Program för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012

Relevanta dokument
Torv en viktig naturresurs. En presentation om torv och torvproduktion

FÖRVALTNING AV TORVTÄCKT SKOGSMARK MED AVSEENDE PÅ KLIMAT OCH BIODIVERSITET

KSLA-seminarium 2010

Nummer Torven i fokus under världskongressen. Rationalisering av transporter med Umeå Energi En historia...

Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar

Hjortronboken 2. En bok om hållbar torvanvändning

Klimatsmart torv. Ensidig information. Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag

Remiss: Torvutvinningens och torvanvändningens klimat- och miljöpåverkan

1 (5) Kb Medlemmar Mats Blomberg

Johanneshov Remiss av Riksintresseutredningens betänkande - Planering och beslut för hållbar Utveckling Diarienummer: M2015/04128/Nm

Myllrande våtmarker och torvbruket

Promemorian En samlad torvprövning (Ds 2015:54)

REGERINGEN M2015/03518/Nm

Skellefteå Kraft på kartan

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har den erhållit rubricerat ärende för yttrande. Med anledning härav vill SGU framföra följande:

Verksamhetsplan 2018

Verksamhetsplan för 2017

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

SKOLVIS LISTA ÖVER TURER. Sida 1 av 5

Redovisning av regeringsuppdrag M2015/03518/Nm avseende Torvutvinningens och torvanvändningens klimatoch miljöpåverkan

Projekt vi arbetar med

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Svensk författningssamling

Christl Kampa-Ohlsson

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

2011 års energitorvproduktion och koncessionsläget

Kontrollsystem för hållbarhetskriterier

Med miljömålen i fokus

Torvbruk ger positiva effekter. Tidningen. Branschföreningen. Lyckad torvskörd ger lagermöjligheter Sidan 4. Öppen torvtäkt lockade många Sidan 5

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

en liten bok om torv Torvens ramvillkor och branschens strategi

hållbar affärsmodell för framtiden

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Svensk författningssamling

Nummer Lyckad kongress summeras. Dasspapper och vin Sidan 8

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Jordens Vänners paket

Bevara barnens skogar

Miljööverenskommelse

Landsbygdsprogrammet

Olika uppfattningar om torv och

Efterbehandling av torvtäkter

DAG TID & PLATS VAD TEMA FÖRELÄSARE Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering och introduktion Om historia och. Föreläsning arrangerad av Hållbar utveckling A

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Introduktion till hållbar utveckling Öppna och sociala event Global miljöhistoria. V.35 Måndag 28/8 Tisdag 29/8 Onsdag 30/8 Torsdag 31/8 Fredag 1/9

Frågor för framtiden och samverkan

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

10% Ps. Fråga Anna i butiken om våra varor. Hon rider själv och vet allt om vad häst och ryttare behöver. ...

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Dagordning. Torv. Hasselfors Garden AB. Torv användningsområden. Torvförekomst. Möte angående Spängermossen

Välkommen till AKC Årsmöte

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA Telefon

Deltagare: Sven Lundell, LRF Skogsägarna Henrik Asplund, Sågverksföreningen Såg i Syd Eric Lagerwall, Metsäliitto Sverige AB

Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF

Uppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och skogsmark för åren

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Second call. Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens. Biosfärsområden

Torven viktigaste delen i jordprodukter. Tidningen. Branschföreningen. Remissvar gör torven het i höst Sidan 2

Mat, miljö och myterna

Lokalt: Torvbrytning eller torvskörd?

Torvbrytningens historia och prövningsprocessen

Markavvattning i skogen

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Uppdrag om underlag avseende torvanvändning och växthusgasbalanser. Dr ER 2010:43

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Svensk författningssamling

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

KVALITETSDEKLARATION

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

KLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

SKOLVIS LISTA ÖVER TURER. Sida 1 av 5

Hållbarhetslagen. Alesia Israilava

TILLSTÅNDET I MILJÖN 2017

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Skogscertifiering i Europa och globalt

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala

Landsbygdsprogrammet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Transkript:

Program för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012 Här presenteras huvuddragen i kongressen som består av keynotespeaker, olika kommittéer och sessioner med olika teman. Mer detaljerad kongressinformation finns på kongressens engelskspråkiga hemsida www.ipc2012.se Måndag den 4 juni Kongressen öppnas måndagen den 4 juni kl 09.30. Sedan följer ett antal olika inledningsanföranden (keynote speaker) varav följande särskilt kan uppmärksammas: Jack Rieley professor vid University of Nottingham tillika ordförande i IPC Scientific Advisory Board kommer att presentera strategin för ansvarig förvaltning av torvmarker och vad som kommer att hända härnäst. Magnus Kindbom statssekreterare i Lantbruksdepartementet kommer att välkomna deltagarna till Stockholm och kongressen. Norbert Siebel VD för Klasman Deilman ett av Europas största odlingstorvsföretag och tillika ordförande i EPAGMA European Peat And Growing Media Association som kommer att tala för industrin främst om odlingstorv. Tomi Yli-Kyyny är ordförande i Neova AB och VD i VAPO som äger Neova tillika vice ordförande i EPAGMA kommer att tala till kongressen om i första hand energitorv. VAPO och Neova AB är ledande företag i Norden när det gäller trädbränsle och torv. Miljöminister Lena Ek kommer att tala till kongressen torsdagen den 7 juni kl.11.50 till 12.20. Exkursioner Onsdagen den 6 juni kommer att vara avsatt för exkursioner och det finns en närmare beskrivning av dessa på hemsidan. De som vill delta bör snarast vända sig till konferensservice under kongressen eller till Ingrid Kyllerstedt, ansvarig för presskontakter. De vetenskapliga presentationerna IPS är uppdelad i ett antal kommittéer och dessa kommer att ha presentationer under kongressen. Det arrangeras också två workshops som behandlar olika övergripande frågeställningar som rör torv och torvmark. 1. Inventering, stratigrafi (eg läran om lagerföljder) och skydd av myrar och torvmossar Torvmark som historiskt arkiv, måndag 4 juni kl 13.00-15.00 och 16.00-17.00 Myrens ekologi och biologiska mångfald, måndag 4 juni kl 13.00-14.40 samt kl 16.00-16.40 Inventering, stratigrafi och skydd av myrar och torvmossar, tisdag 5 juni kl 09.10-09.50 samt kl 10.20-12.00

Myrens hydrologi och hydrokemi, tisdag 5 juni kl 13.00-14.20 och 14.40-16.00 Skydd av myrar och våtmarker för landskapsfunktionalitet, tisdag 5 juni kl 14.40-16.20 och torsdag 7 juni kl 08.00-09.00 Myrens hydrologi och hydrokemi, torsdag 7 juni kl 08.00-09.00 Ekosystemtjänster från torvmark, torsdag 7 juni kl 10.00-11.40 samt kl 13.20-14.40 Kommentar: Beskriver torvmarker bl.a. utifrån ett biologiskt perspektiv och olika aspekter på bevarande av sådana marker. Vidare uppmärksammas torvmarkernas ekosystemtjänster. 2. Torv för trädgårdsodling, energi m.m. Torv för energiutvinning, måndag 4 juni kl 13.00-15.00 samt kl 16.00-17.00 Torv för trädgårdsodling, tisdag 5 juni kl 09.10-09.50 samt kl 10.20-12.00 Teknik för utvinning och upparbetning av torv, tisdag 5 juni kl 13.00-14.20 Kommentar: De användningsområden som behandlas här är för energi och odling. Det är exempel på producerande ekosystemtjänster. Intressanta frågor som behandlas under energi är läget för energitorv i Finland och en presentation av olika aspekter som är viktiga för att definiera ett hållbart torvbruk. Klimateffekter av energitorvbruket behandlas också under denna session liksom även fördelar sameldning torv-trädbränslen. Under odlingstorv ges uppmärksamhet åt olika aspekter på odlingstorv som exempelvis möjligheterna att skörda och utnyttja sphagnum för jordförbättringsändamål. En annan fråga som uppmärksammas särskilt är den omfattande diskussion som sker i England (UK) om användningen av torv inom trädgårdsnäringen. 3. Användning av torv och torvmarker för jordbruksändamål Användning av torv och torvmarker för jordbruksändamål, måndag 4 juni kl 13.00-15.00 samt kl 16.00-17.00 Specialsession: Myrklima minskning av klimatpåverkan från odling på torvjordare (nordiskt forskningsprogram om effekter på klimatet av jordbruk på torvjordar), torsdag den 7 juni kl 13.20-15.20. Kommentar: En stor del av torven finns i jordbruksmark och olika aspekter behandlas av detta. Organogen jordbruksmark (jordbruksmark som innehåller torv) utgör en betydande källa till utsläpp av växthusgaser. Jordbruksmarken har därför en viktig roll för klimatet. En särskild session Myrklima uppmärksammar klimateffekter. Bl.a. behandlas strategier för användning av jordbruksmark innefattande odlingsformer. 4. Torvens kemiska, fysiska och biologiska egenskaper Kemisk fysisk och biologisk karaktärisering av torv, måndag 4 juni kl13.00-15.00

Kemisk fysisk och biologisk karaktärisering av torv för medicinsk användning, måndag 4 juni kl16.00-17.20 Kommentar: Behandlar torvens egenskaper ur ett kemisk, fysisk och biologiskt perspektiv innefattande medicinsk användning. Frågan om användning av torv för medicinska ändamål behandlas också. 5. Återställning, återanpassning och efteranvändning av påverkad torvmark Specialsession: Torvmark i bergstrakter efterbehandling, hållbar användning och ekosystemtjänster, måndag 4 juni kl 16.00-17.20 samt kl tisdag 5 juni kl 10.20-11.40 Restaurering, rehabilitering och efteranvändning av torvmarker, tisdag 5 juni kl 13.00-14.20 samt kl 14.40-16.20, torsdag den 7 juni kl 08.00-09.40 samt kl 10.00-11.20 Restaurering, rehabilitering och efteranvändning av torvmarker, torsdag 7 juni kl 08.00-09.40 samt kl 10.00-11.20 Odling av sphagnum, torsdag 7 juni kl 13.20-15.20 Kommentar: Efterbehandling är en strategiskt viktig fråga som belyser frågor om klimat och biologisk mångfald. En redovisning sker av strategier för att bedriva efterbehandling i bl.a. Tyskland och Irland. Vidare belyses möjligheterna att odla sphagnum i torvmark efter torvproduktion vilket är ett exempel på en producerande ekosystemtjänst. 6. Balneologisk, medicinsk och teurapeutisk användning av torv Balneologisk, medicinsk och teurapeutisk användning av torv, tisdag 5 juni kl 10.20-11.40 Kommentar: Behandlar torv som hudvårdsmedel i bastun etc. bl.a. för att förbättra välbefinnande och livskvalité. 7. Ekologi och skötsel av beskogade torvmarker Torvmarksskogar och ytvattenkvalitet, tisdag 5 juni kl 13.00-14.20 samt kl 14.40-16.20 Skötselmetoder för skog på torvmarker, torsdag 7 juni kl 08.00-09.40 samt kl 10.00-11.40 Kommentar: Skog på torvmark är ett stort och viktigt ämne inte minst i Sverige och Finland då andelen dikad torvmark av den totala andelen torvmark är mycket hög. Olika aspekter på detta behandlas. Den ekosystemtjänst som närmast avses är producerande av skogsråvaror och torv. Även träfiber är en viktig ekosystemtjänst från torvmark ca 1,7 milj. ha utgörs av skog från torvmark. Den torvtäckta skogsmarkens funktion som källa eller sänka för växthusgaser som också behandlas utgör ett exempel på en reglerande ekosystemtjänst. 8. Kulturella aspekter på torvbruket Kommentar: utgår 9. Tropisk torvmark

Kolbalans och växthusgasfluktuationer i tropiska torvmarker, måndag 4 juni kl 13.00-15.00 samt kl 16.00-17.20 Tropiska torvmarker, tisdag 5 juni kl 09.10-09.50 samt kl 10.20-11.40 Hållbar användning av tropiska torvmarker, tisdag 5 juni kl 13.00-14.20 samt kl 14.40-16.00 Social och ekonomisk användning av tropiska torvmarker, torsdag 7 juni 08.00-09.40 och kl 10.00-11.40 samt kl 13.20-15.00 Kommentar: Tropiska torvmarker har mer och mer uppmärksammats beroende på den omfattande exploateringen för att utvinna mark för plantering och de stora utsläpp från dessa marker då de genom utdikning brinner. Dessa utsläpp är totalt sett väsentligt mycket större totalt sett än utsläppen från förbränning för energiändamål. Vid kongressen kommer tropiska torvmarker belysas från ett antal olika perspektiv. Det handlar om producerande och reglerande ekosystemtjänster av torv och torvmark men även kulturella ekosystemtjänster. 10. Klimat - Kolbalans för torvmark och växthusgasflöden Kolbalans och växthusgasflöden i naturlig/mindre naturlig torvmark, tisdag den 5 juni kl 09.10-09.50, kl 10.20-12.00 och kl 13.00-14.20 samt 14.40 till 16.20 Kolbalans och växthusgasflöden i påverkad och utnyttjad torvmark, torsdag 7 juni 08.00-09.40, kl 10.00-11.40 samt kl 13.20-15.20 Kommentar: En fråga som alltmer kommer i centrum i klimatpolitiken är torvmarkernas bidrag till de globala klimatförändringarna. Detta är ett relativt nytt område som har dykt upp till följd av en ökad insikt om torvmarkernas betydelse ur ett klimatperspektiv. Kongressen kommer att ägna ett stort intresse av att gå igenom dessa frågor och redovisa olika aspekter bl.a. utsläpp från olika typer av torvmarker. Särskilda presentationer och workshops Ett antal workshops kommer att genomföras som dock är öppna för alla. Två särskilda presentationer är värda att lyfta fram eftersom de redovisar olika aspekter på användning av torv utifrån ett mer övergripande perspektiv: Tisdagen den 5 juni kl 16.20 till 18.20 - Workshop rörande certifiering av torvmark för odlingsändamål som drivs av RHP som är ett certifieringsorgan i Holland som på uppdrag av den Holländska regeringen arbetar med att utveckla ett certifieringssystem för odlingstorv. Avsikten är att detta skall bli ett Europeiskt certifieringssystem där även EPAGMA är tilltänkt som medlem. Fredagen den 8 juni kl 09.00 till 11.00 Strategi för ansvarig förvaltning av torvmarker som är ett initiativ av International Peat Society kommer att diskuteras vid ett plenummöte. Detta är en mycket strategisk fråga för hela torvbranschen. En särskild PDF-fil med rapporten Responsible management of peatlands finns att ladda ned på kongressens hemsida, www.ipc2012.se