Elkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön En enkätundersökning av Villaägarnas Riksförbund
Sammanfattning 19 av 20 är missnöjda med elpriset. Förtroendet för kraftbolagen är mycket lågt på varje person som har förtroende för kraftbolagen går 8 som misstror dem. Kunskapen om att utsläppsrätterna höjer elpriset är låg, särskilt bland dem som ser sig som miljömedvetna. Detta trots att utsläppsrätterna under 2008 höjde elpriset med 10-15 öre. En majoritet av småhusägarna känner till vad som drar mest el i huset. De som inte vet vad som drar mest el i huset har en större efterfrågan på smarta elmätare som kan ge tips om energibesparingar. Inledning Villaägarnas Riksförbund har genomfört en enkätundersökning om elkonsumenters attityder till elkonsumtion och åsikter om elmarknaden. Enkäten sändes till drygt 36 000 personer. 5 441 svar inkom. Det stora flertalet av de svarande bor inte överraskande i småhus. Frågorna berör tre områden: kunskap om den egna förbrukningen, elmarknadens funktionssätt och miljöattityder kundernas egna och deras uppfattning om kraftbolagens. Det egna huset På frågan Vet du vad som drar mest el i ditt hem? svarar 84 procent ja. Av dem som svarat nej anger 56 % ointresse som förklaring. 40 % anger att de inte vet hur de kan ta reda på saken, medan den återstående 4 procenten anger andra orsaker. Senare i enkäten beskrivs hur nya elmätare som mäter elförbrukning i realtid kan ge information som underlättar energieffektivisering, vilket i sin tur sänker elräkningen. Den svarande ombeds ange hur mycket han/hon vore beredd att betala för en sådan mätare ifall elräkningen skulle sjunka med 500 kronor om året. 55 procent svarar Ingenting. 37 procent svarar mindre än 1000 kronor. Detta visar på ett problem med energieffektivisering; människor är inte alltid rationella på det sätt som ekonomiska kalkyler förutsäger. Möjligheten att spara 500 kronor borde enligt klassisk ekonomisk teori motivera någon form av investering; ändå är mer än hälften av de svarande ointresserade av denna möjlighet. Ett annat sätt att tolka svaren är att 92 procent av de svarande har en investeringshorisont på mindre än två år (1000/500=2). Det kan vara en förklaring till den så kallade energieffektiviseringsparadoxen, det vill säga att energieffektiviserande åtgärder inte genomförs trots att de vore lönsamma för husägaren. För att råda bot på den situationen och höja takten i energieffektiviseringen av bostäderna har Villaägarnas Riksförbund tagit fram ett förslag om en så kallad miljöbonus, där ett ekonomiskt stöd utgår till den som genomför de energieffektiviserande åtgärder som föreslås i en energideklaration. Elmarknaden På frågan Anser du att priset på el är för högt? svarar 95 % ja.
Frågan Vad tror du orsakar det höga elpriset har fem svarsalternativ plus alternativet annat, där svaranden kan skriva in egen text. Det går att kryssa i flera alternativ. Tabellen visar resultaten. Procentsatsen anger hur stor andel av de svarande som kryssat för respektive svar. Kraftbolagsägarnas höga vinstkrav 70% Dålig konkurrens mellan bolagen 62% Höga skatter 62% Svag tillsynsmyndighet 40% Handeln med utsläppsrätter 29% Annat 6% Bland Annat anges mycket ofta marginalprissättningen av el som anledning till ett högt elpris. Värt att notera är att endast 29 % är medvetna om utsläppsrätternas prishöjande effekt, trots att handeln med utsläppsrätter beräknas ha höjt elpriset med 10-15 öre år 2008. Prishöjningen har inneburit tiotals extra miljarder i vinst för de nordiska kraftbolagen, eftersom även vattenoch kärnkraft vilket utgör 97 % av den svenska elproduktionen blir dyrare att köpa, trots att dessa kraftslag inte har några omkostnader för utsläppsrätter. Under Annat nämns även monopolsituationen i kraftnäten, bristande politisk vilja att underlätta för hushållen och att de nordiska elnäten integreras med europeiska elnät. Miljöattitider egna och andras På frågan Är miljöaspekter viktiga för dig när du väljer elleverantör? svarar 56 % ja och 44 % nej. Därefter ställs frågor om hur den svarande uppfattar de stora kraftbolagen i fråga om miljöhänsyn. Kraftbolagen ska betygssättas på en tiogradig skala, där 1 = liten miljöhänsyn och 10 = stor miljöhänsyn. Kommentarerna till denna fråga visar att de svarande i stor utsträckning inte känner sig kvalificerade att svara på frågan. I svaren kommer det till uttryck i och med att många svarar varken-eller, och kryssar i 5 eller 6. 58 procent av svaren är i spannet 4-7. På de följande frågorna efterfrågas en precisering av svaren ( vilket bolag är bäst/sämst? ). Där dominerar Vet ej som svar (6 av 10). Avsaknaden av svarsalternativet Vet ej på frågan om miljöbetyg för kraftbolagen visade sig alltså vara en svaghet i enkäten som kräver att svaren analyseras noggrannare. De som gett kraftbolagen betyg 1-3 eller 8-10 har uppenbarligen tagit tydlig ställning. Övriga svar reflekterar ett lågt engagemang i frågan. 7 995 ger betyg 1-3, medan 1 079 ger betyg 8-10. Det motsvarar 37,0 respektive 5,0 procent av det totala antalet svarande. Grovt räknat så är det åtta gånger fler som ger kraftbolagen klart underkänt än klart godkänt.
Olika kunskap och engagemang ger olika svar Populationen delas in i ömsesidigt uteslutande grupper enligt matrisen nedan. Vet du vad som drar mest el i ditt hem? Ja Är miljöaspekter viktiga för dig när du väljer elleverantör? Ja Kunniga Om nej - varför inte? Vet inte hur jag ska reda på det Okunniga Har inte engagerat mig Oengagerade Nej Kunniga icke Okunniga icke Oengagerade icke I absoluta antal fördelar sig populationen på grupperna enligt nedanstående tabell. Kunniga 2553 Okunniga 220 Oengagerade 249 Kunniga icke 2030 Okunniga icke 123 Oengagerade icke 227 Värt att notera är att det finns nästan dubbelt så många Oengagerade icke som okunniga icke. För dem som inte värderar miljöaspekter vid elleverantörsval så beror deras okunnighet om sin elförbrukning i hög grad på ointresse, således. Dessa grupper svarar delvis olika på återstående frågor. Gröna anger i lägre utsträckning höga skatter, utsläppsrätter, dålig konkurrens och höga vinstkrav som anledning till ett högt elpris än icke. Kunniga det vill säga att de menar sig känna till sitt eget hems energiförbrukning anger i högre utsträckning samtliga möjliga förklaringar även svag tillsynsmyndighet. Kunniga ger också egna förklaringar i högre utsträckning. 1 Gröna är något mindre missnöjda med elpriset än icke, medan kunniga är något mer missnöjda är ickekunniga. Alla grupper är dock mycket missnöjda. Minst missnöjda är de oengagerade, där 89,2 procent är missnöjda. Okunniga har den högsta betalningsviljan för elmätare tätt följda av oengagerade. Kunniga har väsentligt lägre betalningsvilja, som dock är något högre än vad den är för okunniga och oengagerade icke. Kunniga icke har den klart lägsta betalningsviljan. Ju mer grön och oinformerad man är, desto mer intresserad är man av en smart elmätare, således. 1 Alla test är gjorda med ett p-värde = 0,05.
De oengagerade är mindre negativa till kraftbolagen på varje tydligt positivt inställd person går det sex tydligt negativt inställda jämfört med ett medel på 7,6. De oengagerade icke är mest negativt inställda. För varje positivt inställd går det drygt 11 negativa. Att de är något mindre missnöjda med elpriset skulle kunna förklaras med att ett högt elpris i viss mån ses som bra för miljön. Före systemet med utsläppsrätter så hade kostnaden för el inklusive skatter en viss effekt på mängden CO2-utsläpp, varför det vore logiskt för miljömedvetna att ha en högre acceptans för ett högt elpris. I och med att mängden CO2- utsläpp numera helt och hållet bestäms av systemet med utsläppsrätter så finns inte längre någon koppling mellan elpris och CO2-utsläpp. Allt eftersom detta sjunker in bland folk kan acceptansen för ett högt elpris förväntas sjunka, även bland miljömedvetna. Att ungefär 19 av 20 tycker att elpriset är för högt tyder på att det även bland miljömedvetna trots allt är få som ser ett högt elpris som ett sätt att värna miljön. De oengagerade och okunniga ville heller inte ange utsläppsrätter som anledning till ett högt elpris. Det tyder på att de som vill se sig själva som miljömedvetna i lägre grad vill se utsläppsrätterna som ett problem. Att utsläppsrätterna höjer elpriset med tiotals öre är tydligen inte välkänt. Det är logiskt att oengagerade genomgående anger färre orsaker till ett högt elpris. De ser det i mindre utsträckning som ett problem, är mindre engagerade i frågan och vill i lägre grad angripa höga skatter och utsläppsrätter. Sammanfattning av gruppanalysen En rimlig tolkning av resultaten är att höga skatter och utsläppsrätter i viss utsträckning ses som styrmedel som syftar till bättre miljö. Det tyder på att det bland de i viss mån saknas insikt om att elskatten inte har någon koppling till mängden utsläppt CO2. Resultaten visar även tydligt att många särskilt bland de är ovetande om utsläppsrätternas prishöjande effekt.