Ordlista Additiv genetisk variation Variation, dvs. skillnader mellan djur, som beror på enskilda geners uttryck. Effekten av de två genvarianterna läggs ihop, avkomman blir i medeltal som genomsnittet av föräldrarna. Anlagspar I våra gener sitter anlagen parvis, ett från fadern och ett från modern. Arvbarhet Arvbarheten är ett mått på hur stor del av en egenskaps variation som beror på ärftligt variation. Arvbarheten har värde mellan 0 och 1. Är arvbarheten 0 beror egenskapen inte alls på arvet (generna), eller på att vi inte kan urskilja skillnaderna mellan olika djur, och är arvbarheten 1 beror allting på arvet. När arvbarheten är hög har man stora möjligheter att förbättra egenskapen genom avelsarbete. Arvbarheten är låg när värdet på den är 0,0-0,2, medelhög när värdet är 0,2-0,4 och hög när värdet är 0,4-1,0. Avelsvärde Ett mått på djurets nedärvningsförmåga. En varudeklaration av djurets genetiska kapacitet. Uttrycks på en skala som kan jämföras med andra djurs nedärvningsförmåga. Basbyte Jämförelsegruppen byts ut med vissa intervall. Medeltalet för gruppen motsvarar relativtalet 100. BLUP (Best Linear Unbiased Prediction) En avelsvärderingsmetod som skattar avelsvärden samtidigt med de systematiska miljöeffekterna. Med hjälp av BLUP beräknar man med största möjliga säkerhet avelsvärden då man vid beräkningen tar hänsyn till information från alla individens släktingar. BLUP kan användas i farmodell (sire model) eller djurmodell (animal model) med en egenskap (single-trait) eller flera egenskaper (multiple-trait) i beräkningarna. Brunststyrka Djurägarens bedömning av brunsttecken enligt en femgradig skala. Celltal/celltalsuppgifter Mjölkens innehåll av framför allt vita blodkroppar. En förhöjd halt tyder på bakterieinfektion. Provtagning i tankmjölk görs veckovis och är betalningsgrundande. Enskilda kors värden registreras en gång per månad. Dominant genetisk variation Variation, dvs. skillnader mellan djur, som beror på samspel mellan gener. Det räcker att ha genen i enkel uppsättning för att komma till uttryck hos djuret. Några exempel på dominanta anlag är svart färg över rött och kullighet (avsaknad av horn) över behorning.
Ekonomisk vikt Det ekonomiska värdet vid en indexenhets ändring. Observera att även etiska aspekter kan ges ett ekonomiskt värde. Elittjur/tjurfader De allra bästa tjurarna, totalt eller med vissa särskilda egenskaper, väljs ut för att bli fäder till nästa generations tjurar. Endast få av varje årgångs godkända tjurar blir tjurfärder. Fenotyp Samlat resultat av arv och miljö, det som man kan observera. Fruktsamhet Djurets förmåga att reproducera sig. En komplex egenskap som vi försöker mäta med registreringar av insemination, brunststyrka och sjukdoms/störningsbehandlingar. Generationsintervall Föräldrarnas genomsnittliga ålder när den avkomma föds som vi tänker använda som nästa generations avelsdjur. Ca 5-8 år för nötkreatur. Genetisk defekt I vanligt tal säger man oftast missbildning eller ärftlig missbildning, eftersom missbildningar också kan bero på miljön. Missbildningar leder ofta till döden eller minskad livskraft. Det är därför man avelsmässigt försöker hindra spridningen av dessa bland korna. Genetiskt framsteg Urval av djur gör att man får mer och mer önskvärda arvsanlag i populationen, medeltalet förbättras. Hur stort framsteget blir beror bl.a. på arvbarheten, andelen djur som väljs ut till avel, säkerheten och generationsintervallet. Genetisk kapacitet Nedärvningsförmåga som kan vara såväl högre som lägre än den fenotypiska, observerbara, kapaciteten. Genetisk trend Ärftlig förändring av en egenskap i positiv eller negativ riktning. Beräknas i regel, som skillnaden i medelavelsvärde mellan olika årgångar kor eller tjurar. Exempelvis så är den genetiska trenden för mjölkavkastning ungefär 125 kg per år, dvs mjölkavkastningen ökar med 125 kg per år genom avelsarbetet. Genotyp Genuppsättning. Observera att man alltid har två genvarianter (undantaget könsbundna egenskaper), en från modern och en från fadern. Heterogen Olikartad
Homogen Likartad Heterosiseffekt Samma som korsningseffekt. Kan uppstå om olika raser korsas, avkomman blir bättre än genomsnittet av föräldrarna. Gäller framför allt egenskaper som livskraft, fruktsamhet, hälsa. Härstamningsinformation Uppgifter om en individs släktingar, i första hand far och mor respektive deras far och mor. Icke-omlöparfrekvens Mått på hur stor andel av seminerade djur som inte kommer i brunst igen, dvs. de djur som blir dräktiga. Mäts vid kritiska tidpunkter efter insemination, t.ex. 28 eller 56 dagar. Intensitet Andelen djur som väljs ut till avel. Om man väljer ett fåtal djur får man en hög intensitet och ett stort genetiskt framsteg. Alltför hög intensitet ökar dock risken för inavel. Kalvningsförmåga (F/MF) Beskriver dels kalvens livskraft vid födelsen och dels kvigans förmåga att föda fram en levande kalv. Kalvningsförlopp och antal dödfödda kalvar ligger till grund för avelsvärdet. Korrelationer (genetiska och fenotypiska) Det finns två olika typer av korrelationer, genetiska och fenotypiska. De genetiska beror på arvet och de fenotypiska beror både på arv och miljö. Ur avelsmässig synvinkel är de genetiska korrelationerna mest intressanta. Sambanden mellan två egenskaper, korrelationen, visar hur väl dessa två egenskaper följs åt. Korrelationen antar värden mellan 1 och -1. Är korrelationen mellan två egenskaper 1 beror den ena egenskapen helt på den andra. Är korrelationen mellan två egenskaper 0 varierar egenskaperna oberoende av varandra och är korrelationen -1 ändras den ena positivt när den andra ändras negativt. Ett genetiskt samband uppkommer om arvsanlagen som påverkar var och en av de båda egenskaperna ligger nära varandra på samma kromosom eller om ett och samma arvsanlag (gen) påverkar båda egenskaperna (pleiotropi). Korrelationen är låg när värdet på den är 0,0-0,2, medelhög när värdet är 0,2-0,4 och hög när värdet är 0,4-1,0. Om värdet är negativt kallas det t ex för en negativ medelhög korrelation respektive positiv medelhög korrelation om värdet är positivt. Mastitresistens Värdet grundas på veterinärrapporterade mastiter, celltalsuppgifter samt kor som utgångsrapporterats pga mastit.
Medelfel Ett standardiserat spridningsmått för skattningar. Beräknas genom att standardavvikelsen divideras med kvadratroten av antal observationer i undersökningen. Medelvärde Om en fördelning är approximativt normalfördelad och därmed någorlunda symmetrisk används det aritmetiska medelvärdet, vanligen kallat medelvärde. Det erhålls genom att man summerar samtliga observationer och dividerar med antalet observationer. För celltal används det geometriska medelvärdet som bättre hanterar enstaka extremavvikelser. Medianvärde Används lämpligen vid sneda fördelningar och är det värde som den mittersta observationen har. Medianen delar en fördelning i två lika stora delar, 50% av antalet observationer ligger ovanför respektive nedanför medianen. Migration Vandra Normalfördelning mm En normalfördelning kännetecknas av symmetrisk fördelning av observationerna kring ett medelvärde. Inom plus/minus en standardavvikelse från medelvärdet finns 68%, eller ungefär 2/3 av alla observationer. Inom området plus/minus två standardavvikelser från medelvärdet befinner sig 95% av observationerna och i intervallet plus/minus tre standardavvikelser finns 99% av alla observationer. Nyckeltal Ett mått som beskriver t.ex. besättningens djurhälsa. Används för att skaffa sig en uppfattning om problemområden. Omlöparfrekvens Motsatsen till Icke omlöparfrekvens dvs andel kor som löper om (ej blir dräktiga) efter en seminering. Penetrans Sannolikhet att en viss genotyp ger fenotypiskt utslag hos individen (eg. att mutation visar kliniska tecken på sjukdom). Population Djur av en och samma ras inom ett område med likartat avelsmål. I praktiken utgörs populationen oftast av alla avelsdjur inom en viss ras i ett land. Recessiv arvgång Egenskapen bestäms av ett anlagspar och individen måste få samma arvsanlag både från far och mor för att egenskapen skall komma till uttryck.
Recessisivt arvsanlag Arvsanlaget måste finnas i dubbel uppsättning för att egenskapen skall komma till uttryck. Regressionskoefficient En regression beskriver hur mycket en egenskap påverkar en annan. Regressionskoefficienten anger hur mycket den ena egenskapen förändras om den andra ändras med 1 enhet. Observera att regressionskoefficienten, till skillnad från en korrelation, anges i en enhet (t.ex. kg mjölk per kg kraftfoder). Rekryteringsprocent Andelen förstakalvare som ersätter äldre djur, kan beräknas på årlig basis. Rekryteringskostnader Kostnaden för att föda upp rekryteringsdjur, t.ex. foder- och byggnadskostnader. Tjurindex Tjurindex är ett sammanfattande avelsvärde som tar hänsyn till genetiska samband mellan egenskaper och till hur stor ekonomisk betydelse varje egenskap har. Selektion Urval, dvs. de djur som väljs till avel. Skillnaden mellan medeltalet och de individer som väljs ut för att bli fäder och mödrar till nästa generation kallas urvalsdifferens (eller selektionsdifferens). Semintjur Tjur som lämnar sin sperma i konstgjord vagina i samling på tjurstation/seminstation. Sperman kontrolleras, späds och förpackas i payetter innan den används eller fryses. Standardavvikelse (eller spridning) Ett spridningsmått för enskilda observationer i förhållande till populationens medelvärde. Beräknas genom att man drar kvadratroten ur variansen och anger hur stor spridningen är runt medelvärdet. Säkerhet Ett mått på avelsvärdens tillförlitlighet beroende på egenskapens arvbarhet och antalet observationer. Uppgifter från individen själv, syskon eller föräldrar ger låg säkerhet, uppgifter från ett stort antal avkommor ger hög säkerhet. Upprepbarhet Upprepbarheten kan variera mellan 0 och 1. Är upprepbarheten 0 erhålls sällan samma värde för en egenskap vid två olika tillfällen och är den 1 erhålls ofta samma värde vid två olika tillfällen. Om upprepbarheten är hög för en egenskap innebär det att egenskapen inte behöver bedömas lika många gånger som en egenskap med lägre upprepbarhet. Upprepbarheten är låg när värdet på den är 0,0-0,2, medelhög när värdet är 0,2-0,4 och hög när värdet är 0,4-1,0.
Varians Variansen är ett uttryck för en egenskaps variation i populationen. Variansen mäter i princip hur enskilda observationer i genomsnitt avviker från medelvärdet. Variansen kan delas upp i olika komponenter, t.ex. genetisk och miljömässig variation. Variationskoefficient Standardavvikelsen anges ibland i procent av medelvärdet. Detta mått kallas variationskoefficienten och används för att jämföra variationen hos olika egenskaper, t.ex. har mjölkavkastning och dotterfruktsamhet storleksmässigt jämförbara variationskoefficienter. Väntetjur Tjurar som väntar på resultat från sin första årgång döttrar. De skall växa upp, kalva och mjölka ca 1 år. Väntetiden är ca 4 år. Överlevandetal Återspeglar kornas hållbarhet, dvs. förmågan att undgå ofrivillig utslagning. Avelsvärdet baseras på hur många döttrar som klarat 1:a laktationen och kalvat en andra gång, hur många döttrar som klarat 2:a laktationen och kalvat en tredje gång samt hur många döttrar som klarat 3:e laktationen och kalvat en fjärde gång.