Samarbetsal ternativ för utbildning på andra stadiet

I den här utredningen beskrivs samarbetsalternativen för anordnandet av utbildning på andra stadiet, hur alternativen står i relation till undervisnings- och kulturministeriets anvisningar samt alternativens ekonomiska verkan. Samarbetsal ternativ för utbildning på andra stadiet Östra Nyland Seppo Lyyra, Timo Kasper BDO Consulting Oy 25.3.2015

Innehåll Inledning... 2 Konsultförslag... 3 Gymnasieutbildning... 4 Yrkesutbildning... 5 Kriterier för tillstånd att anordna utbildning (UKM/2/59/2015)... 6 Samarbetsformernas grunder... 7 Grunderna för ett kommunalt affärsverk... 7 Aktiebolag som anordnare av utbildning... 8 Samkommun som anordnare av utbildning... 9 Upplösande av samkommun vs. aktiebolag...10 Rambeslutets allmänna ekonomiska verkan (förhandsuppgifter UKM/2/591/2015)...12 Regeringens målsättningar...12 Tillämpade principer i beräkningarna...13 Kostnadsberäkningar för gymnasieutbildning...14 Samarbetsalternativ för gymnasieutbildning...17 Samarbetsalternativ för yrkesutbildningen...19 Alternativ 1...20 Alternativ 2...22 Extra finansiering, utvecklings och besparingsmål som de ekonomiska förutsättningarna för anordnande och de olika alternativen kräver...23 Underkända samarbetsalternativ...31 Utbildningsanordnarnas åsikter...32 Styrelsen beslöt att gå vidare med förslaget om att Prakticum och Inveon skulle ansöka om gemensamt upprätthållartillstånd....33 Bilagor...34 1

Inledning Kommunerna i östra Nyland har år 2014 kommit överens om att de inleder en gemensam utredning över alternativen för tillstånd att anordna utbildning på andra stadiet. I december 2014, när denna utredning inleddes, har undervisnings- och kulturministeriet meddelat att tillstånden att anordna utbildning förnyas så, att de nya tillstånden träder i kraft i början av 2017. Enligt förhandsuppgifter (UKM/2/591/2015) skulle man ha varit tvungen att inlämna ansökan om tillstånd att anordna utbildning till undervisnings- och kulturministeriet 1.10.2015. Tillståndsreformen nedröstades i bildningsutskottet 9.3.2015, vilket betyder att man inte behöver lämna in en ny ansökan. Den 10 mars 2015 publicerades nyheten om att inte heller finansieringsreformen för gymnasier och yrkesutbildning kommer att förverkligas. I östra Nyland finns för tillfället fyra anordnare av yrkesutbildning: Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä (Amisto), Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland (Inveon), Oy Porvoo International College Ab (Point College) samt Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab (Prakticum). Allmänbildande gymnasieutbildning anordnas dessutom av Askola kommun, Lovisa stad, Borgå stad och Sibbo kommun. I Askola finns gymnasieutbildning endast på finska. I Lovisa, Borgå och Sibbo ordnas gymnasieutbildning på både finska och svenska. Den här utredningen har beställts av BDO Consulting Oy och Seppo Lyyra och Timo Kasper har deltagit i genomförandet av utredningen. I den här utredningen beskrivs samarbetsalternativen för anordnandet av utbildning på andra stadiet, hur alternativen står i relation till undervisnings- och kulturministeriets anvisningar samt alternativens ekonomiska verkan. Ordförande för utredningens styrgrupp har varit bildningsdirektör Hilding Mattson från Borgå och bildningsdirektör Thomas Grönholm från Lovisa har varit sekreterare. De övriga medlemmarna i styrgruppen är bildningsdirektör Rikard Lindström (Borgå), utbildningsdirektör Jari Kettunen (Borgå), bildningsdirektör Anne Perjopuro (Askola), tf. chef för bildningsväsendet Marketta Takala (Lappträsk), förvaltningsdirektör Camilla Söderström (Mörskom), utbildningschef Hannu Ollikainen (Sibbo), bildningsdirektör Kurt Torsell (Sibbo), servicedirektör Mirja Riihiluoma (Buckila) och utbildningschef Timo Tenhunen (Lovisa). Uppdraget har utförts i enlighet med den internationella standarden för närliggande tjänster ISRS 4400 Uppdrag att utföra granskning enligt särskild överenskommelse rörande finansiell information. Kalkylerna och modellerna i anknytning till denna rapport är bedömningar av allmän natur, som är riktgivande och så koncisa att man inte utifrån rapporten kan vara absolut säker på modellernas och detaljernas riktighet. 2

Konsultförslag Enligt vår åsikt är det inte ändamålsenligt att samla all gymnasieutbildning och yrkesutbildning i östra Nyland i samma organisation. Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Vi föreslår att Borgå, Sibbo och Lovisa effektiviserar gymnasieutbildningen genom att inom respektive kommun öka samarbetet mellan finskspråkig och svenskspråkig gymnasieutbildning samt även utvecklar samarbetet på regional nivå. För Askola är det väsentligt att utbildning också i fortsättningen ordnas i kommunen, varför kommunen inte har något särskilt behov av samarbete. Askola kommun skulle inte ha någon nytta av att överlåta tillståndet att ordna utbildning till Borgå stad. Statsandelarna för gymnasieutbildning i östra Nyland minskar sammanlagt med cirka 900 000 euro/år, vilket motsvarar cirka 15 lärartjänster. Om antalet studeranden inom gymnasieutbildningen i området minskar med 10 procent är anpassningsbehovet 1,8 miljoner euro. Sådana nedskärningar behövs dock inte om den av staten erhållna finansieringen förblir på samma nivå som år 2014 eller om kommunerna är beredda att finansiera en större andel av gymnasiekostnaderna. Vi föreslår att ett nytt aktiebolag bildas år 2015 med uppgift att i det första skedet bygga eller hyra nya utbildningslokaler för Point College och Inveon. De nya utbildningslokalerna byggs eller hyrs år 2016. Ett eventuellt nybygge skulle genomföras med Oy Porvoo International College Ab:s, Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nylands och det nybildade bolagets egna medel, utan kommunala pengar. Lokaldimensioneringen skulle vara hälften så stor som idag och 10-20 procent av utbildningslokalerna skulle i mån av möjlighet hyras från Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä för att fördjupa samarbetet. Utbildningen vid Oy Porvoo International College Ab (Point College) och Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland (Inveon) sammanslås 1.8.2016 så att en helt ny internationell läroinrättning bildas, där undervisningsspråken är svenska, finska och engelska. Det nya bolag som bildas för fastighetens förvaltning skulle fungera som upprätthållare av utbildningen. Innan den gemensamma utbildningen kan börja, skulle man inleda ett samarbetsförfarande enligt samarbetslagen, vars målsättning är att till en del täcka det årliga ekonomiska anpassningsbehovet på 1,1 miljoner euro. En sammanslagning av Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä med den nya organisationen skulle medföra kostnader på cirka 880 000 euro i form av överlåtelseskatt. Det är emellertid ändamålsenligt att intensifiera och fördjupa mellan det nya aktiebolaget och Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä så att upprätthållarna av läroinrättningarna kan fusioneras senast 1.1.2019. Det kalkylmässiga beloppet för besparingar på 10 % inom yrkesutbildningen i hela östra Nyland utgör cirka 3,5-3,9 miljoner euro på årsnivå, vilket kräver betydande nedskärningar i kostnaderna för personal och fastigheter. I första hand borde nedskärningar göras i fastighetskostnaderna. Lyckas man inte med att minska fastighetskostnaderna är behovet att minska personalen inom yrkesutbildningen med upp till 70 anställda. Dessa nedskärningar behövs inte om den av staten erhållna finansieringen förblir på samma nivå som år 2014. 3

Gymnasieutbildning Gymnasier i området: Askolan Lukio Borgå Gymnasium Linnankosken lukio, Borgå Lovisa Gymnasium Myllyharjun lukio, Lovisa Sipon lukio Sibbo gymnasium Porlammin lukio, Lappträsk, verksamheten upphör våren 2015 Det totala antalet studeranden i gymnasierna uppgår idag till 1 650 studeranden. Det totala antalet gymnasieelever torde förbli stabilt inom såväl den finsk- som den svenskspråkiga gymnasieutbildningen. 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Gymnasiet totalt Finskspråkigt Svenskspråkigt Lin. (Gymnasiet totalt) Lin. (Finskspråkigt) Lin. (Svenskspråkigt) Prognos för det totala antalet gymnasieelever i Borgå, Lovisa och Askola Prognoserna har beräknats enligt det uppskattade antalet elever på klass 9 2014 2019. Den procentandel av högstadieeleverna som sökte till gymnasiet åren 2012-2014 har använts som grund för beräkningen av den relativa andelen sökanden. 4

Yrkesutbildning I östra Nyland finns för tillfället fyra anordnare av yrkesutbildning: - Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä (Amisto, Edupoli), - Oy Porvoo International College Ab (Point College) - Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland (Inveon), - Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab (Prakticum). Amisto, som hör till Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä, fungerar som Borgå yrkesinstitut och Edupoli är ett kommunalt affärsverk som ägs samkommunen, vars uppgift är att ordna vuxenutbildning, arbetskraftspolitisk fortbildning och läroavtalsutbildning. Oy Porvoo International College Ab (Point College) bildades år 2012 till följd av en fusion mellan två läroinrättningar när Borgå handelsläroverk och Porvoon terveydenhuolto-oppilaitos sammanslogs. Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland ordnar utbildning under varumärket Östra Nylands yrkesinstitut Inveon. Yrkesinstitutet Prakticum som upprätthålls av Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab är en svenskspråkig yrkesskola i huvudstadsregionen, vars huvudkontor finns i Helsingfors. Yrkesinstitutet verkar även i Borgå. Området östra Nyland har cirka 90 000 invånare. I de bedömningar som Landskapsförbundet har gjort uppskattar man att det totala antalet 16-18 -åringar minskar från 4 000 till cirka 3 600 ungdomar, men att antalet ökar på nytt till 4 000 fram till år 2025. Storleken på en åldersklass inom utbildningen på andra stadiet i östra Nyland är alltså cirka 1 300 studeranden, varav en tredjedel är svenskspråkiga. Man kan räkna med att antalet ungdomar som efter den grundläggande utbildningen går vidare till yrkesutbildning kommer att vara stabilt i framtiden. Arbetsplatssufficienten i östra Nyland är 86 % (jfr. Nyland totalt 104 %, västra Nyland 81 %). Östra Nyland hör till Helsingfors pendlingsområde. I Helsingforsregionen finns cirka 83 000 företag. Totalt sysselsätter företagen i Helsingforsregionen en halv miljon människor, vilket betyder att det i området finns en efterfrågan på personer med yrkesutbildning. I Borgåregionen är antalet företagspunkter 4 200. En hög arbetsplatssufficient och det faktum att man hör till Helsingfors pendlingsområde betyder att efterfrågan på yrkesinriktad vuxenutbildning och läroavtalsutbildning förblir stabil i området. 5

Kriterier för tillstånd att anordna utbildning (UKM/2/59/2015) Enligt preliminär information från Undervisnings- och kulturministeriet 9.2.2015 ska tillstånden för anordnande av yrkesutbildning förnyas, anordnarnätverket för utbildningen intensifieras och finansieringsstrukturen förnyas från och med år 2017. I och med förnyandet av tillstånd för anordnande av utbildning och ett minskat antal anordnare av utbildning uppskattar man att staten gör en besparing på cirka 69 miljoner euro. Ärendet nedröstades i bildningsutskottet 9.3.2015, vilket betyder att man inte behöver lämna in en ny ansökan. Reformerna som gäller finansieringssystemet och den strukturella utvecklingen samt finansieringsnedskärningarna grundar sig på det strukturpolitiska programmet och rambeslutet i anknytning till balanseringen av statsekonomin åren 2015-2018. Statens målsättningar innefattar genomförandet av en reform av finansieringssystemet för utbildning på andra stadiet och utbildningens anordnarnätverk samt att minska den offentliga finansieringen med 260 miljoner euro. Den 10 mars 2015 publicerades nyheten om att inte heller finansieringsreformen för gymnasier och yrkesutbildning kommer att förverkligas. Vid reformen av finansieringssystemet för utbildning på andra stadiet har ministeriets mål varit att man ska frångå fastställandet av finansiering enligt den verkliga finansieringsgrunden och att statens totalfinansiering ska ändras till att grunda sig på budgeten. Även efter att finansieringssystemet för grundläggande yrkesutbildning och fortbildning har förnyats skulle utbildningens anordnare fortfarande beviljas utbildningsfinansiering. I det nya finansieringssystemet skulle statsandelsprocenten justeras efter budgetår och UKM fastställer de enhetspriser som utgör grunden för finansieringen. Man avser att förnya finansieringssystemet för grundläggande yrkesutbildning och fortbildning så att det bildar en tydlig och enhetlig helhet. En central grund för fastställande av finansiering till anordnare av utbildning på andra stadiet kommer att utgöras av antalet erlagda examina och delexamina. Mål som har ställts upp för det nya finansieringssystemet är att i större omfattning beakta effektivitet, flexibilitet och utbildning. Enligt undervisnings- och kulturministeriets preliminära information om ansökan om tillstånd att anordna utbildning (UKM/2/59/2015) uppskattar man att statsfinansieringens andel för grundläggande yrkesutbildning kommer att minskas så att den kalkylmässiga statsfinansieringen år 2017 utgör 87,5 % av statsandelsfinansieringen år 2014. Motsvarande finansieringsandel enligt rambeslutet för yrkesinriktad fortbildning är 76 % och för läroavtalsutbildning 78,5 %. Finansieringsnivån enligt rambeslutet för gymnasieutbildning skulle vara 90,6 % av nivån år 2014. För att stödja utvecklandet av anordnarnätverket var man inställd på fusionshöjningar av enhetspriset enligt prövning under 1-3 år. Det skulle ha varit frågan om en tidsbunden höjning av enhetspriset för de anordnare av utbildning som har genomfört en anordnarfusion. 6

Samarbetsformernas grunder Sökande av tillstånd att anordna utbildning på regional nivå kan vara: 1. Kommun eller stad som anordnar utbildning i form av ett eget affärsverk 2. Utbildningssamkommun 3. Aktiebolag Nedan beskrivs grunderna för dessa tre alternativ. Grunderna för ett kommunalt affärsverk Kommunens affärsverk utgör en del av kommunorganisationen. Kommunens affärsverk är inte en separat juridisk person eller en självständig bokföringsskyldig, men upprättar ett separat bokslut. Ett affärsverk kan i enlighet med 87 a grundas för sådan affärsverksamhet eller för en uppgift som ska skötas enligt företagsekonomiska principer. Till exempel i Jyväskylä utbildningssamkommun finns ett affärsverk för gymnasieutbildning. Kommunala affärsverk har motiverats med det faktum att de kan separeras från kommunens funktioner, varvid resultatansvaret, kostnadsmedvetenheten och resultaträkningen blir tydligare. Den verksamhet som affärsverket idkar ska överensstämma med affärsverksamhet eller andra företagsekonomiska principer (inkomsterna ska täcka utgifterna, investeringarna finansieras med inkomstfinansiering). Kommunen bestämmer i enlighet med det kommunala självstyret om sina egna organisationer och även om bildandet av ett affärsverk för att organisera den kommunala servicen. Ett kommunalt affärsverk har ett eget grundkapital. Ägarnas kreditering betalas i ett aktiebolag via dividender och ägarlån, men ett affärsverk betalar ägarna en rimlig ersättning som kreditering av grundkapitalet. Storleken på den kreditering som betalas till ägaren i ett affärsverk ska kunna motiveras och den ska vara rimlig. I modellen kan affärsverkets värdkommun önska en skälig vinst på det kapital som kommunen har investerat i affärsverket. I enlighet med 2 kap. 13 i kommunallagen ska kommunfullmäktige fatta beslut om de mål för verksamheten och ekonomin som ska ställas upp för kommunens affärsverk. I enlighet med 10 a kap. 87 c ska ett kommunalt affärsverk ha en direktion, vars regelverk för styrning ligger nära regelverket för samkommunens styrelse. I enlighet med 87 d ska ett kommunalt affärsverk ha en direktör som står i tjänsteförhållande till kommunen. I anvisningarna för affärsverket betonas att stadens representanter i affärsverkets styrelse ska följa de anvisningar som stadens behöriga myndighet har gett (stadsstyrelsen, koncernenheten eller annan aktör som fastställts i stadgarna). När affärsverket ordnar tjänster till andra kommuner har dessa rätt till en representant i affärsverkets styrelse, men i sista hand har den kommun till vilken affärsverket hör beslutsbefogenhet. 7

I 2 a i kommunallagen fastställs bolagiseringsskyldigheten vad gäller arbetskraftspolitisk vuxenutbildning. Man behöver alltså ett aktiebolag som har till uppgift att anordna arbetskraftspolitisk vuxenutbildning i anknytning till yrkesinriktad utbildning. Ett affärsverk kan inte ha dotterbolag eftersom ett affärsverk inte är en juridisk person. Affärsverket kan inte heller utnyttja sin beslutsrätt i stadens dotterbolag såvida denna beslutsrätt inte har fastställts i regelverket eller i andra anvisningar för förfaringssätt. Ett affärsverk kan få beslutsrätt i stadens dotterbolag genom en regel som fullmäktige har godkänt eller genom ett fullmäktigebeslut, där frågan fastställs. Trots detta är det aktiebolag som anordnar arbetskraftspolitisk vuxenutbildning en självständig juridisk person, som fattar sina egna beslut och agerar i enlighet med aktiebolagslagen och aktiebolagsstyrelsens medlemmars uppgift är att främja verksamheten. Modellen affärsverk-aktiebolag kan vad gäller styrning vara kaotisk. Affärsverksamkommunen är en självständig juridisk person. Affärsverksamkommunen har ett eget grundavtal och ett eget regelverk. Den är ensjälvständig bokföringsskyldig. Specialstadgor för affärsverksamkommuner hittas i kap. 10 a i kommunallagen. Dessa gäller en mer begränsad möjlighet än för en samkommun att överföra myndighetsuppdrag till affärsverksamkommunen. Myndighetsuppdragen får inte bilda ens en betydande del av affärsverksamkommunens uppgiftshelhet. Aktiebolag som anordnare av utbildning Tillstånd för anordnande av utbildning kan beviljas till en kommun, samkommun, ett registrerat samfund (t.ex. aktiebolag) eller en stiftelse. Ett aktiebolag kan alltså fortfarande få tillstånd att anordna utbildning. Kommunen kan överlåta en del av den egna verksamheten till ett aktiebolag som kommunen grundar och äger. Ett aktiebolag grundas med ett avtal om bolagsbildning och aktiebolagets verksamhet föreskrivs i aktiebolagslagen. Ett aktiebolag är en från aktieägarna fristående juridisk person, som uppkommer genom registrering (aktiebolagslagen 2 ). När bolaget grundas investerar kommunerna pengar som bildar aktiekapitalet (minimikapital 2 500 euro). I bolagsordningen fastställs ett nominellt värde för bolagets aktier. I enlighet med 8 i aktiebolagslagen ska bolagets ledning omsorgsfullt främja bolagets intressen. Juridiskt bindande för styrelsens verksamhet är bolagsstämmans beslut, bolagsordningen och aktiebolagslagen. Kommunernas ägarstyrning är så kallad politisk styrning och påverkar inte direkt bolagets verksamhet, men naturligtvis kan kommunerna som ägare påverka bolagets verksamhet genom beslut av bolagsstämman. Utgångspunkten för kommunernas intressebevakning i ett aktiebolag är att kommunens representanter i aktiebolaget följer de strategiska, ekonomiska och funktionella beslut som fullmäktige har fattat samt de anvisningar om förfaringssätt som kommun-/stadsstyrelsen och andra behöriga organ och tjänsteinnehavare har gett. 8

I aktiebolagslagens IV del finns exakta bestämmelser om utbetalning av bolagets medel. Bolagets medel kan betalas ut till aktieägarna endast på följande sätt: 1) utbetalning av vinst (vinstutdelning) 2) utbetalning från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet 3) minskning av aktiekapitalet 4) betalning för förvärv och inlösen av egna aktier 5) upplösning av bolaget. Bolagsstämman fattar beslut om utbetalning av medel på dessa sätt. Andra affärshändelser (t.ex. ränta på investerat kapital), som utan någon affärsekonomisk grund minskar bolagets tillgångar eller ökar dess skulder anses som olaglig utbetalning. Medel får inte betalas ut om det då betalningsbeslutet fattades var känt att bolaget var insolvent. Om bolaget helt eller delvis har något annat syfte än att bereda vinst åt aktieägarna, ska i bolagsordningen tas in en bestämmelse om detta. Samkommun som anordnare av utbildning Den vanligaste av kommunernas samarbeten är en samkommun, som grundas med ett avtal om bildande som godkänns av kommunernas fullmäktige. Samkommunerna är fristående, offentligrättsliga, juridiska personer och på dessa tillämpas lagstiftning som rör kommunerna. Kommunerna kan i princip själva avgöra om de hör till en utbildningssamkommun eller inte. I enlighet med 81 i kommunallagen utövas samkommunens beslutanderätt av medlemskommunerna vid en samkommunstämma eller också utövas beslutanderätten av det organ som väljs av medlemskommunerna och om vilket bestäms i grundavtalet. Det finns inte några bestämmelser om uppbyggnaden av samkommunens styrelse i kommunallagen, vilket betyder att samkommunens organ kan anpassas av medlemskommunerna (modell för samkommunsfullmäktige/modell för samkommunsstämma). Grundavtalet är ett avtal mellan kommunerna som kan ändras om minst två tredjedelar av medlemskommunerna understöder en ändring och deras invånarantal är minst hälften av det sammanräknade invånarantalet i samtliga medlemskommuner (Kommunallagen 79 ). Beslutet om ändring av grundavtalet fattas av medlemskommunernas fullmäktige genom majoritetsbeslut. Medlemskommunerna har rätt att utträda ur samkommunen och rätt till skälig ersättning för sin andel av samkommunens tillgångar vid tidpunkten för utträdet. När en kommun utträder ur samkommunen kan samkommunens grundkapital minskas med den grundkapitalandel som betalas till den utträdande medlemskommunen, såvida inte de övriga medlemskommunerna ökar sin kapitalinvestering i samkommunen med motsvarande belopp. 9

I enlighet med Kommunförbundets cirkulär (20/80/99) kan man i samkommunens grundavtal komma överens om ränta somska betalas på grundkapitalet. Medlemskommunens andel av räntan på samkommunens grundkapital fastställs i relation till medlemskommunernas andelar av grundkapitalet, såsom ansvar för skulder och skyldigheter. Finansieringen av avskrivningar enligt samkommunens plan bör räcka till för att finansiera så kallade ersättningsinvesteringar sett på lång sikt. Samkommunens betydande nyinvesteringar kan finansieras med medlemskommunernas kapitalinvesteringar, främmande kapital och/eller investeringarnas statsandelar. Kommunernas deltagande i finansieringen av investeringarna ökar samkommunens grundkapital och medlemskommunens andel därav. Om en del av medlemskommunerna finansierar nyinvesteringen på annat sätt än de övriga ska man i detta fall se till att medlemskommunernas inbördes ställning i fördelningsrelationen vad gäller grundkapitalet förblir densamma. I grundavtalet ska man tillräckligt detaljerat avtala om hur medlemskommunerna deltar i finansieringen av investeringar. Vid behov ska grundavtalet till denna del ändras. Upplösande av samkommun vs. aktiebolag Att upplösa ett aktiebolag Man kan utträda ur en samkommun, men innehav i ett aktiebolag är i princip evigt, såvida man inte hittar en ny ägare till aktierna eller om ägarna tillsammans besluter upplösa aktiebolaget. Ett aktiebolag kan upplösas genom att följa bestämmelserna om likvidationsförfarande i 20 kap. i aktiebolagslagen. Syftet med likvidationsförfarandet är att utreda bolagets tillgångar, den nödvändiga mängd egendom som ska omvandlas till pengar, betalning av skulder och betalning av överskottet till aktieägarna enligt bestämmelserna i bolagsordningen. En utredningsman upprättar en slutredovisning och en rapport om fördelningen av bolagets egendom. Aktieägarna samlas till en bolagsstämma för att bekräfta slutredovisningen och registrerar den. I enlighet med 51 d i näringsskattelagen anses vid beskattning av ett aktiebolag som upplöses ett belopp som motsvarar det sannolika överlåtelsepriset för omsättnings-, investerings- och anläggningstillgångarna och annan egendom utgöra överlåtelsepris. Ett aktiebolag kan även upplösas genom fusion eller fission. Med fusion avses att ett aktiebolag överför alla sina tillgångar och skulder till ett annat aktiebolag och där aktieägarna i det överlåtande bolaget som vederlag får nya aktier av det övertagande bolaget, i förhållande till de aktier de ägde. Med fission avses ett arrangemang där ett aktiebolag upplöses utan likvidationsförfarande så att alla dess tillgångar och skulder överförs till två eller flera aktiebolag. 10

Upplösande av samkommun I enlighet med 78 i kommunallagen ska i grundavtalet nämnas bestämmelser om ställningen för en medlemskommun som utträder och för de medlemskommuner som fortsätter verksamheten. En medlemskommun ska ha rätt att utträda ur samkommunen. Ur den utträdande kommunens perspektiv är det väsentligt att kommunen har rätt till ersättning för den egna andelen av samkommunens tillgångar. Ett frivilligt upplösande av en samkommun förutsätter överensstämmande fullmäktigebeslut i medlemskommunerna. En samkommun upplöses inte om minst två kommuner fortsätter samarbetet i form av en samkommun; grundavtalet ändras till att motsvara den rådande situationen. Om en medlemskommun utträder ur samkommunen eller om samkommunen upplöses inverkar ändringen även på den pensionsbaserade avgiften. Medlemskommunerna och samkommunen ska komma överens om hur den pensionsbaserade KTAPL-avgiften fördelas mellan medlemskommunerna när en medlemskommun utträder eller en samkommun upplöses. I regel fördelas de pensionsbaserade avgifterna mellan medlemskommunerna enligt på vilket sätt medlemskommunerna har varit med i samkommunen. Övrigt att beakta vid eventuell upplösning I enlighet med koncernförhållandet i den nya kommunallagen kommer betydelsen av kommunalt ägande i en koncern att betonas. Det kommunala ägandet visas i koncernbalansräkningen och i enlighet med den nya kommunallagen fastställs uppfyllandet av kriterierna för en så kallad kriskommun utifrån koncernbalansräkningens nyckeltal. Detta kan leda till att kommuner utträder ur frivilliga samkommuner och dotterbolag, särskilt i ändringssituationer. Överlåtelseskatt betalas för överlåtande av äganderätt till en fastighet eller värdepapper. Vid överlåtelse av fastighet uppgår överlåtelseskatten till 4 % av köpesumman. Ändringar som innebär att värdepapper eller fastigheter överlåts ger upphov till överlåtelseskatt som betalas av mottagaren. Man bör undvika onödiga ändringar som ger upphov till överlåtelseskatt. Upplösandet av en utbildningsorganisation förutsätter ett samarbetsförfarande i enlighet med lagen om samarbete. Målet med samarbetsförfarandet är att de anställda i enlighet med huvudregeln för överföring av personal ska överföras som så kallade gamla anställda till en regional utbildningssamkommun eller det aktiebolag som bildas. Samarbetsförfarandet kan även inkludera mål som hör samman med minskning av personal. 11

Rambeslutets allmänna ekonomiska verkan (förhandsuppgifter UKM/2/591/2015) Regeringens målsättningar Ett av regeringens mål vad gäller anordnare av utbildning är att genomsynligheten för finansiering och kostnadsstrukturen ska förbättras. Vid bedömningen av utbildningsanordnarnas ekonomiska förutsättningar verkar man fästa särskild uppmärksamhet vid även arrangemangen för fastighetsinnehav samt grunderna för de kostnader användningen och underhållet av dessa ger upphov till. Vid anordnandet av utbildning på andra stadiet och i ansökningarna om tillstånd att anordna utbildning måste man även särskilt beakta att kostnaderna för fastighetsunderhållet är rimliga och att de eventuella vinster eller förluster som uppkommer kan balanseras. Enligt förhandsuppgifterna är målet för finansiering med statsandelar som helhet att fram till år 2017 spara cirka 283 miljoner euro från nivån för år 2014 och upp till cirka 483 miljoner euro från nivån för år 2012. Vid bedömningen (och beräkningarna) av de ekonomiska förutsättningarna för att anordna utbildning ska den uppskattade finansieringen med statsandelar för år 2017 tillämpas fram till år 2020. LÄHDE: OKM/2/591/2015 (9.2. 2015) - Ennakkotieto; Järjestämislupahakemus: lukiokoulutus, ammatillinen peruskoulutus ja ammatillinen aikuiskoulutus Taulukko 1. Rahoituksen taso (valtionosuusrahoitus, sis. valtion ja kuntien rahoitusosuus) eri koulutusmuodoissa 2012-2015 ja kehyspäätöksen 2015-2018** mukainen taso vuonna 2017, miljoonaa euroa. Täsmentyy huhtikuussa 2015. 2012 2013 Muutos 12/13 2014 Muutos 13/14 2015 Muutos 14/15 2017 ** kehys Muutos 14/17** Muutos tarkastelujaksolla MILJ. Lukiokoulutus 710 714 4 / 0,6% 679-35 / -4,9% 638-41 / -6,0% 615-23 / -3,6% -95 / -13,4% Ammatillinen peruskoulutus, oppilaitosmuotoinen 1 687 1 692 5 / 0,3% 1 669-23 / -1,4% 1 624-45 / -2,7% 1 446-178 / -11,0% -241 / -14,3% Ammatillinen lisäkoulutus, oppilaitosmuotoinen 153 142-11 / -7,2% 138-4 / -2,8% 133-5 / -3,6% 105-28 / -21,1% -48 / -31,4% Oppisopimuskoulutus 206 170-36 / -17,5% 173 3 / 1,8% 173 0 / 0,0% 136-37 / -21,4% -70 / -34,0% Ammatilliset erikoisoppilaitokset 21 19-2 / -9,5% 16-3 / -15,8% 16 0 / 0,0% 8-8 / -50,0% -13 / -61,9% Vapaa sivistystyö 158 157-1 / -0,6% 157 0 / 0,0% 151-6 / -3,8% 142-9 / -6,0% -16 / -10,1% Yhteensä 2 935 2 894-41 / -1,4% 2 832-62 / -2,1% 2 735-97 / -3,4% 2 452-283 / -10,3% -483 / -16,5% **) kehysluku ei sisällä vielä rahoituksen muutoksia, jotka aiheutuvat rahoituksen tarkistamisesta kustannuksiin perustuvaksi vuonna 2016, eikä lukiokoulutuksen opiskelijamääräarvion muutosta vuodesta 2016 alkaen, jolla ei ole vaikutusta vuoden 2016 yksikköhintaan, sillä tämänhetkisen kehyksen opiskelijamääräarvio on suurempi kuin toteutunut. Verrattuna vuoteen 2015, kehysluku sisältää rakennepoliittisen ohjelman mukaisen määrärahan pienentymisen lisäksi lukiokoulutuksen osalta myös laadun ja laajuuden muutoksen johtuen lukiokoulutukseen valmistavasta koulutuksesta (+4 milj. ) sekä vuoden 2015 talousarvion määräaikaisen lisäyksen poistumisen (-1 milj. ), kehys sisältää oppilaitosmuotoisen ammatillisen peruskoulutuksen osalta myös investointien takuukorotuksen summan myös vuodesta 2016 eteenpäin. Mikäli investointien takuukorotusta ei jatketa, rahoitus alenee vielä edelleen n. 60 miljoonalla eurolla. De ekonomiska uppgifterna i ansökan om tillstånd att anordna utbildning ska bygga på ett antagande enligt tabellen nedan där finansieringen minskar från nivån för år 2014 till år 2017. De ekonomiska prognoserna i ansökan ska alltså upprättas i enlighet med ett antagande om att finansieringen för sökanden eller en upprätthållare av en läroinrättning inom det fria bildningsarbetet kommer att minska i samma relation till den nationella finansieringsramen även om nivån på finansieringen för en enskild anordnare av utbildning kommer att avvika från genomsnittet. 12

Beräkningarna nedan har upprättats enligt de ändringar i finansiering med statsandelar som visas i tabellen ovan. Tillämpade principer i beräkningarna Beräkningarna är riktgivande och de har upprättats så att de tidsmässigt är så jämförbara som möjligt vad gäller varje kommun, samkommun eller annan anordnande enhet. Jämförbarheten mellan anordnarna av utbildning påverkas särskilt av skillnaderna i beräknings- och bokslutsförfaranden inom kommunerna, samkommunerna och bland anordnare av utbildning i form av aktiebolag, målen för den interna kostnadsberäkningen samt olika arrangemang för fastighetsinnehav. Som grund för beräkningarna har man använt uppgifterna för år 2014, såvida inget annat nämns. Allokeringen av kostnader och utbildnings- samt andra inkomster bland finsk- och svenskspråkiga studeranden har utförts enbart i förhållande till antalet studeranden, trots att de olika språkgrupperna kan använda olika fastigheter och en noggrannare allokering i teorin skulle vara möjlig. En indelning som bygger på antalet studeranden torde inte ha någon betydande inverkan på de olika alternativen i jämförelsen. 13

Kostnadsberäkningar för gymnasieutbildning Sammandrag Antalet studeranden i gymnasier enligt kommun ändring i finansieringen med statsandelar och dess inverkan på resultatet. Om antalet studeranden skulle minska med 10 procent i alla kommuner påverkar detta andelen statlig finansiering vad gäller den finskspråkiga gruppen studeranden med cirka -541 000 euro årligen, den svenskspråkiga gymnasieutbildningen med cirka -335 000 euro (sammanlagt cirka -876 000 euro). Enligt många olika källor blir dubbelexamen allt populärare, effekten av detta har förbigåtts i dessa beräkningar av inverkan på finansiering och antalet studieplatser. 1000* 2014 Alla TOT. Askola Lovisa Borgå Sibbo Fin Sve Tot. Fin Sve Tot. Fin Sve Tot. Fin Sve Tot. Fin Sve Tot. Antal studeranden 929 565 1494 106 106 68 114 182 571 298 869 184 153 337 Enhetspris (VOS) 6 430,01 6 540,89 6 471,95 8 065,80 8 065,80 8 065,80 8 281,20 8 281,20 8 281,20 5 861,77 5 861,77 5 861,77 6 566,93 6 566,93 6 566,93 VOS Tot. 2014 5 973 3 696 9 669 855 855 563 944 1 507 3 347 1 747 5 094 1 208 1 005 2 213 Övriga versamhetintäkter 35 9 45 30 30 5 9 15 Verksamhetsutgifter -6 766-4 550-11 316-653 -653-524 -879-1 403-3 826-2 205-6 031-1 763-1 466-3 229 Verksamhgetsbidrag/Resultat 1-6 868-4 404-11 272-623 -623-519 -870-1 389-3 963-2 068-6 031-1 763-1 466-3 229 Avskriviningar -31-31 -31-31 Interna utgifter/intäkter (netto) -222-205 -427-100 -100-122 -205-327 Resultat 2/Kommunens finansiering -1 147-914 -2 061 101 101-78 -131-209 -616-321 -937-555 -461-1 016 1000* 2017 Alla TOT. Askola Lovisa Borgå Sibbo Fin Sve Tot. Fin Sve Tot. Fin Sve Tot. Fin Sve Tot. Fin Sve Tot. Antal studeranden 929 565 1494 106 106 68 114 182 571 298 869 184 153 337 Enhetspris (VOS) 5 825,59 5 926,05 5 863,58 7 307,61 7 307,61 7 307,61 7 502,77 7 502,77 7 502,77 5 310,76 5 310,76 5 310,76 5 949,64 5 949,64 5 949,64 VOS Tot. 2014 5 412 3 348 8 760 775 775 510 855 1 366 3 032 1 583 4 615 1 095 910 2 005 Övriga versamhetintäkter 35 9 45 30 30 5 9 15 Verksamhetsutgifter -6 766-4 550-11 316-653 -653-524 -879-1 403-3 826-2 205-6 031-1 763-1 466-3 229 Verksamhgetsbidrag/Resultat 1-6 868-4 404-11 272-623 -623-519 -870-1 389-3 963-2 068-6 031-1 763-1 466-3 229 Avskriviningar -31-31 -31-31 Interna utgifter/intäkter (netto) -222-205 -427-100 -100-122 -205-327 Resultat 2/Kommunens finansiering -1 709-1 261-2 970 21 21-131 -220-351 -930-486 -1 416-668 -556-1 224 1000* Ändring -14/-17 Alla TOT. Askola Lovisa Borgå Sibbo Fin Sve Tot. Fin Sve Tot. Fin Sve Tot. Fin Sve Tot. Fin Sve Tot. Antal studeranden, muutos Enhetspris (VOS) -604,42-614,84-608,36-758,19-758,19-758,19-778,43-778,43-778,43-551,01-551,01-551,01-617,29-617,29-617,29 VOS Tot. 2014-562 -347-909 -80-80 -53-89 -142-315 -164-479 -114-94 -208 Övriga versamhetintäkter Verksamhetsutgifter Verksamhgetsbidrag/Resultat 1 Avskriviningar Interna utgifter/intäkter (netto) Resultat 2/Kommunens finansiering -562-347 -909-80 -80-53 -89-142 -315-164 -479-114 -94-208 I beräkningen ovan kan man se att endast i Askola kommun täcker statsandelarna för gymnasieutbildning (inkl. kommunandelen) de utgifter som i bokföringen har allokerats för anordnande av utbildning. I Askola visade ekonomin för gymnasieutbildning 2014 ett överskott på 101 000 euro och enligt prognosen för statsandelar 2017 ännu 21 000 euro. I alla de övriga kommunerna är gymnasieutbildningens läge vad gäller tillräcklig finansiering sämre. Vid en granskning av området östra Nyland som helhet kommer statsandelarna enligt beräkningen att minska med cirka 909 000 euro, varav den finskspråkiga undervisningens andel utgör cirka 562 000 euro och den svenskspråkiga undervisningens andel cirka 347 000 euro. Beräkningen nedan beskriver en situation där Borgå och Askola skulle ansöka om ett gemensamt tillstånd att anordna gymnasieutbildning och där statsandelarnas enhetspris per studerande skulle utgöras av ett medeltal viktat med antalet studeranden. I nuläget är finansieringsunderskottet cirka 860 euro per 14

studerande (-836 000 /975 studeranden) och i det uppskattade läget år 2017 skulle det uppgå till cirka 1 420 euro per studerande (-1 395 000 /975 studeranden). Askola + Borgå Fin Sve Tot. Antal studeranden 677 298 975 Enhetspris (VOS) 6 206,86 6 206,86 6 206,86 VOS Tot. 2014 4 202 1 747 5 949 1000* 2014 Övriga versamhetintäkter 30 30 Verksamhetsutgifter -4 479-2 205-6 684 Verksamhgetsbidrag/Resultat 1-4 620-2 034-6 654 Avskriviningar -31-31 Interna utgifter/intäkter (netto) -100-100 Resultat 2/Kommunens finansiering -580-255 -836 Askola + Porvoo Fin Sve Tot. Antal studeranden 677 298 975 Enhetspris (VOS) 5 623,42 5 623,42 5 623,42 VOS Tot. 2017 (simul.) 3 807 1 583 5 390 1000* 2017 Övriga versamhetintäkter 30 30 Verksamhetsutgifter -4 479-2 205-6 684 Verksamhgetsbidrag/Resultat 1-4 620-2 034-6 654 Avskriviningar -31-31 Interna utgifter/intäkter (netto) -100-100 Resultat 2/Kommunens finansiering -969-426 -1 395 1000* Ändring -14/-17 Askola + Porvoo Fin Sve Tot. Antal studeranden, ändring Enhetspris (VOS) -583,45-583,45-583,45 VOS Tot. 2014-395 -164-559 Övriga versamhetintäkter Verksamhetsutgifter Verksamhgetsbidrag/Resultat 1 Avskriviningar Interna utgifter/intäkter (netto) Resultat 2/Kommunens finansiering -388-171 -559 Såvida man beaktar den av landskapsförbundet uppskattade minskningen på 10 procent bland 16-18 - åringar åren 2018-2020 skulle effekten av minskade statsandelar dessutom utgöra cirka 876 000 euro. Det 15

minskade antalet studeranden inverkar direkt på verksamhetens kostnader. Man bör dock komma ihåg att till exempel fastighetsutgifterna är mycket oflexibla under en kort granskningsperiod. Man kan inte uppnå betydande anpassningsmetoder vad gäller besparingar eller utgifter i fastighetskostnaderna till följd av en temporär variation i antalet studeranden. Beräkningen nedan beskriver en så dyster situation som möjligt, det vill säga att antalet studeranden minskar med 10 procent och funktionerna effektiviseras inte och/eller kostnaderna kan inte på annat sätt alls anpassas. 1000* 2014 Alla TOT. Askola Lovisa Borgå Sibbo Fin Sve Yht Fin Sve Yht Fin Sve Yht Fin Sve Yht Fin Sve Yht Antal studeranden 929 565 1494 106 106 68 114 182 571 298 869 184 153 337 Enhetspris (VOS) 6 430,01 6 540,89 6 471,95 8 065,80 8 065,80 8 065,80 8 281,20 8 281,20 8 281,20 5 861,77 5 861,77 5 861,77 6 566,93 6 566,93 6 566,93 VOS Tot. 2014 5 973 3 696 9 669 855 855 563 944 1 507 3 347 1 747 5 094 1 208 1 005 2 213 Övriga versamhetintäkter 35 9 45 30 30 5 9 15 Verksamhetsutgifter -6 766-4 550-11 316-653 -653-524 -879-1 403-3 826-2 205-6 031-1 763-1 466-3 229 Verksamhgetsbidrag/Resultat 1-6 868-4 404-11 272-623 -623-519 -870-1 389-3 963-2 068-6 031-1 763-1 466-3 229 Avskriviningar -31-31 -31-31 Interna utgifter/intäkter (netto) -222-205 -427-100 -100-122 -205-327 Resultat 2/Kommunens finansiering -1 147-914 -2 061 101 101-78 -131-209 -616-321 -937-555 -461-1 016 1000* 2017 Alla TOT. Askola Lovisa Borgå Sibbo Fin Sve Yht Fin Sve Yht Fin Sve Yht Fin Sve Yht Fin Sve Yht Antal studeranden 836,1 508,5 1344,6 95 95 61 103 164 514 268 782 166 138 303 Enhetspris (VOS) 5 825,59 5 926,05 5 863,58 7 307,61 7 307,61 7 307,61 7 502,77 7 502,77 7 502,77 5 310,76 5 310,76 5 310,76 5 949,64 5 949,64 5 949,64 VOS Tot. 2014 4 871 3 013 7 884 697 697 459 770 1 229 2 729 1 424 4 154 985 819 1 805 Övriga versamhetintäkter 35 9 45 30 30 5 9 15 Verksamhetsutgifter -6 766-4 550-11 316-653 -653-524 -879-1 403-3 826-2 205-6 031-1 763-1 466-3 229 Verksamhgetsbidrag/Resultat 1-6 868-4 404-11 272-623 -623-519 -870-1 389-3 963-2 068-6 031-1 763-1 466-3 229 Avskriviningar -31-31 -31-31 Interna utgifter/intäkter (netto) -222-205 -427-100 -100-122 -205-327 Resultat 2/Kommunens finansiering -2 250-1 596-3 846-57 -57-182 -305-487 -1 234-644 -1 877-778 -647-1 425 1000* Ändring -14/-17 Alla TOT. Askola Lovisa Borgå Sibbo Fin Sve Yht Fin Sve Yht Fin Sve Yht Fin Sve Yht Fin Sve Yht Antal studeranden, muutos -92,9-56,5-149,4-10,6-10,6-6,8-11,4-18,2-57,1-29,8-86,9-18,4-15,3-33,7 Enhetspris (VOS) -604,42-614,84-608,36-758,19-758,19-758,19-778,43-778,43-778,43-551,01-551,01-551,01-617,29-617,29-617,29 VOS Tot. 2014-1 103-682 -1 785-158 -158-104 -174-278 -618-322 -940-223 -185-409 Övriga versamhetintäkter Verksamhetsutgifter Verksamhgetsbidrag/Resultat 1 Avskriviningar Interna utgifter/intäkter (netto) Resultat 2/Kommunens finansiering -1 103-682 -1 785-158 -158-104 -174-278 -618-322 -940-223 -185-409 Tabell: Antalet gymnasieelever minskar med 10 procent; inverkan på statsandelar 16

Samarbetsalternativ för gymnasieutbildning Varje gymnasium fortsätter som självständigt Gymnasiesamarbetet sker inom kommunen Två gymnasiekommuner tillsammans, modellen med värdkommun, gymnasieaffärsverk Gemensamt upprätthållande av svenskspråkig gymnasieutbildning Alla gymnasier till ett kommunalt affärsverk Gymnasietillstånden överförs till en organisation för yrkesutbildning Det tydligaste och enklaste alternativet är att Borgå, Sibbo och Lovisa samarbetar inom den egna kommunen vad gäller gymnasieutbildning genom att öka antalet gymnasiekurser som är gemensamma för den finsk- och svenskspråkiga gymnasieutbildningen. Enligt statsrådets förordning består gymnasiestudierna av obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser. De fördjupade kurserna är valfria kurser som ansluter sig till de obligatoriska kurserna i ett läroämne. De studerande skall välja minst tio fördjupade kurser i sitt studieprogram. Tillämpade kurser är integrativa kurser med inslag från olika läroämnen. Statsrådets förordning och gymnasieutbildningens allmänna riksomfattande mål och timfördelning förpliktigar gymnasieelever till en obligatorisk lång kurs i A-språket (vanligtvis engelska) och B-språket (svenska/finska). Övriga språkval är frivilliga. Statsandelarna för gymnasieutbildning i östra Nyland minskar sammanlagt med cirka 900 000 euro/år, vilka motsvarar cirka 15 lärartjänster. Det lönar sig inte att genomföra nedskärningarna så att lärarnas övertidstimmar ökar, eftersom kostnaderna för övertid är högre än kostnaderna för rekrytering av en ny lärare. Samarbetet mellan den finsk- och den svenskspråkiga gymnasieutbildningen kunde till exempel genomföras så att de obligatoriska kurserna erbjuds på modersmålet, men de fördjupade och tillämpade kurserna samt frivilliga spåkval skulle genomföras inom kommunen endast på antingen finska eller svenska, såvida antalet studeranden på kurserna i fråga inte är så stort att man behöver minst två undervisningsgrupper. Med detta 17

arrangemang skulle man kalkylmässigt från gymnasieutbildningen kunna spara upp till fyra lärarårsverken (besparing på årsnivå cirka 240 000 ). Endast anordnandet av obligatoriska kurser på det egna modersmålet kräver en noggrannare utredning för att man ska kunna säkerställa möjligheten för de finsk- och svenskspråkiga studerandena att få undervisning på samma grunder. Övriga samarbetsformer inom kommunen skulle även kunna vara bland annat gemensamma förvaltningsarrangemang (gemensam rektor), centraliserade stödtjänster, gemensam användning av gymnasiebyggnader och gemensamma lärartjänster. Askola kommun har tre alternativ för ordnandet av gymnasieutbildning: Gymnasiet fortsätter som kommunens eget gymnasium liksom idag eller ansökan om tillstånd att anordna gymnasieutbildning överförs så att Borgå stad har tillståndet att anordna utbildning. Staden organiserar gymnasieutbildningen enligt modellen för värdkommun eller i form av ett kommunalt affärsverk. För Askola är det väsentligt att Askola förblir utbildningsplats för de studerandena, varför kommunen inte har något särskilt behov av samarbete. Askola kommun skulle inte dra någon nytta av att tillståndet för anordnande av utbildning överförs, såvida inte Borgå stad kan påvisa att samarbetet medför kostnadsbesparingar. Om kommunerna i området vill centralisera gymnasieutbildningen till en upprätthållare skulle det naturliga alternativet vara att bilda ett kommunalt affärsverk för Borgå stad, vars uppgift är att anordna gymnasieutbildning i östra Nyland. Detta alternativ är politiskt sett svårt att godkänna i de övriga kommunerna, eftersom de skulle ge en annan kommun rätten att styra den egna gymnasieutbildningen. Den språkpolitiska möjligheten till samarbete hör samman med att tillståndet att anordna svenskspråkig gymnasieutbildning överförs till en kommun för anordnande av svenskspråkig gymnasieutbildning i Borgå, Sibbo eller Lovisa. I detta fall skulle kommunerna teckna ett samarbetsavtal enligt modellen för värdkommun eller organisera tjänsten i form av ett kommunalt affärsverk. Fördelen med ett sådant samarbete kan utgöras av fördelarna med ett gemensamt undervisningsutbud vid optimeringen av undervisningsgrupperna. En minskning av undervisningsskyldigheten i enlighet med UKTA och resekostnaderna utgör ett problem vad gäller användandet av gemensamma lärare mellan kommunerna. Till exempel uppgår de extra kostnaderna för en lärare som två dagar i veckan besöker en skola på 30 kilometers avstånd till cirka 4 500 /år. Avståndet mellan kommunerna utgör ett hinder för lärarnas och de studerandenas otvungna förflyttning från ett gymnasium till ett annat, vilket betyder att detta alternativ inte är ändamålsenligt. En möjlighet till samarbete mellan kommunerna är att man endast i en gymnasiekommun i östra Nyland skulle kunna genomföra även en lång lärokurs i ett annat språk (A2). Studeranden som vill ha detta språkval ansöker till det här gymnasiet. Om tillstånden att anordna gymnasieutbildning i sin helhet skulle överföras till en organisation för yrkesinriktad utbildningen genomför alla studeranden som tar en dubbeloch trippelexamen sina studier inom samma organisation. Då har man möjlighet att uppnå betydande kostnadsbesparingar genom att sammanslå skolfastigheter och använda gemensamma lärare och undervisningsgrupper. Arrangemanget skulle även kunna 18

underlätta kommunernas ägarstyrning när utbildningen på andra stadiet koncentreras till en organisation. Ett av problemen med modellen är att styrningen överförs från kommunen till en organisation för utbildning på andra stadiet. Alternativet är jämlikt ur de olika kommunernas perspektiv om det finns vilja och önskan att överföra tillståndet att anordna gymnasieutbildning. Samarbetsalternativ för yrkesutbildningen Alternativ 1 Tillstånden för tre anordnare av yrkesutbildning sammanslås och man ansöker om tillstånd för Borgå stad att anordna utbildning. Staden anordnar verksamheten i form av ett separat affärsverk. Eller tillstånden att anordna undervisning sammanslås och man ansöker om tillstånd för en utbildningsorganisation att anordna undervisning som anordnare av undervisning på ett, två eller tre språk. I detta fall skulle åtminstone Itä-Uudenmaan koulutusyhtymä och Oy Porvoo International College Ab samt eventuellt även Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland anslutas till tillståndet. Sökanden av tillstånd skulle alltså enligt denna samarbetsform vara: Alternativ 1A: Borgå stad. Staden anordnar yrkesutbildning i form av ett affärsverk. Alternativ 1B: Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä Alternativ 1C: Ett nytt aktiebolag. Alternativ 2 Fusionen av anordnarna inom området förverkligas enligt motiveringar i anknytning till språkfrågor så att de lösningar som görs för den svenskspråkiga utbildningen i östra Nyland styr de finskspråkiga utbildningslösningarna. Alternativ 2A: Anordnarna av svenskspråkig undervisning i södra Finland ansöker om ett gemensamt tillstånd att anordna undervisning för en anordnare av undervisning enligt den metod som Ole Norrback har framlagt, även om man inte är tvungen att förnya tillstånden att anordna undervisning. Alternativ 2 B: Prakticum och Inveon sammanslår sina verksamheter. Alternativ 2C: Utbildningen vid Oy Porvoo International College Ab (Point College) och Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland (Inveon) sammanslås till en trespråkig organisation. 19