Arbetsmarknadsutbildning med sfi en snabbare väg till egen försörjning Bollnäs kommun, Gävle kommun, Hofors kommun, Hudiksvalls kommun, Ljusdals kommun, Nordanstigs kommun, Ockelbo kommun, Ovanåkers kommun, Sandvikens kommun, Söderhamns kommun, Älvkarleby kommun
Arbetsmarknadsutbildning med sfi en snabbare väg till egen försörjning 4 BAKGRUND 5 Från arbetskraftsinvandring till integration av flyktingar 6 Arbetsmarknadssituationen i Gävleborg 8 Det regionala perspektivet 9 Gävleborgsmodellen 13 Förändrade spelregler 2 14 PROJEKTMODELLEN 15 Vilka parter driver projektet? 15 Vilka vänder sig projektet till? 16 Hur finansieras utbildningarna? 17 En snabbare väg till egen försörjning 18 Matchningsarbetet i fokus 20 UTBILDNINGENS UTFORMNING 21 Integrering av yrkeskunskaper och språkutveckling 21 Gruppdynamik förstärker inlärning 24 Svenskundervisning på riktigt 25 Val av utbildningar 27 Hur går det till att starta en utbildning?
Arbetsmarknadsutbildning med sfi en snabbare väg till egen försörjning 28 PROJEKTET SOM LÄRANDE ORGANISATION 29 Att identifiera hinder och upptäcka möjligheter 29 Praktikens betydelse den första kontakten med det svenska samhället 32 Genusperspektivet informationseffekter och möten med kvinnliga chefer 33 Hur är svensk arbetsmarknad anpassad för målgruppen? 33 Missvisande testresultat? 34 Krav på körkort 36 Att mäta kunskaper 3 38 HUR GICK DET FÖR DELTAGARNA? 39 Mätbara resultat 42 Ekonomiska vinster 42 Långsiktiga effekter 44 ATT FÅ VARA STOLT ÄR STORT 48 SAMMANFATTNING OCH SLUTDISKUSSION 49 Erfarenheter så här långt 50 Framgångsfaktorer 51 Utmaningar 54 Hur kan modellen möta framtiden?
4 Bakgrund
Bakgrund Från arbetskraftsinvandring till integration av flyktingar På 1950- och 60-talen var arbetskraftsinvandringen till Sverige hög. I slutet av 1970-talet upphörde i princip all arbetskraftsinvandring. Invandringen till Sverige kom istället att domineras av flykting- och anhöriginvandring. Det innebär att anledningen till att invandra inte längre beror på arbete och försörjning, utan på behovet av skydd. Detta innebär i sin tur att de nyanlända har andra behov, att det uppstått nya frågor att hantera och att samhällets system för mottagning och integration måste anpassas. I dag finns ett stort behov av att hitta bra metoder och arbetsmodeller för att uppnå bra integration. En förutsättning för att lyckas är att berörda verksamheter hittar samverkansformer för att systemen ska bli så bra och effektiva som möjligt. Detta gäller i hög grad också utbildningen i sfi (svenska för invandare). Genom Integration Gävleborgs nätverksgrupp för sfi-rektorer fanns möjlighet att träffas regelbundet för att lyfta gemensamma frågor och diskutera fördelarna med ett regionalt samarbete. Redan 2008 började sfi-rektorerna på Länsstyrelsens initiativ diskutera hur sfi skulle kunna förbättras. Ett förslag var att göra sfi-undervisningen mer yrkesinriktad. Tillsammans med Länsstyrelsen beslöt kommunerna att ansöka om gemensamma projektmedel hos Europeiska Flyktingfonden för att starta projektet Yrkes-sfi Gävleborg. I augusti 2008 startade fyra olika yrkesutbildningar med inriktning svets, kök, handel och lokalvård där sfi integrerades i utbildningen. Projektet hade 77 deltagare från hela länet och utbildningarna förlades på fyra olika orter. Ett av målen med projektet var att se om deltagarna klarade av att resa mellan utbildnings- och hemorten och att sedan ta fram en gemensam modell för länet. Projektet pågick fram till december 2009. Integration Gävleborg För att göra verkstad av den gemensamma visionen Gävleborg möjligheter för alla som handlar om nyanländas etablering i länet samarbetar länets kommuner och berörda myndigheter i Integration Gävleborg. I Integration Gävleborgs finns en arbetsgrupp som består av personer i länet som arbetar med etablering för nyanlända inom olika verksamhetsområden. Arbetsgruppen ska dels utveckla samarbetet inom det egna verksamhetsområdet, dels hitta samverkansformer mellan de olika verksamhetsområdena och över kommungränserna. Inom samarbetet drivs några gemensamma utvecklingsprojekt och arrangeras gemensamma utbildningsdagar och samverkanskonferenser. Flera olika nätverksgrupper har under åren bildats och verkar inom olika områden. Integration Gävleborg samordnas av Länsstyrelsen Gävleborg och leds av en styrgrupp som består av representanter från Länsstyrelsen, Landstinget, Arbetsförmedlingen och från några av länets kommuner. 5
Bakgrund 6 Arbetsmarknadssituationen i Gävleborg Den internationella finans- och jobbkrisen som tog sin början hösten 2008, med efterföljande eurokris, har fått stora konsekvenser för arbetsmarknaden i Gävleborg. Länet har idag landets högsta arbetslöshet, och det är särskilt de nytillträdande grupperna på arbetsmarknaden, ungdomar och utrikesfödda, som drabbats. I juli 2008 fanns totalt 8 218 arbetslösa i åldern 16 64 år anmälda på arbetsförmedlingarna i länet. I juli 2013 uppgick det totala antalet arbetslösa till 15 149 personer. I relation till arbetskraften var arbetslösheten 11,1% i Gävleborgs län i juli 2013. Motsvarande siffror för ungdomsarbetslösheten (18 24 år) respektive utrikesfödda (16 64 år) var 25,4% respektive 35,1%. SCB:s kortperiodiska statistik indikerar att det netto försvunnit ungefär 2 500 arbetstillfällen i länet mellan andra kvartalet 2008 och andra kvartalet 2013. I detta ingår då bland annat en minskning av industrijobben med ca 8 800 arbetstillfällen och en ökning av privata tjänster med ca 5 500 arbetstillfällen. Detta är trots allt en viss återhämtning från det läge när nettominskningen var som störst under denna period, med ca 4 800 färre arbetstillfällen i Gävleborg. Samtidigt visar Arbetsförmedlingens företagsenkäter att bristen på kompetens nu börjar öka igen såväl inom industrin som inom offentlig sektor. I den senaste enkäten från våren 2013 uppgav nästan 25 % av industriföretagen och över 30 % av de offentliga arbetsgivarna att de haft svårigheter att rekrytera rätt kompetens under de senaste sex månaderna. Bristen på lämplig arbetskraft inom industrin var under våren 2013 till och med högre i Gävleborg än i landet som helhet. Våren 2010 låg bristen på arbetskraft på ungefär 10 % inom industrin och under 25 % inom offentlig sektor. Den ökande arbetskraftsbristen ska också ses i ljuset av den pågående generationsväxlingen som innebär att det i Gävleborgs län mellan åren 2010 2020 varje år avgår ungefär 1 000 fler med ålderspension än det tillkommer nytill trädande ungdomar. Ackumulerat över hela perioden innebär det över 11 000 fler åldersavgångar än nytillträdande. Under åren 2010 2025 uppgår det beräknade arbetskraftsunderskottet till ungefär 16000 personer i Gävleborgs län.
Bakgrund Att kunna överbrygga och bearbeta den nuvarande höga arbetslösheten i länet för att successivt och i takt med generationsväxlingen komma ner till tidigare nivåer utgör en av de större utmaningarna för Gävleborgs län. I detta sammanhang har alla former av kompetensutveckling och matchning en avgörande betydelse, och då inte minst Arbetsmarknadsutbildning med sfi som en viktig insats för utrikes födda. Denna och liknande typer av insatser förutsätter en bred samverkan, inte minst med kommunerna, Regionförbundet och utbildningsanordnare samt Arbetsförmedlingen, där Länsstyrelsens samordning och initiativtagande är av stor betydelse. Barbro Holmberg, landshövding i Gävleborg 7
Bakgrund 8 Det regionala perspektivet Att läsa sfi och samtidigt praktisera ett yrke visade sig mycket lyckat. Deltagarna var motiverade och projektet nådde bra resultat när det gällde både språkprogression och möjlighet att söka jobb efter utbildningen. För Gävleborgs län har det regionala perspektivet varit en förutsättning när det gäller t.ex. rätt volym. Ingen ort hade ensam kunnat starta eller erbjuda en utbildning med samma kvalité. Genom att rekrytera deltagare från hela länet har utbildningarna fyllts. Den gemensamma satsningen har inneburit att deltagare från de mindre orterna fått samma möjlighet till utbildning som de större orterna tidigare haft möjlighet att erbjuda. Många var skeptiska till de nyanländas förmåga att resa så långt varje dag. Kanske oroade man sig för att både motivation och uthållighet inte skulle hålla i sig. Men att resa visade sig inte vara några större problem, utan tvärtom vande sig deltagaren vid att pendla. Pendling kan i dag vara en förutsättning för egen försörjning för personer bosatta i ett län som Gävleborg. Utbildningsmodellen har haft deltagare som t.ex. har pendlat upp till 20 mil enkel resa varje dag under ett års tid för att bli klar med sin utbildning. En annan intressant aspekt är att det inte har varit någon skillnad på kön eller tidigare utbildningsnivå för att klara av resorna.
Bakgrund Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 9 Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Hofors Gävle
Bakgrund 10 Robert Larsson, Integrationssamordnare Länsstyrelsen Gävleborg Gävleborg har under många år varit ett av de län i landet som tagit emot flest flyktingar och det finns en bred erfarenhet och stor kunskap i kommunerna när det gäller flyktingmottagandet. Att vi samtidigt haft en hög arbetslöshet i länet har förstås varit en stor utmaning för kommunerna och Arbetsförmedlingen när det gäller de nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Men samtidigt som vi har en svår situation på arbetsmarknaden så finns också ett behov av att människor väljer att flytta till vårt län. Många av kommunerna är utflyttningskommuner och här är invandring en viktig faktor som motverkar denna utveckling. Det är därför viktigt att ta tillvara den kompetens de nyanlända har och se invandring och flyktingmottagning som en tillväxtfaktor! Många av de som tagits emot i länet har haft en utbildningsoch yrkesbakgrund som varit svår att direkt matcha till vår arbetsmarknad. Behovet av kompletterande utbildningar och andra insatser är stort. Det mycket väl utvecklade samarbete som finns mellan länets kommuner och berörda myndigheter har underlättat denna process och Arbetsmarknadsutbildning med sfi är ett utmärkt exempel på hur man i länet kan samordna sina resurser på ett effektivt sätt genom att samarbeta över kommun- och myndighetsgränser. Och nyanlända har, oavsett var man bott i länet, kunnat erbjudas en bra utbildning som i många fall lett till jobb. Att utbildningen varit uppskattad och känts meningsfull bland deltagarna visar också det faktum att så många pendlat till och från utbildningsorten, trots att avstånden kan vara långa i vårt län. Och just detta praktiska samarbete över kommungränserna är en förutsättning för att vi ska kunna vidareutveckla och ytterligare höja kvaliteten på mottagandet i länet.
Bakgrund Gävleborgsmodellen På grund av de goda erfarenheter och lärdomar som gjordes i projektet Yrkes-sfi beslöt kommunerna och Länsstyrelsen att fortsätta arbeta enligt modellen och att utveckla den för länet. En utmaning var att få verksamheterna att se vinsterna för varje organisation med samordning. Genom att hålla en lösningsfokuserad inställning till samarbetet och bygga modellen på en inställning att allt går att genomföra tillsammans blev varje verksamhet intresserad av att prova. I samband med beslutet att utveckla modellen identifierades vilka resurser respektive verksamhet kunde bidra med, vilka ansvarsområden och uppdrag som varje organisation hade och hur rollerna skulle fördelas. Detta innebar att Gävleborgsmodellen gjorde allting mycket enkelt! Genom samordning av resurser som redan fanns inom varje verksamhet insåg alla inblandade parter att stora vinster fanns att göra för individen, verksamheten och samhället. 2010 övergick projektverksamheten från det tidigare EU-projektet Yrkes-sfi till att implementeras och drivas med verksamheternas egna medel och resurser. Nu klev även Arbetsförmedlingen in i projektet som därmed fick tillgång till de arbetsmarknadsutbildningar som Arbetsförmedlingen förfogar över. I samband med att Arbetsförmedlingen gick in som part bytte projektet namn till Arbetsmarknadsutbildning med sfi och har sedan dess kallats Gävleborgsmodellen. Vid den här tiden var inte arbetsmarknadsutbildningarna anpassade till målgruppen. Utbildningsanordnarna fick därför lägga ner mycket tid på att omarbeta studieplaner och studiematerial inför de första utbildningarna. Förutom att utbildningarna förlängdes krävdes också mer resurser och fler lärare. Det ställdes också stora krav på att samarbetet mellan de privata aktörerna som var utbildningsanordnare och upphandlade av Arbetsförmedlingen kunde samarbeta med kommunernas anställda sfi-lärare. All undervisning skedde i samma lokal och hos utbildningsanordnaren. Utan tvekan kan vi som arbetat i projektet konstatera att de bästa resultaten uppnåddes när sfi verkligen integrerades i yrkesutbildningen. 11
Bakgrund 12 Christer Elg, Yrkesakademin, som är ansvarig för köksutbildningen i Söderhamn säger: Målet med modellen är att integrera sfi med yrkesutbildning. Vårt upplägg är att vi som lärare för restaurangutbildningen och svenskundervisningen samarbetar mycket nära och alltid är på plats tillsammans i våra lokaler nära deltagarna. Deltagarna har på så vis alltid tillgång till två lärare med olika kompetens som formar och planlägger utbildningen för att underlätta inlärningen för deltagarna. Vi har lagt upp utbildningen så att svenskundervisningen och restaurangutbildningen vävs in i varandra med hjälp av egenhändigt producerade bildspel anpassade till ämnesområdet, ordlistor med yrkesord, grammatik anpassad till yrkessvenska, och metodlektioner i köket som filmas och används som underlag för diskussioner.
Bakgrund Förändrade spelregler I december 2010 kom den nya etableringsreformen som ledde till vissa förändringar för modellen. Framför allt påverkades verksamheternas roller och ansvarsfördelningen. Det hade varit lätt att återigen hänvisa till svårigheter men istället valde projektet att fortsätta på den inslagna vägen att hålla sin lösningsfokuserade inställning. En utmaning har, som i de flesta projekt som går över i implementering med egna finansierade medel, varit att hitta finansiering till aktiviteterna och speciellt för kommunernas del blev det nu ändrade förutsättningar. Den 1 december 2010 trädde lagen (2010:197) om etableringsinsatser i kraft. I och med den nya lagen övertog Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för nyanlända från kommunerna i den så kallade etableringsreformen. Syftet med etableringsreformen är att påskynda och underlätta nyanländas etablering i arbetslivet. Under hela implementeringsperioden 2010 2012 påverkades modellen av de olika förutsättningar som gavs verksamheternas organisationer. Det blåste förändringarnas vindar inom området för målgruppen. I och med lag- och regeländringarna förändrades spelreglerna. Dessutom har det varit en del omorganisationer i verksamheterna. Något som försvårat implementeringen av modellen har varit Arbetsförmedlingens upphandlingar av utbildningar enligt regelverket kring lagen om offentlig upphandling (LOU) (2007:1 091) som i huvudsak bygger på EU-direktivet 2004/18/EG om offentlig upphandling. För utbildningarnas del har det inneburit att utbildningar under utbildningstid bytt leverantörer när avtalstiden gått ut. För deltagarna kan det innebära byte av lokaler och lärare som har påverkat resultaten. Många upphandlingar har också överklagats, vilket lett till förseningar av uppstarter och försvårat planering av utbildningar. Under 2013 har implementeringsprocessen tagit ytterligare ett steg framåt då en av länets kommuner, Sandvikens kommun, gått in som projektägare och tillsammans med Arbetsförmedlingen och samtliga kommuner i länet driver modellen vidare. Länsstyrelsens roll som samordnare är förändrad och organisationen finns nu endast representerad i styrgruppen. En del av modellens framgång har varit beroende av att en organisation som Länsstyrelsen funnits med som neutral part vid uppbyggandet och utvecklingen av modellen. Från och med 2014 kommer kommunerna och Arbetsförmedlingen att fortsätta samarbetet och utbildningarna att bli en ordinarie del av etableringsinsatserna i länet. 13
14 PROJEKT- MODELLEN
Projektmodellen Vilka parter driver projektet? Den modell som arbetats fram är ett samarbete mellan länets samtliga tio kommuner och Arbetsförmedlingen i länet. Länsstyrelsen funktion har varit projektsamordnande. Att verksamheterna redan tidigare arbetat tillsammans genom Integration Gävleborg har varit en fördel som underlättat de snabba beslutsvägarna och inneburit att samarbetet fungerat smidigt. Projektet behövde inte börja med att knyta alla kontakter utan kunde använda sig av redan befintliga nätverk. Projektet har haft en styrgrupp bestående av representanter från samtliga verksamheter, dvs. sfi-rektorer, Arbetsförmedlingens chefer och en representant från Länsstyrelsens Integrationsenhet. I styrgruppen har även projektledaren från Länsstyrelsen och en representant från sfi funnits med. Styrgruppen har träffats fyra till fem gånger per år och arbetat med att följa upp resultat och ta fram förslag på hur arbetet med modellen ska drivas vidare. En arbetsgrupp bestående av två arbetsförmedlare från Arbetsförmedlingen och projektledaren har verkställt styrgruppens beslut och arbetat aktivt ute i verksamheterna och på utbildningarna med att informera om, starta upp, genomföra och följa upp utbildningarna. Det har inneburit en nära kontakt både med deltagare, yrkesoch sfi-lärare samt ansvariga personer på berörda myndigheter och utbildningsanordnare. Arbetsgruppens uppgift har varit att ta fram rutiner och arbetsmetoder för modellen. En del av arbetsgruppens arbetsuppgifter har också varit att sprida information om modellen genom att ta emot studiebesök på utbildningarna och föreläsa på seminarier runt om i landet. Vilka vänder sig projektet till? Målgruppen är utrikesfödda utanför EU/ EES. Arbetsmodellen har under åren sett att det finns olika behov för vilka som ska vara berättigade till utbildningarna. När modellen startade var inte målgruppen inskriven på Arbetsförmedlingen utan gick i huvudsak på sfi. För att få gå en arbetsmarknadsutbildning måste deltagaren vara inskriven på Arbetsförmedlingen. Det var en av de första rutinerna som projektet såg ett behov av att förändra. Som tidigare nämnts har det skett många förändringar för målgruppen och sedan etableringsreformen 2010 är alla nyanlända inskrivna och har rätt till aktiviteter hos Arbetsförmedlingen. I dag är nyanlända inom etableringen en prioriterad målgrupp för att få gå utbildningarna. Ett annat krav för att få gå utbildning i modellen är att deltagaren är inskriven på sfi. För nyanlända är detta sällan något problemen, men det finns många utrikesfödda som kom till Sverige innan reformen som varken går kvar på sfi eller är arbetssökande och inskriven på Arbetsförmedlingen. En del av dem uppbär försörjningsstöd och är inskrivna hos socialtjänsten. I arbetet med modellen har vi sett att det 15
Projektmodellen 16 finns ett stort behov av att även låta dessa människor få tillgång till utbildningar liknande de som erbjuds genom Arbetsmarknadsutbildning med sfi; dvs. att både få tillgång till språk och yrkesutbildning. Av olika anledningar har de blivit exkluderade från samhället och en kombinerad utbildning kan då vara rätt väg tillbaka till egen försörjning. En arbetsmarknadsutbildning kan också skapa en identitet och ge självförtroendet tillbaka genom att man får tillhöra ett sammanhang. De första åren rekryterade projektet deltagare som oftast varit i Sverige en längre tid. Det sista året har fler deltagare kommit från det nya etableringssystemet. Vi kan se en stor skillnad resultatmässigt på de deltagare som nyligen kommit till Sverige och på de som varit här en längre tid. Det har visat sig svårare att tillgodogöra sig utbildningarna och erhålla t.ex. yrkesbevis och certifikat när man varit en kortare tid i Sverige. Det handlar om språkförståelse men också om att få tillräckligt med tid för förståelse och anpassning till det nya samhället. En annan grupp som också har stort behov av utbildningsmodellen är de som väljer att flytta till Sverige från ett annat land på grund av en relation eller giftermål. Hur finansieras utbildningarna? Modellen använder Arbetsförmedlingens upphandlade utbildningar. Det innebär att själva utbildningen bekostas av Arbetsförmedlingen. Deltagaren har också rätt till etableringsersättning eller aktivitetsstöd som betalas ut av Försäkringskassan. De som deltar på utbildningen får också en reseersättning med avdrag för en månatlig egenavgift. Sfi bekostas av den egna kommunen. Modellen har tagit fram ett ersättningssystem och en överenskommelse där den egna kommunen ersätter utbildningsortens kommun. Det är utbildningsorten som anställer och ansvarar för sfi-läraren. sfi-lärarens kostnader fördelas sedan på alla deltagare på utbildningen och utbildningskommunen får ersättning för deltagare som kommer från andra kommuner. Ersättningen kan t.ex. vara en summa på 500 kr per vecka och deltagare för sfi när kostnaderna slagits ut på alla i gruppen. Sina egna deltagare står utbildningsorten själv för. Kostnader för samordning under implementeringsperioden har inneburit lön till projektledare och arbetsförmedlarna samt vissa omkostnader för möten, resor och material. Detta har finansierats genom ansökan från Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingens egna interna och regionalpolitiska projektmedel. Pär Bergroth, sfi-rektor i Hudiksvall, beskriver det på följande sätt: Genom att de integrerade yrkes- och sfi-utbildningarna har ett avsevärt mycket bättre resultat när det gäller att få deltagarna ut i jobb borde de resurser som krävs skjutas till av andra medel än de som är öronmärkta för sfi. Det är viktigt att kommunerna i Gävleborg förstår att
Projektmodellen de i den utarbetade modellen sparar stora belopp på försörjningsstöd, samtidigt som många människor får arbete och ett liv inom systemet och inte som bidragsberoende. På så sätt kommer hela familjer i en helt annan situation, vilket är mycket betydelse fullt, inte minst för barnen till dem som kommit hit. En snabbare väg till egen försörjning Modellens mål har hela tiden varit en snabb väg till egen försörjning för målgruppen genom att erbjuda allt på en gång! Resultat från modellens utbildningar konstaterade tidigt att språket är nyckeln till arbete. Många yrken kräver att den som söker behärskar språket. Det kan handla om säkerhet på arbetsplatsen och om att förstå och kunna ta emot instruktioner. Flera yrken är stresskrävande och det finns lite utrymme för att hinna förklara. Den anställde måste vara självgående och kunna ta egna initiativ. Därför är ett av målen att bli klar med sin sfi så långt det är möjligt för individen. Deltagaren ska ha fått sådana språkkunskaper att han eller hon inte ska behöva gå tillbaka till sfi efter utbildningens slut. De flesta yrken i dag kräver också erfarenhet inom yrket som ska vara verifierat via yrkescertifikat eller branschbevis. Här såg vi en stor möjlighet att genom Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar, som ska leda till just dessa kvalifikationer, ge deltagarna en kvalitativ utbildning och praktik under utbildningstiden. 17
Projektmodellen 18 Matchningsarbetet i fokus Utbildningens mål är att deltagaren ska bli matchningsbar mot arbete. Vi har därför lagt stor vikt vid matchningsarbetet. Varje deltagare har redan från börjat fått information om vilka krav som ställs för att få gå utbildningen. Det handlar t.ex. om att efter utbildningen söka jobb över hela landet och att vara flyttbar eller kunna pendla till jobb. Under utbildningen ingår arbetsmarknadsinformation och ett aktivt arbetssökande redan under utbildningstiden. Alla deltagare som går Arbetsmarknadsutbildning med sfi har ett färdigställt CV som arbetats fram tillsammans med både yrkesläraren, sfi-läraren och arbetsförmedlarna i projektet. Deltagarna får stöd i sitt arbetssökande och att lära sig de kanaler och tekniker som finns på arbetsmarknaden. Det är också viktigt att deltagarna får en förståelse för både rättigheter och skyldigheter gällande arbetsmarknaden. Projektet jobbar hela tiden aktivt tillsammans med utbildningsanordnarna nära arbetsgivarna för att öka deltagarnas möjlighet till anställning. Det kan t.ex. handla om att informera om de anställningsstöd som finns för målgruppen.
Projektmodellen Många av våra elever har ingen eller en kort utbildningsbakgrund från sitt hemland. När de avslutar sfi har de oftast inte tillräcklig behörighet att fortsätta vidare inom det svenska utbildningssystemet, varken till vidare studier inom Komvux eller till någon form av yrkesutbildning. Många elever har en arbetslivserfarenhet som inte är gångbar på svensk arbetsmarknad. Genom att kombinera sfi med en yrkesutbildning får eleven dels ett dokument på kunskaper inom yrkesområdet och dels en större motivation till sfi-studier. Man vet vad man skall ha språket till. Tiden kortas också för inträdet till arbete eftersom man både läser sfi och studerar inom en yrkesutbildning. sfi riktas också mot yrkesområdet så att eleven lättare kan klara sina studier. Jag anser att Arbetsförmedlingen har en viktig roll både vid val av vilken utbildning som startar och att följa upp deltagarna med olika åtgärder. Genom länssamverkan ger man möjlighet till att fler elever når utbildningarna och fler yrkesutbildningar kan erbjudas. Vägen till integration går genom arbete. Du erbjuds en plats att vara med och bygga Sverige! Linnea Abramsson, Rektor sfi Gävle, en av initiativtagarna till modellen: 19
20 UTBILDNINGENS UTFORMNING Arbetsmarknadsutbildning med sfi Gävleborgs modellen Arbetsmarknadsutbildning 25 tim/vecka Sfi 15 tim/vecka Matchning mot arbete
Utbildningens utformning Integrering av yrkesutbildning och språkutveckling Arbetsförmedlingen upphandlar hela utbildningsveckor och alla utbildningar är på heltid 40 timmar i veckan. Eftersom utbildningarna ska syfta till att förbereda deltagarna för arbetsmarknaden har man inga lov eller ledigheter som i skolvärlden. Under veckan följer utbildningen deltagarens rätt till 15 timmar sfi per vecka. Alla utbildningar är förlängda och anpassade till målgruppen. De flesta utbildningar pågår mellan 20 40 veckor och har i genomsnitt oftast 20 deltagare. Eftersom sfi-undervisningen är integrerad i utbildningen kan sfi-läraren och yrkesläraren själva planera och lägga upp undervisningen. För att få bra resultat är förutsättningen ett gott samarbete mellan de båda aktörerna. sfi ska ha som målsättning att deltagaren ska bli klar med olika nivåer enligt gällande krav med t.ex. nationella tester. Sfi ska även vara yrkesförberedande och innehålla yrkessvenska. I och med att all undervisning sker i samma lokaler hos utbildningsanordnaren är sfi-läraren ofta engagerad i själva yrkesutbildningen. Det är inte ovanligt att man hittar sfi-läraren i köket, på svetsgolvet eller ute i skogen tillsammans med yrkesläraren och deltagarna. En annan viktig del i utbildningen är själva studiematerialet. Tyvärr kan vi konstatera att det råder stor brist på yrkesutbildningsmaterial för målgruppen. Här har sfi-läraren varit till stor hjälp med det pedagogiska arbetet för yrkesläraren. Många av utbildningarna och utbildningsmaterialet är på motsvarande gymnasienivå och gjorda för svenska deltagare. Detta är en nivå som är långt över den språkmässiga nivå som målgruppens deltagare befinner sig på. Tack vare det goda samarbetet mellan språk- och yrkesutbildning och det stöd som sfi-läraren ger har ändå goda resultat kunnat uppnås. Gruppdynamik förstärker inlärning En framgångsfaktor i utbildningsmodellen är den gruppdynamik som uppstår vid gruppintag. Till skillnad från ordinarie arbetsmarknadsutbildningar som har individuella intag har Arbetsmarknadsutbildningar med sfi gruppintag. Detta har varit en förutsättning för att ekonomiskt kunna genomföra utbildningarna med den efterfrågade kvalitén. För utbildningsanordnaren har det varit tryggt att starta och avsluta en utbildning samt lättare att planera undervisningen utan att deltagare hoppar på med individuella intag under utbildningens gång. Eftersom motivationen är hög har alla utbildningar mycket få avhopp. De få som avslutat en utbildning har gjort det på grund av sjukdom eller flytt. En annan orsak kan vara en fysisk svaghet eller t.ex. allergi som inte kommit fram under antagningsprocessen. Att individualisera har de senare åren präglat våra utbildningssystem. Ett gruppintag utesluter inte att individen har en egen studieplan. Genom regelbundna individuella uppföljningar finns också 21
Utbildningens utformning möjligheter till individuellt upplägg av utbildningen. För utbildningarna i modellen betyder det att om en deltagare blir klar med delar av sfi kan mer tid läggas på yrkesdelen och vice versa. Ingen deltagare hålls heller kvar på utbildningen om alla tester är avklarade. Skulle deltagaren få jobb under utbildningstiden går det i första hand. Samarbetet mellan yrkes- och språklärarna ger en högre lärartäthet som också gör att det finns goda möjligheter till gruppindelningar för att kunna tillgodose allas behov. Målgruppen på utbildningarna har ett stort behov av att få en trygg inlärningsmiljö. Det är därför viktigt att man får vara kvar på en utbildning med tydligt upplägg och mål och att få slutföra den utan att byta grupp, lokaler eller lärare. I det ordinarie utbildningssystemet får personerna i målgruppen alltför ofta träffa många olika handläggare inom de olika myndigheterna. Det skapar en otrygghet och medför att deltagaren lätt kan tappas bort i systemet eller själv tappa fokus och motivation. Innan modellen startade sin utbildningsform erbjöds deltagarna plats på ordinarie yrkesutbildningar. Många gånger var både tempot för högt och språknivån för svår för att klara av att slutföra utbildningen med ett tillfredställande resultat. Arbetsmarknadsutbildning med sfi har förlängt utbildningstiden för att ge målgruppens deltagare mer tid för att klara av inlärningen och samtidigt få mer tid för språkinlärningen. En del kritik kan riktas mot att målgruppen skulle kunna bli isolerad från att integreras med svenska elever, men på de flesta arbetsmarknadsutbildningar går även svenska deltagare parallella utbildningar. Det finns också stora möjligheter att träffas och umgås på t.ex. raster, i lunchrum och i utbildningslokaler. Den risk som finns är att om deltagarna pratar samma språk så försämras möjligheten att snabbare lära sig svenska eftersom man hellre använder sitt modersmål. Problemet kan lätt avhjälpas med regler som att t.ex. i utbildningslokalen används bara svenska språket. Det är också varje lärares ansvar att sätta upp regler för att främja utvecklingen av språket. Eftersom fler nationaliteter blandas och inget annat gemensamt språk finns än svenska är chansen dessutom större att mångfalden istället snabbar på inlärningen. I vissa fall har det varit till stor hjälp när någon från samma land kommit längre och kan hjälpa till att översätta och förklara svåra moment för de som inte kommit lika långt. Det är också något vi har tagit fasta på, varför de flesta utbildningar har anställt en språkstödjare som lärarassistans. Arrangemanget har gjorts i en förhandling med utbildningsanordnaren då denne får full ersättning för en utbildningsvecka, men på grund av att sfi är 15 timmar endast behöver leverera 25 timmars utbildning. I och för sig står utbildningsanordnaren för lokalen även vid sfi-undervisningen. Utbildningsanordnaren har i de flesta fall fått anställningsstöd för att anställa språkstödjaren av Arbetsförmedlingen. Språkstödjaren har varit en person som själv klarat utbildningen och som förutom att vara ett stöd för deltagarna även kan vara en förebild. 23