2) så kläder som e fint o modig / modig? 39. Eh, jag tycker att nu e de så viktigt bland jongdomar o barn att ha de rätta kläder. (10) 40. S: Mm, vi kan gå till sista frågan då: Vem eller vad e de som bestämmer vad som e 41. vackert? 42. I2: (4) Hm / (skrattar till) / Ja tror att de e som / dom som ha i/ på TV eller den/ (3) 43. den männska som e /alla vet / tjenner/ till exempel skådespelare eller sångare / ja 44. tycker de e/ betämmer de inte men (3) de e viktigt, får säga. 45. S: Dom påverkar eftersom dom syns mycke i media. 46. I2: Mm, även om de inte/ de tycker inte att de e viktigt att ser snygg ut / men andra 47. människor kan tycka de. 48. S: Vilka tycker inte att de e viktigt? 49. I2: (4) 50. S: Eller de va inte de du mena? Dom tycker att de e viktigt att se bra ut? 51. I2: De kanske de inte tycker att de e viktigt men de e ganska viktigt för dem att ser 52. (3) hm ser vackert o allt 53. S: Att de e viktigt för skådespelarna? 54. I2: Jo, ja alla människor i media / även om de tycker inte att de e så viktigt (3) 55. S: för sin egen del? 56. I2: Jo 57. S: Även om de inte tycker att de e så viktigt 58. I2: Jo men / de måste göra de eftersom de e i media även om de tycker att de e så 59. viktigast sak i livet, men de måste göra de eftersom de e i media. 60. S: Ja, ja ok. (3) Så du tror inte att män skulle köpa ett sånt här piller om de fanns? Du 61. sa kvinnor förut. 62. I2: (skrattar till) Dom kan köpa de om de vill. De e / en egna sak att vad de göra. De 63. låter domt, / du äter en pill o den måste du inte göra något annat (skrattar till). 64. S: Mm, ja håller me, de låter mycke dumt! Jag tror att de räcker så. Tack så mycke för 65. samtalet! 12

Bilaga 7 13