ÖREBRO UNIVERSITET Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap Huvudområde: Pedagogik

Relevanta dokument
2 SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR

Ungdomar och riskbeteende

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

Kompis Sverige 2018 Deltagare och resultat.

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Program Inledning, Skolverket Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Trom

Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik

Kurs: Specialpedagogik 2, 100p Bedömningsunderlag APL

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Tällberg

LOKAL ARBETSPLAN VT 2017 & HT 2017

Vi speakar Svengelska

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Böcker och berättande är grogrunden för de små barnens språkutveckling.

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Dnr: FAK 2012/119. Regeldokument

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen

Åtgärdsprogram i skolan

LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019

BUN 8 mars 2016 Trygghet - och Trivselenkät 2015

Våra skolor. RGD Riksgymnasiet för döva RGH Riksgymnasiet för hörselskadade

Kurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL

Brukarundersökning 2013 Bemötande, tillgänglighet och information

Förslag till fördelning av medel för fortbildningskurser VT-09 inom Lärarlyftet (Dnr Skolverket :1948)

Helena Foss Ahldén samordnare för döv och hörselfrågor

Arbetsplan för Trollungens förskola och fritids 2009

Om mig 2017 Länsrapport grundskolor åk 8

Bedömningsprotokoll för examensarbete inom socialt arbete på grundnivå

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen

BARNS INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET I FÖRSKOLAN

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Utbildningsplan för utbildning av speciallärare

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

FÖRSKOLAN OCH SKOLANS SYNSÄTT KRING LÄS- OCH SKRIVINLÄRNING

Redovisning av uppdrag om kunskapskrav i läsförståelse och obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1 Dnr U2015/03529/S

Minnesanteckningar. Föräldramöte för avdelningarna Diamanten/Safiren, Smaragden/Rubinen, Juvelen/Opalen och Onyxen

Studieresa till Örebro

Examensbeskrivningar för filosofie kandidat-, magister-, och masterexamen vid HT-fakulteterna

Urval och insamling av kvantitativa data. SOGA50 16nov2016

BARA JAG HAR LUGN OCH RO KAN JAG LÄSA VAR JAG VILL

MEDICINSKA SEKRETERARPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG PROGRAMME FOR MEDICAL SECRETARIES, 120 ECTS

Vad vill universitetet?

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Vargavrån

Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46)

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kurs: Vård och omsorg vid demenssjukdom, 100p Bedömningsunderlag APL

KURSHÄFTE. UPPSATS/ESSAY. ÄDELLAB 4,5 HP Handledare: Michell Zethson

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Utvecklingsområ de Språ k HT 18-VT 19

Om mig 2017 Länsrapport gymnasieskolor åk 2

ARBETE MED BARN SOM HAR DIAGNOSER I FÖRSKOLAN

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket.

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM 60 POÄNG Special Education Programme, 60 points

Gymnasieutbildning för elever med hörselskada/ dövhet i Stockholms stads skolor

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, credits

Undervisningsämne Som enda ämne eller som ämne 1 Som ämne 2 av hp i progression För den som genomgått utbildning utomlands krävs

Läs- och skrivinlärning med hjälp av Umeå-modellen

Remissvar på slutbetänkandet (SOU 2012:24) Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Pelikanen

Verksamhetsplan Förskolechefsområde 5. Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2018/2019

Läslyftet Stockholm Seminarium Vilka resultat nåddes och vad hände sedan? Leda lärande 3 oktober 2018

Kvalitet i LSS Version 1.0

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits

Kurs: Psykiatri 2, 200p Bedömningsunderlag APL

Att lära sig skriva i IT-samhället

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Skolenkäten våren 2017

RÄSK02, Rättssociologi: Examensarbete för kandidatexamen, 30 högskolepoäng Sociology of Law: Bachelor Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Svenska som andraspråk för lärare åk 7-9, 45 högskolepoäng (1-45 högskolepoäng). Ingår i Lärarlyftet II.

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

Utbildningsplan Dnr CF /2006. PR- OCH INFORMATIONSPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Public Relations Programme, 180 ECTS

FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

Praktik med examensarbete i idrottspedagogik

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Ekerö kommun Tappströmsskolan - Elever åk 8 Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 2016

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Akers friskola - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Om mig. Metod och resultat

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Solskiftesskolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Utbildningsplan för. Ämne/huvudområde 2 Biologi Engelska Franska Fysik Data- och systemvetenskap Företagsekonomi Geografi

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

SPRÅKANPASSNING OCH SPRÅKUTVECKLING I FÖRSKOLAN

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.

Rörelse i sexan Vilka tankar och vilken inställning har eleverna kring fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa o skolan?

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Internationella Engelska skolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Nacka kommun Stavsborgsskolan - Elever åk 3 Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 2016

Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekerö kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Ekebyhovsskolan - Elever åk 3. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016.

KURSHÄFTE. SKRIFTLIGT EXAMENSARBETE. ÄDELLAB 7,5 HP Handledare: Michell Zethson

Ekerö kommun Tappströmsskolan - Elever åk 8. VågaVisa Kvalitetsuppföljning med enkäter svar, 82%

Vårt språk på nätet. Lektionen handlar om hur vi använder språket och symboler när vi kommunicerar på nätet. Vårt språk på nätet

Ekerö kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Uppgårdskolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016.

Täby kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Näsbyparksskolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016.

Sollentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Sollentuna kommun - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Transkript:

ÖREBRO UNIVERSITET Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap Huvudområde: Pedagogik Döva och hörselskadade ungdomars möten med texter utanför skolan En enkätstudie på riksgymnasiet för döva och hörselskadade Gunhild Mohlén Pedagogik C, Specialpedagogik som forskningsområde Examensarbete, 15 högskolepoäng Läsåret ht 2008/vt 2009

Sammanfattning Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilka typer av texter döva och hörselskadade ungdomar möter utanför skolan. Vidare är syftet att undersöka hur ungdomarna interagerar dessa texter med andra. Utifrån syftet studeras följande forskningsfrågor: Vilka texter upplever ungdomar med dövhet eller hörselskada att de möter utanför skolan? Hur interagerar ungdomar med dövhet eller hörselskada texter som de möter utanför skolan med andra? För att undersöka ovanstående frågor har jag använt enkäten som metod och vänt mig till elever som studerar på riksgymnasiet för döva och hörselskadade (RGD/RGH). Enkäten utgår ifrån tre olika huvudområden; respondenternas läs- och skrivaktiviteter, respondenternas läs- och skrivmiljö samt respondenternas och deras förälders/vårdnadshavares språkutövande. Fyrtioåtta ungdomar har deltagit i enkätundersökningen och resultatet visar att de texter som ungdomarna beskriver att de möter utanför skolan främst utgörs av olika texter på Internet, chat och sms. Enkätsvaren visar även att om ungdomarna pratar med någon om vad de har läst, är det oftast med en eller flera kompisar. Det framkommer också att 18,8 % av respondenterna aldrig pratar med någon om vad de har läst, samt att det finns elever som läser på RGD som inte har ett gemensamt språk (talspråk, teckenspråk eller skriftspråk) med sina föräldrar/vårdnadshavare.

Förord Under hösten år 2001 gick jag en intensivkurs i teckenspråk och kom för första gången i kontakt med den s.k. "dövvärlden". Sedan år 2002 har jag arbetat med döva och hörselskadade barn, ungdomar och vuxna. Under de här åren som jag har delat vardagen tillsammans med döva och hörselskadade har jag ofta reflekterat över det skrivna språkets betydelse i vårt samhälle, samt vilka följder det har om man har bristande kunskaper i skriftspråket och därtill inte kan uppfatta talat språk. Då jag så skulle ta mig an uppgiften att skriva ett examensarbete hade jag utifrån dessa tankar många olika uppslag på möjliga forskningsfrågor. Jag hade stora svårigheter i att begränsa och avskärma, ju mer jag läste om döva och hörselskadades läs- och skrivutveckling desto mer ville jag veta. Till slut kom jag ändå fram till att jag i min undersökning skulle titta närmare på hur döva och hörselskadades läs- och skrivmiljö ser ut utanför skolan. Med denna uppsats hoppas jag att jag kan glänta lite på locket och öppna upp för nya tankar när det gäller forskning kring hur läs- och skrivmiljön ser ut för döva och hörselskadade också i miljöer utanför skolan. Jag vill här också framföra ett varmt tack till min älskade familj; Sven, Sofia och Johanna, mina vänner och mina kollegor som under skrivandets gång hela tiden har stöttat och peppat mig i mitt arbete. Ett varmt tack även till min handledare, Sven-Erik Nilsson, som med skarpa ögon, stor kunskap och ödmjukhet har handlett mig genom hela skrivprocessen och sist men inte minst: Ett stort TACK till all skolpersonal som jag har mött i samband med min enkätundersökning och till alla underbara ungdomar för att ni tog er tid till att svara på enkäten och för att ni var så positiva till att delta i undersökningen! TACK!

Innehållsförteckning sida Sammanfattning.. - Förord - 1 INLEDNING... 1 1.1 Begrepp... 2 1.2 Disposition... 2 2 SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR. 2 2.1 Syfte. 3 2.2 Forskningsfrågor... 3 3 BAKGRUND. 3 3.1 Definitioner. 4 3.1.1 Dövhet/ hörselskada.. 4 Vem är då döv och vem är hörselskadad?... 5 3.1.2 Teckenspråk, TSS, TTT, TAKK, Teckenkommunikation Vad är vad?... 7 Teckenspråk 7 Teckenkommunikation... 8 Ytterligare exempel på teckenkommunikation 8 3.2 RGD/RGH... 9 3.3 Styrdokument. 10 3.4 Forskningsbakgrund.. 11 3.5 Sammanfattning. 17 4 METOD.. 18 4.1 Val av metod... 19 4.2 Urval 20 4.3 Enkäten... 21 4.3.1 Följebrevet... 21 4.3.2 Enkätfrågorna. 21 Ramfakta.. 21 Läs- och skrivaktiviteter. 22 Läs- och skrivmiljö.. 22 Språkutövande 23 4.4 Studiens reliabilitet och validitet.. 24 4.4.1 Reliabilitet 24 4.4.2 Validitet 24 4.5 Etiska aspekter... 25 4.5.1 Forskningskravet 25 4.5.2 Individskyddskravet... 25 Informationskravet. 26 Samtyckeskravet. 26 Konfidentialitetskravet... 26

Nyttjandekravet.. 26 4.6 Genomförande 27 4.7 Analys.. 28 5 RESULTAT... 28 5.1 Skolorna.. 29 5.2 Informanterna 29 5.3 Enkätundersökningen... 29 5.3.1 Läs- och skrivaktiviteter. 30 Läsaktiviteter... 30 Läsupplevelse... 32 Skrivaktiviteter... 33 5.3.2 Läs- och skrivmiljö.. 34 Tillgång till dagstidning i hemmet. 35 Interagerar texter med andra 35 Läsförebilder... 37 Sagoläsning.. 38 5.3.3 Språkutövande 39 6 DISKUSSION... 44 6.1 Vilka texter upplever ungdomar med dövhet eller hörselskada att de möter utanför skolan?...45 6.2 Hur integrerar ungdomar med dövhet eller hörselskada texter som de möter utanför skolan med andra?... 47 6.3 Summering.. 49 7 SLUTORD.. 50 7.1 Metoddiskussion. 50 7.2 Fortsatt forskning.. 51 Referenser. 52 Bilaga 1.. 56