Årsredovisning 2013
Året i sammandrag Januari På Armémuseum (AM) avslutas Raoul Wallenbergåret med föredrag och medverkan av personer räddade av Wallenberg. Fotograferingskväll för riktigt inbitna på Flygvapenmuseum (FVM). Februari Sportlov med dramatiserade visningar på AM och spiontema på FVM. Besök av norska kollegor från Fredrikstens fästning som studerar fanor som togs vid belägringen 1814. Utställningarna City Fortresses in the Baltic Sea Region och Coastal Fortresses During the Cold War öppnar på Estonian War Museum som en del av samarbetsprojekt mellan Sveriges militärhistoriska arv (SMHA), Estland och Danmark. Mars Utställningen Twice a Stranger öppnar på AM. Utställningen Överlev invigs på FVM. Nederländernas ambassadör besöker FVM. April Påsklov på FVM på temat överlev och AM arrangerar modellbygge för barn. AM arrangerar ett symposium om fanor tillsammans med Vitterhetsakademien. Maj AM:s vandringsutställning Saker och ting öppnar på Muzeum Wojska Polskiego (Polska Armémuseum) i Warszawa. Utomhusutställningen Täppan i beredskap öppnar på AM i samarbete med Koloniträdgårdsföreningen. AM deltar i symposium om UNESCO:s immateriella kulturarv. FVM deltar med Merlinmotorn på Tjolöholm Classic Motors. Juni Kulturarv utan gränser besöker AM med 27 museichefer från Vitryssland och ett internationellt samarbete inleds. Fotoutställningen Uppdrag Tchad har vernissage på FVM. Brigadmuseum (SMHA) i Karlstad öppnar. Juli Årets bästa besöksdag på FVM lockar 1 454 personer till museet. Samarbetsavtal sluts med China National Silk Museum gällande ett forskningsprojekt om kinesiskt 1700-talssiden. Augusti Personal från AM håller föredrag om gallring av föremål på ICOM:s världskongress i Rio de Janeiro och AM:s chef väljs till ordförande i ICOMAM. Utrikesdepartementet har sitt årliga chefsmöte på FVM. September FVM arrangerar femtiotalshelgen Back to the 50 s. FVM lanserar delar av sin samling på Digitalt museum. AM lånar ut föremål från Wallenbergutställningen till Barak Obamas Sverigebesök. Miliseum (SMHA) i Skillingaryd invigs av landshövdingen. Oktober AM:s nya basutställning Krig och fred öppnar. Museiföreståndarkonferens på FVM. November Invigning på FVM av utställningen Åke Hodell - från stridspilot till rebellisk konstnär. AM arrangerar en välbesökt debatt- och pubkväll för FN-veteraner i utställningen Fredssoldater. December AM erhåller 275 000 kronor från Riksbankens Jubileumsfond till projektet När Sverige styrdes från Osmanska riket. Invigning av den nyrestaurerade Donnet- Lévêque, Flygfisken samt medaljutdelning på FVM. Försvarets traditionsnämnd och AM arrangerar en högtidlig överlämning av ett nyproducerat standar till Livgardet vid en standarspikningsceremoni på AM. Årets bästa besöksdag på AM, 1 500 besöker museet i samband med nyårssaluten på Artillerigården. Sida 1 av 49
Innehåll ÅRET I SAMMANDRAG... 1 INNEHÅLL... 2 1 ÖVERINTENDENTENS FÖRORD... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 VERKSAMHETSUPPDRAG... 4 2.2 KVALITATIVA ASPEKTER... 4 2.3 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING PER VERKSAMHETSOMRÅDE... 4 2.4 EKONOMISK ÖVERSIKT... 5 3 VERKSAMHETSOMRÅDE BEVARANDE... 7 3.1 ARMÉMUSEUM... 7 3.2 FLYGVAPENMUSEUM... 8 3.3 RESULTATBEDÖMNING... 8 4 VERKSAMHETSOMRÅDE FÖRMEDLING... 11 4.1 ARMÉMUSEUM... 11 4.2 FLYGVAPENMUSEUM... 12 4.3 RESULTATBEDÖMNING... 14 5 VERKSAMHETSOMRÅDE KUNSKAPSUPPBYGGNAD... 17 5.1 ARMÉMUSEUM... 17 5.2 FLYGVAPENMUSEUM... 17 5.3 RESULTATBEDÖMNING... 18 6 VERKSAMHETSOMRÅDE STÖD... 20 6.1 SVERIGES MILITÄRHISTORISKA ARV... 20 6.2 RESULTATBEDÖMNING... 22 7 VERKSAMHETSOMRÅDE TRADITIONSVÅRD... 24 7.1 RESULTATBEDÖMNING... 24 8 ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING... 26 8.1 SAMVERKAN MED ANDRA MYNDIGHETER OCH AKTÖRER... 26 8.2 INTERNATIONELLT UTBYTE OCH SAMVERKAN... 28 8.3 JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPERSPEKTIV... 30 8.4 BARN OCH UNGDOMAR... 31 8.5 TILLGÄNGLIGHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING... 32 8.6 LOKALKOSTNADER... 33 8.7 AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET... 34 9 ORGANISATION... 35 9.1 KOMPETENSFÖRSÖRJNING... 35 9.2 ARBETSMILJÖ... 36 9.3 VERKSAMHETSUTVECKLING... 37 10 FINANSIELL REDOVISNING... 38 10.1 RESULTATRÄKNING... 38 10.2 BALANSRÄKNING... 39 10.3 ANSLAGSREDOVISNING... 41 10.4 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER... 41 10.5 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER... 48 BESLUT... 49 Sida 2 av 49
1 Överintendentens förord I ett samtal med kollegor för en tid sedan kom frågan upp om det egentligen finns några normala verksamhetsår. År som inte innehåller några större förändringar av verksamhetens uppdrag, organisation, ekonomiska förutsättningar eller styrning. År då det är enkelt att lägga fast och följa verksamhetsplanen, då inga oförutsedda händelser tvingar fram omprioriteringar av resurser. Ingen i sällskapet kunde erinra sig ha upplevt ett sådant verksamhetsår på länge, om alls någonsin. Normaltillståndet konstaterades i stället vara att minst ett par av omständigheterna ovan ständigt föreligger. Är det då bra att det är så? Jag tror faktiskt det, även om det finns undantag. Innebörden i talesättet Alltför mycket stabilitet förhindrar framsteg ska inte underskattas. Var då 2013 ett normalår för SFHM? Nej, på flera områden infann sig inte heller detta år det ibland eftertraktade lugnet. Som vanligt har vi behövt tänka nytt och göra om inom flera områden, och även om det kortsiktigt kan fresta på så överväger i allmänhet det positiva. Nödvändiga förändringar görs som annars skulle ha gjorts långt senare eller kanske inte alls. Några axplock från 2013. Med anledning av personalavgångar och befintliga vakanser valde vi att genomföra en mindre organisationsöversyn hösten/vintern 2012. Resultatet blev att de administrativa verksamheterna under 2013 omorganiserats i en stab. Rekryteringar av delvis nya kompetenser och ett förändrat arbetssätt har medfört att myndigheten nu står bättre rustad inför framtiden även om det övergångsvis inneburit stora kraftansträngningar. Varje år sedan nya Flygvapenmuseum öppnade 2010 har vi i årsredovisningarna berättat om magasinsomflyttningar. Eftersom många av föremålen är skrymmande och svårflyttade är det ett oerhört resurskrävande arbete som tar tid från kärnverksamheten. Även 2013 har präglats av en omfattande omflyttning som inte helt kunde förutses när verksamhetsplanen och budget för 2013 lades fast. Positivt jämfört med de senaste åren är att denna gång är flytten självvald. Det handlar inte om en kortsiktig lösning utan om flytt till ett magasin med ändamålsenliga lokaler och bra lokalisering. Den ständiga magasinsbristen är långt ifrån löst i och med detta men det är ett steg i rätt riktning och kan vi skaka fram resurser finns det möjlighet till ytterligare utrymme i anslutning till det nya magasinet. Riksarkivets föreskrift med krav på att statliga myndigheter ska införa verksamhetsanpassad arkivredovisning krävde inte bara resurser under förberedelsearbetet 2012 utan också under implementeringen 2013. Vi har inte räknat på vad det kostat myndigheten totalt men på plussidan finns att vi kartlagt myndighetens processer på ett sätt som annars knappast hade gjorts och att vi kunnat besluta om en ny klassificeringsstruktur och diarieförteckning. Uppskattade utbildningsinstaser har också genomförts för all personal i frågor som rör offentlighet och sekretess. Det har dock kostat en hel del och det är därför bra att Budgetprocesskommittén i sitt slutbetänkande föreslår att En skyldighet bör införas för myndigheter att innan de beslutar föreskrifter inhämta regeringens medgivande om föreskrifterna leder till inte oväsentligt ökade kostnader för staten, kommuner eller landsting. En sådan skyldighet bör regleras i en förordning. En annan genomgripande förändring under 2013 var att e-handel infördes samt att löpande ekonomioch personaladministrativa uppgifter överfördes till Statens servicecenter. En konsekvens av detta var att befintliga faktura- och lönesystem fick bytas ut. Även här finns en tydlig plussida i form av minskad sårbarhet. Övergångskostnaderna har dock varit väldigt stora och några kostnadsbesparingar i det löpande ser vi ännu inte till. Vi avvaktar dock hur det utvecklas under 2014 och gör därefter en utvärdering. Då får vi se om detta faller in under kategorin det finns undantag enligt ovan eller om vi fortarande väntar på att få råka ut för ett sådant undantag. Staffan Bengtsson Överintendent Sida 3 av 49
2 Inledning 2.1 Verksamhetsuppdrag Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift att främja kunskapen om det svenska försvaret genom tiderna och om försvarets roll i samhällsutvecklingen. Myndighetens verksamhet regleras i förordning (2007:1178) med instruktion för Statens försvarshistoriska museer, förordning (2007:1438) om statsbidrag till försvarshistoriska museiverksamheter (från och med 2014-01-01 förordning (2013:1007) om statsbidrag till försvarshistoriska museiverksamheter) samt i det årliga regleringsbrevet. I myndigheten ingår avdelningarna Armémuseum i Stockholm, Flygvapenmuseum i Linköping, Sveriges militärhistoriska arvs kansli, Försvarets traditionsnämnd, samt en myndighetsgemensam stabsfunktion för styrning och administrativa frågor m.m. Vägledande för genomförandet av SFHM:s verksamhet är den myndighetsövergripande vision som fastställdes 2011: Vision för Statens försvarshistoriska museer (SFHM) SFHM ska vara Östersjöregionens ledande aktör för kunskapsgestaltning av försvarets roll i samhällsutvecklingen. Resultatredovisningen är indelad i fem verksamhetsområden: Bevarande Förmedling Kunskapsuppbyggnad Stöd Traditionsvård För varje verksamhetsområde redovisas verksamhetens resultat och prestationer i förhållande till uppgifter och återrapporteringskrav enligt SFHM:s instruktion och regleringsbrev. Därefter gör SFHM en bedömning av måluppfyllelsen som även innefattar kvalitetsaspekter. Enligt instruktionen ska SFHM i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. En kulturpolitisk prioritering som i enlighet med regleringsbrevet särskilt ska prägla SFHM:s verksamhet under åren 2012-2014 är barn och ungas rätt till kultur. De tvärsektoriella aspekterna återspeglas i redovisningen av de olika verksamhetsområdena och sammanfattas även i särskilda avsnitt. Viss information återkommer därför på flera ställen i resultatredovisningen. 2.2 Kvalitativa aspekter I regleringsbrevet för 2013 anges att SFHM i sin resultatredovisning ska, utöver vad som framgår av bestämmelserna i 3 kap. förordning (2006:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB), definiera och redovisa de kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat. SFHM har inlett ett mer långsiktigt arbete för att definiera och mäta kvalitet i verksamheten. I årsredovisningen för 2012 redogjordes för hur myndigheten resonerat kring och i flera fall även definierat ett antal kriterier för kvalitet. Huvudfokus under 2013 har varit att försöka hitta kvalitetsmått för de prestationer som redovisas för respektive verksamhetsområde. Under året har flera nya aspekter på kvalitet tagits fram bland annat inom verksamhetsområdena Kunskapsuppbyggnad och Stöd. En del arbete kvarstår framför allt vad gäller att ta fram kriterier för vad som ska anses vara god kvalitet. Redovisningen av de kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat görs under respektive verksamhetsområde för att på så sätt tydliggöra att kvalitet är en integrerad aspekt av resultatet. 2.3 Sammanfattande bedömning per verksamhetsområde För verksamhetsområde Bevarande är den sammanfattande bedömningen att SFHM fortfarande har en del återstående arbete vad gäller förteckning och dokumentation av samlingarna. Tydliga förbättringar har emellertid skett under 2013. Flygvapenmuseum har bland annat registrerat 11 495 nya poster och fortlöpande tillgängliggjort delar av föremålssamlingen på Digitalt museum. Sida 4 av 49
Armémuseums samlingar är under fortsatt god uppsyn och hela föremålsbeståndet finns registrerat i föremålsdatabasen Primus. För verksamhetsområde Förmedling är den sammanfattande bedömningen att utställningsverksamheten håller hög kvalitet. Det är glädjande att se de goda omdömen museerna och deras utställningar får av besökarna, även om besökssiffrorna för FVM som väntat har sjunkit något jämfört med tidigare år när museet hade återinvigts efter om- och tillbyggnaden. Dessutom gav resewebbplatsen Tripadvisors användare Flygvapenmuseum högsta betyg av samtliga svenska museer som betygsatts. Även SFHM som myndighet toppar listan vid en jämförelse av genomsnittsbetyget för de museer som ingår i centralmuseimyndigheterna. För verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad är den sammanfattande bedömningen att verksamheten varit framgångsrik. Det har varit ett händelserikt år med bland annat 7 anordnade seminarier, 9 publicerade artiklar av egen personal och 4 utgivna publikationer. Myndighetens treåriga forskningsprojekt Lumpen identitet och materiella minnen pågick hela året och avslutas i början av 2014. Kunskapsbanken som byggts upp är omfattande och allt material finns tillgängligt för forskarsamhället i Armémuseums arkiv. För verksamhetsområde Stöd är den sammanfattande bedömningen att resultatet av myndighetens stödjande verksamhet är mycket gott. Under 2013 har SMHA-kansli valt att prioritera marknadsföringsstödet. Deltagandet på mässor och andra evenemang har i stort varit detsamma som tidigare år. Det riktade stödet inom bland annat marknadsföring har varit ett nytt och uppskattat inslag mot museerna. 2.4 Ekonomisk översikt (tkr) 2009 2010 2011 2012 2013 Verksamhetens finansiering Anslag 81 760 90 052 87 921 89 353 91 193 Avgifter m.m. 8 617 13 763 19 701 19 334 20 033 Bidrag 5 203 3 084 3 590 5 104 3 783 Finansiella intäkter 99 278 78 200 117 Summa 95 679 107 177 111 290 113 991 115 126 Kostnader per verksamhetsområde Bevarande 28 323 22 619 25 666 22 758 20 162 Förmedling 49 610 70 992 65 373 67 669 73 121 Kunskapsuppbyggnad 4 376 6 032 9 254 12 686 10 958 Stöd 11 116 9 000 10 587 10 270 9 375 Traditionsvård 211 216 205 217 167 Summa 93 636 108 859 111 085 113 600 113 784 Över-/underskott (kapitalförändring) 2 044-1 681 404 389 1 343 Transfereringar Sveriges militärhistoriska arv 17 232 17 517 17 857 17 456 17 650 SFHM:s verksamhet finansieras huvudsakligen av anslag vilket under de tre senaste åren har utgjort cirka 79 procent av intäkterna. Övriga intäkter (avgifter och bidrag m.m.) bidrar i allt väsentligt till den samlade finansieringen, varför intäkterna inte redovisas uppdelade på verksamhetsområden. Finansieringsbilden har förändrats under perioden 2009-2013 genom att andelen avgifter m.m. successivt har ökat, från 9 procent 2009 till 17 procent 2013. Bakgrunden till förändringen är främst den externa finansiering som tillkom i samband med nyöppningen av Flygvapenmuseum 2010. Bidragsintäkter, som till största delen är utomstatliga har under perioden, legat på en stabil nivå, dvs. Sida 5 av 49
cirka 3-4 procent av de totala intäkterna. Bidragen som beslutas och utbetalas av SFHM till museer som ingår i nätverket Sveriges militärhistoriska arv uppgår i genomsnitt till 17,5 miljoner kronor per år under perioden 2009-2013. Verksamhetens kostnader består till stor del av lokalkostnader (35 %) som, förutom museibyggnaderna för Armémuseum och Flygvapenmuseum samt kontor, även innefattar magasin. Personalkostnaderna (37 %) motsvarar 70 årsarbetskrafter 2013 (72 årsarbetskrafter 2012 med samma andel kostnader). Andelen personalkostnader har minskat jämfört med 2009 (då de utgjorde 41 %). De största posterna i Övriga driftskostnader (22 %) är IT och telefoni, ekonomi och personaladministration (Statens servicecenter) samt kostnader som är direkt kopplade till genomförandet av olika aktiviteter och projekt i verksamheten. Kostnader för avskrivningar har ökat något under perioden och utgör 6 procent per år under 2011-2013. De finansiella kostnaderna är förhållandevis små (0 % i diagram). Verksamhetens kostnader 2013 0% 6% Personal 22% 35% 37% Lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar o nedskrivningar Sida 6 av 49
3 Verksamhetsområde Bevarande Uppgifter enligt instruktion för verksamhetsområde Bevarande SFHM ska vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika de samlingar som har anförtrotts myndigheten. 3.1 Armémuseum Vård och förvaring Den systematiska tillsynen av samlingarna i magasinen har pågått som planerat hela året. Museet har fortsatt att ha personal på plats istället för klimatanläggningar. Efterarbetet av den omfattade magasinsflytt som genomfördes 2012 har inneburit att föremål packats upp och om och lagts i nya förvaringssystem, ett arbete som kommer att pågå även 2014 och 2015. En viktig händelse var genomförandet av en internationell konferens om fanor som arrangerades av Armémuseum, Vitterhetsakademien och Eremitaget i Sankt Petersburg. Under två dagar i maj förvandlades magasinet i Frihamnen till en konferenslokal. Föreläsningar hölls i magasinet med både presentationer och originalföremål vilket väckte stor uppskattning hos deltagarna som kom från Ryssland, Polen, Ukraina, Tyskland och Litauen. Konservering och vård har skett i samband med att föremål ska ställas ut samt i överensstämmelse med den särskilda vårdplan som finns för museets mest sköra samling, fanorna. Det har inneburit att cirka 220 föremål har fått vård under året i samband med arbetet i den nya basutställningen Krig och Fred. Vad gäller fanorna har de största insatserna gällt konservering av fanor som ska lånas ut till Norge i samband med Grunnlovsjubiléet 2014 samt vård av vimplar. Det så kallade vimpelprojektet avslutades under våren och innebar att alla vimplar, tagna i slaget vid Narva 1700 och slaget vid Saladen 1703, har skiljts från de stänger de har varit fästade vid. Vimplarnas måleri som krackelerade av att vara rullade runt stängerna och bottentyget som gick sönder av spikhålen som blev större och större, ligger nu i fina lådor med ändamålsenlig support. De utsätts därmed inte längre för förvaringsskador. Förutom huvudmagasinet har Armémuseum distansmagasin för stora föremål. De sköts av tre rustmästare placerade lokalt i Strängnäs, Halmstad och Kristianstad. Ett dokument för god samlingsförvaltning, som ska fungera som vårdplaner för distansmagasinen, har tagits fram under året. Armémuseums samlingar tilldrar sig ett stort intresse från museer och institutioner i både Sverige och utomlands. Under 2013 har 1 221 föremål deponerats och lånats ut. Registerhantering Redan genom den inventering som genomfördes 2006-2008 under museets Accessprojekt skapades rutiner för samlingsförvaltning och registrering av föremål. Metoderna har förfinats och implementerats under senare år och alla föremål är inregistrerade i föremålsdatabasen Primus. År 2013 var fokus att ta fram rutiner vid interna stickprovskontroller vilka ska testas under 2014. Armémuseums samlingar är tillgängliga för allmänheten genom internettjänsten Digitalt museum. Digitalt museum underlättar för forskare och specialintresserade att använda museets samlingar som källmaterial. Tillgängligheten till föremålen ökar i takt med att uppgifter läggs in i registret. Genom forskningsprojektet om lumpen tillförs en mängd nya fakta kring flera av museets vardagliga 1900- talsföremål. Därigenom har museet en god överblick över samlingarna vilket också underlättar det kontinuerliga arbetet med att dokumentera och vetenskapligt studera föremålen. Samlingarnas tillgänglighet på Digitalt museum har hög prioritet inom Armémuseum. Under året har ett stort antal frågor och kommentarer kommit till museet via Digitalt museum. De flesta frågor kommer från Sverige men det har även varit frågor från till exempel USA, England, Tyskland och Norge. Många är av typen hur gammalt är det här svärdet som jag ärvt från min morfar och handlar inte om museets samlingar. Kollegor och forskare använder Digitalt museum som ett hjälpmedel vid studier och kommande låneförfrågningar. Sida 7 av 49
Under 2013 har Armémuseums samlingar kompletterats med 57 nyförvärv, bland annat fanor och minnesföremål från Camp Victoria i Kosovo. 3.2 Flygvapenmuseum Vård och förvaring Året har präglats av ett omfattande flytt- och utrymningsarbete rörande magasin. Flygvapenmuseum utrymde ett magasin inne på det militära området Malmen och museets textilsamling överfördes till ett nytt magasin i Malmslätt. På sikt blir denna omfördelning positiv för museet, som får mer lättillgängliga och lättarbetade lokaler. Huvudmagasinet genomgick en omändring under året då museets vapenförvaring klart förbättrades. Större omdisponeringar av föremål har skett för att göra plats för övriga föremålskategorier från magasinet på Malmen. Arbetet i museets magasin för reservdelar, Lägerhyddan, fortsatte under året. På sikt ska museets samling av reservdelar helt separeras från föremålssamlingen, dels för att skapa fria ytor i Flygvapenmuseums huvudmagasin och dels för att öka statusen på föremålssamlingen. Svensk Flyghistorisk Förenings arbetsgrupp på Tullinge slutförde under året sitt restaureringsarbete av museets flygplan Donnet-Lévêque, Flygfisken, som under högtidliga former och med medaljutdelning till restaureringsgruppen ställdes ut i basutställningen. Gruppen fortsätter sitt arbete med restaurering av flygbåten Macchi M.7. Östergötlands Flyghistoriska Sällskaps (ÖFS) publika restaureringsarbete med museets Saab B 18B fortsatte under året liksom arbetet med fullskalemodellen av S 16 Caproni. Arbetsgruppen påbörjade dessutom restaurering av TP 83 Pembroke. Flygplanet har sedan det förvärvades till museet 1976 förvarats utomhus och är därför i stort behov av vård. Flygvapenmuseums fordonsgrupp fortsatte under året arbetet med radarstation PJ-21. Arbetsgruppen håller numera till i museets fjärrmagasin utanför Linköping. Flygvapenmuseum bedriver en omfattande stödverksamhet, i form av rådgivning och utlån av föremål, till övriga flygmuseer runt om i landet. Under året har museet haft 4 608 föremål utlånade till andra museer. Flygvapenmuseums depositionsverksamhet till lokala museer ute i landet sprider kunskap om föremålen, ökar variationen hos dessa museer och bidrar därmed till att locka en större publik. Dessutom är det positivt för Flygvapenmuseum då många flygplan av utrymmesskäl inte kan visas i museets lokaler och det råder brist på utrymme i magasinen. Under 2013 har 179 nya föremål deponerats och lånats ut. Registerhantering Den 2 september 2013 började även Flygvapenmuseum att publicera delar av sina samlingar på Digitalt museum. Vid årets slut hade 3 456 föremål och fotografier tillgängliggjorts på internet. Målet är att tillgängliggöra hela samlingen. Museets föremålssamling inventeras och registreras fortlöpande kategorivis. Under året har arbetet koncentrerats på uniformer, plaketter, stationsmateriel, sjukvårdsmateriel och kameror. Antalet registrerade föremål i databasen Primus utökades under 2013 med 11 495 föremålsposter. Under 2013 kompletterades Flygvapenmuseums samlingar med 188 nyförvärv. 3.3 Resultatbedömning Inom verksamhetsområde Bevarande använder sig SFHM av en självutvärderingsmodell där bedömningsgrunden för god kvalitet innebär att de samlingar som anförtrotts myndigheten är i ordning och reda, det vill säga att det finns en god organisation och fastställda processer vad gäller föremålssamlingarna och hantering av föremålen. Modellen bygger på tre aspekter: Vård Att föremålen i samlingarna får den vård de behöver, att de förvaras på rätt sätt och i rätt klimat. Sida 8 av 49
Förteckning Att dokumentationen av föremålen är korrekt, fackmannamässig och lättillgänglig. Nyförvärv Att det finns en aktiv strategi och en policy för hur nyförvärv av föremål ska kunna berika samlingarna För Armémuseums del är bedömningen av första aspekten vård, att den är god. Museet har en väl fungerande samlingsförvaltning och en relevant bemanning på samlingssidan. Samlingen förvaras inte i vad branschen menar med klimatiserade miljöer, men genom systematiskt skadedjursarbete och kontroller samt långsiktiga satsningar på bra förvaring kompenserar museet klimatfrågan. Den andra aspekten är mycket god i fråga om tillgänglighet. Föremålen finns avbildade och beskrivna på Digitalt museum som är tillgängligt i hela världen. När det gäller dokumentationens korrekthet återstår mycket arbete. Dokumentationen är till stora delar ålderdomlig och ofullständig. Detta åtgärdas i olika forskningsprojekt och Armémuseum har valt att hellre tillgängliggöra allt för att i många fall få hjälp utifrån. Registret är ett levande register som successivt förbättras, ett redskap, inte ett fullständigt uppslagsverk. Tredje aspekten nyförvärv, bedömer Armémuseum som inte helt tillfredsställande. På grund av Försvarsmaktens omstrukturering har museet erbjudits föremål i en mycket stor omfattning. Museet måste aktivt arbeta för att inte bli en mottagare som väljer föremål ur listor snararare än att vara en insamlande institution. Arbete pågår med en ny insamlingsstrategi som vilar på vetenskaplig grund och på sikt kommer museet att förbättra insamlingen. Det militära ordvalet Fördelning av materiel illusterar tydligt att det ur det perspektivet inte alltid är fråga om någon insamling ur museal aspekt. Flygvapenmuseum har under året lagt stora resurser på att förbättra kvaliteten vad avser förvaringen av stora delar av samlingarna. Det har huvudsakligen handlat om att tömma ett magasin, omplacera föremålen till andra befintliga magasin samt flytta in i ett nytt mer ändamålsenligt magasin. Arbetet har bland annat resulterat i att museets textilsamling fått betydligt bättre och mera ändamålsenliga lokaler. Samtidigt har det tagit personalresurser från annat arbete med vård och registrering av samlingarna. Tyvärr är omflyttningar av skrymmande, svårdemonterade och svårflyttade föremål mycket problematiska och kostsamma. Målet är att museet får en slutlig lösning för förvaring av magasinerade flygplan. Den konstanta magasinsbristen och ständiga omflyttningsinsatser har medfört att föremålens vårdinsatser eftersätts. Fortfarande tvingas museet att förvara flygplan utomhus. Sedan länge har museets totala samling uppskattats till 200 000 föremål och då inräknat såväl reservdelar som museiföremål. År 2007 påbörjades arbetet med en mer systematisk genomgång och registrering av reservdelarna. År 2010 började man separera dem från föremålssamlingen. Den kalkylerade siffran på totalt antal museiföremål bör därför justeras till cirka 100 000 föremål. I övrigt har verksamhetsåret präglats av en stor satsning på registrering, fotografering och digitalisering av museets samlingar. Kvaliteten på förteckningen av Flygvapenmuseums samlingar är inte tillfredsställande men förbättras kontinuerligt. Det här är ett område som kommer fortsätta att prioriteras under 2014. Flygvapenmuseums insamlingsverksamhet följer den förvärvspolicy som är beslutad och kvaliteten i verksamheten bedöms vara god. Sida 9 av 49
Volymer avseende prestationer inom Bevarande Prestationer 2013 2012 2011 Vård och förvaring Antal föremål, totalt 113 781* 313 889 314 054 Antal föremål som har fått vård/översyn under året 1 494 814 1 862 Antal depositioner och utlån 7 507** 6 270 6 067 Antal depositioner och utlån under året 1 400** 334 937 Registerhantering Antal dataregistrerade föremål 150 835 139 448 135 385 Antal föremål i Digitalt museum 85 029 81 027 80 074 Antal besök på Digitalt museum*** 499 004 281 545 148 440 Antal nyförvärv av föremål under året 245 122 301 *Den redovisade volymen för 2013 inkluderar inte Flygvapenmuseums föremål. Föremålsbeståndet har uppskattats till cirka 100 000 föremål jämfört med 200 000 föregående år. Siffran är även något lägre än föregående år eftersom dubblettposter i föremålsdatabasen Primus har rensats bort under året. **De redovisade volymerna för 2013 inkluderar rekvisitaobjekt även för Armémuseum. Siffrorna är därför högre än föregående år. ***Siffran avser det totala antalet besök på webbplatsen Digitalt museum. Kostnader avseende prestationer inom Bevarande (tkr) Prestationer 2013 2012 2011 Vård och förvaring 15 182 20 722 20 468 Registerhantering 2 980 1 701 2 500 Summa 18 162 22 423 22 968 Sida 10 av 49
4 Verksamhetsområde Förmedling Uppgifter enligt instruktion för verksamhetsområde Förmedling SFHM ska hålla ett urval av samlingarna tillgängligt för allmänheten samt driva och stödja utställningsverksamhet och annan pedagogisk verksamhet. 4.1 Armémuseum Utställningar Armémuseum visade under 2013 tre tillfälliga utställningar. Twice a Stranger som producerats i Grekland berättade om 1900-talet som de enorma flyktingströmmarnas århundrade och tog upp exempel från många olika länder. I små filmbås kunde besökarna följa personliga berättelser om livsöden och överlevnadsstrategier när all trygghet ryckts undan. Mat för en hel armé som öppnade 2012 pågick under hela året. Utställningen har uppskattats av besökare som får spännande redogörelser för matens och matförsörjningens betydelse för krigföringen. Här kan publiken dofta på mat, ibland äta mat samt titta på en mängd redskap som behövts för att laga mat till en hel armé. Täppan i beredskap var en liten specialutställning utomhus som producerades tillsammans med Stockholms Koloniträdgårdsförening. Små odlingslotter arrangerades utanför museet där främst barn kom och planterade ätbara grödor. Skörden pågick ända till november då utställningen revs. En stor del av basutställningen byggdes om och öppnade den 24 oktober. Vikingatiden är borta och kronologin börjar 1500 och slutar 1900 (fortsättningen öppnar i oktober 2014). Cirka 220 föremål ur samlingarna har ställts ut, allt från spektakulära krigsbyten som Turkiska tältet till enkla gymnastikredskap som 1800-talssoldaten behövde för att hålla sin kropp i trim. Syftet är att visa upp unika föremål som de flesta bara har sett på film och förmedla magin kring just äkta saker. Anledningen till den omfattande satsningen var insikten att de flesta av besökarna kommer för att se basutställningen. Delvis ny form, ny dramaturgi, helt nya texter baserade på aktuell forskning och en berättelse utifrån samlingen på just Armémuseum var viktiga ingångsvärden. Alla texter är tvåspråkiga och designade enligt lättlästprinciper. Ett nytt enhetligt informationsskyltsystem med klarare grafik har tagits fram för att besökare ska ha lättare att hitta inne i museet. Även audioguiden har uppdaterats och finns att låna gratis på sju språk. Utanför hemmaarenan är Armémuseum verksamt med en vandringsutställning och många föremålslån till andras utställningar. Vandringsutställningen Saker & ting mellan liv och död fortsatte sin Europaturné. Den monterades ner i Bryssel och öppnade i maj på Polska Armémuseum i Warszawa där den står till och med 31 mars 2014. Genom utställningen har flera ur Armémuseums personal besökt Polen och Belgien i syfte att montera, packa eller inviga utställningen. Pedagogik Visningar för både barn och vuxna har genomförts dagligen under sommaren, helger och skollov. Under sommaren hålls de på engelska, svenska och ryska. För att möta intresset från ryska turister har Armémuseum haft dagliga ryska visningar under jul-, nyår- och trettonhelgen som är stora resehelger för ryska medborgare. Under hela året erbjuder Armémuseum familjevisningar. Armémuseum besöks av skolans samtliga årskurser. Många av ämnena i basutställningarna finns med i läroplanen, exempelvis stormaktstiden, kalla kriget, världskrigen samt konflikter och yttrandefrihet. I utställningen Fredssoldater introducerades ett skolprogram för gymnasiet på tema: Våldtäkt som vapen. Den pedagogiska verksamheten för skolor är ett kännetecken för Armémuseum och under året uppgick antalet skolvisningar till 203 stycken. Ett populärt inslag i museet är de dramatiserade visningarna som både riktar sig till skolor och andra besökare. Under skolloven har pedagogerna framfört dagliga dramatiserade program som tar med både barn och vuxna i historien. För barn som besöker Armémuseum har museet tagit fram en frågetävling som fylls i vid olika stationer. Målgången är i receptionen där ett pris delas ut. Frågetävlingen finns både på svenska och på engelska. Sida 11 av 49
Programverksamhet Programverksamheten, som under året har varit omfattande, bidrar både till fördjupningar inom militärhistoria för de specialintresserade besökarna och till bredare mer utåtriktade arrangemang för att intressera de stora skarorna. Debatter, föredrag, specialvisningar och familjeaktiviteter har fyllt året. En kväll om flyktingsituationen i världen arrangerades i anslutning till utställningen Twice a Stranger, en temavisning om mat i kriget fördjupade utställningen Mat för en hel armé och modellbygge lockade båda stora och små under en lördag. Under hösten bjöd Armémuseum i samarbete med SMHA-kansli in människorättsaktivisten Dr. Denis Mukwege från Kongo, som 2008 tilldelades både FN:s pris för mänskliga rättigheter och Olof Palmepriset. Han berättade om sin kamp för att hjälpa offren för systematiska våldtäkter. I samband med detta överlämnade FN-veteraner från Kongokriget en insamlad prissumma. Utställningen Fredssoldater började användas som en samlingsplats för FN-veteraner. En minneskväll med föredrag, musik och pub lockade många till museet en mörk decemberkväll. Ett par hundra veteraner från 20 år av svensk närvaro på Balkan deltog. Liknande evenemang blir mer och mer populära. Årets sista programpunkt var nyårssalut på Artillerigården dagen före nyårsafton. Det har blivit en tradition och har satt museet på kartan för nyårstraditioner. År 2013 blev det publikrekord denna dag med cirka 1 500 besökare i museet. 4.2 Flygvapenmuseum Utställningar Under 2013 byggdes ytterligare en lokal för tillfälliga utställningar och Flygvapenmuseum har därmed två lokaler för detta ändamål, Stora galleriet och Lilla galleriet. I mars öppnade Överlev i Stora galleriet, en utställning om överlevnad och olika kris- och katastrofsituationer. I utställningen kunde besökarna ta del av kunskap, tips och personliga erfarenheter från civila och militära överlevnadssituationer. Först ut i Lilla galleriet var fotoutställningen Uppdrag Tchad. I utställningen visades fotografier tagna av en svensk soldat på utlandsuppdrag i Tchad. Bilderna ger en inblick i hur den svenska försvarmaktens vardag ser ut idag. I november invigdes konstutställningen Åke Hodell från stridspilot till rebellisk konstnär. Åke Hodell utbildade sig till stridspilot under 1940-talet men blev efter ett haveri istället konstnär, poet och antimilitarist. Med utställningen, som inte liknar något som tidigare har visats på Flygvapenmuseum, nås förhoppningsvis målgrupper som i vanliga fall inte söker sig till ett försvarshistoriskt museum. Ett nytt, men samtidigt ett av landets äldsta, flygplan tillfördes basutställningen om flygets pionjärtid - Donnet-Lévêque L II. Flygplanet, som även kallas Flygfisken, är från 1913 och har restaurerats av en grupp inom Svensk Flyghistorisk Förening (se även Vård och förvaring 3.2). Pedagogik Flygvapenmuseum genomförde under året sammanlagt 738 visningar varav 190 visningar för skolklasser och 35 visningar för förskolegrupper. Skolprogrammen är ofta ämnesövergripande och inkluderar många skolämnen med utgångspunkt i skolans styrdokument. De ämnen som berörs är historia, samhällskunskap, svenska, bild, teknik, fysik och matematik. I samband med den tillfälliga utställning Åke Hodell från stridspilot till rebell innefattas även musikämnet i det pedagogiska utbudet. Under 2013 lanserades nya skolprogram om historiebruk som ett resultat av den täta kontakt som pedagogerna har med lärare som besöker museet med sina elever. Kommunikationen med lärare har även lett till skräddarsydda program. Pedagogerna har också förberett för ett utökat utbud av skolprogram för förskolor genom att pröva nya koncept med en förskola som referens. Förutom skolverksamhet och lovaktiviteter innefattar den pedagogiska verksamheten för barn och ungdomar flera andra uppskattade delar. De populära maskotarna Drakel och Viggos audioguide för små barn lanserades 2013 med gott resultat. I samband med detta introducerades också en ny Sida 12 av 49
version av maskotarnas karta över utställningarna på Flygvapenmuseum. Målgruppen för audioguiden och kartan är barn som inte har lärt sig att läsa. Flygvapenmuseums barnklubb Flygspanarna har under året fortsatt att öka sitt medlemsantal till omkring 100 medlemmar som har bjudits in till medlemsträffar under året. Under skolterminstid finns möjlighet att boka barnkalas på helgerna vilket har varit fortsatt populärt. Femtiosex kalas har hållits under 2013. Under 2013 satsades resurserna för flyglabbet främst åt att rusta upp och vidareutveckla befintliga stationer. Bland annat renoverades Flyg själv-simulatorn och genom samarbete med Saab AB rustades Gripen-simulatorn upp med ny hårdvara, uppdaterad mjukvara och omvärldsdatabas som ger en mer verklighetstrogen känsla. Stationen Vingen utvecklades genom att det blåsande flödet av luft kompletterades med visualisering av detsamma vilket kommer att öka den pedagogiska kraften och förståelsen för aerodynamiska förhållanden. Lyssningsstationen med tillhörande nedladdningsmöjlighet kompletterades med QR-koder för uppspelning och nedladdning av flygplansljud i smarta telefoner. Tillgängligeten ökade därmed i och med att allt fler använder smarta telefoner. Programverksamhet Program som arrangeras på Flygvapenmuseum ska vara attraktiva för besökare i olika åldrar och med olika förkunskaper. Visningar med olika teman riktade till enskilda besökare - vuxna eller barn, på svenska eller engelska - liksom föredrag, fördjupning i form av seminarier om olika flygplan och konserter är exempel på aktiviteter som lockar besökare med olika förväntningar och intressen till museet. Årets största arrangemang ägde rum helgen den 7-8 september då närmare 2 000 besökare kom för att uppleva Back to the 50 s. Arrangemanget ordnades med anledning av att Flygvapenmuseum beskriver händelser och utveckling i Sverige och i omvärlden under olika årtionden i basutställningen Om kriget kommer Sverige under kalla kriget. Många programaktiviteter skapas tillsammans med föreningar och institutioner. Exempel på detta är föredraget Människan mitt i krisen som hölls av Civilförsvarsförbundet, Kärna scoutkår som medverkade vid vernissagen av utställningen Överlev, uppvisning av äldre Saab-bilar utanför museet och att föreningen International Plastic Modellers Society lär ut modellbygge i plast till museets besökare den sista söndagen varje månad. Orkestrar spelar gärna i museet och under året har Saabs musikkår, Bomans pojkar och Kulturskolans storband Playtone framträtt. Likaså har hemvärnet bjudit på sin årliga julkonsert och en klass från Folkungaskolan framträdde i luciatåg. Samverkan med RFSL fortsatte 2013 med Flygvapenmuseums deltagande i Regnbågsveckan i Linköping. Flygvapenmuseum agerade som Regnbågshus med ansvar för en programkväll under arrangemanget. I samarbete med Linköpings guideklubb och Friluftsmuseet Gamla Linköping genomförde Flygvapenmuseum en utökad version av konceptet Kärlekens villkor, vilket blev ett uppskattat och välbesökt program. Innehållet i föredragen har speglat såväl allmänhistoriska händelser som flyg- eller försvarshistoria. Föredragen har främst hållits i museets hörsal men även i faktarummet. Exempel på föredrag som arrangerades under året är Sverige 100 mil öster om Linköping, Fienden i öster! Svenskt jaktflyg under kalla kriget, Flyget på Bunge, Flygskolan på Malmen, Överleva norska kusten, Människan mitt i krisen, Pilotdöden i det svenska flygvapnet, De fredlika krigarna den svenska FN-insatsen i Kongo 1960-1964 och Kan Sverige försvaras? Flygvapenmuseum har liksom som tidigare år lockat ett stort antal besökare under sportlov, påsklov och höstlov. Teman för de handledda aktiviteter och barnvisningar som erbjöds var spioner, överlevnad och flygande farkoster. Under loven arrangerades även sagoläsning och boktips i faktarummet. Många företag och institutioner valde att förlägga möten och konferenser på Flygvapenmuseum, ofta i kombination med visning och måltid. Sida 13 av 49
Marknadskommunikationen genomfördes enligt en plan där aktiviteter, marknadsföringsinsatser och målgrupper var noggrant planerade och analyserade. Flygvapenmuseums kommunikation i sociala medier ökade under 2013. 4.3 Resultatbedömning Inom verksamhetsområde Förmedling använder sig SFHM av en kvalitetsmodell som utgår från ett brukarperspektiv. SFHM gör regelbundna kvalitativa publikundersökningar. För att få en så rättvis bild som möjligt av besökarnas upplevda kvalitet ska publikundersökningar göras kontinuerligt under året. Målet med undersökningarna är att dels få uppgifter om besökardemografi, dels undersöka den upplevda kvaliteten utifrån besökarnas perspektiv. Massmedias rapportering i form av artiklar, programinslag och recensioner utgör också en form av kvalitetsbedömning även om den ofta inte är enkelt mätbar. Nomineringar samt tilldelade priser och utmärkelser kan också ses som kvalitetsindikatorer. Problemet är att det inte är rimligt att årligen förvänta sig den typen av utmärkelser. Armémuseum Under 2013 hade Armémuseum 82 975 besökare varav 22 918 var under 19 år. Det är en liten nedgång med 500 personer jämfört med föregående år. 2012 ökade museet sina besökssiffror med nästan 4 000 personer och besökstrenden har varit en långsam men säker ökning de senaste åren. I besöksstatistiken framgår att andelen ströbesökare ökar, likaså andelen besök av familjer och turister vilket är positivt. Ett mått på att intresset för Armémuseum är inne i en positiv utveckling är att antalet besökare som går på visningar ökade något under 2013 och att antalet bokningar av museet som konferens- och evenemangsplats ökat. Det negativa i resultatet är att antalet skolvisningar sjönk jämfört med 2012. Anledningarna kan vara flera. En är att 2012 var Raoul Wallenbergår och Armémuseum hade då extra medel för att arbeta med skolor. I ombyggnaden av den nya basutställningen har Armémuseum följt läroplanen för grundskolan och arbetet mot skolorna kommer att prioriteras också under 2014. Under året har publikundersökningar genomförts genom att enkäter delats ut till museibesökare. Enligt enkätsvaren var 40 procent kvinnor och 60 procent män. Andelen kvinnor bland besökarna har ökat klart sedan 2012. 33 procent av besökarna kom från Stockholms län, 50 procent från övriga Sverige och 18 procent från utlandet. Majoriteten av besökarna, 74 procent, kom till museet för att se de historiska basutställningarna. Helhetsupplevelsen på museet fick det högsta betyget 5 (Mycket bra) från 45 procent av besökarna och 44 procent gav museet betyget 4. Med stor sannolikhet kommer 68 procent av besökarna att rekommendera museet. Över 50 procent hade besökt museets hemsida innan besöket. Resultatet av publikundersökningen är mycket gott. En stor majoritet av besökarna ger helhetsbedömningen av museet goda betyg och kommer att rekommendera museet till sina vänner och bekanta. Det finns dock utrymme för förbättringar. I stora drag påminner resultatet från undersökningen 2012 om årets. Vissa punkter sticker ut: såväl andelen yngre besökare (15-29 år) som andelen äldre besökare (65 år +) har minskat sedan 2012. Detta medför att andelen besökare i mellanåldern (30-64 år) ökat sedan 2012. Användandet av audioguiden har ökat, 71 procent av museets utländska besökare använde audioguiden. Programverksamheten har innehållit flera panelsamtal och blandade aktiviteter än föregående år. Det är ett resultat av den ökade mångfalden av aktiviteter i museet. För att få ett mått på hur denna del i verksamheten tas emot bland besökare delar museet ut enkäter på svenska och engelska till slumpvis utvalda besökare och urvalet styrs av kassasystemet. Enkätundersökningen fortgår under hela året och visar att besökarna är mycket nöjda. Flygvapenmuseum Under 2013 besöktes museet av 111 239 personer, varav drygt 34 000 var under 19 år. Anledningen till differensen jämfört med 2012 (då museet hade 155 522 besökare) är framför allt att museet hade väldigt många besökare under två flygdagar i samband med Aerospace Forum 2012. Dessutom kan konstateras att nyhetens behag minskat tre år efter återinvigningen av museet. Sida 14 av 49
Däremot överträffades målsättningen när det gäller nöjda besökare. Under sommaren rankade den brittiska resewebbplatsen Tripadvisor (www.tripadvisor.co.uk) Flygvapenmuseum högst av alla museer i Sverige som betygsatts. Tripadvisor tillhandahåller en webbplats för resenärer/turister, som huvudsakligen bygger på de omdömen och recensioner som resenärerna själva lämnar. Utöver skriftliga omdömen sätts också ett betyg i skala 1-5. Flygvapenmuseums medelbetyg var 4,68 i september. Omdömena vad gäller svenska museer är huvudsakligen lämnade av utländska besökare. Besökare på Flygvapenmuseum har möjlighet att framföra sina synpunkter om bland annat utställningar, bemötande, service, restaurang och café och pedagogisk verksamhet via ett digitalt enkätsystem. I sina svar ger de flesta besökare museet mycket höga betyg. Särskilt lovordas bemötande, service och utställningar men det sammanlagda utbudet bidrar på olika sätt till att besökarna är nöjda. Såväl kvalitet som kvantitet i museets verksamhet har ökat jämfört med före omoch utbyggnaden. Faktorer bakom detta är bättre lokaler och utrustning liksom ökad personalstyrka och ett vidgat perspektiv för verksamheten. Av de personer som svarade på enkäten under 2013 gav 53 procent betyg 5 av 5 på frågan om kvaliteten på museet i allmänhet och 36 procent av besökarna gav betyget 4. När det gäller frågan om museets utställningar gav 52 procent av respondenterna betyget 5 och 35 procent gav betyget 4. Den pedagogiska verksamheten för skolorna anpassas till kursplaner vilket gör att skolorna tar del av museets pedagogiska program mer aktivt. Besöket följs upp genom att lärare som bokade och deltog med sin klass i en pedagogledd visning på Flygvapenmuseum via e-post från Flygvapenmuseums pedagog får möjlighet att svara på några frågor om besöket. Museet har oftast erhållit toppresultat när det gäller visningarnas innehåll, elevernas respons, pedagogens professionalitet, helhetsintryck med mera. Den pedagogiska satsningen gentemot förskolor har också gett bra resultat. Ett attraktivt utbud, synnerligen goda omdömen i massmedia och medvetet riktade marknadsföringsinsatser bedöms bidra till att så många personer lockas till Flygvapenmuseum. Volymer avseende prestationer inom Förmedling Prestationer 2013 2012 2011 Utställningar Pedagogik Antal basutställningar 11* 13 13 Antal tillfälliga utställningar 7 7 8 Antal besökare 194 214 238 995 221 842 Barn och ungdom Skolvisningar, antal 428 584 559 Skolvisningar, antal deltagare 9 676 13 296 12 374 Antal besökande under 19 år 57 311 69 537 70 172 Övrig pedagogisk verksamhet Visningar, antal 1 091 1 186 1 348 Visningar, antal deltagare 19 339 21 865 25 404 Programverksamhet Övrig programverksamhet, antal** 111 77 68 *Minskningen av antalet basutställningar beror på att Armémuseum från och med 2013 betraktar två temarum som en del av basutställningens äldre del. Dessa har tidigare redovisats som separata utställningar. **Antal arrangerade programaktiviteter, ej antalet deltagare. Sida 15 av 49
Kostnader avseende prestationer inom Förmedling (tkr) Prestationer 2013 2012 2011 Utställningar Basutställningar 39 749 35 544 28 965 Tillfälliga utställningar 6 914 10 717 14 997 Pedagogik Barn och ungdom 4 835 4 260 5 009 Övrig pedagogisk verksamhet 2 465 4 025 2 970 Programverksamhet 2 511 628 662 Summa 56 474 55 174 52 603 Sida 16 av 49
5 Verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad Uppgifter enligt instruktion för verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad SFHM ska främja studier och forskning i ämnen som tillhör verksamhetsområdet, och verka för ökad kunskap grundad på forskning och samverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor, och förmedla kunskap inom sitt verksamhetsområde. 5.1 Armémuseum Armémuseums expertis är fortsatt mycket efterfrågad och under 2013 har Armémuseums personal hållit 21 föredrag på olika platser i landet och medverkat i ett antal radio- och tv-program. Det är militärhistorisk expertis som efterfrågas men även kunskap om bevarande, förvaring och insamling som är typiska museifrågor. Det stora forskningsprojektet Lumpen identitet och materiella minnen, som inleddes 2011, har avslutats under året. Projektet, som genomfördes tillsammans med bland andra Södertörns högskola, syftar till att producera ny kunskap om värnpliktens historia. Det är det största forskningsprojekt som någonsin genomförts på Armémuseum med externa forskare och extern finansiering från Statens Kulturråd och Riksbankens Jubileumsfond. Materialet som samlades in genom intervjuer och genom en webbenkät under 2011-2012 har analyserats under året. Detta omfattande material, som bland annat uppmärksammar genus- och mångfaldsperspektiv, kommer att vara tillgängligt för ytterligare forskning i framtiden. Projektet avslutas med en utställning som öppnar på Flygvapenmuseum den 10 maj 2014 och som därefter flyttas till Armémuseum i början av 2015, Under 2013 tecknades ett samarbetsavtal med China National Silk Museum och en första plan har gjorts för de fortsatta gemensamma studierna av kinesisk sidendamast i Armémuseums samling. Sidenet återfinns i ryska 1700-talsfanor och under året har fanorna studerats via Digitalt museum, men på sikt kommer de kinesiska forskarna även att studera fanorna på plats. Armémuseums personal är aktiva skribenter och under 2013 har flera texter producerats, varav några kommer att publiceras först under 2014. En person har på halvtid genom finansiering från delegationen för militärhistorisk forskning ägnat sig åt grundforskning om svenska uniformer från Napoleontiden, vilket förhoppningsvis kommer att resultera i en publicering 2014. Arbetet med metodboken Fråga föremålen har pågått tillsammans med bland annat Stockholms Universitet. Tryckningen har försenats något men boken utkommer under våren 2014. Forskningsprojektet om lumpen har färdigställt sin forskningsrapport och den kommer även att publiceras på Armémuseums hemsida under 2014. Armémuseums årsbok utkommer som en dubbelutgåva 2013-2014 med rubriken Lumpen från mönstring till muck. All text är färdig och boken kommer att tryckas i början av 2014. Totalt har Armémuseums personal publicerat 9 artiklar och ett stort antal kortare texter i olika tidskrifter och böcker. Armémuseums biblioteks besökarsiffror har minskat något i jämförelse med förra årets rekordsiffror. Det kan till största del förklaras med att en halvtidstjänst i biblioteket har försvunnit i jämförelse med året innan. Som en följd av det har biblioteket inte kunnat ha öppet lika många timmar under 2013 som 2012. Utlån och förfrågningar har till följd av det även minskat något. 5.2 Flygvapenmuseum Flygvapenmuseum har under året bjudit på ett varierat utbud av föredrag som har speglat såväl allmänhistoriska händelser som flyg- eller försvarshistoria. Föredragen har främst hållits i museets hörsal men även i faktarummet. Exempel på föredrag som arrangerades under året är två flygplansaftnar med J 26 i fokus, pilotdöden i det svenska flygvapnet, den svenska FN-insatsen i Kongo 1960-1964, frågan om Sverige kan försvaras, överlevnadsstrategier vid kriser och om flygskolan på Malmen. I oktober anordnades bland annat en museiföreståndarkonferens på Flygvapenmuseum. På programmet stod bland annat pedagogik på museer och minnesinsamling från yrkeslivet och lumpen. Museets samlingsenhet arrangerade ett seminarium på F 11 museum i Nyköping. Temat var hantering och registrering av museiföremål, textilier samt fotografier. Sida 17 av 49
Under året gav Flygvapenmuseum ut sin årsbok Ikaros 2012. Denna årsbok var den tjugoandra i raden och kom att bli den sista av traditionellt Ikarosformat. Årsboken 2013 kommer att få ett nytt format och ska behandla DC-3 affären och med Christer Lokind som författare. Tanken är att årsboken fortsättningsvis ska ha ett sammanhållet tema. I samband med invigningen av museets tillfälliga utställning om Åke Hodell utgavs katalogen Åke Hodell från stridspilot till rebellisk konstnär. Katalogen innehåller en sammanfattning av Hodells liv och konstnärskap liksom bilder, poesi och beskrivningar av ljudverk och pjäser. Flygvapenmuseums faktarum har under året erbjudit alla intresserade besökare att forska, studera arkivmaterial, läsa tidskrifter och bläddra i nyutkommen litteratur. Det innehåller såväl museets bibliotek som arkiv. Under 2013 har Flygvapenmuseum genomfört en stor satsning på retrospektiv katalogisering och streckkodning vilket avsevärt ökat antalet katalogiserade objekt i biblioteket. I samband med detta har olika vårdinsatser genomförts på rart och skört material. Arbetet med registrering av bibliotekets bokbestånd genomförs fortlöpande och sammanlagt fanns vid årets slut 25 095 böcker och periodika katalogiserade. Antalet katalogiserade böcker har minskat något beroende på att dubbletter har tagits bort. Vid Flygvapenmuseum har verksamheten i arkiv och bibliotek samt föremålsregistrering genomförts enligt plan, vilket innebär att servicenivån ökar genom tillgängliggörande av samlingarna digitalt. Utlånen från faktarummet ökade under året liksom antalet virtuella besök i museets bibliotekskatalog. Faktarummet har, trots att det var stängt hela vecka 52, haft fler öppettimmar under 2013 jämfört med 2012. Minskningen av antalet besökare i faktarummet motsvarar minskningen av det totala antalet besökare i museet. Antalet förfrågningar har minskat vilket delvis beror på det minskade besökarantalet. En annan väsentlig orsak är att allt fler hittar till bibliotekets katalog på internet. Där kan den intresserade själv söka litteratur inom olika ämnesområden och behöver inte kontakta faktarummet för enklare frågor. 5.3 Resultatbedömning Inom verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad har SFHM ännu inte definierat några tydliga aspekter av kvalitet. En utgångspunkt är naturligtvis att verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ett kvalitetskriterium kan vara att vedertagna system för källhänvisning och citat används när artiklar publiceras. Vidare att uppsatser alltid ventileras i seminarieform tillsammans med en expertpanel före publicering. Så har exempelvis Armémuseum arbetat i de skrivarseminarier som FoU-ansvarig ledde under 2012. Även icke-akademiska uppsatser eller resonerande texter kan ventileras av en expertpanel för att höja kvaliteten. Vid större vetenskapliga sammanhang kan externa referensgrupper utgöra kvalitetsgaranter. Detta är ett område där utvecklingsarbete behövs och ett samarbete mellan centralmuseerna i sådana här frågor känns angelägen. Området är prioriterat och under 2014 kommer SFHM att arbeta vidare med kvalitetsarbetet. Ett annat kvalitetskrav vad gäller publikationer är att SFHM alltid ska använda professionella grafiska formgivare för att läsbarheten ska vara så bra som möjligt och bilder hålla tryckkvalitet. SFHM har under året fortsatt att prioritera forskning, exempelvis projektet om lumpen. Den akademiska kompetensen har förstärkts i och med att ytterligare en disputerad historiker har anställts på Armémuseum. SFHM för en medveten strategi för att kvalitetssäkra personalens kompetens som gäller såväl när någon slutar eller är föräldraledig. Ett sätt att stärka de egna kompetenserna är att närmare studera hur andra museer arbetar. En pedagog från Armémuseum följde exempelvis pedagogerna på National Sida 18 av 49
Army Museum i London under två veckor i oktober för att ta del av deras arbetsmetoder och verksamhet. Volymer avseende prestationer inom Kunskapsuppbyggnad Prestationer 2013 2012 2011 Publikationer Antal egna publikationer 4* 7 10 Antal publicerade artiklar författade av egen personal 9* 36 33 Kunskapsservice Antal utlån från bibliotek 6 070 6 750 5 393 Antal katalogiserade böcker i bibliotek 41 874 42 096 37 076 Antal öppethållande timmar på bibliotek 1 572 1 663 1 712 Antal besökare till bibliotek 4 301 4 911 4 796 Antal nyförvärv 421 631 624 Antal förfrågningar 908 1 074 1 004 Antal seminarier 7 9 7 *De lägre siffrorna för 2013 beror framför allt på att många av texterna som producerats under året kommer att publiceras först under 2014. Volymer avseende prestationer inom Kunskapsuppbyggnad (tkr) Prestationer 2013 2012 2011 Publikationer 1 193 755 951 Kunskapsservice 9 765 11 932 8 303 Summa 10 958 12 686 9 254 Sida 19 av 49