Gränums gångled. Text, foto och layout: Mikael Gustafsson Stopp 1 - Torp med nässlor

Transkript

1 Gränums gångled Text, foto och layout: Mikael Gustafsson Strax e er du passerat östra kanten på fotbollsplanen så kommer det e torp på vänster sida. Det är idag fritidsbostad. Marken kring torpet bär spår av a ha varit brukad och runt torpet är det go om näringsrika platser där det tidigare gödslats. Stopp 1 - Torp med nässlor De a passar nässlan perfekt och de växer i stor mängd längs vägen. Nässlor var förr e viktigt vitamintillsko- i matlagningen och man har även odlat dem för a göra garn och kläder. Där nässlorna blomma - låter ana en miljö där man fick vara glad för det lilla.

2 E hundratal meter e er torpet kommer man fram till e hygge på höger sida vägen. Hygget är några år och det finns e antal växter som gynnas av hyggesbruket och brukar vara snabba a kolonisera den öppna marken. Stopp 2 - Hygget vid vägen Ti ar man sig omkring syns hallon, örnbräken, fingerborgsblomma och gräset kruståtel som ibland kan täcka marken på hyggen helt och bölja som e hav i vinden. Fingerborgsblomma, Digitalis purpurea, är gi ig och innehåller en substans som använts i hjärtmediciner.

3 Stopp 3 - Knägräs, en rest från kulturlandskapet Ca 200 meter e er hygget vid stopp 2 böjer vägen åt vänster och går svagt uppför. I mi strängen på vägen så kan man hi a en växt som lyckats hålla sig kvar i mrådet trots a den omgivande marken nu är inne på sin andra generation skog. Knägräset hör egentligen till de magra ängs- och hagmarkernas flora men finns här kvar längs vägen trots a marken varit beskogad i nästan 100 år.

4 Stopp 4 - En 35-årig granplantering Ungefär 100 meter e er förra stoppet stannar vi nu till vid den kanske artfattigaste miljön man kan hi a i dagens skogslandskap, en granplantering på ca 35 år. Granen har här slutit e tä tak och hindrar effektivt allt ljus a nå marken. De växter som tidigare koloniserat hygget som granarna planterades på har nu kvävts och försvunnit, kvar blir bara en steril ma a av barr. Noterbart är a det även här fortfarande går a hi a en och annan planta av knägräs längs den smala ljuslucka som vägen utgör.

5 Stopp 5 - Gammal kvarn i bokskog E er a ha vandrat drygt 500 meter från förra stoppet genom först en granplantering och sedan genom en vacker bokskog kommer man ner mot Åkekvarn och Östra Orlundsån. Viker vi ner åt höger längs ån e hundratal meter så kommer vi till resterna av en gammal kvarn. Kvarnen ligger i e område med mycket höga naturvärden. Skogen är relativt orörd och är rik på död ved vilket ger möjligheter för den mindre hackspe en a hi a mat åt sina ungar. Ån gör även a det är relativt fuktig miljö vilket gynnar flera mossor och lavar som växer på stenar och träd. En ovanlig mossa är den rödlistade sydkvastmossan som växer på stenblock i området. Längs ån kan man också hi a småvänderot och i ån finns det näckmossa som är viktig för va enkvalitén. På hösten finns det go om svamp i bokskogen. På stubbar och annan död ved hi as bl.a. dallergröppa, svedticka, honungsskivling, bors icka, klyvblad, stubbdyna, klibbticka och den sällsynta arten tjockhorn. Man kan även hi a vitgul flugsvamp, blek taggsvamp, senapskremla, tegelröd slöjskivling, ametistskivling, grönriska, tvåfärgad laxskivling, gi kremla, fläckig bi erskivling, stinksvamp, kamferriska (curryriska), silkesmusseron, brokkremla, luden vitriska, stor kragskivling, luden hålmurkla och svavelmusseron. Vintertid håller gärna strömstaren till längs ån. Rester av den gamla kvarnen längs ån. Tillgången på död ved bidrar till de höga naturvärdena i bokskogen.

6 Mindre hackspe Näckmossa Strömstare

7 Sydkvastmossa Småvänderot

8 Ametistskivling Bors icka Bors icka Dallergröppa Fläckig bi erskivling Grönriska Honungsskivling Klibbticka Luden vitriska

9 Senapskremla Silkesmusseron Stinksvamp Kamferriska (curryriska) Stor kragskivling Leden går längs en gammal fägata i bokskogen ner mot Åkekvarn. Tvåfärgad vaxskivling Svedticka Brokkremla Tjockhorn

10 Nu följer vi Östra Orlundsån tillbaka upp till stigen och går ned till kvarndammen vid Åkekvarn. I kvarndammen växer bl.a. notblomster och va enklöver som indikerar näringsfattigt va en och svärdlilja, fackelblomster och gul näckros som visar på näringsrikt va en. I stenmuren precis där stigen kommer ut till vägen så är en kvarnsten och en väghållningssten placerad i muren. Det kan vara den ursprungliga platsen för väghållningsstenen men den kan också vara fly ad dit. Väghållningsstenar angav vilken markägare som ansvarade för underhållet på den aktuella sträckan. Vägarna var indelade i olika väglo er och varje bonde hade sin bit i förhållande till storleken på gården. Stopp 6 - Kvarndammen Svärdslilja Väghållningssten och del av kvarnsten i muren, hel kvarnsten framför.

11 Fackelblomster Notblomster Gul näckros

12 Stopp 7 - Hjärtstilla, botar hjärtklappning När man korsat vägen och bege sig upp längs åkerkanten västerut på vägen mellan den gamla fägatans pampiga stenmurar kommer man e er ca 300m upp till en liten gård. Strax innan på höger sida växer e kra igt bestånd av den gamla medicinalväxten hjärtstilla, Leonurus cardiaca, som ansågs kunna bota hjärtklappning och idag inte finns kvar på så många ställen i västra Blekinge.

13 När man passerat över gårdsplanen vid stopp 7 kommer man e er något hundratal meter ut på en väg, som man sedan följer åt vänster ner till idro splatsen. Längs vägen är floran rik och är e go exempel på a vägkanterna är våra sista slå ermarker. Man kan hi a arter som smultron, besksöta, smällglim, backnejlika, gulmåra, rallarros, lupin och det ovanliga och höga gräset långsvingel. Stopp 8 - artrik vägkant Gulmåra Backnejlika Långsvingel

14 Smultron Rallarros eller mjölkört med humla. Smällglim Besksöta De a projekt ingår i det övergripande projektet Naturligt ViS finansierat av Olofströms kommun och medfinansierat genom statsbidrag till lokala naturvårdsprojekt förmedlade av Länsstyrelsen i Blekinge.