Svar på möjligheten om att starta utbildning inom byggbranschen

Tjänsteskrivelse 1 (4) 2015-05-27 Handläggare: Jan Strid GN 2014.0119 Gymnasienämnden Svar på möjligheten om att starta utbildning inom byggbranschen Sammanfattning Förvaltningens utredning programutbud i gymnasieskolan resulterade i gymnasienämndens beslut den 18 december att uppdra till nämnden att fortsätta utreda möjligheten att starta ett lärlingscentrum och att utreda möjligheten att starta ett byggprogram. Byggbranschen är intresserad av att starta utbildning inom branschen i vår region och elevunderlaget är tillräckligt starkt för att kunna starta med 10-15 elever per år. Lämpliga lokaler finns att tillgå i både Karlskoga och Degerfors. Beroende av antal elever som antas till utbildningen kommer utbildningen att ekonomiskt betala sig inom en period på 3-7 år. Förvaltningen föreslår gymnasienämnden att besluta om inriktningsbeslut att starta en byggutbildning till hösten 2017. Slutligt beslut om start tas av gymnasienämnden senast i april 2016 efter en mer detaljerad utredning av lokaler, utformning och ekonomi. Beslutsunderlag Gymnasieförvaltningens tjänsteskrivelse den 27 maj 2015 Gymnasienämndens protokoll den 17 april 2015 38 Gymnasienämndens protokoll den 18 december 2014 82 Gymnasieförvaltningens utredning "programutbud i gymnasieskolan" den 30 november 2014 Gymnasieförvaltningens tjänsteskrivelse den 11 september 2014 Bakgrund Förvaltningens utredning programutbud i gymnasieskolan resulterade i gymnasienämndens beslut den 18 december att uppdra till nämnden att fortsätta utreda möjligheten att starta ett lärlingscentrum och att utreda möjligheten att starta ett byggprogram. g:\ledning\nämnd handlingar gn\2015-06-18\svar på möjligheten om att starta byggutbildning inom byggbranschen.doc

2015-05-27 2 (4) En särskild utredare anställdes på halvtid den15 februari för uppdraget att se över möjligheten att starta byggprogram eller lärlingsutbildning med inriktning mot bygg i ett första skede. Branschen är mycket positiv till start av någon form av byggutbildning. De har ett behov av nyrekrytering och med en hög medelålder av sina nuvarande medarbetare ser de också ett framtida behov. Branschen ser också en fördel av att yrkeslärarna finns lokalt vilket underlättar kontakter mellan bransch och skola. Branschen har inga direkta synpunkter på i vilken form byggutbildning bedrivs. Det man trycker på för att ha hög kvalitet på utbildningen är att skolan tar hand om viss grundutbildning innan elev kommer ut till företaget. Efter avrapportering i april fick förvaltningen extra tid för utredningen som ska rapporteras till nämnden för beslut i juni. Branschen är van vid att ta ansvar för delar av utbildningen och även i kommuner där byggutbildning finns som program, är stora delar av utbildningen arbetsplatsförlagda. Den största framgångsfaktorn för en lyckad byggutbildning är ett nära samarbete med branschen. Förvaltningen anser att förutsättningarna för ett positivt samarbete med branschen finns. Branschen blev inbjuden till en arbetslunch 11 maj för att närmare diskutera branschens intresse av utbildningen och deras åtagande av praktik/utbildningsplatser. Tyvärr kom inte så många företrädare som förvaltningen hade önskat, men från de som var där var intresset starkt. På mötet lyftes också behovet av utbildad arbetskraft både inom golvläggning och inom anläggningssidan. Beskrivning av ärendet I bilagorna presenteras det underlag som utgör basen för denna tjänsteskrivelse och de slutsatser som här presenteras. Elever Idag läser 65 elever från Karlskoga (32 elever) och Degerfors (23 elever) på byggprogrammet i någon kommun. De flesta från Karlskoga läser programmet i Örebro och de flesta eleverna från Degerfors läser programmet i Hallsberg. Drygt 20 elever per år väljer byggprogrammet. Söktalen har varit stabila under den senaste treårsperioden. Branschen Branschföreträdare har visat stort intresse och förklarat att ett tydligt behov av utbildad arbetskraft finns idag och detta behov kommer att växa de närmaste åren. Branschen har pekat på att regionens behov av utbildad arbetskraft ser annorlunda ut än det gör i större städer, som exempelvis Örebro. I vår region har man mer behov av en medarbetare med bredare kompetens där man får delta i fler delar av byggprocessen. Branschen är intresserad av att få vara med och planera vilka delar som ett byggprogram kan innehålla. Även andra delar inom byggindustrin än husbyggnad har visat intresse som t ex golvläggare och

2015-05-27 3 (4) anläggningssidan. Det finns intresse och förutsättningar för ett gott samarbete med branschen vid framtagande och genomförande av byggutbildning. Lokaler Lämpliga lokaler finns tillgängliga i både Degerfors och Karlskoga. Lokalerna är i olika omfattning i behov av anpassningar till utbildningsverksamhet. Ingen av lokalerna finns i direkt närhet av en befintlig gymnasieskola. Två exempel på lokaler finns i bilagorna. Det kommer att finnas möjlighet att hitta bra lokaler för utbildningen. Lärarkostnader Lärarkostnader har beräknats efter en medellön för lärare och följer det sätt vi beräknar kostnader inom gymnasieskolan. Förvaltningen har utgått från att skolan bedriver det mesta av yrkesutbildningen i år 1 för att i år 2 och år 3 förlägga mer utbildningsdelar till en arbetsplats. Fullt utbyggt räknar förvaltningen ett behov av 1,5 heltidstjänst som yrkeslärare. De gymnasiegemensamma ämnena beräknas på ordinarie sätt. Beroende på antal elever som blir antagna, finns möjligheter till samläsning med Möckelngymnasiet, vilket kan leda till lägre kostnader. Kostnader för personal kommer att vara dyrare under år 1 eftersom tid behövs för att planera utbildningen tillsammans med branschen. Övriga kostnader Här ingår läromedel, maskiner, verktyg, skolmat och övriga kostnader. Programspecifika kostnader beräknas på samma sätt som vi gör för Fordonsprogrammet lärling och för övriga kostnader vad som gäller för övriga program inom Möckelngymnasiet. Ekonomisk kalkyl I kalkylen beräknas intäkterna utifrån den interkommunala ersättning nämnden betalar till Örebro kommun för byggprogrammets elever. Kostnaderna beräknas på det underlag som tidigare förklarats samt på de provisoriska hyreskostnader (efter renovering) som kontaktade hyresvärdar beräknar för de två exempel på lokaler som presenteras i bilagorna. Förvaltningen presenterar två exempel, ett exempel med ett intag på 15 elever per år samt ett annat exempel med ett intag på 10 elever. Antal elever beror på intresset för elever från Karlskoga och Degerfors att läsa programmet på hemmaplan samt antal elever som branschen kan ta emot på utbildningsplatser på företagen. Båda faktorerna är osäkra i dagsläget.

2015-05-27 4 (4) Ekonomisk kalkyl vid 15 elever Intäkter Kostnader År 1 15 1 575 000 År 1 2 359 250-784 250 År 2 30 3 150 000 År 2 2 771 110 378 890 År 3 45 4 725 000 År 3 3 348 970 1 376 030 Ekonomisk kalkyl vid 10 elever Intäkter Kostnader År 1 10 1 050 000 År 1 2 186 630-1 136 630 År 2 20 2 100 000 År 2 2 425 870-325 870 År 3 30 3 150 000 År 3 2 831 110 318 890 Vid ett intag på 15 elever har programmet arbetat in sina extrakostnader på tre år. Tas endast 10 elever in tar det 6-7 år att arbeta in de extra kostnaderna år 1 och år 2. Gymnasieförvaltningens förslag till beslut 1. Gymnasienämnden tar inriktningsbeslut att starta utbildning på gymnasial nivå inom byggbranschen med start hösten 2017. 2. Gymnasienämnden ger förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på start av byggutbildning. Förslaget ska presenteras för nämnden senast april 2016. 3. Gymnasienämnden beslutar att uppdraget ska innehålla förslag på om utbildningen ska bedrivas som programutbildning eller lärlingsutbildning, lokalisering, timplan, ekonomisk kalkyl och bemanning. 4. Gymnasienämnden beslutar att ekonomiska medel för fortsatt utredning planeras in i internbudgeten för 2016. Jan Strid Förvaltningschef

BYGGUTBILDNING I KARLSKOGA? Mathz Lindberg 15

Innehåll. Sammanfattning 2 Kontakter 3 Bakgrund och huvudmannens uppdrag 4 Elevers val av utbildningsort 5 Ekonomiska förutsättningar 6 Byggprogram och inriktningar 7 Lärlingsutbildning 8 Branschorganisationen 9 Lärlingscentra 10 Vuxnas lärande 11 Bilagor 1

Sammanfattning. Gymnasieförvaltningen för Möckelngymnasiet tillhandahåller idag ett stort antal utbildningar på gymnasial nivå. Det som idag inte tillhandahålls av gymnasieförvaltningen är byggutbildning. Då ett relativt stort antal elever söker utbildningen i annan kommun har förvaltningen identifierat ett behov av att starta upp någon form av utbildning inom denna sektor. Utan att på något sätt rangordna någon utbildningsform har jag titta på alternativet att starta upp ett nationellt Byggprogram vid något av de två Möckelngymnasierna. Eller en lärlingsutbildning i direkt samverkan med byggbranschen. Efter en inventering av lokal beståndet på de båda Möckelngymnasierna har jag funnit att det råder idag brist på lokaler som skulle kunna användas till ett helt byggprogram. Däremot kan det finnas möjlighet att samutnyttja vissa lokaler för att kunna starta upp en lärlingsutbildning. I båda fallen måste det till lokalinvesteringar. Igångsättande av ett Byggprogram skulle kräva stora investeringar i lokaler och inventarier. Även på lärarsidan skulle det krävas investering i form av flera yrkeslärare. För start av en lärlingsutbildning krävs givetvis också investeringar men inte i samma utsträckning som ovanstående då större delen av utbildningen är förlagd ut hos branschen. Behovet av yrkeslärare kvarstår men inte i samma antal. I båda alternativen kommer kärnämnen att läsas och därmed behovet av ämneslärare. Vid start av ett byggprogram kan behovet av ämneslärare komma att öka. Lärlingsalternativet kommer också att kräva ämneslärare men här är möjligheten till samläsaning med något annat yrkesprogram större. 2

Kontakter. Följande kontakter har tagits under utredningens gång. Det har varit bransch organisationen, personer med kunskap från fastighetsförvaltning, skolor, skolverket. Frågor som har ställt har varit hur branschen ställer sig till start av byggutbildning i Degerfors/Karlskoga vid någon av Möckelngymnasiets skolor. VD Kjell Fransson Tranab tillika Ordförande i Byggindustrier. Han ser positivt på att det sker en tillväxt av utbildningsplatser i regionen då åldersstrukturen är hög och med det en väntad pensionsavgång. Det är också i dagsläget brist på utbildade byggnadsarbetare. VD Camilla Petersen Booforsen fastighetes AB. Kontakten var en förfrågan angående hennes uppfattning som verksam inom fastighetsförvaltning och med en gedigen bakgrund från större byggföretag hur hon såg på en byggutbildning förlagd till Karlskoga. Hon var positiv till tanken att på ort och ställe ha en utbildning med förankring till orten och med det en rekryteringsbas för den lokala branschen. VD Per Olof Olsson och Lotta Olsson Allbygarn i Karlskoga AB. Allbyggarn AB har tidigare varit med i diskussioner om start av en byggutbildning vid Möckelngymnasiet. Per Olof och Lotta är mycket positiva till en byggutbildning och har stort intresse av att samverka. Allbyggarn är ett stort företag i branschen men ett brett utbud så som snickeri, såg och hyvling, bygga nytt, bygga om eller göra taklyfts mat den stora verksamheten som är prefabrikation, där det finns en lång erfarenhet och ett stort kunnande. Med den kunskap som Per Olof och Lotta har inom branschen ser dom utveckling och förändring som en viktig del i den framtida byggutbildningen. Dom ser en samverkan som en viktig del för att kunna få rätt medarbetare att rekrytera. Dom är intresserade av att finnas med vid utformningen av utbildningens innehåll. VD Magnus Gustavsson ROBAB Bygg Karlskoga. Magnus sitter även med i styrelsen Byggindustrier. Magnus ser också positivt på start av byggutbildning vid Möckelngymnasiet. Detta bygger på den erfarenhet som han har i sin egen verksamhet där åldern är hög och det snart blir behov av nyrekrytering. Det är inte enbart åldersstrukturen. Många av medarbetarna söker sig också till nya utmaningar och byter till andra företag. Det finns en stor 3

efterfrågan i branschen men tillgång på utbildade byggnadsarbetare är liten. Han trycker dock mycket på skolans engagemang i samverkan med branschen. Det måste vara ett stort engagemang från skolans sida. Programrådet måste vara aktivt och följa upp verksamheten tillsammans med branschen. Eleverna skall göras delaktiga så att de känner ett stort ansvar under sin utbildning. Det är dock viktigt, oavsett vilken form man väljer för utbildningen att det första året sker till största del i skolan. Detta för att eleverna skall få den grundkunskap som behövs för att kunna gå ut i verksamheten och kunna ta egna initiativ inom ramen för deras kunskap. Dock krävs det att det finns utbildade Handledare på plats så att eleven får hjälp i sin utbildning i praktiken. VD Patrik Nilsson KSM-TIAB i Karlskoga. Patrik och Stefan är positiva till att starta upp utbildning i Karlskoga. Det som de trycker på ar att den bör anpassas till dagens behov. Det gäller då innehållet i utbildningen den bör vara anpassa till dagen teknologi och till de redskap som idag används i yrket. Det har skett mycket inom branschen. KSM- TIAB är ett företag som är verksamma inom till- och utbyggnationer, takbyten, fönsterbyten, grunder/plattor, trappor och montering av kök. Utöver producerar företaget på beställning finsnickerier i den egna verkstaden. Behovet av att rekrytera medarbetare kommer alltid att finnas därför ser även de en tillgång i en start av byggutbildning. Möckelnföretagens VD Dan Gunnarsson har fått besök och förfrågan om han ser en fördel av att få igång utbildning av byggarbetare i Karlskoga. Besöket här var mest att lyssna av och skaffa en bild av företagandet i kommunen med fokus på byggbranschen och få en uppfattning hur denna verksamhet kan vara branschen till nytta. Dan ser ingen nackdel i att behålla och utbilda kommande generation i kommunen. Rektor Håkan Bodin Nobelgymnasiet i Karlstad. Nobelgymnasiet är en stor enhet vilket möjliggör att man kan tillhandahålla hela byggprogrammet på skolan. Detta är resurskrävande och kräver stora lokaler till karaktärsämnen. Skolan har också lärlingsutbildning. Eleverna går först året på skolan och får de grundläggande kunskaper som behövs för yrket. Gymnasiegemensamma ämnen läser de tillsammans med andra lärlingselever på skolan. Halva tiden av utbildningen sker ute på arbetsplatsen. Skolan ger också eleverna möjlighet att läsa ytterligare ämnen så att de uppnår högskolebehörighet. En lärare är 4

anställd för att driva utbildningen samt kontakten med företagen. Det är dårför viktigt att läraren har ett stort engagemang och tro på denna typ av utbildning. Det ställs högre krav på eleverna men också på skolan, för att det skall fungera med arbetsplatsen och hanledarna som är utsedda. Verksamhetschef/rektor Per Arne Söderstedt Spångbergsgymnasiet, Filipstad. Spångbergsgymnasiet är en liten gymnasieskola. Det har därför varit angeläget att hitta alternativa lösningar för att kunna erbjuda kommunens elever en bred gymnasieutbildning. Detta har skett genom att undvika ett stort programutbud istället satsat på Lärling från åk 2 inom branscher där det finns elevintresse. En sådan utbildning är bygg och anläggning. Man söker inte till lärlingsutbildning i åk 1 utan detta kommer först i åk 2. Anledning är att eleverna skall få möjlighet att känna om det verkligen är rätt utbildning. Ytterligare fördelar med detta är att det går ganska snabbt att ställa om när elevunderlaget viker. En lärare sköter kontakten med branschen och de handledare som är verksamma. Det vill säga trepartssamtal, Handledare Lärare Elev. 5

Byggprogram eller Lärlingsutbildning i Karlskoga. Gymnasieförvaltningen har identifierat ett behov av byggutbildning. Uppdraget består i att arbeta fram ett förslag som Gymnasieförvaltningen kan ta ställning till. Och som sedan kan leda fram till ett beslut i Gymnasienämnden om start eller fortsatt köp av utbildning från annan kommun. Undertecknad fick från den 15 februari i uppdrag att utreda möjligheten till start av en byggutbildning. Uppdraget bestod av två delar, ett med en tydlig inriktning mot möjligheten att starta ett helt byggprogram förlagt till Möckelngymnasiet i Karlskoga eller till Degerfors. Det andra alternativet skulle vara att starta en lärlingsutbildning i nära samverkan med bransch organisationen. Min undersökning bygger på nedastående Elever sätt att välja utbildning Ekonomiska förutsättningar Lokaltillgång både i Karlskoga och Degerfors Tillgång på lärare. Samverkan med branschorganisationen beträffande praktikplatser (APL) Elevers sätt att välja utbildning. Bygger mycket på attraktionskraft iform av kamrater, geografiskt läge av utbildningen och en påtalad god kvalitét. För Karlskoga eleven är kanske den geografiska placeringen till två större städer Örebro och Karlstad av viss betydelse. Elever har idag rätt att välja utbildningsplats inom samverkansområden. När det gäller val av utbildningsort finns också kamrattrycket troligtvis med. En annan del som är viktig är påverkan genom marknadsföring och en klart bevisad hög kvalité med erfarna lärare och en bra samverkan med branschen. 6

Ekonomiska förutsättningar. För att bygga upp ett nytt utbildningsprogram inom byggsektorn innebär stora kostnader. Investeringarna som behövs överträffar troligtvis de ekonomiska vinster som skulle göras genom att elever stannar i kommunen. Men det finns andra fördelar som skapas. Det skapas en lokal rekryteringsbas och det byggas goda relationer med branschen i Karlskoga/Degerfors med omnejd och på så sätt lättare att få tillgång till APL-platser. Men det krävs också en stabil och kunskapsmässig hög kvalité på yrkeslärare som har byggerfarenhet och goda kontakter i branschen. En stor investering för att starta upp ett nytt byggprogram skulle vara lokaler. Möckelngymnasiet i Karlskoga är redan idag hårt belastat och några lokaler där är i nuläget inte tänkbart. Om en placering där skulle bli aktuell behövs tillbyggnad eller uppställning av temporära lokaler för utbildningen. Dessa måste då vara av sådan karraktär att de håller måttet för placering av maskinpark och annan typ av utrustning. Möckelngymnasiet i Degerfors kan ha bätter förutsättningar lokalmässigt men här blir det också frågan om investeringar av betydande storlek. Om vi istället tittar på lärlingsutbildning skulle detta kunna vara ett betydligt bättre alternativ ekonomiskt. Investeringar bör dock göras för att eleverna skall kunna starta upp sin utbildning, där första år sker på skolan i de elementära grunderna inom utbildningen. Detta för att kunna tillgodose resterande utbildning med stöd och hjälp av branschen. Eleverna har då fått sådana grundkunskaper att de kan vara till hjälp på företaget och bättre förstå branschen och dess behov. Byggprogram och inriktningar. Ett nationellt byggprogram har sina fördelar större delen av utbildningen inom skolan och man har möjlighet till bra kontroll på kvalité och ekonomi. Tillgången på lärare är en viktig faktor. Här kan det finnas problem med att få fram behöriga yrkeslärare. Det behöver inte vara ett problem om det skapas en attraktiv byggutbildning med möjlighet till utveckling för både lärare och elever där kvalitén får en central roll. Ett nationellt program kräver också ett större antal elever för att det skall ha bärighet. Det innebär ett betydande antal APLplatser vilket kan bli en svårighet. De inriktningar som man ser som det stora behovet just i denna region är snickare, murare och betongarbetare. De företag som finns i regionen är av medelstora- till små företag som har behov av medarbetare som kan klara lite inom alla tre områden. 7

Byggprogram Vilka fördelar finns med uppbyggnad och start av ett byggprogram. Möckelngymnasiet stärker sin ställning med utbildningar. Eleverna stannar på hemorten. Interkommunala ersättningen blir lägre för kommunerna Branschen får möjlighet att kunna bidra med kompetens och kunskap för att stärka utbildningen och på så sätt få till gång till framtida medarbetare. Behålla lärarkompetens i kommunen Vilka nackdelar kan finnas. Stora investeringar i lokaler och maskinpark Säkerställa lärarkompetens Säkerställa att elever söker till hemorten Kommer det att finnas sökande över tid så att investeringarna kommer att betala sig. Hur ser konjunkturen i branschen. Lärling. En förutsättning när det gäller denna utbildningsform är en nära samverkan med branschen. Genom kontakt med branschen har det framkommit att lärlingsutbildningen är ett mycket bra alternativ till den traditionella byggutbildningen. Fördelar som företagen ser är att de får möjlighet genom branschråd få vara med och påverka utformningen av utbildningen. Enligt den statistik som finns är åldersstrukturen inom byggbranschen sådan att det är den äldre generationen som dominerar varför det finns stort behov av yngre medarbetare. Branschen behöver medarbetare på sikt och måste skapa en rekryteringsbas. Hur attraheras ungdomar? För att skapa en bra rekrytering är samverkan skolan och branschen en avgörande faktor. Genom lärling tvingas branschen och skolan att samverka. Elever som söker sig till yrkesutbildningar har också en större önskan att få komma ut i arbetslivet och få känna på klimatet och jargongen hos yrkesfolket. Ytterligare vinster som eleven kan göra är möjligheten till sommarjobb genom kontakt med företagen som kanske ser en 8

framtida medarbetare. Vid start av lärling kan det finnas stora möjligheter till samverkan med Vuxnas Lärande och på sikt en uppbyggnad av ett Lärlingscentra. Lärlingsutbildning Fördelar med lärling. Flexibilitet, lättare till omställning i händelse av dåligt elevunderlag Utbildning med stor samverkan till branschen Attraktiv utbildning för elever med praktisk intresse. Betydligt lägre investeringskostnader Elever stannar på hemorten kan skapa relationer som kan leda till anställning. Samverkan med Vuxenutbildningen, Vuxnas Lärande. Branschen får ett utbildnings- och handledarbidrag. Nackdelar. Antal deltagare per årskurs Kan vara svårt att finna lärlingsplatser Branschorganisationen Branschen är mycket positiva till start av någon form av byggutbildning. De har stort behov av medarbetare då branschen har god tillgång på arbetstillfällen. Fördelena som branschen ser om det kommer igång en utbildning lokalt är att det kommer att finnas yrkeslärare som har eller får en mycket god kontakt med de lokala byggarna vilket underlättar i kommunikationen mellan handledareskola elev. 9

Lärlingscentra. Vid start av lärlingsutbildning inom byggsektorn är det inte så avlägset att tänka sig ett lärlingscentra där det skulle kunna finnas utrymme för ytterligare branscher och där samverkan mellan de olika utbildningarna skulle ge stora kvalitativa vinster. Om detta blir aktuellt kommer Vuxnas Lärande också att få möjlighet till nya utbildningsvägar. Budget för start av ett byggprogram I full skala: Lokaler Maskinpark -Investeringskostnader Yrkeslärare Ämneslärare Budget lärlingsutbildning Lokaler Maskinpark -Investerinskostnader Yrkeslärare Ämneslärare Att få fram ekonomiska kalkyler på någon av dessa två utbildningar kräver en längre och betydligt djupare behovsanalys inom respektive utbildningsform. Konstateras kan att ett nationellt byggprogram bär högre kostnader initialt än uppbyggnad av en gymnasial lärlingsutbildning. 10

Min rekommendation. Att inte starta upp ett nytt Nationellt byggprogram det är att påta sig stora investeringskostnader. Det är också svårt att säga hur det framtida sökandet ser ut till denna typ av utbildning. Mycket hänger på utvecklingen i branschen och det framtida planerade byggandet i vår region. Det skulle kunna innebära att skolan efter något år står med dyra investeringar och få sökande. Min rekommendation är att starta lärlingsutbildning inom byggbranschen. Branschen har ett stort behov av nyrekrytering. Ålderstrukturen är hög med många pensionsavgångar inom en snar framtid I lärlingsutbildning finns det möjligheter att utveckla ett bra koncept tillsammans med branschen som då får en bra rekryteringsbas. För att lyckas krävs att skolan och branschen samverkar med varandra och ser till att det finns god tillgång på handledare. Nyckeln till framgång är samverkan och samarbete. Ytterligare vinster med lärling kan finnas i uppbyggnad av ett lärlingscentrum där fler branscher kan komma in. Detta skulle kunna gynna Vuxnas Lärande och Ungdomsgymnasiets framtida utbildningsutbud. Branschmedverkan innebär att kvalitéen på utbildningen ökar. I ett fortsatt utbildningsperspektiv kan kommunen bygga upp ett Lärlingscentra där fler branscher kan finnas och skolan vinner samverkanseffekter gällande kärnämnen och möjlighet till att läsa in behörighet till högskolan. De inriktningar som jag rekommenderar och som branschen i regionen behöver mest är: Snickare, Murare och Betongarbetare. Om utbildningen tar fart kan det vara så att det finns möjlighet att även koppla på ytterligare någon eller några inriktningar. Placering av utbildningen. Degerfors eller Karlskoga? 11

Schablonmässiga kostnader för lokaler Nybyggnation Renovering av lokal till standard för ändamålet För en kosmetisk renovering 11.000 14.000 kr/m2 c:a 4.000 kr/m2 1.200 2.000 kr/m2 Personal kostnad Investerings kostnader Förbrukning Lokal hyra 1.500.000 kr/år inkl sociala avg. 500.000 1.000.000 kr 150.000 200.000 kr förhandlingsbart. Placering av utbildningen Degerfors eller Karlskoga? Under utredningen har vi konstaterat att det i dagsläget inte finns lokaler i anslutning till varken Möckelngymnasiet i Karlskoga eller Degerfors. Nedan följer några alternativ som har undersökts och som visar sig vara goda alternativ efter att vissa justeringar görs. En del större och en del mindre. Det gäller både start av ett helt skolförlagt byggprogram eller en lärlingsutbildning. 12

DEGERFORS BRUKSPARKEN, 13

14

15

16

BRICKEGÅRDEN KARLSKOGA 17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

LOKALER DEGERFORS BRUKSPARKEN Antal kvm 921 Pris per kvm 402 Månadshyra 30833 Årshyra 370000 Elkostnader tillkommer? Ovanstående är exkl moms Karlskoga Brickegården Antal kvm 921 Pris per kvm 550 Månadshyra 42212 Årshyra 506550 Verksamhetsel tillkommer Ovanstående exkl moms

Elever som studerar vid byggprogram utanför Karlskoga/Degerfors. Antal Kommun Åk1 Åk2 Åk3 Kostnad Hemma ort 2 Filipstad 2 104.200 Karlskoga 14 Hallsberg 6 4 4 1.806.000 Degerfors 1 Hallsberg 1 129.000 Karlskoga 1 Klippan 1 129.000 Karlskoga 1 Mora 1 129.000 Karlskoga 5 Örebro Praktiska 1 2 2 521.000 Karlskoga 3 Örebro Praktiska 3 312.600 Degerfors 1 Örebro Yrkesgym. 1 104.200 Degerfors 6 Örebro Yrkesgym. 3 3 625.200 Karlskoga 2 Örebro Kvinnersta 2 208.400 Degerfors 3 Örebro Tullängen 2 1 312.600 Degerfors 23 Örebro Tullängen 9 10 4 2.396.600 Karlskoga 3 Örebro Kvinnersta 2 1 312.600 Karlskoga Totalt 27 22 16 Elever skrivna i Degerfors 23 Elever skrivna i Karlskoga 42 Interkommunalkostnad Karlskoga Interkomminalkostnad Degerfors 4.346.600svkr 2.743.800svkr Interkommunalkostnad gemensamt Degerfors-Karlskoga 7.090.400svkr

Inriktning Inriktning Inriktning Inriktning Inriktning Inriktning Inriktning Inriktning MAR MAL HUS PLA ANL MAR BA IMPRO 1 1 5 1 1 3 2 1 1 1 2 2 1 3 1 5 1 2.

TIMPLAN BYGGUTBILDNING I KARLSKOGA?

Bygg och Anläggningsprogrammet Plåtslageri Gymnasiegemensamt 600p ÅK1 ÅK2 ÅK3 Svenska 1/Svas 1 100 Engelska 5 100 Matematik 1c 100 Idrott och hälsa 1 40 30 30 Naturkunskap 1a1 50 Historia 1a1 50 Religionskunskap 1 50 Samhällkunskap 1a1 50 Programgemensamt 400p Bygg och anläggning 1 200 Bygg och anläggning 2 200 Inriktning 400p Plåtslageriprocessen 100 100 Plåtslageri - grunder 100 Ventilationsplåtslageri 100 Programfördjupning 800p Entreprenörskap 50 50 Byggnadsplåtslageri 1 200 Byggnadsplåtslageri 2 200 Byggnadsplåtslageri 3 200

Plåtslageri - svetstekniker 100 Gymnasiearbete 100p Individuellt val 200p 100 100 100 ÅK 1 ÅK 2 ÅK3 Total p 740 880 880 2500 Grundläggande behörighet Svenska 2 /Svas 2 Svenska 3 /Svas 3 100 Engelska 6 100 50 50