Kapitel Rekursionstabell och graf



Relevanta dokument
Kapitel Tabell & graf

Kapitel Tabell & graf

11-1 Innan dubbelgraf används

Kapitel Dynamisk graf

Kapitel Före användning av graf-till-tabell 12-2 Användning av graf-till-tabell

Kapitel Innan skissfunktionen används 10-2 Grafritning med skissfunktionen

Kapitel Ekvationsräkning

Kapitel Grafer för koniska sektioner

Kapitel Att lära känna räknaren Läs detta först! Sid. 000

8-1 Före ritning av en graf

Kapitel. 1. Listoperationer 2. Redigering och omplacering av listor 3. Hantering av listdata 4. Aritmetiska beräkningar med listor

Att lära känna räknaren

Kapitel. Elementnummer Visningsintervall Cell. Listnamn. Rad. Spalt

ALGEBRA FX PLUS)

Kapitel. Grundläggande användning

Kapitel. 9-1 Innan graflösning används 9-2 Analys av en funktionsgraf

fx-9750g PLUS CFX-9850GB PLUS CFX-9850GC PLUS CFX-9950GB PLUS

Kapitel Datakommunikation Anslutning av två enheter Anslutning av enheten till en persondator Anslutning av enheten till en CASIO etikettskrivare

Kapitel. 6-1 Före matrisräkning 6-2 Matriscelloperationer 6-3 Modifiering av matriser med matriskommandon 6-4 Matrisräkning

Detta kapitel förklarar lösning av de fyra typer av differentialekvationer som anges nedan.

Kapitel Datakommunikation

Kapitel 13: Plotta talföljder

Kapitel Grafritning GRPH TBL CONICS RUN MAT DYNA RECUR

Snabbguide för användning av CASIO FX-82ES Plus/FX-85ES Plus

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 15, H15

Stora talens lag eller det jämnar ut sig

Matematik 1 Digitala övningar med TI-82 Stats, TI-84 Plus och TI-Nspire CAS

Kapitel. Numeriska beräkningar

En vanlig uppgift är att bestämma max resp min för en trigonometrisk funktion och de x- värden för vilka dessa antas.

Minimanual CASIO fx-9750gii

Exponentiell och annan utveckling -exempel med konsumentpriser

Kapitel Beräkningar med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal

Begrepp Uttryck, värdet av ett uttryck, samband, formel, graf, linje, diagram, spridningsdiagram.

Kapitel. 3-1 Inmatning och redigering av en lista 3-2 Hantering av listdata 3-3 Aritmetiska beräkningar med listor 3-4 Skiftning mellan listfiler

Kapitel Statistikgrafer och beräkningar

ÖVN 6 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF Nyckelord och innehåll. a n (x x 0 ) n.

1, 2, 3, 4, 5, 6,...

fx-7400g PLUS Instruktionshäfte RCA

fx-100ms fx-115ms (fx-912ms) Instruktionshäfte 2 (Ytterligare funktioner)

Lösa ekvationer på olika sätt

Kapitel E-CON. 4-1 Överblick av E-CON 4-2 Uppställning av EA Uppställningsminne 4-4 Programomvandling 4-5 Att starta provtagning

Kapitel Datakommunikation

Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration

GRAFRÄKNARE. Snabbguide för

Tal Räknelagar. Sammanfattning Ma1

Kapitel. Programmering

Kapitel. Finansräkning (TVM)

Kapitel 12: Plotta polärekvationer

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs B, kapitel 2

SF1661 Perspektiv på matematik Tentamen 24 oktober 2013 kl Svar och lösningsförslag. z 11. w 3. Lösning. De Moivres formel ger att

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

Beräkningsmetoder för superellipsens omkrets

Innehåll. 1 Ställa in räknaren 4. 2 Mer om Inmatning av uttryck 7. 3 Bråkräkning Använda svarsknappen vid upprepade beräkningar 11

Kapitel. Finansiell räkning

Institutionen för matematik och datavetenskap Karlstads universitet. GeoGebra. ett digitalt verktyg för framtidens matematikundervisning

Kort introduktion till Casio fx-9750 GII. Knappsats

Prov 1 2. Ellips 12 Numeriska och algebraiska metoder lösningar till övningsproven uppdaterad a) i) Nollställen för polynomet 2x 2 3x 1:

Ett enkelt Kalkylexempel - Fruktaffären

Vilka formler ska stå i cellerna D2 till D5? Hur får man tal skrivna med två decimaler?

Arbeta med normalfördelningar

Övningsuppgifter kapitel 8

Innehåll. Texas Instruments Sverige 2005 Printed in Sweden by Ljungbergs Tryckeri AB

Kapitel. Programmering

GeoGebra i matematikundervisningen - Inspirationsdagar för gymnasielärare. Karlstads universitet april. Liten introduktionsguide för nybörjare

domovea Export av energimätning via mail V.1/ Hager Elektro AB

5B1134 Matematik och modeller

Lathund Excel Nytt utseende. Skapa Nytt. Flikar

ANDREAS REJBRAND NV1A Matematik Linjära ekvationssystem

markera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor ETT ETT TVÅ TVÅ TRE TRE FYRA FYRA klart

Excel kortkommando. Infoga rad, kolumn eller cell Ta bort rad, kolumn eller cell

Läsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik

kvoten mellan två på varandra följande tal i en talföljd är konstant alltid lika stor.

Begreppen "mängd" och "element" är grundläggande begrepp i matematiken.

5B1147. Envariabelanalys. MATLAB Laboration. Laboration 1. Gränsvärden och Summor

Laboration: Brinntid hos ett stearinljus

Datainmatning TÄNKTA BETECKNINGAR. Variabelnamn/kolumnbeteckning, Dummyvärden, som matas in beroende på aktuellt svarsalternativ

Datorlaboration 2. 1 Serier (kan göras från mitten av läsvecka 4)

Kapitel 10 Matriser. Beräkning med hjälp av matriser. Redigering av matriser

RödGrön-spelet Av: Jonas Hall. Högstadiet. Tid: minuter beroende på variant Material: TI-82/83/84 samt tärningar

Statistiska samband: regression och korrelation

SF1625 Envariabelanalys

Extramaterial till Matematik X

16 Programmering TI -86 F1 F2 F3 F4 F5 M1 M2 M3 M4 M5

Komma iga ng med formler och funktioner

Några saker att tänka på inför dugga 2

Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift )

Grupp/Center-statistik. Terminologi/ordlista...2 Urval...3 Analystyper...4

Alla datorprogram har en sak gemensam; alla processerar indata för att producera något slags resultat, utdata.

Uttryck, satser och strömhantering

Lennart Carleson. KTH och Uppsala universitet

Vane-Log. Loggningsprogram för Geotechs El-vinginstrument. Ingenjörsfirman Geotech AB Datavägen ASKIM (Göteborg)

Grundläggande statistik kurs 1

KALKYL OCH DIAGRAM. Kalkylbladet. 170 Datorkunskap Kalkyl och diagram

ANVÄNDARMANUAL SKÖVDE GRAVYR BESTÄLLNINGSPROGRAM. Gustav Adolfs g Skövde Tel: Fax: Mail:

Kontrollmetoder ASE14-03 Analoga färdskrivare med OPTIMO

MATEMATIK Datum: Tid: eftermiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Tim Cardilin Tel.

Andragradsekvationer. + px + q = 0. = 3x 7 7 3x + 7 = 0. q = 7

Instruktion Programmeringsapp och gränssnitt

Godisförsäljning. 1. a) Vad blir den totala kostnaden om klassen köper in 10 kg godis? Gör beräkningen i rutan nedan.

Transkript:

Kapitel 16 Rekursionstabell och graf Det går att mata in två formler för de tre typerna av rekursion nedan och sedan använda dem för att framställa en tabell och rita grafer. Generell term av sekvensen {an}, bestående av an och n Formler för linjär rekursion mellan två termer, bestående an+1, an och n Formler för linjär rekursion mellan tre termer, bestående an+2, an+1, an och n 16-1 Före användning av funktionen för rekursionstabell och graf 16-2 Inmatning av en rekursionsformel och framställning av en tabell 16-3 Redigering av tabeller och grafritning

16-1 Före användning av funktionen för rekursionstabell och graf uatt gå in i läget RECUR Välj ikonen RECUR på huvudmenyn för att gå in i läget RECUR. Följande rekursionsmeny visas då på skärmen. Valt lagringsområde Tryck på f och c för att flytta. Alla rekursionsformler som lagrats i minnet visas på rekursionsmenyn. CFX fx-9750g PLUS {SEL+C}... {menyer för kontroll av tabellframställning och graffärg} {SEL}... {status för framställning/icke-framställning av rekursionsformel} {DEL}... {radering av rekursionsformel} {TYPE}... {specificering av rekursionsformeltyp} {n, an }... {meny för inmatning av variabeln n och de generella termerna an och bn.} {RANG}... {skärm för inställning av tabellintervall} {TABL}... {tabellframställning för rekursionsformel} uatt specificera rekursionsformeltyp Före inmatning av en rekursionsformel måste dess typ specificeras. 1. Uppvisa rekursionsmenyn och tryck på 3 (TYPE). På denna skärmär an = An + B den generella termen (an = A n + B) för {an}. 2. Tryck på funktionstangenten för önskad typ av rekursionsformel. {an}/{an+1}/{an+2}... {generell term för sekvens {an}}/{linjär rekursion mellan två termer}/{linjär rekursion mellan tre termer} 218

16-2 Inmatning av en rekursionsformel och framställning av en tabell Exempel 1 Mata in an+1 = 2an + 1 och framställ en värdetabell då värdet för n ändras från 1 till 6 Gör a1 = 1. 1. Specificera rekursionsformeltypen som linjär rekursion mellan två termer och mata sedan in formeln. c4(n, an ) 2(an) +b 2. Tryck på w5 (RANG) för att uppvisa inställningsskärmen för tabellintervall som innehåller följande poster. {a0}/{a1}... inställning av värde för {a0(b0)}/{a1(b1)} Sid. 225 Inställningarna för tabellintervall specificerar villkoren som reglerar värdet av variabeln n i rekursionsformeln samt den första termen i värdetabellen. Du bör även specificera en startpunkt för pekaren vid ritning av en konvergens/ divergensgraf (WEB graf) för en formel för linjär rekursion mellan två termer. Start... Startvärde för variabel n End... Slutvärde för variabel n a0, b0... Värde för 0-term a0/b0 (a1, b1... Värde för 1:a termen a1/b1) anstr, bnstr... Pekarens startpunkt för konvergens/divergensgraf (WEB graph) Värdet av variabeln n ökar i steg om 1. 3. Specificera intervall för tabellen. 2(a1) bwgwbw 4. Uppvisa tabellen för rekursionsformeln. I detta läge visas en meny över tabellfunktioner nederst på skärmen. J6(TABL) Nu vald cell (upp till sex siffror) Värde i nu framhävd cell 219

16-2 Inmatning av en rekursionsformel och framställning av en tabell Sid. 7 Uppvisade cellvärden visar positiva heltal med upp till sex siffror och negativa heltal med upp till fem siffror (en siffra används för minustecknet). Exponentvisning kan använda upp till tre signifikanta siffror. Det går att se hela värdet som tilldelats en cell genom att använda markörtangenterna för att framhäva den önskade cellen. Det går även att visa summan av termerna (Σan eller Σbn) genom att slå på Σ visning. Exempel 2 Mata in an+2 = an+1 + an (Fibonacci-serie) och framställ en värdetabell där värdet för n ändras från 1 till 6 Gör a1 = 1 och a2 = 1. 1. Specificera rekursionsformeltypen som linjär rekursion mellan tre termer och mata sedan in formeln. 3(TYPE)3(an+2) 4(n, an ) 3(an+1)+2(an) 2. Tryck på w och sedan 5 (RANG) för att visa inställningsskärmen för tabellintervall som innehåller följande poster. {a0}/{a1}... inställning av värde för {a0 (b0) och a1 (b1)}/{a1 (b1) och a2 (b2)} Inställningarna för tabellintervall specificerar villkoren som reglerar värdet av variabeln n i rekursionsformeln samt den första termen i värdetabellen. Start... Startvärde för variabel n End... Slutvärde för variabel n a0, a1, a2... Värde för 0-term a0/b0, 1:a term a1/b1, 2:a term a2/b2. Värdet av variabeln n ökar i steg om 1. 3. Specificera intervall för tabellen. 2(a1) bwgwbwbw 220

Inmatning av en rekursionsformel och framställning av en tabell 16-2 4. Uppvisa tabellen för rekursionsformeln. I detta läge visas en meny över tabellfunktioner nederst på skärmen. J6(TABL) Nu vald cell (upp till sex siffror) Värde i nu framhävd cell Det går bara att lagra en rekursionstabell i minnet åt gången. Förutom det linjära uttrycket n kan var och en av de följande matas in för den generella termen {an} för att skapa en tabell: exponentuttryck (t.ex. an = 2 n 1), bråkuttryck (t.ex. an = (n + 1)/n), irrationella uttryck (t.ex. an = n n 1 ), och trigonometriska uttryck (t.ex. an = sin 2nπ). Observera det följande vid specificering av ett tabellintervall. Räknaren tappar minustecknet om ett negativt värde specificeras som start- eller slutvärde. Vid specificering av ett decimaltal eller bråktal används endast heltalsdelen. När startvärdet = 0 och a1/b1 väljs som grundterm, ändras räknaren till startvärde = 1 och framställer tabellen. Om startvärdet är större än slutvärdet, kastar räknaren om de två värdena innan tabellen framställs. Om startvärdet är detsamma som slutvärdet, framställer räknaren en tabell med enbart startvärdena. Det kan ta ganska lång tid att framställa en tabell för linjär rekursion mellan två och tre termer om startvärdet är väldigt högt. De uppvisade värdena ändras inte om vinkelenheten ändras medan en tabell framställd från ett trigonometriskt uttryck visas på skärmen. Värdena i tabellen kan dock uppdateras till den nya inställningen genom att uppvisa tabellen, trycka på 1 (FORM), ändra vinkelenhet och sedan trycka på 6 (TABL). 221

16-2 Inmatning av en rekursionsformel och framställning av en tabell uatt specificera framställnings/icke-framställningsstatus för en formel Exempel Specificera framställning av en tabell för rekursionsformeln an+1 = 2an + 1 då det finns två formler lagrade c 1(SEL+C) 1(SEL)... 1(SEL) J (Väljer rekursionsformel till vilken icke-framställningsstatus ska tilldelas och specificerar ickeframställningsstatus.) Framhävning makulerad 6(TABL) (Framställer tabell.) Vart tryck på 1 (SEL) skiftar mellan framställning och icke-framställning. uatt ändra innehåll i en rekursionsformel En ändring av innehållet i en rekursionsformel gör att värdena i tabellen uppdateras med hjälp av de nuvarande inställningarna för tabellintervall. Exempel Ändra an+1 = 2an + 1 för an+1 = 2an 3 e (Visar markören) ee-dw (Ändrar formelns innehåll) 6(TABL) uatt radera en rekursionsformel 1. Använd f och c för att framhäva formeln du vill radera. Tryck sedan på 2 (DEL). 2. Tryck på 1 (YES) för att radera formeln eller på 6 (NO) för att avbryta utan att radera något. 222

16-3 Redigering av tabeller och grafritning Det finns fyra olika alternativ för tabellredigering och grafritning. Radering av en rekursionsformeltabell Ritning av en graf med sammanbundna punkter Ritning av en graf av punkttyp Ritning av en graf och analys av konvergens/divergens (WEB) Dessa metoder kan tillgås från funktionsmenyn som dyker upp underst på skärmen närhelst en tabell visas. Sid. 225 Sid. 128 {FORM}... {återgång till rekursionsmenyn} {DEL}... {tabellradering} {WEB}... {ritning av konvergens/divergensgraf (WEB)} {G CON}/{G PLT}... rita rekursionsgraf av {sammanbunden typ}/{punkttyp} Posten {WEB} är bara tillgänglig när en tabell som framställts med en formel för linjär rekursion mellan två termer (an+1 =, bn+1 =) visas på skärmen. uatt radera en rekursionstabell 1. Uppvisa rekursionstabellen du vill radera och tryck sedan på 2 (DEL). 2. Tryck på 1 (YES) för att radera tabellen eller på 6 (NO) för att avbryta utan att radera något. k Före ritning av en graf för en rekursionsformel CFX Specificera först det följande. Graffärg (blå, orange, grön)... {BLUE}/{ORNG}/{GRN} Ritnings/icke-ritningsstatus för rekursionsformel... {SEL} Typ av data som ska ritas... Σ Display 223

16-3 Redigering av tabeller och grafritning CFX uatt specificera graffärg ({BLUE}/{ORNG}/{GRN}) Grundfärgen för grafritning är blå. Gör på följande sätt för att ändra graffärgen till orange eller grön. 1. Uppvisa rekursionsmenyn och använd f och c för att framhäva formeln vars graffärg du vill ändra. 2. Tryck på 1 (SEL+C). 3. Tryck på funktionstangenten som motsvarar den önskade graffärgen. uatt specificera ritnings/icke-ritningsstatus för en formel ({SEL}) Sid. 222 Ritnings/icke-ritningsstatus för en graf kan bestämmas på två olika sätt. Rita grafen för enbart den valda rekursionsformeln Överlägg graferna för båda rekursionsformlerna Specificera ritnings/icke-ritningsstatus med samma metod som används för att specificera framställnings/icke-framställningsstatus. uatt specificera datatyp som ska ritas (Σ Display: On) Specificera en av två datatyper för punktritning. an på den vertikala axeln, n på den horisontella axeln Σan på den vertikala axeln, n på den horisontella axeln På funktionsmenyn som visas när en tabell förekommer på skärmen ska du trycka på 5 (G CON) eller 6 (G PLT) för att uppvisa menyn för punktritningsdata. {an}/{σan}... {an}/{σan} på vertikal axel, n på horisontell axel Exempel 1 Rita en graf över an+1 = 2an + 1 med an på den vertikala axeln och n på den horisontella axeln och med punkterna sammanbundna. Använd följande tittfönsterparametrar: Xmin = 0 Ymin = 0 Xmax = 6 Ymax = 65 Xscale = 1 Yscale = 5 6(TABL)5(G CON) (Väljer sammanbunden typ) 1(an) (Ritar grafen med an på den vertikala axeln) 224

Redigering av tabeller och grafritning 16-3 Exempel 2 Rita en graf över an+1 = 2an + 1 med Σan på den vertikala axeln och n på den horisontella axeln och utan sammanbundna punkter. Använd samma tittfönsterparametrar som i Exempel 1. 6(TABL)6(G PLT) (Väljer punkttyp) 6(Σan) (Ritar grafen med Σan på den vertikala axeln) Tryck på! Q för att mata in en annan rekursionsformel efter att en graf ritats. Rekursionsmenyn visas och en ny formel kan matas in. k Ritning av en konvergens/divergensgraf (WEB graf) Denna egenskap gör att du kan rita en graf för an+1 = f (an) där an+1 och an utgör termerna för linjär rekursion mellan två termer och ersätts av y respektive x i funktionen y = f (x). Den resulterande grafen kan sedan betraktas för att bestämma huruvida grafen är konvergent eller divergent. Exempel 1 Bestäm huruvida rekursionformeln an+1 = 3an 2 + 3an är konvergent eller divergent. Använd följande tabellintervall. Start = 0 End = 6 a0 = 0.01 an Str = 0.01 b0 = 0.11 bn Str = 0.11 Specificera följande tittfönsterparametrar. Xmin = 0 Ymin = 0 Xmax = 1 Ymax = 1 Xscale = 1 Yscale = 1 Detta exempel förutsätter att följande två rekursionsformler redan lagrats i minnet. 1. Tryck på 6(TABL) 4(WEB) för att rita grafen. 225

16-3 Redigering av tabeller och grafritning 2. Ett tryck på w drar nu vävliknande linjer på skärmen. (anstr = 0,01). Y-värdet för pekarens startpunkt är alltid 0. 3. Vart tryck på w drar nu vävliknande linjer på skärmen. w w Denna graf anger att rekursionsformeln an+1 = 3an 2 + 3an är konvergent. Exempel 2 Bestäm huruvida rekursionformeln bn+1 = 3bn + 0,2 är konvergent eller divergent. Använd följande tabellintervall. Start = 0 End = 6 b0 = 0.02 bn Str = 0.02 Använd tittfönsterparametrarna från Exempel 1. 1. Tryck på 6 (TABL) 4 (WEB) för att rita grafen. 226

Redigering av tabeller och grafritning 16-3 2. Tryck på w och sedan på f eller c för att uppvisa pekaren vid dess startpunkt (bnstr = 0,02). Y-värdet för pekarens startpunkt är alltid 0. 3. Vart tryck på w drar nu vävliknande linjer på skärmen. w w Denna graf anger att rekursionsformeln bn+1 = 3bn + 0,2 är divergent. Inmatning av bn eller n för uttrycket an+1, eller inmatning av an eller n i uttrycket bn+1 för linjär rekursion mellan två termer, orsakar ett fel. 227

16-3 Redigering av tabeller och grafritning Sid. 7 Sid. 224 k Ritning av en rekursionsformelgraf med dubbelskärm Ställ posten Dual Screen på uppsättningsskärmen i läget T+G för att kunna uppvisa både grafen och dess siffertabell på skärmen. Exempel Rita en graf över an+1 = 2an +1 från Exempel 1 med visning av både grafen och dess tabell Uppvisa uppsättningsskärmen och specificera T+G för Dual Screen. Tryck sedan på J. 6(TABL) (Visar tabellen) 6(G PLT) (Ritar graf av punkttyp) Ett tryck på!6 (G T) gör att grafen på dubbelskärmens vänstra sida fyller hela skärmen. Det går inte att använda skissfunktionen då en graf uppvisas med hjälp av!6 (G T). 228