Text, foto och layout: Mikael Gustafsson orchis@telia.com
Halen - vårt dricksva en Halen - en näringsfa ig sjö Dricksva net i Olofström kommer till 55 % från Halen. Va net tas in en bit utanför badplatsen vid Halens Camping och passerar sedan e nät som rensar bort grövre partiklar innan det sedan rinner i en ledning ner till va enverket. Samma va en som du badar i blir alltså dricksva en i kranen e er a ha renats i va enverket. Planer finns på a fly a va enintaget till Alltidhult för a kunna hämta va net på lite större djup än idag. Man skulle då få kallare va en på sommaren och en jämnare kvalité på va net. Halen är en näringsfa ig sjö vilket är typiskt för en sjö i skogstrakter. E ersom inte sjön får så mycket näringsämnen från den omgivande skogen så blir djuroch växtlivet relativt artfa igt med bland annat de typiska växterna näckros och notblomster. Fiskmåsen trivs även i den här sjötypen. De a gör även a de humusämnen (djur- och växtrester) som kommer ned i sjön från skog- och mossmark inte bryts ned utan i stället ger e brunfärgat va en med ganska litet siktdjup. Partiklarna i va net är alltså inte smuts utan kommer från skogen. Andra näringsfa iga sjöar som inte får så mycket humus från omgivningen får istället stort siktdjup. Notblomster Näckros
Va enverket Va enverket i Olofström försörjer Olofström, Jämshög och Kyrkhult med dricksva en. Hemsjö och Vilshult har egna mindre va enverk där va net helt kommer från grundva en. Va net in i va enverket består till 55 % av va en från Halen och till 45 % av grundva en. Grundva net tas vid foten av den grusås som va enverket ligger vid. Va net är ganska surt och därför tillsä er man kalk för a höja phvärdet från ca 5,8 till 8-9. Som e första reningssteg så tillsä er man flockningsmedel som gör a föroreningar flockas (klumpas ihop). Dessa flockar sjunker sedan mot bo nen i en sedimenteringsbassäng varifrån det rena ytva net förs vidare till e sandfilter. Till sist så belyses va net med UV-ljus för a döda de sista bakterierna. Va net pumpas sedan upp i något av de två va entornen (Tåkasjön och Brännaregården). Tornen rymmer tillsammans ca 3500 m 3 vilket ungefär motsvarar förbrukningen under e dygn. Va entrycket från tornen ökas sedan y erligare på de ställen där det behövs. Från kontrollrummet styrs och övervakas hela va enproduktionen. I den här tuben belyses va net med UV-ljus innan det skickas vidare till va entornen. I stora bassänger flockas, sedimenteras och filtreras va net.
Nästan häl en av va net i va enverket kommer från grundva en. Grundva en är va en som finns nere i marken och en bit ner är marken mä ad vilket betyder a alla håligheter är fyllda med va en. Denna gräns brukar kallas för grundva ennivån och hur djupt ned i marken den ligger beror på årstiden och vilken typ av mark det är. Grundva net består av regnva en som inte runnit ner i någon bäck eller sjö utan istället runnit ner i marken. En del av de a markva en tas upp av växternas rö er men resten fortsä er i porer och håligheter vidare neråt. En bit ner, o ast på ca 2-5 m djup, så når va net grundva ennivån och då kan det inte komma djupare. Va net rör sig långsamt genom jorden ner till grundva ennivån och blir då Grundva en filtrerat och grundva en är därför bakteriefri. Grundva net kan även röra sig i marken om håligheterna står i förbindelse med varandra och i t.ex. sand rör sig grundva net lä även om det rör sig om mycket låga hastigheter på några meter per dygn. Ibland tränger grundva net fram t.ex. i en slu ning och då kallar man det för en källa. Ibland rinner även grundva net ut i någon sjö eller å. Man kan inte ta obegränsat med grundva en till t.ex. e va enverk e ersom grundva ennivån då sjunker och det inte är säkert a det rinner dit ny grundva en i tillräcklig mängd. Grundva net har stor betydelse för dricksva enförsörjningen i Sverige e ersom många va enverk och alla brunnar använder sig av grundva en. I Tåkasjö ligger e av de båda va entornen. Va enverket producerar rent och friskt dricksva en till en kostnad av 2 öre per liter. De a kan jämföras med dricksva en utan kolsyra på flaska som kostar ca 10 kr per liter i butik. En liten skogskälla där grundva net tränger upp. Till vänster ses hur grundva net tränger fram i en källa vid foten av en ås.
Reningsverket Va net från kommunens avloppsnät renas vid Jämshögs reningsverk. I reningsverket sker reningen i fyra steg: mekanisk rening, biologisk rening, kemisk rening och till sist en våtmark (Mossadammarna). Va net släpps sedan ut i Holjeån och rinner vidare ut i Ivösjön. I det första mekaniska steget avlägsnas först grövre partiklar i e galler och sedan faller tyngre partiklar som sand och kaffesump till bo en i e sandfång. I den biologiska reningen så använder bakterier syreförbrukande ämnen i va net som mat och man tillför lu och restprodukten blir sedan slam på bo nen. I det kemiska steget så tillsä er man en flockningskemikalie som gör a fosfor fångas in i flockar som sedan sjunker till bo nen. Det slam som bildas i reningsverket används för jordtillverkning. Det sista steget är den nyanlagda våtmarken Mossadammarna som skall sänka kvävemängden i va net och därmed minska övergödningen i Holjeån, Ivösjön och Östersjön. Inne på reningsverket ses o a forsärlan med sin långa stjärt och i ån kan man även få syn på mandarinanden som här har e av få ställen i Sverige där den häckar fri. Ursprunget till dessa är troligtvis förrymda fåglar från någon park. Ytva en rinner vidare i sedimenteringsbassäng. Forsärla Mandarinand Här tillförs lu till bakterierna i slammet.
Mossadammarna Mossadammarna är alltså det ärde och sista steget i reningen av avloppsva net innan det släpps ut i Holjeån. Namnet kommer från den hotade och rödlistade mossan hårklomossa som hi ades på en sten i den tidigare våtmarken. Mossadammarna består av tre stycken dammar med mellanliggande översilningsytor där va net får syre när det strömmar över mindre stenar. Både växter och mikroorganismer i våtmarken bidrar till a ta upp framför allt kväve. Har släpps va net från reningsverket ut i första dammen. I forsen syresä s va net. Bottnen i den tredje dammen är helt täckt av gropnate. Vanlig groda har hi at till den tredje dammen och leker där i början av april. Hårklomossa Växt- och djurlivet är väldigt rikt e ersom va net innehåller mycket näringsämnen och sedan våtmarken byggdes 2003 har många olika växtoch djurarter fly at in. En del växter planterades in vid anläggandet och andra har hi at dit av sig själva. I den tredje och sista dammen är det som mest växtlighet och bredkaveldun och stor igelknopp växer här i kanten och hela bo nen är nästan täckt av gropnate som här har en av sina få växtplatser i Blekinge. I den lilla vassruggen mellan andra och tredje dammen häckar rörhöna, sävsparv och rörsångare och i det lilla kärret intill har knipor fly at in i holkarna och lövsångare hörs från buskagen. Från det intilliggande grustaget kommer både mindre strandpipare och backsvala på besök och i kanten på dammarna kan man se svärdslilja, besksöta och tidigt på våren även tussilago. I den tredje dammen har även den vanliga grodan fly at in och dess knorrande läte som påminner om en avlägsen enduromotorcykel kan höras i början av april. Intill våtmarken ligger även e fuktigt parti i en betesmark och där ses o a skogssnäppan som också hi ar mat vid dammarna.
Rörhöna Holjeån Holjeån är den blåa livsnerv längs vilken byarna Olofström, Jämshög och Näsum växt fram. I ån släpps va net från reningsverket i Jämshög ut och det fortsä er sedan förbi Östafors och Näsum för a sedan hamna i Ivösjön. Halens enda utlopp är via Holjeån och man kan därför säga a va enverket lånar va en från Halen som man sedan lämnar tillbaka vid reningsverket. Naturen längs Holjeån har stora värden och ån meandrar i sakta mak ned mot Ivösjön. I stort se längs hela åns sträckning går det a följa ån på mindre vägar och stigar. Andmat täcker delar av va enytan. Holjeån Svärdslilja
Östafors En liten bit nedströms reningsverket så passerar Holjeån det gamla kra verket Östafors. Här passerar även Blekingeleden ån på en liten bro och här ligger även e av ledens vindskydd för överna ning. Området kring Östafors är naturreservat som inte bara omfa ar strandskogen utan även en del betesmark. Vårfloran i bok- och avenbokskogen är rik med vitsippor och harsyra. Har man tur kan man också få syn på den mindre hackspe en som håller till i strandskogen. Vid forsen ses åtminstone vintertid strömstaren och den blå juvelen kungsfiskaren häckar med flera par längs ån. Uppströms vägbron finns en del gamla lövträd på vilka det bl.a. växer guldlockmossa. Dessa utgör även e fint boställe för allehanda djur från fåglar och fladdermöss till skalbaggar och småkryp. På stammarna på de lite smalare lövträden intill gammelträden växer mossorna krusig ulota, hjälmfrullania och samboradula. En växt som dominerar vid vindskyddet på sensommaren är jä ebalsaminen vars rosalila blommor si er på meterhöga stjälkar. Om man går över den lilla bron vid vindskyddet ser man a det kommer en liten bäck uppifrån skogen som ansluter till Holjeån strax nedströms Blekingeleden. I denna bäck kan man se näckmossa som är en av de vanligaste mossorna i bäckar och gärna växer på stränder och stenar. På blo ade sandytor under själva bron syns även bållevermossan fickpellia som o a bildar stora gröna ma or. På sandiga betesmarker vid Östafors finns även den mycket ovanliga och rödlistade skalbaggen månhornsbagge som lägger sina ägg under kospillning. Östafors Jä ebalsamin