Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Relevanta dokument
Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan för Östra förskolan

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2016/2017

Arbetsplan 16/17 Förskolorna Villekulla och Knagglabacke

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Lokal arbetsplan för förskolan

Verksamhetsplan Duvans förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

2.1 Normer och värden

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Arbetsplan 15/16 Förskolorna Villekulla och Knagglabacke

Arbetsplan - Mariebergs förskola

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Verksamhetsplan Duvans förskola

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

Arbetsplan. Killingens förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan för Violen

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

(12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Arbetsplan 2016/2017. Hasselbackens förskola Förskolenämnden

Tyck till om förskolans kvalitet!

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Arbetsplan. Verksamhetsår 2016/2017 Kullen förskola. Inledning. Örebro kommun orebro.se

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Arbetsplan för förskolorna på Öster 1

Arbetsplan för Vargen

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Kvalitetsrapport Förskola

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Lokal arbetsplan 2016/2017 Intraprenad förskolor väster Förvaltning förskola & skola Nyckelpigans Förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Välkommen till Torps förskoleområde

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Sida 1(14) RAPPORT. Datum Bildningsförvaltningen Anvar Jusufbegovic

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Förskolan Sagan Lokal Arbetsplan 2013/2014

LOKAL VERKSAMHETSPLAN FÖR BERGSHAMRA FÖRSKOLEENHET

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Transkript:

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1

Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det tar sig uttryck i en nyfikenhet och öppenhet för olikhet i både tanke och handling. Vi strävar efter att utveckla ett förhållningssätt där alla barns drivkraft att utforska sin omvärld är utgångspunkt för verksamheten. Detta möjliggörs genom att erbjuda en kreativ och trygg miljö, en mångfald av material och ett gott förhållningssätt. Närvarande, lyssnande och reflekterande pedagoger stödjer vår strävan att göra verksamheten meningsfull. Med ett projekterande arbetssätt blir barnens lärande både mångsidigt och sammanhängande. I lek och utforskande utgår vi från barnens intressen, teorier, frågor och erfarenheter. Barns delaktighet och inflytande är en förutsättning för att verksamheten ska utgå från dessa intressen. Hur barns inflytande tar sig uttryck är en fråga som alltid ska finnas med i de beslut vi tar på förskolan. Delaktighet handlar om att vi tillsammans barn, pedagoger och föräldrar lyssnar till varandra. Vi strävar efter att barnen lämnar förskolan med en stark tilltro till sin egen förmåga att söka och skapa ny kunskap, ställa frågor och söka svar samt en nyfikenhet och lust att fortsätta utforska sin omvärld. 2

Våra verktyg Pedagogisk dokumentation synliggör både barns och vuxnas läroprocesser. De vuxna kan granska vilka möjligheter som skapas i verksamheten för barnens lärande och utveckling. Dokumentationen hjälper barnen att reflektera över vad de gjort och få syn på sitt eget och andra barns lärande. Allas olikheter, intressen och frågor blir en tillgång för hela gruppen när dokumentationerna görs tillsammans och är tillgängliga för alla. Projektinriktat arbetssätt ger barnen möjlighet att under en längre tid fördjupa sig i ett gemensamt intresse. Vi utgår från barnens frågor och teorier om hur världen fungerar och utifrån det utmanar dem vidare. Unikum är ett digitalt verktyg för samverkan mellan förskola och hem. Pedagogisk miljö inne och ute ska inbjuda till mötesplatser där ett undersökande kan ta sin början och pågå. Det ska finnas plats för lek, utforskande, fantasi, kreativitet och samspel. Vägledande samspel - ICDP är en del i värdegrundsarbetet. Det ger oss stöd i att skapa goda relationer, vidga förutsättningarna för barns utveckling samt reglera och sätta gränser på ett positivt sätt. Organisationen är tydlig för att vi ska kunna arbeta med vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi följer ett projektår och har ett processreflektionsmaterial som stöd för vårt dokumentationsarbete. Vi har reflektionstid och mötestid på måndagar och fredagar. Utvecklingsgrupper finns för miljö, förhållningssätt och dokumentation. 3

Organisation Under kommande verksamhetsår fokuserar vi på att utveckla det projekterande arbetssättet med projektåret som grund. Vi strävar efter att se vår egen verksamhet som en av de viktigaste fortbildningarna för alla pedagoger. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. För att det projekterande arbetssättet ska kännas tryggt, roligt och meningsfullt är det viktigt med en tydlig struktur för både barn och pedagoger. Vi har valt att göra ett projektår där vi synliggjort tid för förberedelse, observation, reflektion, fördjupning, uppföljning och utvärdering. Det är viktigt att allt vi gör har ett tydligt barnperspektiv. Strukturen ska göra det tematiska arbetet sammanhängande och meningsfullt för barnen. Lpfö 98/10 Projektåret startar med en observationsfas där vi ställer oss frågor om hur barnen skapar relationer till varandra och den miljö och material vi utmanar dem med. När vi undersökt det väljer vi en fördjupning utifrån barnens intresse och frågor. När sedan korta och långa projekt pågår observerar, dokumenterar och analyserar vi det som händer mellan barn, vuxna och miljö. Vårt stöd för den processen är ett processreflektionsprotokoll i form av en Powerpoint. En djupare analys som vi kallar uppföljning sker en gång per termin. Det ligger sedan till grund för utvärdering och beslut om hur vi fortsätter att utveckla verksamheten. För att stärka vårt gemensamma utvecklingsarbete och göra det ännu tydligare att vi är en tillgång för varandra skapar vi utvecklingsgrupper där de olika förskolorna möts. I respektive grupp tar pedagogerna ett gemensamt ansvar för att utveckla viktiga faktorer för både pedagogisk dokumentation och det projektinriktade arbetssättet. Utvecklingsgrupperna arbetar med 1. Miljö/material. 2. Förhållningssätt (barnsyn, kunskapssyn, lärande) 3.Observation/dokumentation. 4

Projektåret December. Projekten vilar. Fokus jul och traditioner. Januari November V.47 Uppföljning 1. Utvärdering målområde 1 och 2 Normer och värden, Barns inflytande. V.3 Projektet tas upp igen med nya frågor. Februari Oktober Föräldramöte Utvecklingssamtal Utvecklingsgrupper startar v. 39 Val av projektfokus. Projektinriktat arbetssätt: Organisation, dokumentation, reflektion, miljö och material V.13 Uppföljning 2. Utvärdering målområde 1 och 3: Barns inflytande Utveckling och lärande, Mars Utvecklingssamtal April September V.18,19. Utvärdering med barnen Augusti v. 33-38 Projektstart. Inskolning Observationsfas.. V.20 Uppföljning 3.Projektsammanställning. Utvärdering målområde 4: Förskola och hem,. Förskoleklass, skola och fritidshem. Maj Pedagogernas förberedelse för kommande projekt. Ny kunskap, skapa nyfikenhet och intresse.. Juli Sommaruppgift till barnen Juni 5

Målområde 1. Normer och värden Vår verksamhet kommer att genomsyras av det gemensamma temat Hållbar utveckling växa, odla.. I tanken om en hållbar framtid för alla människor finns den möjlighet vi ser att på ett fördjupat sätt arbeta med ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro för alla barn. Verksamhetsmål att sträva mot: Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera förståelse för vårt samhälles gemensamma värderingar och efterhand omfatta dem. Lpfö 98/10 Prioriterade områden från Förskolenämnd: Normkritiskt förhållningssätt Trygghetsarbete Att varje barn utvecklar förståelse för att bemöta andras tankar och åsikter med respekt och att se skillnader som ett värde utan att värdera att varje individs tänkande och erfarenheter är unika och betydelsefulla att förhandling är vägen till samarbete och grunden för de gemensamma besluten att utveckla respekt för allt levande och omsorg om vår miljö att jag som pojke och flicka kan bli på många olika sätt Målet uppnås genom att: pedagogerna för diskussioner om hur vi kan utmana traditionella könsmönster och stereotypa könsroller och synliggöra detta i den pedagogiska dokumentationen vi tar del av föreläsning v.44 om normkritiskt förhållningssätt och för diskussioner om det i våra arbetslag I den lilla gruppen skapar vi förutsättningar för barnen att lyssna på och ta tillvara varandras åsikter och tankar vi arbetar utifrån vår Trygghetsplan 6

Målområde 2. Barns inflytande Verksamhetens mål att sträva mot: I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och den pedagogiska verksamheten. Lpfö 98/10 Prioriterade områden från Förskolenämnd: I det projektinriktade arbetssättet ska barnen ha inflytande och vara delaktiga i sitt lärande Att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation har ett inflytande över sitt eget lärande utvecklar en förståelse för delaktighet, ansvar, rättigheter och skyldigheter som ett demokratiskt samhälle omfattas av Målet uppnås genom att pedagogerna låter barnen mötas i mindre grupper där utrymme skapas för dialog och förhandling som bidrar till att alla barn kan vara med och påverka sin vardag låter barnen mötas på olika sätt och i olika sammanhang vilket gör att de får möjlighet att uttrycka sina egna tankar och lyssna till andra och få förståelse för att det finns andra sätt att tänka och göra 7

Målområde 3. Utveckling och lärande Verksamhetens mål att sträva mot: Att varje barn Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara på barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Lpfö 98/10 Prioriterade områden från Förskolenämnd: Främja språkutveckling Främja matematisk utveckling Fortsätta att utveckla ett projektinriktat/utforskande arbetssätt får uppleva att det är meningsfullt och lustfyllt att lära sig nya saker enskilt och tillsammans med andra är delaktiga i ett processinriktat arbete har rätt att ha olika teorier och möjlighet att pröva dem får möta en miljö där de digitala verktygen är naturliga och samspelar med andra kreativa material utvecklar sitt intresse och sin förståelse för matematik, natur och teknik. får förståelse för naturens olika kretslopp och hur människor, natur och samhälle påverkar varandra utvecklar ett rikt tal och skriftspråk och en bred kommunikativ förmåga Målet uppnås genom att pedagogerna utgår från barnens teorier och frågor i det projekterande arbetet låter fantasi, där barnens egna hypoteser träder fram och fakta samverka med varandra utvecklar en miljö som inbjuder till kreativt skapande där ett lustfyllt lärande kan ske utvecklar det pedagogiska materialet så att barnens utforskande kan pågå hela dagen strävar efter att digitala verktyg blir både en del av dokumentationen och det utforskande arbetet tillsammans med barnen utvärderar och reflekterar över verksamheten tillsammans med barnen, vi ställer oss frågor om hur det blev, varför det blev så, vi tänker tillbaka och vi tänker hur vi går vidare 8

Målområde 4. Förskola, hem och samverkan med skola Verksamhetens mål att sträva mot: Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Lpfö 98/10 När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Lpfö 98/10 Prioriterade områden från Förskolenämnd: Uppföljning av brukarundersökning utifrån vårdnadshavares delaktighet. Samarbetet mellan förskola/skola/fritidshem ska utvecklas så att utveckling och lärande stöds i ett långsiktigt perspektiv att alla vårdnadshavare känner sig trygga när de lämnar sina barn att vårdnadshavare känner sig delaktiga i och förtrogna med vår verksamhet att alla barn får en trygg och bra övergång till förskoleklassen Målet uppnås genom att pedagogerna synliggör barnens lärande och utveckling i det vardagliga mötet med stöd av den pedagogiska dokumentationen upprätthåller en god vardaglig kontakt med vårdnadshavare med fokus på barnets bästa vid föräldramötet bjuder in till delaktighet och samverkan ges utbildning i Unikum för en förbättrad kommunikation mellan förskola och hem följer planer för övergångar mellan förskola och förskoleklass med hjälp av förskolechef skapar former för att samverkan mellan förskola/skola kommer till stånd 9