**************************

**************************

2 Förord Denna strategi för utveckling längs Jungfrukusten har tagits fram inom ramen för det regionala samarbetsprojektet Kustnära mötesplatser etapp 1. Strategin utgör en sammanfattning och precisering som grundas på den analys- och bakgrundsrapport för Kustnära Mötesplatser som togs fram genom en bred analys- och strategiprocess under ledning av Graffman AB 2010. Materialet bygger på en omfattande process som omfattat arbetsmöten med projektets styrgrupp samt fokusgruppsmöten med Kustnoderna i Nordanstig, Hudiksvall, Söderhamn och Gävle. Projektet Kustnära Mötesplatser är ett regionalt samverkansprojekt med deltagare från Gävle-, Söderhamns-, Hudiksvalls- och Nordanstigs kommuner samt representanter från kustnära näringsliv och föreningar. Projektet finansieras med medel från de ingående kommunerna, Region Gävleborg och EU-mål 2. Innehåll: 1. Inledning 2. Utgångspunkt för strategin (A+T=T) 3. Vision för kustutveckling 4. Prioriterade utvecklingsområden 5. Arbetssätt och ansvarsfördelning

3 Strategi för kustutveckling längs Jungfrukusten 1. Inledning Kustutveckling längs Jungfrukusten, inom ramen för projektet Kustnära Mötesplatser etapp 1, är ett samarbete mellan kustkommunerna Gävle, Söderhamn, Hudiksvall och Nordanstig. Samarbetet är sprunget ur de möjligheter som kuststräckan har för att bidra till regional utveckling och tillväxt. Utgångspunkten med samarbetet är att på ett långsiktigt hållbart sätt arbeta med Attraktionskraft, Tillgänglighet och Tillväxt längs den gemensamma kusten. Strategin bygger på den analys- och strategiutredning som tagits fram under projektet och ska komplettera övriga lokala och regionala styrdokument och strategier som t.ex. Regionalt utvecklingsprogram 2009-2013 Gävleborg (RUP), med dess regionala utbuds- och marknadsstrategi för turismutveckling. 2. Utgångspunkt för strategin (A+T=T) Vår övertygelse är att Tillväxt vid kusten uppnås genom att vi skapar Attraktivitet och Tillgänglighet. Dessa tre begrepp är också ramverket för vår strategi. Tillgänglighet skapas genom arbete med infrastrukturen i ett brett perspektiv, allt från transporter och planärenden till skyltning och information. Attraktivitet skapas genom kompetensutveckling, samarbete och samverkan samt ett konsekvent och tydligt marknadsarbete under ett gemensamt varumärke. KUST UTVECK LING TILLVÄXT Tillväxt sker genom att kommersiella och ideella aktörer utnyttjar dessa förutsättningar, och skapar tydliga, tillgängliga produkter och paket för besökare. På så sätt ökas den inresande konsumtionen, som skapar såväl sysselsättning som skatteintäkter. Strategin har sin operativa tyngdpunkt i tillgänglighetsfrågorna i modellen ovan, och tar en samordnande roll för att få samspelet att fungera mellan de tre strategiska uppgifterna. För områdena Attraktionskraft och Tillväxt finns en regional marknads- och utbudsstrategi framtagen, som Strategin för kustutveckling helt och fullt ställer sig bakom. I strategierna för marknader, målgrupper och utbud har vi utgått från den regionala planen och gjort en konkretisering av profilbäraren Hav/Skärgård/kust.

4 3. Vision för kustutveckling Vår vision baseras på den gemensamma bilden av vårt nuläge och den potential som vi tillsammans har tagit fram. Visionens främsta syfte är att vara vår interna ledstjärna för utveckling och marknadsföring av området. På detta sätt blir visionen ett samlande riktningsmål för aktörerna och kuststräckan. Vår vision är: Jungfrukusten kännetecknas av attraktiva och tillgängliga kustnära mötesplatser med stark tillväxt. Målbilder för 2015 Vi har ett gemensamt varumärke och tydlig profilering av området. Vi har 4 starka besöksanledningar, spetsprodukter, som vår primärmarknad har kännedom och kunskap om. Vi har minst 12 paketerade erbjudanden som är tillgängliga och bokningsbara på Internet. Längs kuststräckan har vi skapat minst fyra visuella kontaktytor med havet. Vi har skapat ett strategiskt kommunikationsnav för turbåtar, taxibåtar och privatbåtar. Vi har organiserat samordning och samverkan av destinationsutveckling och destinations-marknadsföring genom tydlig roll-, ansvars- och arbetsfördelning inom ramen för befintliga organisationer och resurser. Effektmål till 2020 I såväl den nationella strategin för besöksnäringen samt i den regionala marknads- och utbudsstrategin finns effektmålet att fördubbla den turistiska omsättningen fram till år 2020. Målet med strategin för kustutveckling är att minst fördubbla den turistiska omsättningen längs kuststräckan fram till år 2020. För att effektmålet ska vara möjligt att följa upp krävs först en precisering av den regionala mätningen som visar den omsättning som kan relateras till kusten idag. 4. Prioriterade utvecklingsområden En utvecklingsinsats för kuststräckan med syfte att uppnå attraktivitet, tillgänglighet och tillväxt måste börja med uppbyggnad och förbättring av basstrukturerna och tillgängligheten längs kusten och öarna. Attraktivitet Arbetet med att skapa attraktionskraft är det marknadsinriktade arbete som behövs för att skapa kännedom om området och viljan att resa hit. Prioriterade utvecklingsområden: Kulturupplevelser Swedish Lifestyle Bruksmiljöer/industrihistoriska platser Fiskelägen Hälsingegårdar Evenemang Historia och storytelling -fiske, sjöfart, industri, kalla kriget

5 Mat- och måltidsupplevelser kust-köket med de starka måltidsupplevelser och restauranger som finns. Rökerier, surströmming och mathantverkare Samtida och utövad kultur -idrottsevenemang, hantverk och musik Naturupplevelser Outdoor Skog och hav, kust och skärgård, öar, vikar och sandstränder Sjöfart och båtliv Fiske, kajak, vrakdykning, temasafaris Barn- och familjeupplevelser Family activites Furuviksparken Mulle Meck Trollskogen Isfiske, långfärdsskridskor, isjakt, skridskosegling etc. Pilgrimsvandring, grottor, klättring, cykling etc. Sandstränder och badliv Skärgården, havet och båtliv Tillgänglighet Idag finns stora brister i tillgänglighet och infrastrukturella förutsättningar längs kusten. Strategin identifierar och prioriterar strategiskt viktiga insatser för att förbättra tillgänglighet, infrastruktur och samhällsplanering längs Jungfrukusten med fokus på de platser som anses ha särskilt goda förutsättningar att utvecklas till attraktiva besöks-, boende- och verksamhetsmiljöer. Prioriterade utvecklingsområden är: Skapa kontaktytor och tillgänglighet mellan kustvägen och havet. Förbättring av farleder, bryggor, gästhamnar, båtplatser, dass, skyltning och p- platser. Skyltning och information vid strategiska besöksplatser längs E4:an, kusten och öarna. Främja etablering av turbåtar och taxibåtar längs hela kusten och på sikt se över möjligheterna att sy ihop ett linjenät. Samhällsplanering av strategiskt viktiga områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge, så kallade LIS-områden, för att möjliggöra en utveckling för besökare, boende och företagande längs kuststräckan. Exempelvis för att utveckla skärgårdens olika former av korttidsboende med inriktning mot besöksnäringen. Där det är möjligt ska vägsträckor som saknas längs kuststräckan kompletteras. Förbättring av tillgängligheten till attraktiva miljöer med allmänna kommunikationsmedel. Ta fram 12 paketerade och bokningsbara erbjudanden på internet. Tillväxt Genom att arbeta med tillgänglighet och attraktivitet skapar vi förutsättningar för ökade resandeströmmar och därigenom intäkter, sysselsättning och därmed tillväxt.

6 Det sista steget ligger dock hos oss själva vi behöver utveckla vårt utbud och skapa fler starka anledningar att besöka oss. 5. Arbetssätt och ansvarsfördelning Samarbetet som inletts i och med projektet kustnära mötesplatser ska fortsätta utan att ta över funktioner från andra organisationer men ska däremot säkerställa att de aktörer som påverkar utvecklingen har sakkunskap och verktyg för att realisera strategin. Det är väsentligt att identifiera de aktörer som påverkar och påverkas av kustutveckling. Det är också viktigt att komma överens om hur gemensamma frågor ska drivas och hur roller, ansvar och arbete kopplat till utveckling och marknadsföring ska fördelas. Vilka uppgifter vinner på att drivas gemensamt och vilka skall drivas lokalt/enskilt för ett maximalt utnyttjande av resurser och synergieffekter? Gemensam styrgrupp för kustutveckling En gemensam styrgrupp i regionen, med representation för både de offentliga och kommersiella aktörerna, tillsätts. Denna äger strategiplanen, och ansvarar för aktivitetsplaner, intern marknadsföring och samordning med regionala aktörer inom marknadsaktiviteter, kompetensförsörjning etc. Kustkommunerna ansvarar för ordförandeskapet, vilket är rullande årsvis. Lokala och regionala samverkansgrupper för attraktivitet, tillgänglighet och tillväxt Ett tematiskt arbetssätt ger förutsättningar för att bygga ihop erbjudanden längs hela kuststräckan och skapa en enhetlig profil och produktportfölj. Initialt är tematisk samverkan särskilt viktig kring följande frågor. Tematisk samverkan kring tillgänglighetsfrågor Den regionala styrgruppen ser till så att de tjänstemän och enheter som äger frågorna om till-gänglighet och infrastruktur upprättar en gemensam handlingsplan för utvecklingen längs kuststräckan. Planen ska inbegripa en gemensam hållning i plan och tillståndsärenden och innehålla ett långsiktigt strategiskt ställningstagande runt vilka områden längs kuststräckan som kan kommersialiseras/bebyggas och vilka som ska skyddas. Planen bör också innehålla en utvecklingsplan för tillgänglighet och ett ställningstagande runt vilken minsta nivå som ska gälla för kuststräckan som helhet. Tematisk samverkan med fokus på besöksnäringen En framgångsfaktor för utveckling är att genom samarbete och samverkan skapa ett brett en-gagemang och delaktighet för projektet bland besöksnäringens aktörer. Det är dock viktigt att företagen enbart engageras i frågor som ligger nära deras verksamhet, där de ser en tydlig egennytta. De tre temana, Kulturupplevelser, Naturupplevelser och Barn- och familjegrupper, kan används som tydliga tematiska undergrupper och varje enskilt företag/förening som vill delta och dra nytta av samverkansprojektet anmäler sig till det eller de teman där de har störst potential att skapa nya erbjudanden i samverkan med andra aktörer. De ingående kommunerna, med förslagsvis turismansvariga som processägare, tar ett samordnande ansvar för varsitt tema.