Miljörapport Tertial 2 2014 Borås Stad
Innehållsförteckning Inledning 3 Hållbara perspektiv 4 Hållbar samhällsplanering 16 Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås 20 Hållbar natur 29 2
Inledning I denna Miljörapport Tertial 2 redovisas Borås Stads förvaltningars och bolags åtgärdsarbete med Borås Stads miljömål 2013-2016 som beslutades 2012 av Kommunfullmäktige. Några prioriterade etappmål har också analyserats utifrån de erfarenheter vi har idag. Ett arbete som fördjupas av de etappmålsansvariga förvaltningarna vid årsredovisningen. Borås Stad har valt att arbeta med att nå de nationella miljökvalitetsmålen i fyra prioriterade områden. Områdena är Hållbara perspektiv, Hållbar samhällsplanering, Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås samt Hållbar natur. För varje prioriterat område har ett antal mål och etappmål utarbetats. Målen anger vad vi vill uppnå och etappmålen definierar steg på vägen för att nå målen. Etappmålen ska uppnås under tiden 2013 2016. För respektive etappmål framgår vilken nämnd eller bolag som har huvudansvar för att leda arbetet för att nå målet. Kommunens löpande arbete, som Miljöförvaltningens tillsyn eller miljöövervakning som styrs av regelverk, finns inte med som mål och etappmål. För varje etappmål anges åtgärder för att nå målet och hur det kan följas upp. För att nå etappmålen är det viktigt att ansvariga nämnder och bolag gör en mer detaljerad åtgärdsplan. De åtgärder och aktiviteter som nämnder och bolag tar fram ska presenteras i Stratsys. Tre gånger per år, vid tertialuppföljning och årsredovisning, ska uppgifterna kontrolleras och uppdateras. När nämnder och bolag behöver avsätta ökade resurser och investeringar för att nå etappmålen ska detta hanteras i den normala budgetprocessen. Det ska då tydligt framgå i budgetskrivningen att det avser åtgärder för att nå Borås Stads miljömål. Miljö- och konsumentnämnden ansvarar för den samordnande rapporteringen av hur arbetet med miljömålen fortlöper. Miljöbarometern, som nås via Borås Stads webbplats, ska synliggöra arbetet för att nå miljömålen för allmänheten. Statusen för etappmålen presenteras i rapporten med symbolerna nedan och visar hur arbetet med en miljömålsåtgärd framskrider: Pågående innebär att arbetet med åtgärden pågår Pågående med avvikelse åtgärden är i vänteläge eller påbörjad tidigare än planerat Ej påbörjad arbete med åtgärden har inte påbörjats Avslutad Vissa efterfrågade kompletteringar som begärts in har inte inkommit. Under hösten 2014 planeras en introduktion av de nytillkomna bolagen Borås Recovery AB och Borås Textile Fashion Center AB, för att de fortsättningsvis ska kunna komma igång med miljömålsuppföljning och redovisning av klimatkompensation i enlighet med ägardirektiven. 3
Hållbara perspektiv Beskrivning I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och ger förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling. Borås Stad strävar efter att vara en ledande miljökommun och ett gott exempel på lokalt arbete med Sveriges nationella miljömål. Mål 1. Borås Stad har hög kompetens inom miljöområdet Alla förvaltningar och bolag arbetar enligt ett miljöledningssystem (1a) 23 procent (7 av 30) av förvaltningarna och bolagen arbetar idag enligt ett miljöledningssystem; Miljöförvaltningen (ISO 14001), Lokalförsörjningsförvaltningen (ISO 14001), Servicekontoret (ISO 14001), Tekniska förvaltningen (Miljödiplomering), Borås Energi och Miljö AB (ISO 14001), Fristadbostäder AB (14001) och Borås Djurpark AB (Miljödiplomering). 14 verksamheter planerar att 2016 påbörjat arbete med miljöledning. Alla verksamheter kommer 2016 inte klara kraven för ledningssystem enligt nuvarande plan. Stadsdel Norr uppger att de avser vara klara 2018. Ytterligare fem verksamheter avstår att skaffa ett eget miljöledningsarbete. Antingen har entreprenör eller underliggande verksamheter en miljöcertifiering eller så arbetar anställda redan med miljöledning. Redovisade målsättningar: ISO 14001 certifiering; Revisionskontoret Miljödiplomering; Kulturförvaltningen, Stadskansliet, Borås Borås TME AB, Borås Kommuns Parkerings AB, Stadsdelsförvaltningarna Norr, Väster och Öster (delar in arbetet i etapper) Revision för att åter klara certifiering; Borås Elnät AB och Borås Lokaltrafik AB Miljöledningsystem utan certifiering påbörjas hos: Arbetslivsförvaltningen, Sociala omsorgsförvaltningen, Fritids- och folkhälsoförvaltningen, AB Bostäder (under 2015), Inkubatorn AB (under 2015) Avstår eget miljöledningssystem för att entreprenör som sköter fastigheterna har miljöledningsystem eller att underliggande verksamheter arbetar med Grön Flagg; Viskaforshem AB, Sandhultsbostäder AB och Toarpshus AB, Utbildningsförvaltningen. Personal som arbetar i Industribyggnader AB är anställda på Lokalförsörjningsförvaltningen och arbetar efter dess kvalitets-, certfierings- och ledningssystem men redovisar inte att de klarar kraven för ett miljöledningsystem. 4
Svar saknas Borås Waste Recovery AB och Borås Textile Fashion Center AB följs upp i samband med årsredovisningen Den 22 maj genomfördes en heldagsutbildning i Processen att leda miljödiplomeringen och rollen som miljösamordnare. 18 personer från olika förvaltningar och bolag deltog. Miljögruppen har fortsatt träffas en gång i månaden och driver olika frågor framåt. Sammanfattande bedömning Miljö- och kvalitetsarbetet behöver integreras med ordinarie verksamhetsplanering, budgetprocess, internkontroll och redovisning för att undvika det dubbelarbete som ofta sker idag. För att komma dit krävs nya sätt att arbeta. Även om vi i dagsläget har separata rapporter som går till olika instanser för verksamhets-, ekonomisk- och miljörapportering så kan vi försöka hitta metoder för att integrera arbetet. Att låta medarbetarna gå miljöutbildning och engagera ledningen är ett steg på vägen. Tertialuppföljning och miljömålsuppföljning kan samordnas i vissa fall. Handläggare och chefer har hög arbetsbelastning. Allt utanför det ordinarie arbetet blir ickeprioriterat. Arbetssituationen blir ohållbar för rapportörerna och de som utpekats att samordna miljöarbetet. De är beroende av svar och analyser och engagemang från fler personer på sina respektive förvaltningar för att kunna driva arbetet vidare. Stratsys och miljömålsuppföljningen är verktyg för åtgärdsarbetet. Redovisningstillfällena är en möjlighet att driva åtgärdsarbetet framåt och stämma av handlingsplaner för arbetet. Idag läggs stor tid på påminnelser om att rapportera och komplettera redovisningar, tid som borde läggas på åtgärdsarbetet. Kvalitetssäkring av vårt arbete, effektivisering av våra resurser och synergieffekter på andra mål uppsatta av Kommunfullmäktige är skäl till att arbetet med miljöledning fortsatt bör prioriteras. Transparens och insyn vad våra skattemedel används till är ytterligare skäl. Åtgärdsförslag Miljögruppen som arbetar med etappmål har signalerat att kommunen bör få till en gemensam avfallslösning. En som passar för personalutrymmen, men även en som är gångbar i de offentliga lokalerna. Avfall är en av stadens symbolfrågor och därför bör den interna hanteringen kunna utvecklas. Att alla bolag och förvaltningar ska införa ett miljöledningssystem kan här bli en hjälp för att lyckas med detta. Andra gemensamma frågor är exempelvis miljöutbildning, kemikaliehanteringssystem, revidering av Riktlinjer för resor och åtgärder för att öka andelen hållbara resor i tjänsten. Att lösa dessa gemensamma frågor kan också underlätta för de verksamheter som redan idag arbetar i ett miljöledningssystem att fortsatt klara sina revisioner och för verksamheter att ta steget att börja arbeta med miljöledning. Miljögruppen Ta fram beslutsunderlag om vilka kommunkoncerngemensamma frågor som behöver lyftas till förvaltningschefer och/eller Kommunstyrelsen. Exempel på kostnader och möjliga lösningar kan bifogas. 5
Ledning vid förvaltning/bolag Tillsätt arbetsgrupp för åtgärdsarbete och klargör mandat och resurser i samband med ordinarie verksamhetsplanering och budgetprocess. Påbörja miljöutredning. Integrera miljömålsuppföljningen med ordinarie verksamhetsuppföljning. Uppmana avdelningschefer/enhetschefer att aktivt delta i åtgärds- och uppföljningsarbetet. Etappmålsansvarig förvaltning Lyft de förvaltningsgemensamma frågorna till förvaltningschefsgrupp och/eller Kommunstyrelsen som Miljögruppen inte själva har mandat att fatta beslut om för att påskynda gemensamma lösningar. Upphandla miljöutbildare. Introducera nya verksamheter och verksamheter som inte sedan tidigare deltar på koordinatorsträffar och/eller miljödiplomeringsgruppens träffar. Utred vid revidering av miljömålen hur miljöledningsarbetet kan integreras ytterligare med miljömålsarbetet. Planera miljökoordinatorsträffar/miljödiplomeringsnätverkets träffar gemensamt för att undvika för mycket mötestid och att innehåll krockar. Kommunicera processkartläggning av miljöarbetet i kommunen och tidsplan för detta till nämnder och bolag. Miljösamordnaren/Miljökoordinatorn Lyft frågor som ledningsgrupp och nämnd/bolagsstyrelse behöver besluta om. Fortsatt kompetensutveckling kring miljösamordning/processledning. Integrera uppföljning och åtgärdsarbetet exempelvis genom kort möte med berörda där rapporteringsmallen blir dagordning: vilket arbete har bedrivits, resultat och hur går vi vidare. Övriga frågor Vad krävs för att Revisionskontoret ska kunna ingå i Miljöförvaltningens miljöledningssystem? Kan Industribyggnader AB ingå i Lokalförsörjningsförvaltningens miljöledningssystem på sikt? Kan Utbildningsförvaltningens administrativa delar påbörja arbetet med miljöledning tillsammans med Stadsdelsförvaltningarna när de påbörjar miljöledningsarbete på stadsdelskontoren? 6
Miljöutbildning för alla anställda (1b) Alla chefer har gått miljöutbildning via Dialogforum 2013. 17 procent av förvaltningarnas personal har genomgått miljöutbildning som inkluderar Borås Stads miljöarbete. Komplett statistik för bolagen ges i samband med årsredovisningen. Nyanställda och personal inom Borås Stad som missat tidigare utbildningstillfällen erbjuds att boka upp sig på miljöutbildning på fredagar. Anmälan sker till Kompetenscentrum. Redovisade målsättningar: Merparten av personalen har utbildats: Borås Borås TME AB, Borås Djurpark AB, Borås Elnät AB, Borås Energi och Miljö AB, Borås Kommuns Parkerings AB, Borås Lokaltrafik AB, Fristadbostäder AB, Viskaforshem AB, Miljöförvaltningen, Tekniska förvaltningen, Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Servicekontoret. Utbildas under hösten: Stadskansliet (anställda ska utbildas inom sex månader), Lokalförsörjningsförvaltningen (specialutbildning oktober), Utbildningsförvaltningen (Sven Eriksonsgymnasiets personal), Samhällsbyggnadsförvaltningen (Navet i september), Revisionskontoret, Kulturkontoret, Arbetslivsförvaltningen. Önskar miljöutbildas: Stadsdelarna Öster, Väster, Norr (önskar stöd av Miljöförvaltningen), Inkubatorn AB. Stadsdel Öster redovisar också att de enheter som är Grön Flagg certifierade har fått en utbildning på Navet (gäller förskolan) där miljöfrågor är en del av innehållet. Övriga: AB Bostäder i Borås (skjuter utbildningen på framtiden), AB Sandhultsbostäder/Toarpshus (endast VD har 15 år gammal utbildning), Sociala omsorgsnämnden (flyttas fram till 2015 då verksamheterna inte kan täcka vikariekostnaderna under 2014, miljöambassadörer ska dock utses och miljöutbildas 2014), Fristadbostäder AB (har miljöutbildat alla sina anställda, men enbart 8 procent har komplett utbildning om Borås Stads miljöarbete VD har dock informerat anställda om miljömålen). Sammanfattande bedömning Intresset har varit stort och miljökommunikatören har haft fullbokat vid utbildningstillfällena. För att målet ska nås krävs att externa miljöutbildare upphandlas eller att fler miljöutbildare tas fram internt i verksamheterna som kan utbilda sina kollegor då miljökommunikatören inte kommer att hinna utbilda all personal i kommunkoncernen innan målet ska vara nått. Förvaltningarna och bolagen har redan idag möjlighet att anlita extern utbildare, men då flera har samma behov kan en upphandling behöva göras. Inför en revidering av miljömålen bör Borås Stad undersöka en liknande ambition som Borås Energi och Miljö AB har. De internutbildar sin personal och har också satt upp ett mål till 2019 att alla anställda ska ha miljöutbildning som inte är äldre än tre år. Idag har 25 procent av deras personal utbildning nyare än tre år. De påbörjar kompetenskartläggning under året. Under året har förfrågan också kommit om möjlighet finns att miljöutbilda Kommunstyrelsens ledamöter på sikt. I början av 2015 bör möjlighet ges till en sådan utbildning. Andra kommuner planerar utbildningssatsningar i samband med att nya ledamöter tillträder. Miljöförvaltningen deltar i planeringen av en film på fem minuter som lyfter regionalt miljömålsarbete och goda exempel. Arbetet sker i nätverket Hållbar Utveckling Väst. 7
Åtgärdsförslag Etappmålsansvarig förvaltning Upphandla miljöutbildare Förvaltningar och bolag Överväg att planera in miljöutbildning i samband med verksamhetsplaneringsdagar eller flera arbetsplatsträffar för att minska kostnader för vikarier Mål 2. Barn och ungdomar får grund för miljöengagemang Skolor och förskolor arbetar systematiskt med praktisk och teoretisk hållbarhetsundervisning (2a) Miljöförvaltningen och Stadsdelsförvaltningarna Norr, Väster och Öster samarbetar kring utformningen av det årskursstyrda aktivitetsschemat. Under våren 2014 godkändes aktivitetsschemat av områdescheferna inom förskola och grundskola. Under vecka 30 har tusen exemplar av foldern med information om aktivitetsschemat distribuerats ut till rektorer inom förskolor, grundskolor och grundsärskolor. Marknadsföring av aktivitetsschemat sker också via webbnätverket för pedagoger i Borås Stad. Uppföljning av hur aktivitetsschemat används ska ske under våren 2015. Sammanfattande bedömning et av lanseringen bör följas och utvärderas. Åtgärdsförslag Förvaltningar Delta i aktivitetsschemat och återkoppla synpunkter/utvärdering av innehållet. Alla förskolor, skolor och gymnasier har ett miljöledningssystem (2b) Omkring 36 procent eller 49 av de 137 förskolorna, skolorna och gymnasierna är idag Grön Flagg certifierade och 43 verksamheter har påbörjat arbetet för att bli certifierade. Områdesledningar för förskola och skola i stadsdelar och Utbildningsförvaltningen beslutar vilka aktiviteter stadsdelar gör gemensamt och vilka aktiviteter som ordnas inom respektive 8
förvaltning. Exempel på aktiviteter som kan anordnas är utbildning av personal i Grön Flagg, inspirationsföreläsningar med Navet, nätverksträffar, studiebesök på enheter som har Grön Flagg, guide som beskriver hur förskolor och skolor kan arbeta med Grön Flagg samt utbildning för ungdomsråd och skolråd. Under 2014 kommer alla förskolepedagoger inom Borås Stad att delta i inspirationsföreläsningen om Grön Flagg med Navet. Utbildningsförvaltningen - Fyra av sju skolor är Grön Flagg-certifierade; Bergslenagymnasiet, Sven Eriksonsgymnasiet, Tullengymnasiet och Viskastrandsgymnasiet. Arbete pågår att certifiera kvarvarande tre skolor inom perioden fram till och med 2016. Stadsdelsförvaltningen Norr 18 av totalt 28 förskolor är Grön Flagg certifierade. För närvarande har en skola i stadsdelen (Engelbrektskolan) denna utmärkelse. Fyra förskolor och två skolor, Bergdalskolan och Erikslundskolan förbereder för Grön Flagg. Stadsdelsförvaltningen Väster 32 av totalt 35 förskolor har påbörjat arbetet med certifieringen. Tre grundskolor har Grön Flagg och två grundskolor förbereder Grön Flagg. Stadsdelsnämnden har 13 grundskolor. Antal enheter inom grundskolan är 16 då Daltorpsskolan, Särlaskolan samt Viskaforsskolan har två enheter. Stadsdelsförvaltningen Öster - 7 av totalt 14 skolor (50 procent) är Grön Flaggcertifierade. Motsvarande siffra för förskolan är 53 procent (16 förskolor). Målet för 2015 är att 60 procent av alla förskolor och grundskolor skall vara Grön flaggcertifierade. För 2018 är målet 100 procent. Sammanfattande bedömning Stadsdel Öster har målsättningen att alla enheter är certifierade först 2018 vilket ger en signal om att målet kan bli svårt att nå i tid om inte ytterligare resurser eller åtgärder vidtas. Påbörjat arbete bör fortsätta enligt plan och Stadsdel Öster bör beskriva ytterligare vilka åtgärder som kan vidtas för att målet kan nås i tid. Samma resonemang som vid etappmål 1a) om miljöledning för verksamheterna gäller. Åtgärdsförslag Etappmålsansvarig förvaltning Undersök vilka insatser som krävs för att stadsdelarna ska klara målet till 2016. Mål 3. Borås är en matsmart kommun Minst 25 procent av alla livsmedel är ekologiska (3a) 15 procent av förvaltningarnas inköp av livsmedel är ekologiska enligt redovisningar i Agresso till och med sista augusti 2014. Motsvarande siffra från statistik från grossister ur datasystemet Compare är 20 procent. De bolag och nämnder som haft inköp över 10 000 kronor ombads 9
redovisa planerade åtgärder i miljömålsuppföljningen. Kost och lokalvårdens andel ligger mellan 18-23 procent i stadsdelarna medan övriga delarna av verksamheterna har lägre andel. Kostverksamheten kommer att fortsätta utveckla arbetssätt för att öka andelen vegetabilier, minska andelen kött, öka antalet ekologiska produkter, välja rätt kött och på så sätt frigöra medel för ekologiska inköp. Något som andra kommuner vittnar om är möjligt. Stadsdel Öster, som har 18 procent ekologiska livsmedel, redovisar att ett underskott på livsmedelsbudgeten och prioritering av budget i balans har lett till att målvärdet inte uppnåtts även om en ökning skett. Livsmedelskostnaden har ökat mer än budgetuppräkningen, vilket inneburit en besparing på livsmedel. Dessutom menar de att ekologiska inköp innebär en merkostnad. Servicekontoret redovisar att 14 procent av det som säljs i Grillen, Fullmäktigecafeterian och Nornans och Pantängens serveringar är ekologiskt. De arbetar för att få in fler ekologiska produkter i sortimentet, men påpekar att leverantören inte alltid levererar de ekologiska varor de beställt. Återbruks restaurang, som är en del av Arbetslivsförvaltningens verksamhet, har påbörjat samarbete med kostekonomen från Stadsdel Väster för att ta fram arbetssätt för en meny anpassad utifrån ekologiska alternativ. 9 procent av Borås Djurpark AB:s inköp är ekologiska. Sociala Omsorgsförvaltningen som har boendeenheter vill inte öka kostnaderna för matinköp eller inskränka på de boendes rätt att bestämma över sina egna inköp. Förvaltningen fokuserar på bra inköpsrutiner och minskning av matsvinn och information till personal och boende för att om möjligt öka det ekonomiska utrymmet för ekologiska inköp. Andelen ekologiskt är där idag omkring 10 procent. Sammanfattande bedömning De nya livsmedelsavtalen som planeras träda i kraft i mars 2015 har för ett antal livsmedelsprodukter enbart ett ekologiskt alternativ möjligt för avrop. Stadsdel Väster ska tillsammans med Arbetslivsförvaltningen, Sociala omsorgsförvaltningen och Utbildningsförvaltningen också ta fram ett styrdokument för kost. En övergripande styrgrupp med ansvariga förvaltningschefer har tillsatts, liksom en arbetsgrupp innehållande bland annat chefer och verksamhetsutvecklare inom kost samt kostpedagog. Att också fortsatt organisera det strategiska arbetet för att minska matens miljöpåverkan är positivt. Restaurangverksamheterna i Borås Stad som drivs av Servicekontoret och Borås Djurpark AB bör ta möjligheten att öka andelen ekologiskt genom de metoder som stadsdelarna framgångsrikt arbetar med. Idag kan exempelvis ett utskrivet vegetariskt alternativ saknas på menyn även om det går att förbeställa om man känner till detta. Det finns önskemål om att Borås Stad verkar för att restauranger och caféer i Borås ska öka utbudet av ekologiska livsmedel och Fairtradevaror. Då måste vi själva visa upp att detta är möjligt. Har personalrestaurangerna samt djurparkens restaurang/konferensverksamhet ett större ekonomiskt utrymme per portion jämfört med skolmatens budget på 10 kronor per portion? Mer ekonomiskt utrymme leder inte automatiskt till mer ekologiska inköp. Andra faktorer spelar in. I Borås Stads tidning Så klart Borås listas förskolor som hade en hög andel ekologiska livsmedel under tertial 1; Lorensbergsgården (Väster) 39 procent, Ängsgården (Öster) 38,5 procent och Elfsborgsgården (Väster) 32 procent. Detta visar att målet är möjligt att nå. Verksamheter med 200 000 kronor i livsmedelsinköp behöver också ta frågan på allvar och öka sin andel ekologiskt. Borås Stad verkar för att hushållen ska öka sin andel ekologiska inköp. Jämför man med ett hushålls matkostnader på ett år är summan betydligt större och som offentlig verksamhet bör vi minska vår miljöpåverkan från upphandling och inköp. Borås Energi 10
och Miljö AB är ett gott exempel där 22 procent av livsmedelsinköpen på drygt 270 000 kr är ekologiska. Allt kaffe, te och frukt som köps in skall vara ekologiskt. Andra bolag svarar att de anser att deras inköp är obetydliga. Flera av kommunens verksamheter serverar och säljer vatten på flaska, mineralvatten. Borås Djurpark AB har fyra ställen i parken där man kan fylla på medhavd vattenflaska med kranvatten. Komposterbara muggar erbjuds dem som inte har någon flaska. Detta initiativ skulle kunna marknadsföras ytterligare. Personalrestauranger och förvaltningar erbjuder också olika varianter på flaskvatten. Istället bör vi i första hand använda och marknadsföra det närproducerade kranvattnet från Borås och på så sätt frigöra mer utrymme för ekologiska inköp. Åtgärdsförslag Borås Stad Se över om det är möjligt att anpassa/höja livsmedelsbudgeten då matpriserna stigit? Alla restauranger och caféer För att utöka utrymmet i budget för ekologiska inköp och öka andelen ekologiskt: Öka andel vegetabilier och baljväxter samt svamp som är proteinrika i kosten. Istället för en fisk- och en kötträtt byta ut mot fisk/kötträtt respektive vegetarisk rätt på menyn. Personalen ska kunna uppge för kunderna om maten innehåller ekologiska livsmedel och/eller MSC-märkt fisk osv. Följ upp när leverantörer skickar andra varor fast ekologiska är beställda. Låna meny av den skola/förskola som har högst andel ekologiskt eller bjud in gästkockar från dessa verksamheter för att väcka intresset och erfarenhetsutbytet.. Ersätt flaskvatten och läsk med kranvatten smaksatt med frukt och grönsaker. Minska matsvinnet (se exempel på hur under etappmål 3c). Efterfråga ekologiskt alternativ och/eller vegetariskt alternativ i samband med konferenser, middagar och fikabeställningar. Noggrann kontering. Utbildning av kockar med produktionsansvar inom ekologiska och etiskt märkta livsmedel och klimatanpassade menyer planeras under hösten. Ekologiskt utbud hos upphandlade leverantörer och att det som beställts också levereras. Utbyte mellan bolagen om hur kontering kan göras/statistik samlas in på ett bra sätt. Borås Stads skolrestauranger arbetar med klimatanpassade menyer (3b) Klimatsmart meny Ett projekt har genomförts där en ny gemensam och mer klimatsmart matsedel för grundskolan har tagits fram. Matsedeln har en kött/fisk rätt och en vegetarisk rätt varje dag. Ett rullande nioveckors schema har tagits fram. Antal genomförda menyförändringar är nio stycken. Antalet risserveringar har minskat från 10 till 5 räknat på 9 veckor. Ris ska inte serveras som dagligt alternativ. Istället ska bulgur, couscous, baljväxter, potatisvarianter och pasta väljas som alternativ. Arbete pågår med att fasa in förskolans matsedel i skolans 9-veckors schema. Inom 11
gymnasieskolan pågår arbete med att justera menyerna till ökad klimatanpassning genom att servera mer ekologiskt samt vegetariskt. Det arbetet kommer att underlättas om den framtida livsmedelsupphandlingen innehåller produkter med höga miljökrav. Under andra tertialet planerades Kretsloppsveckans kampanj för ekologisk mat där alla kök inom kostverksamheten inom Borås Stad fokuserat på miljöanpassade livsmedel på sina matsedlar. Verksamheten fanns också på plats en dag på Stora torget i Borås och serverade skolmat till allmänheten och delade ut informationsmaterial. Stadsdelarna, Utbildningsförvaltningen och Miljöförvaltningen har anmält intresse av att delta i SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB)-projektet gällande att inkludera klimatberäkningar i befintliga måltidsplaneringsverktyg. Det skulle förenkla arbetet med klimatanpassning av måltider. Projekten genomförs om medel beviljas från Västra Götalandsregionen. Förvaltningarna medfinansierar projektet om det blir av. Tekniska förvaltningen utreder möjligheten att starta upp en distributionscentral. I Tekniska förvaltningens utredning deltar representanter från kostverksamheten. Åtgärdsförslag Alla restauranger och caféer Använd kottguiden.se Inför vegetariskt alternativ på menyn Matsvinnet minskar i de offentliga köken (3c) Tre kampanjer för minskat matsvinn har genomförts. Borås Stad har deltagit i tre olika projekt Är du matsmart, Minska överproduktionen och Minska matsvinn. Erfarenheterna sprids inom organisationen till olika målgrupper, bland annat genom informationsmaterial och den stadsdelsövergripande Matildagruppen. 49 enheter har strukturerat mätt matsvinn och tre utbildningstillfällen har skett för minskat matsvinn. Från och med 2014 redovisas antalet enheter som strukturerat mätt matsvinn, inte antalet vägningar som föregående år. Bedömningen är att antalet vägningar blir på en detaljnivå som inte är intressant att följa. Inom Är du matsmart har grundskolorna tävlat om att minska tallrikssvinnet. Projektet avslutades våren 2014 och har utvärderats. 37 grundskolor vägde matsvinn under fyra veckor (20 dagar). Ett ökat medvetande om problematiken kring matsvinn har skapats, diskussioner har kommit igång i klassrum, kök, i media och bland politiker och tjänstemän. Inom SIK(Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB)-projektet Minska överproduktionen mäts produktions-, servering- och tallrikssvinn. Engelbrektskolan väger kontinuerligt alla skoldagar serverings- och tallrikssvinn. Bergdalskolan börjar med sina mätningar hösten 2014. Projektet avslutas efter 2014. Stadsdel Öster väger matsvinn i 10 förskolor inom ramen för VGregionens projekt Minska matsvinn, mellan vägningarna sker förbättringar. Projektet har pågått två perioder med vägningar varje dag under två veckor. 10 förskolor har deltagit under 20 dagar. Matsvinnsprojekt planeras på Hestra Midgårdskolan och Särlaskolan. 12
35 deltagare från Borås Stad hörde 10 mars skolkock Carina Andersson från Fågelviksgymnasiet i Tibro, vinnare av Arla Guldko 2013, berätta om möjligheterna med mer grönt i skolrestaurangen. Inom ramen för projektet Minskat matsvinn i Västra Götalandsregionen hölls den 17 juni en information och guidning om Hållbara val på Navet i Borås. Fem deltagare var med från Borås Stad. Den 2 september 2014 hölls utbildning om Hållbar klimat(skol)mat av Skolmatsakademin. Borås Stad representerades av 15 deltagare. Sammanfattande bedömning Att minska matsvinnet långsiktigt kräver kontinuerligt arbete eftersom nya elever och ny personal tillkommer kontinuerligt. För att åstadkomma beteendeförändringar krävs dessutom återkommande påminnelser och satsningar. Åtgärdsförslag - Sprida erfarenheterna från genomförda projekt till fler målgrupper, exempelvis personalmatsrestaurangerna. Mål 4. Miljökrav och etiska krav ställs vid upphandling Miljökrav och etiska krav ställs vid upphandling av varor och tjänster (4a) Under året har arbete pågått för att kunna ställa hårdare miljö- och kemikaliekrav än Miljöstyrningsrådets baskrav där det är möjligt. Upphandlingsavdelningen har tagit fram ett förslag till Upphandlingsregler som under hösten skickas ut på remiss. Arbetet med uppföljningskontroller av sociala och etiska krav av upphandlade leverantörer fortsätter. Genom SKL Kommentus inköpscentral deltar vi i revision av olika leverantörer. Detta kommer att införlivas i kommande upphandlingar vilket medför att vi kan ställa krav enligt Barnkonventionen och ILO (International Labour Organization) med möjlighet till kontroll. 1,7 procent av förvaltningarnas livsmedelsinköp har utgjorts av etiskt märkta varor enligt halvårsstatistik från grossist. Enligt bolagens redovisningar ställs miljökrav vid inköp av varor som exempelvis kaffe, te och kontorsmaterial som papper och skrivare. Vissa bolag använder sig av Borås Stads upphandlingsavdelning och de krav de ställer (Borås Kommuns Parkerings AB) eller samverkar med Borås Stad för att ta fram krav (Borås Energi och Miljö AB). Bostadsbolagen ställer olika former av miljökrav i samband med byggnation. Här har ingen ny information redovisats jämfört med tertialredovisning 1. Inga stickprovskontroller har heller redovisats under tertial 2. Borås Lokaltrafik AB anger att det vid upphandling av bussar finns få leverantörer. Miljökraven utvecklas på de produkter där det finns en tydlig miljöpåverkan och det finns alternativa leverantörer. Borås Elnät AB diskuterar internt hur de ska arbeta med att ställa generella miljöoch etiska krav vid upphandling. 13
Sammanfattande bedömning Målet följs upp mer ingående i samband med årsredovisningen. Ett förslag om en miljösamordnare som skulle kunna arbeta med miljökraven i upphandling samt genomföra stickprovskontroller i lokala upphandlingar har lyfts i budgetprocessen. Åtgärdsförslag Etappmålsansvarig förvaltning Se över uppföljningen av etiska inköp och vad som konteras under posten. Beakta livscykelkostnad vid inköp (4b) Etappmålet följs upp i samband med årsredovisningen. Utredning pågår för att avgöra i vilka upphandlingar som det är lämpligt att beakta livscykelkostnad vid inköp. De hälso- och miljöfarliga ämnena i upphandlade varor minskar (4c) Under året har arbetet med att ta fram kemikaliekrav påbörjats. Möjlighet att upphandla ett kemikaliehanteringssystem, liknande det Borås Djurpark AB har, utreds under året och möjlighet att ta fram en kemikalieplan har efterfrågats av Miljöförvaltningen. Borås Stad har ställt specifika kemikaliekrav vid en upphandling. Antalet upphandlingar där kemikaliekrav ställts med hjälp av Miljöstyrningsrådets baskrav är fler. Borås Energi och Miljö AB uppger att deras projektavdelning (ej hela verksamheten) ställt kemikaliekrav vid fyra upphandlingar under andra tertialet. Projektavdelningen bedömer byggvaror avseende farliga ämnen från och med 2015. Bolaget har också en kemikaliekontrollgrupp. Vid entreprenader uppger Fristadbostäder AB att inga ämnen som finns i Begränsningsdatabasen eller Prioriteringslistan på Kemikalieinspektionens hemsida får användas. Alla produkter/material skall också vara klassade som godkända i Sunda Hus bedömningsdatabas. Eventuella avsteg måste godkännas av bolaget. Lokalförsörjningsförvaltningen ställer liknande krav. AB Bostäder i Borås uppger exempelvis krav på PVC-fria produkter. Miljöledningssystem kan vara en ingång att arbeta mer med utbytesprincipen. Borås Lokaltrafik AB uppger exempelvis att de sedan den första miljöcertifieringen 1997 arbetat med att ersätta hälso- och miljöfarliga ämnen i sina inköp. 14
Sammanfattande bedömning Borås Stad liksom Fristadbostäder AB ställer krav i samband med byggnation om att entreprenörer ska använda produkter som motsvarar godkända produkter i Sunda Hus miljöbedömningsdatabas. I dagsläget behövs styrmedel för att få ett kvalitetssäkrat miljöarbete i byggprocessen i form av krav på dokumentsystem som underlättar även i förvaltningsskedet. Detta för att kunna spåra miljöfarliga produkter som använts i byggprocessen samt att vid renoveringar kunna återanvända byggmaterial på ett bättre sätt. Om Borås Stad upphandlar projektlicenser för byggprojekt kan entreprenörerna få tillgång till utbildning och Borås Stad äger informationen i ett längre perspektiv. I dagens system kan det vara ett hinder för mindre entreprenörer att lägga anbud och gynna större företag som redan har tillgång till dessa system. Förbättringsförslag Borås Stad Redovisa handlingsplan för upphandling av kemikaliehanteringssystem och om Borås Stad ska ta fram en kemikalieplan. Lokalförsörjningsförvaltningen och bostadsbolagen - Utreda möjligheterna och eventuella kostnader för att upphandla projektlicenser till Sunda Hus eller motsvarande system. 15
Hållbar samhällsplanering Beskrivning Borås Stad planerar för ett hållbart samhälle och arbetar för att invånarna ska ha en hälsosam livsmiljö både i stad och på landsbygd. Nybyggnad sker i första hand genom förtätning i tätorter och nära kollektivtrafik. Grönområden och tysta miljöer värderas, liksom energieffektiva lösningar och medvetna materialval. Mål 5. Borås planerar för ett hållbart samhälle Krav på hållbart byggande (5a) Stadsdelen Norrby (hela området, både befintligt och det ännu obebyggda) ska hållbarhetscertifieras enligt BREEAM Communities. BRE Environmental Assessment Method (BREEAM) är ett miljöcertifieringssystem från Storbritannien. (Läs mer: www.sgbc.se/certifieringssystem/breeam). Certifieringsarbetet sker tillsammans med övrigt stadsutvecklingsarbete och Innovationplattform Norrby. Borås Stad har inte antagit några krav för hållbart byggande som krävs för att etappmålet ska nås. Minst 20 procent av de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna skyddas (5b) Pågående med avvikelse Sju procent av de kulturhistoriskt värdefulla fastigheterna är skyddade. Enligt etappmål 5b skall byggnader skyddas. Indikatorn har ändrats av Samhällsbyggnadsförvaltningen till att följa skyddade fastigheter istället då dessa prioriterats framför byggnader. Inga bevarandeplaner antas under 2014 då dessa inte prioriterats i verksamhetsplanen för Samhällsbyggnadsförvaltningen. Stärka Borås Stads identitet genom kunskap om äldre bebyggelse (5c) 31 stadsvandringar, föreläsningar, informationstillfällen och liknande har genomförts. 16
Bättre mötesplatser (5d) 14 mötesplatser har förbättrats. Gatuavdelningen vid Tekniska förvaltningen har två nya mötesplatser: Viskanpromenaden - kvarteret Elektra och ombyggnad av Västerbrogatan. Parkavdelningen har 12 nya/renoverade mötesplatser: Sjömarksbadet, Ramnaparken, Gökgatan, Attoparken, Megaparken, Villabergsparken, Elias Väg, Ekvägen, Sjöliden, Budkavleparken, Tåmarksgatan, Trandareds vall. En levande landsbygd - samarbetsprojekt för bruk och skötsel av odlingslandskapet (5e) Bidrag för sociala investeringar, som Borås Stad utlyste, söktes under våren 2014 för projekt Lantis. Projektidén handlade om att utveckla 4H-gården med integreringsprojekt samt att skolelever skulle miljöutbildas. Då projektet skulle behöva utredas ytterligare vilket inte kan genomföras med nuvarande resurser så väljer Miljö- och konsumentnämnden att i nuläget inte gå vidare med projektidén. Under sommarmånaderna har inga bymöten ägt rum då målgruppen för mötena då är upptagna med sina jordbruk. Inom Leader Sjuhärad projektet "Slåttergubbens marker" - som påbörjades hösten 2012 och är förlängt till 31 oktober 2014 har under sommaren ekologen deltagit i en studieresa till Rumäniens kulturlandskap för att studera äldre brukningsformer. Flera projekt pågår också med Lokala naturvårdsprojekt (LONA): "Inventering av ängssvampar" - Projektet pågår under 2013-2015. "Inventering av vildbin och småfjärilar i ängsmark" - Projektet pågår under 2013-2015. "Skyddsvärda träd - informationssatsning" Projektet pågår under 2014-2016. "Urbanbees - vildbiutställning" - Projektet pågår under 2014-2016. Mål 6. Bättre förutsättningar för en hälsosam livsmiljö Minst 20 procent av skolor och förskolor har en kvalitetssäkrad innemiljö (6a) 16,5 procent av skolorna och förskolorna är P-märkta. Under hösten 2014 sker P-märkning av en ombyggd skola. 17
Minskat buller på förskolor (6b) Lokalförsörjningsförvaltningen anlitar akustikkonsulter i byggprojekt och att förvaltare har möjlighet att få utbildning i akustikkunskap. Stadsdelsförvaltningen Norr Under 2013 genomfördes bullermätningar på utvalda förskolor inom förvaltningen där bullernivåerna upplevdes som höga. Inga mätningar har överskridit medelnivån på 75 dba under 8 timmar, vilket innebär att förvaltningen uppfyller Borås Stads målnivå. Idag arbetar verksamheten handfast för att minska bullernivån med många olika åtgärder, dock är arbetet inte systematiserat och bedrivs utan dokumentation (handlingsplan). Åtgärder: vid inköp av nya produkter såsom möbler, mattor, gardiner, leksaker väljs material som har ljuddämpade egenskaper. Förskolor som upplever höga ljudnivåer använder ljudmätare som visar när ljudnivån är hög. Verksamheten bedömer att bullerdämpande åtgärder med störst effekt är minskade barngrupper och lokaler som är anpassade till verksamheten. Idag drivs förskolor i vissa fall i lägenhetslokaler som inte klarar lika stora barngrupper ur bullerhänsyn. Arbetet med att bygga fler förskolor pågår. 2013 var knappt 17 procent av skolorna och förskolorna i Borås Stad P-märkta. P-märkning är en certifiering som drivs av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP. Märkningen har krav inom termisk komfort, luftkvalitet, fukt, buller, radon, elektriska och magnetiska fält samt temperatur på tappvarmvatten. 2016 är målet att 20 procent av förskolor och skolor är P-märkta. Under hösten görs en nulägesanalys för att ta reda på hur stadsdelsförvaltningarna Öster och Väster arbetar med minskat buller på förskolor. Stadsdelsförvaltningen Norr kommer att utifrån denna resultatanalys bestämma hur berörda förvaltningar kan arbeta vidare med etappmålet. Stadsdelsförvaltningen Väster Inom Stadsdelförvaltningen Väster har mätningar och åtgärder gjorts på de förskolor där synpunkter på bullernivån framkommit vid skyddsrond eller arbetsplatsträffar. Berörda förskolor har därefter arbetat bland annat utifrån Arbetsmiljöverkets material "Bullret bort". Det har gett bra stöd i arbetet även med pedagogiska åtgärder. De åtgärderna kan handla om gruppindelningar, att alla barn inte går ut samtidigt, rogivande musik och nedtonad belysning, undvikande av spring osv. Inom stadsdel väster väljs produkter i material som har ljuddämpande egenskaper vid inköp av möbler, mattor, gardiner leksaker. Stadsdelsförvaltningen Öster För att minska bullret har förskolorna köpt in ljuddämpande bord och ljuddämpande skärmar. Ytterligare planerade åtgärder för att minska bullret är beslutade. En tillsatt arbetsgrupp kommer att arbeta med att definiera hur en bra måltidssituation skall vara. En annan grupp kommer att arbeta vidare med ytterligare inventering av ljuddämpande material och en tredje grupp är tillsatt för att arbeta med frågan mer långsiktigt. Om möjlighet finns kommer Previa eventuellt att anlitas för att utföra hörselkontroller. 18
Tysta områden inventeras (6c) Nu utreds vilken detaljeringsgrad som kommer att krävas i inventeringen. Göteborgsregionen har upphandlat konsult som ska utreda tysta områden för kommunerna runt Göteborg. Vi hoppas kunna ta del av erfarenheter från detta arbete inför vår kommande inventering. 19
Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Beskrivning Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet, hållbara transportlösningar och inspiration till miljömedvetna resvanor når vi det hållbara samhället. Mål 7. Borås Stad arbetar för att bli en fossilbränslefri organisation Minst 80 procent av Borås Stads tjänsteresor är fossilbränslefria eller sker med miljöfordon (7a) Förvaltningarna och bolagen har ombetts att analysera de resor som gjordes 2013. Resor med privat bil i tjänsten Flera förvaltningar uppger att deras anställda reser med privat bil i tjänsten. Anställda med bilavtal på Servicekontoret reste mer med privat bil i tjänsten, merparten miljöfordon, 2013 på grund av en ökad orderingång, ett stort projekt i Viared. AB Bostäder i Borås uppger att 75 procent av resorna med privat bil i tjänsten avser resor till och från hemmet vid snöjour, resterande 25 procent tänker man minska. Borås Borås TME AB kör veckovisa rutter för påfyllning av broschyrmaterial med privat bil eller hyrbil (när det varit möjligt miljöfordon). De önskar istället använda bilpool men har som kommunalt bolag inte haft möjlighet på grund av juridiska skäl att ingå i den bilpool som nyttjas av förvaltningarna. Miljöförvaltningen har halverat användningen av privatbil i tjänst genom att vara restriktiv. Sociala omsorgsförvaltningens resor med privat bil i tjänsten sker av medarbetare i Funktionshinderverksamhetens boendestöd och till enhetschefer som inte vill låta bilpoolsbilar bli stående på en enhet många timmar. Boendestödet har från 2014 fått sex nya leasingbilar och privata bilar kommer endast att användas i undantagsfall. Personliga assistenter och ledsagare står för en liten del av resorna när de byter uppdrag under arbetstid eller vid avlösning vid personalbyte på annan ort i samband med brukarnas semesterresor och rekreationsvistelser. Lokalförsörjningsförvaltningen uppger att även deras personal behöver tillgång till fordon flera gånger under dagtid vilket är skälet till att resorna inte minskat. Personalen ska samordna resorna och köra ecodriving (bränslesnålt). Samhällsbyggnadsförvaltningens bygglovsinspektörer använder privat bil i tjänsten vid akuta ärenden eller då det är mycket utrustning som behövs och som inte går att ta med sig från bilen varje gång. Uppskattningsvis körs ca 400 mil om året med privat bil. Målet för 2015 är att antalet mil ska minska till ca 100 mil per år. 20