SVENSKA - KRAFTNÄT 2016-12-22, rev.b Doknr. SvK 2012/621 Säkerhetskopiering av reläskydd Arbetsbeskrivning Anna Pettersson TILLSTYRKT SAMRAD cnk, cafs Rosmarie Claesson GODKÄNT/FASTSTÄLLT Michael J
Förord Denna arbetsbeskrivning avser säkerhetskopiering av reläskydd vid installation av nya reläskydd eller efter ändring av parametrar/settings/konfiguration i befintliga reläskydd. Till beskrivningen finns även ett flödesschema. Numreringen av avsnitten i arbetsbeskrivningen följer numreringen av aktiviteterna i flödesschemat. Revisionshistorik Revision Ändringsnot Datum A Nytt dokument 2012-04-04 B Uppdaterat dokument efter att Viveka ersatt GPC, inkluderat process för nya reläskydd samt ytterligare mindre justeringar. 2016-12-22
Innehåll 1 Start 2 Ta fram/godkänn ändringsunderlag 3 Uppdrag till entreprenör 4 Nya eller befintliga reläskydd? 5 Använd stationens servicedator 6 Jämför skyddets inställning med projektfil på servicedatorn 7 Anläggningen saknar servicedator 8 Analysvakt kontaktas vid avvikelser 9 Utför ändringar i servicedatorn to Ladda ner ändringar till skyddet 11 Prova ändrade skyddsfunktioner 12 Eventuell felsökning 13 Uppdaterade skyddsfiler
14 Ta säkerhetskopia (befintliga reläskydd) 8 15 Gällande skyddsfiler i servicedatorn (nya reläskydd) 8 16 Ta säkerhetskopia (nya reläskydd) 9 17 Arkivering av säkerhetskopior 9 18 Uppdatering av reläinställningsplan 10 19 Stopp 10 Bilagor Flödesschema "Säkerhetskopiering skydd"
l Start Processen kan startas på olika sätt. Nya reläskydd i befintlig eller ny station innebär att nya reläskyddsfiler skapas som måste säkerhetskopieras. Permanent ändring i befintligt skydd skapar också ett behov av att göra nya säkerhetskopior på de uppdaterade reläskvddsfilerna. Samtliga ändringar i reläskydden (konfiguering/ parameterisering/settings) ska följa samma arbetsflöde. En tillfällig omställning pga tillfällig driftläggning ska inte säkerhetskopieras enligt denna rutin. En ändring vid eller efter driftsättning av nya reläskydd ska följa samma arbetsflöde som vid en ändring av befintliga skydd. Denna processbeskrivning gäller endast för skydd vars inställning (konfigurering, settings, parametrering) görs med någon typ av hjälpmedel och vars inställning det går att göra säkerhetskopia på. Många äldre skydd kan endast ställas in direkt på skyddet och för dem gäller inte denna processbeskrivning. 2 Ta fram/godkänn ändringsunderlag Ändringsunderlag (exempelvis en förändrad/rödmarkerad reläinställningsplan) skapas och godkänns av felbortkopplingsansvarig enhet på Svk. Detta förutsätts ha skett i en annan process, t ex vid byggandet av en ny anläggning eller som en följd av en störningsanalys där behov av en permanent reläskyddsinställning identifierats. Ändring av en skyddsinställning ska alltid vara godkänd av felbortkopplingsansvarig enhet hos Svk. 3 Uppdrag till entreprenör Skriftligt underlag lämnas till entreprenören som genomför samtliga åtgärder i anläggningen. Mindre behov av justeringar som entreprenören upptäcker i samband med prov kan även bli godkända muntligt på telefon mellan felbortkopplingsansvarig på Svk och entreprenören. 4 Nya eller befintliga reläskydd? Om befintliga reläskydd (alla skydd som är driftsatta) ska justeras ska processen under punkt 5-14 följas. Om det är nya reläskydd som inte är driftsatta ännu ska processen under punkt 15-16 utföras innan driftsättning. 5/10
För samtliga åtgärder gäller punkt 17-18. Observera att det i projekt finns andra styrande dokument som beskriver hur reläskydds filerna ska hanteras. Detta dokument ska i de fallen bara ses som ett komplement och ej styrande. 5 Använd stationens servicedator Skyddet själv innehåller de skyddsfiler (settings, parametrar samt konfiguration) som räknas som original. Vissa inställningar går att se (och även ändra) med hjälp av displayen på skyddets front, men för att till fullo kunna se och utföra ändringar och ta säkerhetskopior på skyddsfilerna måste en dator anslutas direkt till skyddsterminalen med särskild programvara (t.ex PCM för ABB eller DIGSI för Siemens). I de modernare stationerna finns vanligtvis en servicedator i stationen som ska innehålla dels den programvara som behövs, men också en kopia på skyddsfilerna (säkerhetskopia 1) i form av en projektfil, se även punkt 6 nedan. Denna servicedator ska alltid användas för att utföra ändringar och/eller uppdateringar. Saknas servicedator gå vidare till punkt 7 nedan. 6 Jämför skyddets inställning med projektfil på servicedatorn Skyddsfilerna är normalt lagrade i en projektfil (en per anläggning och skyddsfabrikat) som är en trädstruktur med mappar som innehåller skyddsfiler för hela anläggningen. Mappstrukturen följer anläggningens uppbyggnad (fackvis uppdelning). För att komma åt själva skyddsfilerna krävs leverantörsspecifika programvaror (t.ex PCM för ABB eller DIGSI för Siemens). Innan ändringar utförs måste man försäkra sig om att innehållet i den projektfil som finns på servicedatorn (eller annan bärbardator enligt punkt 7 nedan) är det senast gällande, dvs att först jämföra filerna i skyddet (originalet) med filerna i servicedatorn (säkerhetskopia 1). Detta ska göras genom att man först laddar ner innehållet i skyddet med projektfilen i den skyddsspecifika programvaran. Om stöd finns för jämförelse mellan innehållet i projektfilen och skyddet i programvaran ska denna användas. 7 Anläggningen saknar servicedator Om servicedator saknas i anläggningen måste ändringar utföras med en annan bärbar dator med rätt programvara installerad. Kontakt med Felbortkopplingsansvarig enhet på Svk ska alltid tas om servicedator saknas i stationen för att kontrollera om filer 6/10
finns lagrade på servern hos Svk (säkerhetskopia 2) som kan distribueras. I vissa äldre stationer kan det även finnas programvaror och lagrade säkerhetskopior på CD-skivor eller usb-minnen i stationen. Om inga reläskyddsfiler finns att tillgå (säkerhetskopia 2 saknas och inga säkerhetskopior finns på CD-skiva eller usb-minne i stationen) får en ny projektfil skapas, endast då, för att kunna läsa hem skyddsfilerna. Anslut "egen" servicedator till aktuellt skydd och gå till punkt 6 ovan. 8 Analysvakt kontaktas vid avvikelser Om det vid jämförelse visar sig vara skillnader mellan skyddets inställning och kopian i servicedatorn ska felbortkopplingsansvarig kontaktas (analysvakten) på Svk för en bedömning. 9 Utför ändringar i servicedatorn Utför och spara ändringar i servicedatorns projektfil (uppdatering av säkerhetskopia 1) enligt underlag från felbortkopplingsansvarig enhet på Svk (eller enligt muntlig överenskommelse). 10 Ladda ner ändringar till skyddet De nya skyddsfilerna laddas ner till aktuell skyddsterminal (uppdatering av originalet). 11 Prova ändrade skyddsfunktioner Prova ändrade skyddsfunktioner och dokumentera i provningsprotokoll. Ifyllt provningsprotokoll bifogas i arbetsordern i Svk:s underhållssystem (IFS/Banken) när provningen är klar. 12 Eventuell felsökning Om provning av de uppdaterade skyddsfunktionerna visar på brister ska felsökning samt korrigeringar göras. Om inga ändringar av skyddsfilerna behöver göras genomförs ny provning enligt punkt 11. Upprepas tills korrekt funktion uppnås. Om skyddsfilerna behöver ändras går man tillbaks till punkt 9 igen. 7/10
13 Uppdaterade skyddsfiler I detta skede finns uppdaterade identiska, skyddsfiler i både skyddsterminal (original) och servicedatorn (säkerhetskopia i). I servicedatorn ska skyddsfilerna vara sparade i form av en projektfil skapad i den leverantörsspecifika programvaran. 14 Ta säkerhetskopia (befintliga reläskydd) Exportera och arkivera projektfilen i komprimerat format i servicedatorn (säkerhetskopia 2) och skickas till felbortkopplingsansvarig enhet på Svk. Det är mycket viktigt att en säkerhetskopia görs på hela projektfilen, det är alltså inte tillåtet att exportera till en IED-fil (t.ex..pcmi i PCM600 eller.dex i Digsizj) från projektfilen, även om bara ett reläskydd har ändrats. Kontaktuppgifter är: analvs@svk.se Adress: Svenska Kraftnät Störningsanalys Box 1200 172 24 Sundbyberg Det är även möjligt att bifoga filen i en arbetsorder i Svk:s underhållssystem (IFS/Banken). Oavsett hur filen skickas ska detta ske så snart som möjligt efter ändringen. Tillsammans med projektfilen ska följande information finnas med (skrivet i mejlet eller i en.txt fil): «Stationsnamn o När (datum) projektfilen kopierades från servicedatorn o Vilken leverantörsspecifik programvara inklusive version som användes (tex PCM600 2.6 eller Digsi 4.84) Rutinen för att skapa säkerhetskopia 2 kommer att justeras när det skapas en enklare/bättre möjlighet att ta säkerhetskopior från servicedatorn. 15 Gällande skyddsfiler i servicedatorn (nya reläskydd) Skyddet själv innehåller de skyddsfiler (settings, parametrar samt konfiguration) som räknas som original. Innan driftsättning av nya reläskydd ska samma reläskyddsfiler som finns i reläskydden (originalet) även finnas i stationens servicedator 8/10
(säkerhetskopia i). Om stationen inte har en egen servicedator (äldre station där komplettering med nytt reläskydd sker) får "egen" servicedator användas. I detta skede finns uppdaterade identiska, skyddsfiler i både skyddsterminal (original) och servicedatorn (säkerhetskopia i). 16 Ta säkerhetskopia (nya reläskydd) Exportera och arkivera projektfilen i komprimerat format i servicedatorn (säkerhetskopia 2) och skickas till felbortkopplingsansvarig i projektet på Svk. Inget annat än hela projektfilen skapad i den leverantörsspecifika programvaran accepteras. Tillsammans med projektfilen ska följande information finnas med (skrivet i mejl eller i en.txt fil): Stationsnamn När (datum) projektfilen kopierades från servicedatorn Vilken leverantörsspecifik programvara inklusive version som användes (tex PCM600 2.6 eller Digsi 4.84) Rutinen för att skapa säkerhetskopia 2 kommer att justeras när det skapas en enklare/bättre möjlighet att ta säkerhetskopior från servicedatorn. 17 Arkivering av säkerhetskopior Då felbortkopplingsansvarig enhet på Svk får projektfilen (säkerhetskopia 2) sparas den på en server hos Svk Arkivet med säkerhetskopia 2 uppdateras enligt upplagd mappstruktur (en mapp per station med undermappar). De gamla projektfilerna, säkerhetskopia 2, som ersätts, läggs i en undermapp som heter "Tidigare rev" enligt upplagd struktur. Vaije station ska i stationsmappen även ha en revisions fil, "revisionshistorik.txt". Denna fil ska uppdateras varje gång en ny projektfil sparas i mappen med datum om när säkerhetskopian kopierades samt vilken programvara som användes (gamla noteringar ska ej tas bort). Man kan med fördel även notera när en omställning skett i stationen innan säkerhetskopia 2 erhållets för att förtydliga att senaste versionen av projektfilen inte finns på den gemensamma servern. När filerna på Svk:s server är uppdaterade tar Felbortkopplingsansvarig ytterligare en kopia (kopia 3) som inte är någon säkerhetskopia av projektfilen utan bara ska användas för att ringa upp skydden via Vivelca.). Eventuellt gamla kopia 3 projektfiler kan tas bort utan vidare arkivering. 9/10
Sammanställning av antalet kopior: Original: Säkerhetskopia 1: Säkerhetskopia 2: Kopia 3: I skyddet I servicedatorn i stationen På server hos Svk (V:\Dokumentation säkerhetskopia 2) För användning i Viveka (V:\Viveka Dokumentation) Vid användning av Viveka ska alltid kopia 3 av projektfilen användas. Observera att det inte är tillåtet att via Viveka hämta hem uppdateringar efter en omställning med en gammal projektfil och sedan spara den som säkerhetskopia 2. Orsaken är att Viveka inte använder alla versioner av de leverantörsspecifika programvarorna. 18 Uppdatering av reläinställningsplan Om ändringsunderlaget utgjordes avförändringar (rödmarkerade) i reläinställningsplanen ska rödmarkeringar tas bort och reläinställningsplanen ska inte längre vara preliminär utan arkiveras som den gällande (enligt processbeskrivning för hantering av reläinställningsplan er). Övriga anläggningsägare/intressenter i stationen delges kopior av planerna. Registret för reläinställningsplanerna och Cape uppdateras i erforderlig omfattning. 19 Stopp Processen är avslutad när det finns en uppdaterad/ny projektfil på Svk:s server (säkerhetskopia 2). 10/10