OM RESILIENS ELLER VARFÖR GÅR DET OFTA SÅ BRA?

Relevanta dokument
Medarbetarskap och säkerhet

Resiliens att kunna utnyttja möjligheter och hantera kriser och förändringar. Coachens dag

Lärandelab 3 Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet. Berit Axelsson och Axel Ros Qulturum, RJL

Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet

Löf SÄKER KIRURGI CHECKLISTOR ELLER RESILIENS? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE

CHECKLISTOR OCH KOMMUNIKATION

FRAM erfarenheter från sjukvård

FÅR VI EN SÄKRARE VÅRD?

Patientsäkerhet att förstå och utnyttja variabilitet

Hur skapas bra säkerhet i vård och omsorg?

Säker. Cancervård: patient och närstående kan bidra. Av Pelle Gustafson för Nätverket mot cancer

Från Safety-I till Safety-II: Ett kompletterande synsätt på hur säkerhet skapas

Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa

OM TEAMARBETE OCH CHECKLISTA FÖR SÄKER KIRURGI 2.0

Personlig kompetens- och löneutveckling

Patientsäkerhetsarbete i Region Skåne

Easyresearch - Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete. Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Studentens egna personliga mål och utvärdering samt bedömningskriterier med kursmålen som underlag

För äldreomsorgen beräknas den bli mer än dubbelt så stor

Analysmodeller och datainsamling. Människor och komplexa system. Exempel från lok. Informationshantering i en förarhytt. Direkt observation

Svar på skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om förlossningsvården i Stockholm

LÖFS NATIONELLA SÄKER-PROJEKT

Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON

Människor och komplexa system. Analysmodeller och datainsamling. Normativa Beskrivande. Formativa. Datainsamlingsmetoder

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

HÅLLBARA ORGANISATIONER

Öresund: olycksfallsskador i betongelementfabrikerna Sverige

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Presentation av det gemensamma arbetet

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Sammanfattning kap. 1. Människor och komplexa system. Indirekta slutledningar. Sammanfattning kap.2. Formativa modeller. Sammanfattning kap.

Rekommendationer kan minska postoperativa infektioner

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

Löf SÄKER PROJEKTEN OCH NÅGOT LITE OM SVENSK SJUKVÅRD PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

Regelverk - upphandling

Rapport om Förkortad process

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Checklista - vanliga stressorer

Från Säkerhet-I till Säkerhet-II: en vitbok

Strategi för förstärkningsresurser

Den värsta förbannelsen. Hur skapas. bra säkerhet i vård och omsorg? Vad är egentligen säkerhet? Organisationskultur

Vad är RUFS, SLL och TRF och vad har det med er att göra? Om regionplanering i Stockholmsregionen. 17 mars 2016 Bette Lundh Malmros Regionplanerare

Resiliens i en förändrad omvärld

Vanor och ovanor inom säkerhetskulturer

Policy för informationssäkerhet

5 Skrivelse av Gunilla Roxby Cromvall (V) med anledning av Anders Miltons rapport LS

En inblick i hur instrumenten upplevs av...

Utvärdering. Exempel från lok. Utvärderingsmetoder. Metoder för att utvärdera användning av IT-system. Anders Jansson

LÖFS SKADEFÖREBYGGANDE ARBETE

Välkommen! hållbar jämställdhet

Patientsäkerhet från teori till NSGs praktik

Sammanfattning kap.1. Människor och komplexa system. Sammanfattning kap.2. Sammanfattning kap.3-4. Konceptuella nivåer. Formativa analyser

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

Utbildningsmaterial Social dokumentation i verkställigheten

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Program. Självärderingsinstrumentet, genomgång av frågorna. Hur få största nytta av det regionala upplägget?

Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister

framtid där människor inte

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet

Principer för vårdgivares kostnadsansvar för läkemedel, hjälpmedel och medicinsk service

EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER?

Annika Nilsson,

Axplock av karriär tänk genom tiderna

Ett säkert och kriståligt Finland Räddningsväsendets strategi

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om ackreditering av organ som ska kontrollera fordon för transport av farligt gods

CyClaDes Användarcentreraddesign av fartyg, teknik och procedurer

Hur hittar vi de rätta argumenten för energieffektivisering?

STYRA LEDA COACHA. Rätt kompetenser i olika situationer maximerar ditt Ledarskap!

Aktion Avvikelse. 1 Aktion Avvikelse Sjukhusläkarföreningen och Göteborgs läkarförening

Ruba Trafikbuffert. Utgåva 2016: For the love of lives

Att digitalisera frivillighet - i spåren av skogsbränderna. Framtidens skadeplats 5 Februari 2019 Maria Murphy CARER

Nära vård och samverkan vid utskrivning från sjukhus

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

HANDIKAPP. Träning ger färdighet (SOU 2015:98) Sundbyberg Dnr.nr: S2015/07487/FS

SBU-rapport 1 okt -09

Järnvägsnätsbeskrivning. PostNord järnvägsanläggningar. Tomteboda, Sundsvall, Göteborg, Norrköping, Nässjö, Alvesta, Helsingborg och Malmö

Löf NEWS-2 PROFESSIONSDRIVEN FÖRBÄTTRING PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE

Kunskapsstödsutredningen

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Agila organisationer & HR -mer effektivt i en komplex värld? Frida Mangen

Datum Dnr Revidering av "Riktlinjer för leverantörers medverkan i Region Skånes krisberedskap"

Många som tar sitt liv har haft kontakt med hälso- och sjukvården - Lex Maria utredning vid suicid. Birgitta Boqvist

Uppföljning av mål för vårdrelaterade skador

Stärkt Hållbarhet och resiliens Reglabs Årsmöte februari Tillväxt, miljö och regionplanering

Samarbete och samverkan

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Risk och säkerhet TEVBRF10

Resiliens. Varför resiliens, räcker inte hållbarhet? Vad är resiliens?

Resiliens - Förmåga att hantera förändring

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Om organisering ett seminarium kring hur vi ordnar vårt arbete

MEDBORGARDIALOG EN FRÅGA OM FÖRTROENDE & MEDSKAPANDE

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 4/2011 ESMA, RIKTLINJER FÖR HÖGT AUTOMATISERAD HANDEL

Lärande som förutsättning för förnyelse men vilket slag av lärande?

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Så säkerställer du affärsnyttan för dina produkter

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Transkript:

OM RESILIENS ELLER VARFÖR GÅR DET OFTA SÅ BRA? PELLE GUSTAFSON CHEFLÄKARE

VARFÖR GÅR DET OFTA SÅ BRA? Patientsäkerhet ur ett resiliensperspektiv Resiliens = ett systems förmåga att fungera trots skiftande förutsättningar

OPERATIONSSJUKVÅRD SLL 2003-2014 Ålder 71+ Alla operationer n = 377 450 55 % ökning i antal 2014 jfrt 2033

SÄKER FÖRLOSSNINGSVÅRD

PRISS

SÄKER BUKKIRURGI

LEK MED TANKEN Bättre följsamhet är en bra väg mot en säkrare vård Maximal följsamhet borde då ge maximal säkerhet Men vad skulle hända om en operationsavdelning eller en intensivvårdsavdelning drevs enligt benhårda rutiner och regler, och inga avsteg var tillåtna (eller gjordes)?

PARADOX Ju högre följsamhet till rutiner/pm, dess bättre säkerhet Ju högre följsamhet till rutiner/pm, dess sämre säkerhet

WORK-AS-IMAGINED VS. WORK-AS-DONE

HASTIGHET I TRAFIKEN Hur många lagar och föreskrifter styr hur fort vi får köra? Vad skulle hända om vi följde alla?

SYSTEMTEORI enkelt komplicerat komplext

SYSTEMTEORI enkelt komplicerat komplext

KOMPLEXA SYSTEM OCH VARIABILITET Komplexa system kan inte beskrivas i detalj Komplexa system har alltid variabilitet Variabilitet är nödvändig oftast av godo, nödvändig kompensation kan ibland, ofta oförutsett, leda fel

SOCIO-TEKNISKA SYSTEM Organisationer/verksamheter/system med: mycket teknik mycket interaktioner mellan individer Kännetecknas av hög komplexitet och täta kopplingar Varav följer att de i princip är omöjliga att i detalj beskriva

BÖRJAN AV EN INSKRIVNING PÅ FÖRLOSSNINGSAVDELNING

SÄKERHET I SOCIO-TEKNISKA SYSTEM Risker kan oftast inte tillskrivas enskilda faktorer, utan måste ses i relation till hela systemets funktion Kan oftast inte enkelt undanröjas Säkerhet i socio-tekniska system = att upprätthålla adekvat funktion i både väntade och oväntade förhållanden

SÄKERHET I TRADITIONELL MENING, SÄKERHET 1 När inget går fel Man kan i detalj beskriva hur de system vi arbetar i fungerar Avvikelser / olyckor har specificerade och identifierbara orsaker Säkerhet åstadkoms genom att ta bort/minska risker så att så lite som möjligt går fel Fokus på händelser där säkerhet saknas, snarare än där säkerhet finns Följ rutiner och riktlinjer

SÄKERHET I ALTERNATIV MENING, SÄKERHET 2 När allt går rätt De system vi arbetar i är för komplexa för att i detalj kunna beskrivas variabilitet Avvikelser och olyckor beror på oväntade kombinationer av nödvändig variabilitet i prestation och utförande Olyckor kan sällan förklaras av konkreta och specifika orsaker Säkerhet uppnås genom att försöka se till att saker går rätt, snarare än att hindra dem från att gå fel

RESILIENS Ett system är resilient om det: bibehåller sin funktion i både väntade och oväntade förhållanden anpassar sin funktion före, under, eller efter händelser (förändringar, störningar, och möjligheter)

RESILIENS

RESILIENCE ENGINEERING Människor lär sig att förutse och hantera brister i systemet Kapaciteten anpassas till krav och resurser Arbetsrutiner och procedurer anpassas till situationen Människor kan upptäcka och korrigera fel Dessutom har systemet en förmåga att lära av situationen (utveckla expertkunskaper) Samt en förmåga snabbt återgå till normalt läge igen, efter en onormal händelse.

RESILIENCE ENGINEERING Responding (Actual) Anticipating (Potential) Learning (Factual) Att förstå vad som hänt Att veta vad man ska göra Monitoring (Critical) Att veta vad man ska observera Att veta vad man kan förvänta sig

RESILIENS UTTRYCKT PÅ ETT ANNAT SÄTT: Everybody has a plan until they get punched in the mouth (Mike Tyson)

ADAPTATIONER SKER HELA TIDEN Vi ser dem inte alltid, men de finns och är helt nödvändiga Ibland kallas de regelbrott eller olydnad, ibland är de helt avgörande för att ett liv räddas

VI VET ALLDELES FÖR LITE När sker adaptation? Varför sker adaptation ibland? Och varför inte ibland? Vilka adaptationer är bra? Och vilka är mindre bra? Kan man lära ut adaptation? Om så, hur? Kan man justera ett systems förmåga att adaptera?

SÄKERHET 1 ELLER SÄKERHET 2? Säkerhet 1 och säkerhet 2!!

SLUTSATSER (OCH SVARET PÅ FRÅGAN) Ett komplext systems förmåga att adaptera är helt avgörande (säkerhet 2) Mot denna tes står att fasta och följda rutiner också är viktiga (säkerhet 1) Adaptationer sker hela tiden i sjukvård Vi måste lära oss mer om hur/när/varför de sker (eller inte)