Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag



Relevanta dokument
Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum:

KVALITETSPRIS Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande. Ett bidrag från plan blå på Bergagården

Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier för

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen

Idala Förskola. Danderyds Kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

I Eslöv ser vi individen. Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Socialt innehåll/kultur

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

PROGRAMRAPPORT. Förbättringsarbete i vårdprocesser HDMI projektet (Hip Dementia Macula Improvement)

Välkommen till. vår hemtjänst

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Kurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL

Mjölnargränds förskola

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

kunna driva organisationen, de övriga som arbetar inom Canine Therapy Corps gör detta som volontärer.

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Förskolan Vidingsjö bys plan mot diskriminering och kränkande behandling

Väderkvarnens vård- och omsorgsboende

Norra Hisingen. Slutrapport Den visa organisationen Bilaga 6 Intern uppföljning av kompetensinsatser för medarbetare

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4

Fånga stunden! Läsombud och lättläst kvalitet i äldreomsorgen.

Mjölnargränds förskola

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

VÅRENS PROGRAM 2015 FÖR DIG SOM HAR ANHÖRIGSTÖD

Välkommen till Ekebacken

Brunna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014

Galaxen. Introduktionsförskolan i Motala. För förälder och barn tillsammans

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

BYGDEVÄGEN Välkommen till Bygdevägen 15

Anhörigstöd. Skövde kommun Omvårdnadsförvaltningen. Skövde kommun Omvårdnadsförvaltningen

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Hyttan

Arbeta med resultatet Steg 3: Åtgärder. En guide om hur du går vidare från insikt till handling

Lokal arbetsplan. Verksamhet Backens Förskola. Ansvarig för verksamheten Rainer Ericsson

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Den nationella värdegrunden

Handlingsplan socialt innehåll i Södermöre kommundelsförvaltning

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Kvalitetsredovisning

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger

KVALITETSREDOVISNING 2006

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla. Avdelning Svalan

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Rapport Demensnätverk

Rapport. Grön Flagg. Förskolan Kåsan/Fröviskolan

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Välkommen till Aspen o Linden

Norlandiavärderingar i vardagen

Läsombud och högläsare

BPSD VARDAGA, GABRIELS GÅRD

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Demenssjukdom under 65 år

Måns handlingsplan. Barn och föräldrar ska känna sig välkomna när de kommer till förskolan.

Likabehandlingsplan för Häggska förskola

Du kan stötta ditt barn

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018. Förskolan Lyckebo. Avdelning Humlan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:

Mjölnargränds förskola

Teamplan Ht-10 - Vt 11

Västerås satsar på e-hemtjänst

BLOMSTERVÄGENS DEMENSCENTRUM -PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

fokus på anhöriga nr 10 nov 2008

Här får jag vara dirigenten i mitt liv! DET SKA VA GOTT Å LEVA, ANNARS KAN DE KVITTA.

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Senast ändrat

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Vitsippan Barn- och utbildningsförvaltningen

Verksamhetsuppföljning

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

God ljudmiljö inom förskolan

Förskolan Trollstigen AB

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun

Transkript:

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg Projektet Guldstunder i äldres vardag

Sida 2

Sida 3 Inledning Sedan augusti 2008 arbetar två kvalitetsinspiratörer med social aktivering för äldre i Borlänge kommun. Till 2010 bedrevs verksamheten i projektform finansierat av statliga stimulansmedel och har sedan dess utvecklats till två tillsvidareanställningar. Från början har kvalitetsinspiratörernas arbete varit att planera och genomföra aktiviteter, både stora och små, för äldre på särskilt boende. Arbetet var inriktat mot små insatser på individnivå men i och med att verksamheten utökats med ordinärt boende har det fått till följd att kvalitetsinspiratörerna fått inrikta sig på större organiserade aktiviteter som musikunderhållning, resor med nostalgibuss, fisketurer, svamplockning och så vidare. Tanken har därför varit att personalen på särskilt boende själva ska ta till vara så kallade guldstunder i vardagen. Detta kan exempelvis vara att personalen sätter sig ned med en omsorgstagare och pratar kring ett fotografi, pratar gamla minnen, ge handmassage, manikyr, allt för att uppmärksamma den enskilda personen och dennes behov och önskemål. Guldstunden är inte något som behöver planeras i förväg utan det kan ske spontant. Dessa guldstunder kan ske på tre nivåer: Större aktiviteter som oftast behöver vara planerade och organiserade. Exempelvis en utflykt eller musikunderhållning. Trevliga vardagshändelser avser enkla aktiviteter som kräver små resurser. Exempelvis läsa tidningen, lyssna på radio, samtal om minnen samt enklare helgfestigheter. Möten på individnivå kan vara planerade eller uppstå i samband med dagliga rutiner, exempelvis vid påklädning. Det kan handla om samtal om den äldres behov, önskemål eller intressen eller om insatser för att öka välbefinnandet såsom massage och taktil stimulering. Guldstunder finns redan i verksamheterna, men kvalitetsinspiratörerna har sett ett behov av att uppmärksamma personalen på att det är en viktig roll i deras arbete. Mål Målet är att ge aktivitetsombud ett särskilt ansvar för att inspirera övrig personal att vara med och utveckla det sociala innehållet samt planera och genomföra aktiviteter och trevliga vardagshändelser för äldre i enlighet med programmet för utveckling av det sociala innehållet i äldreomsorgen. Utbildning av aktivitetsombud Varje avdelning på särskilt boende har utsett minst ett aktivitetsombud i personalgruppen. Ombudsrollen har varit helt ny på de flesta enheterna. Totalt har 39 ombud deltagit vid utbildningen. Utbildningen startade med en föreläsning av Jane Lindell Ljunggren som driver demensboendet Hattstugan där personalen arbetar med guldstunder i vardagen. Tanken var föreläsningen skulle inspirera ombuden till att själva ta tillvara på guldstunderna i deras arbete. Föreläsaren gav konkreta tips på hur personal under dygnets alla timmar kan ta tillvara dessa viktiga tillfällen, exempelvis genom beröring och uppmärksammande av individen.

Sida 4 Inspirationsträff 1 Därefter fortsatte utbildningen med två inspirationsträffar. På första träffen diskuterades föreläsningen, den nationella värdegrunden för äldreomsorgen samt hur det sociala innehållet i vardagen ser ut för omsorgstagare i Borlänge kommun. Ombuden fick reflektera kring om de aktiviteter som skedde var möten på individnivå, trevliga vardagshändelser eller större aktiviteter. Det visade sig att det sker väldigt många guldstunder dagligen men att man som personal inte reflekterar kring detta. Redovisningen gjorde att aktivitetsombuden fick mycket idéer och inspiration av varandra. Därefter fick de i grupp diskutera hur de skulle vilja att det var med möten på individnivå och trevliga vardagshändelser, vilka hinder som eventuellt fanns för detta och hur hindren kunde övervinnas. Träffen avslutades med en hemuppgift där ombuden skulle ordna en trevlig vardagshändelse eller ett möte på individnivå med en eller flera omsorgstagare. Inspirationsträff 2 Den andra inspirationsträffen inleddes med redovisning av hemuppgiften. Tanken med detta var dels att aktivitetsombuden skulle prova att medvetet utföra en guldstund, dels att genom redovisningen ta del av andras arbete och bli inspirerad. Exempel på guldstunder som genomförts var Fredagsmys framför TVn Besök på intilliggande avdelning för fika Julpyssel med andra avdelningar Handmassage Individuella möten med samtal om exempelvis fotografier, minnen, barndom och intressen Guldstunderna upplevdes som mycket positiva för personalen att utföra då de fick se nya sidor hos omsorgstagarna samt lära sig mer om dem. En personal beskrev aktiviteten adventspyssel där alla omsorgstagare deltog, på följande sätt: Mycket trevlig stund när alla kan vara med och det blir ett lugn som alla njuter av. En annan personal hade tittat på burfåglar med en orolig och nedstämd omsorgstagare: Helt otroligt hur fåglarna kan påverka humöret och dämpa oron bara genom att tillsammans lämna avdelningarna och prata med fåglarna Aktivitetsombuden reflekterade även om hur de trodde att omsorgstagarna upplevt stunden. Ombuden var överens om att guldstunden hade uppskattats och att det hade varit givande samt trevligt att få prata av sig och dela med sig av sitt liv. Omsorgstagarna kände sig sedda och uttryckte att det var bra att få ensamtid med personalen. En del aktiviteter utfördes på annan plats än avdelningen vilket också uppskattades, exempelvis att få gå till apoteket och handla själv. Omsorgstagarna uttryckte sin uppskattning med både ord och kroppsspråk; Med glittrande ögon berättade personen att det varit en fin stund

Sida 5 Efter redovisningen fick aktivitetsombuden diskutera i grupper kring hur de önskar utveckla arbetet med guldstunder, vilka hinder som kunde finnas för detta samt hur hindret kunde försvagas. Bland annat kom förslag på att införa pubkvällar, att med enkla medel förbättra inomhusmiljön på enheterna, trevliga dukningar, besök av djur med mera. Hinder som sågs för detta var främst tid och pengar. För att övervinna dessa hinder var det viktigt att ha intresserad personal och bra kommunikation. Det skulle vara bra att schemalägga tid för dessa aktiviteter så att de genomförs. Ett förslag var även att ha ett egentidsschema för varje omsorgstagare. Utvecklingsområden I det fortsatta arbetet med guldstunder i vardagen så är det viktigt att involvera enhetscheferna i större utsträckning. En del ombud upplever att det är svårt att skapa guldstunder då kollegor tycker att det finns arbetsuppgifter som är viktigare Därför är det viktigt att enhetschefen är delaktig i tanken med ett arbetssätt där vi ser det friska hos individen och där det sociala innehållet i vardagen är en minst lika viktig arbetsuppgift som omsorg och omvårdnad. Det ska inte behöva kännas som något stort eller som en extra uppgift utan handla om spontana möten i vardagen som en del av det dagliga arbetet. Ett sätt att synliggöra detta är att på personalmöten ha en stående punkt att diskutera hur arbetet med guldstunder fortlöper och utvecklas. Avslutningsvis Att utbilda aktivitetsombud är inte något som bara kan göras vid ett tillfälle utan det måste vara ett kontinuerligt arbete. Det är viktigt att de ges möjlighet att själva få planera och utföra aktiviteter men även att de får möjlighet till att reflektera och ta del av erfarenheter från andra aktivitetsombud. Det är därför viktigt att kvalitetsinspiratörerna fortsätter arbetet med att inspirera och stötta aktivitetsombuden.