Tjänsteskrivelse 1 (2) 2016-03-17 BUN 2015.0359 Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Remissyttrande Handlingsplan mot ekonomiskt utsatthet bland barn Sammanfattning Den 7 januari 2015 beslutade kommunstyrelsen att uppdra folkhälsonämnden, att i samråd med övriga nämnder, upprätta förslag till handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Ett förslag till handlingsplan har under hösten 2015 utarbetats av en arbetsgrupp med representation från förvaltningarna. Gruppen har letts av en projektledare från folkhälsoförvaltningen. Kommunfullmäktige beslutade den 23 februari att återremittera ärendet till folkhälsonämnden för att ärendet ska beredas i enlighet med kommunstyrelsens beslut den 7 januari 2015 26. När handlingsplanen mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga skickas på remiss till nämnderna bör följande fråga ställas: Vad skulle ni kunna bidra med ytterligare för att minska barnfattigdomen? Folkhälsonämnden har den 9 mars 2016 beslutat att Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga skickas på remiss till samtliga nämnder. I beslutet anges att nämnderna inför beslut beaktar vad den enskilda nämnden skulle kunna bidra med ytterligare för att minska barnfattigdom. Barn- och utbildningsförvaltningen anser att förslaget är bra och föreslår barn- och utbildningsnämnden att tillstyrka Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämndens tjänsteskrivelse den 17 mars 2016 Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga inkom den 15 december 2015 Överväganden Tjänsteman från barn- och utbildningsförvaltningen har varit representant i den arbetsgrupp som arbetat fram förslag till handlingsplan. Representanten har bidragit med förslag till insatser som ligger inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområden. De förslag som
Tjänsteskrivelse 2 (2) 2016-03-17 BUN 2015.0359 diskuterats i arbetsgruppen har av representanten förankrats inom den egna organisationen. I arbetsgruppens arbete har frågan vad som ytterligare man ska kunna bidra med för att minska ekonomisk utsatthet varit i fokus. Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde berör samtliga barn och unga i kommunen. En väl fungerande förskoleverksamhet samt förskoleklass och grundskola med tillhörande verksamheter är en grundbult för alla barn i kommunen. Alla barn och föräldrar ska vara säkra på att förskola och skolan erbjuder bra och kostnadsfria aktiviteter. För barn som lever i ekonomiskt utsatthet är detta särskilt viktigt. Den viktigaste faktorn för att motverka framtida ekonomisk utsatthet är barn som efter genomgången grundskola har betyg i samtliga ämnen och är behöriga att söka till ett gymnasieprogram som intresserar och som ger bra förutsättningar för fortsatta studier eller arbete. I kommunen finns kostandsfri sommarverksamhet för barn från årskurs 6 till åk 9. Kommunens två fritidsgårds erbjuder verksamhet för barn från årskurs 7 (13 år) till och med 18 år. Från och med höstterminen 2016 kommer samtliga barn inom förskoleklass och grundskola med tillhörandende verksamheter ha tillgång till ett personligt digitalt lärverktyg som de från och med årskurs 4 kan disponera även på fritiden. Barn- och utbildningsförvaltningen anser att förslaget är bra och föreslår barn- och utbildningsnämnden att tillstyrka Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden tillstyrker Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga och överlämnar yttrandet till folkhälsonämnden Per Blom förvaltningschef Expedieras till Folkhälsonämnden
FHN 2015-12-09 163 FHN 2014.0050 Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga Karlskoga Kommun 2016-2017
FHN 2015-12-09 163 FHN 2014.0050 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 4 2. BAKGRUND... 4 POLITISKA BESLUT... 4 STYRDOKUMENT... 4 DEFINITION... 5 OMFATTNING... 5 SYFTE OCH MÅL... 5 METOD, AVGRÄNSNING OCH FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN... 5 Avgränsning... 6 Fördjupningsområden... 6 3. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET MOT EKONOMISK UTSATTHET BLAND BARN... 6 4. PRIORITERADE ÅTGÄRDER I ARBETET MOT EKONOMISK UTSATTHET BLAND BARN OCH UNGA... 7 EKONOMISK TRYGGHET OCH UTBILDNING... 7 SKOLA... 8 KULTUR OCH FRITID... 10 HEM OCH FAMILJ... 12 4. UPPFÖLJNING OCH REVIDERING... 13 5. REFERENSER... 14
1. Inledning FN:s konvention om barnets rättigheter innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Enligt barnkonventionen artikel 2, 26 och 37 har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard, social trygghet och utveckling. Alla barn ska ha samma rättigheter, lika värde och ingen får diskrimineras 1. Ekonomisk utsatthet bland barn, även kallat barnfattigdom är en nationell viktig fråga som regeringen särskilt lyfter fram inom ramen för barnrättspolitiken. Sedan 1980- talet har hälsogapet mellan olika sociala grupper ökat. För att förhindra en utveckling mot bland annat ökad social oro, konflikter och utanförskap är det av största vikt att minska skillnader i hälsa och dess orsaker. För att skapa en social hållbarhet och minska skillnader i hälsa ger Sveriges kommuner och landsting fem rekommendationer till kommuner i Sverige. Två av dessa är att ge alla barn och unga en bra start i livet samt att ge alla förutsättningar till egen försörjning 2. Ekonomisk utsatthet bland barn har under flera år varit ett omdebatterat ämne. Det finns delade meningar om ekonomisk utsatthet bland barn överhuvudtaget existerar i Sverige, vad begreppet innefattar samt vilka åtgärder som anses lämpliga. Trots delade meningar om definition, orsaker och effekter har idag inte alla barn i Sverige samma möjligheter 3. I Karlskoga har de senaste åren andelen ekonomiskt utsatta barn ökat. År 2013 levde 13,5 % av barnen i Karlskoga i ekonomisk utsatthet, vilket motsvarar cirka 750 barn 4. Att växa upp i ett ekonomiskt utsatt hem påverkar i hög grad barns vardagsliv och ses allmänt som en riskfaktor i barns liv. Barn som växer upp under sämre sociala och ekonomiska förhållanden har bland annat en förhöjd risk för psykisk och fysisk ohälsa, sämre skolresultat och en fritid som påverkas negativt av att inte ha samma möjligheter till att delta i olika sammanhang 5. 2. Bakgrund Politiska beslut I november 2012 beslutade kommunfullmäktige i Karlskoga att bifalla en motion om att införa en kommunal handlingsplan mot barnfattigdom samt att barnfattigdomen i Karlskoga skall minska och på sikt avskaffas. I samma beslut uppdrog kommunfullmäktige kommunstyrelsen att genomföra en förstudie kring barnfattigdom i Karlskoga med syfte att skapa underlag till en handlingsplan. Förstudien gjordes utifrån folkhälsonämndens uppdrag kring jämlik och jämställd hälsa. Arbetet genomfördes av folkhälsoförvaltningen och presenterades för kommunstyrelsen i januari 2015. 6 Den 7 januari 2015 beslutade kommunstyrelsen att uppdra folkhälsonämnden, att i samråd med övriga nämnder, upprätta förslag till handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn 7. Styrdokument Karlskoga kommuns övergripande ambition i Vision 2020 är att ha ett livskraftigt och dynamiskt Karlskoga. Att vara möjligheternas stad, där du som enskild individ, oavsett bakgrund eller kön kan göra skillnad, får lyckas och enkelt kan samverka med andra, erbjuder attraktiva boenden och miljöer och upplevs som en trygg och säker stad. 8 1 Socialdepartementet, 2014 2 Sveriges kommuner och landsting, 2013 3 Näsman Elisabeth, 2012 4 Statistik är hämtad från folkhälsomyndighetens databas 5 Näsman Elisabeth, 2012, Douglas Mary, 2013 Fernqvist Stina, 2011 6 Karlskoga Kommun, 2012 7 Karlskoga Kommun, 2015, Kommunstyrelsens protokoll. 8 Karlskoga Kommun, 2010 4
För att nå ambitionen i Vision 2020 har Karlskoga kommunövergripande mål. Ett av dessa mål är att kommunen prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Karlskoga kommuns arbete präglas av ett främjande och förebyggande förhållningssätt och har ett tydligt barnperspektiv. Kunskap om skydds- och riskfaktorers påverkan på individers utveckling och hälsa används för att stärka barn och unga och framförallt de mest utsatta. Att leva i en ekonomiskt utsatt familj påverkar och begränsar ofta barns hela vardag och förutsättningar. Karlskoga kommun prioriterar insatser som stärker barns och ungas fysiska, psykiska, kulturella och sociala utveckling för en jämlik hälsa och möjlighet till en aktiv fritid. 9 Ekonomiska och sociala förutsättningar är också ett prioriterat område i den barn- och ungdomspolitiska policyn i Karlskoga och Degerfors kommuner. Policyn utgör en gemensam plattform samt tydliggör den politiska viljeinriktningen och strategierna för det övergripande barn och ungdomspolitiska arbetet i kommunerna 10. Tillsammans med Region Örebro län har kommunerna undertecknat ett folkhälsoavtal för åren 2012-2016 med syfte att främja en god och jämlik hälsa i befolkningen och med åtagande om att prioritera insatser för att främja barns och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor. I avtalet uttalas också att kommunerna ska prioritera ekonomisk utsatthet bland barn i det lokala folkhälsoarbetet 11. Definition Begreppet Ekonomiskt utsatta barn och unga/barnfattigdom definieras i Karlskoga som: Barn och unga som lever i familjer med låg inkomststandard och/eller i familjer som har fått försörjningsstöd någon gång under året 12. Handlingsplanen avser ekonomisk utsatthet bland barn och unga 0-18 år. Med barn enligt FN:s barnkonvention menas varje människa under 18 år, benämningen unga har lagts till för att representera den övre åldern enligt FN:s definition. Omfattning Handlingsplanen omfattar samtliga nämnder i Karlskoga kommun. Syfte och mål Handlingsplanen syftar till att föreslå åtgärder som motverkar ekonomisk utsatthet bland barn i Karlskoga. Åtgärderna innefattar både åtgärder som direkt kan påverka ekonomisk utsatthet bland barn samt kompensatoriska åtgärder som förebygger och mildrar effekter av att vara ekonomisk utsatt. Det övergripande målet är att Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Målet är ett kommunövergripande mål beslutat av kommunfullmäktige i Karlskoga. Metod, avgränsning och fördjupningsområden Handlingsplanen har under hösten 2015 utarbetats av projektledare inom folkhälsoförvaltningen samt en arbetsgrupp bestående av en representant från respektive förvaltning (barn- och utbildningsförvaltningen samt gymnasieförvaltningen har haft en gemensam representant). 9 Karlskoga Kommun, 2015 10 Karlskoga och Degerfors kommuner, 2012 11 Karlskoga och Degerfors kommuner, Örebro läns landsting, 2011 12 Karlskoga Kommun, 2013 5
Arbetsgruppen har genom komplettering av pågående insatser, utvecklingsbehov och förslag samt genomförda workshops prioriterat förslag till åtgärder. Workshops har baserats på ett antal fördjupningsområden vilket nämns nedan. Arbetsgruppens fokus har varit att lyfta och stärka befintliga åtgärder, hitta nya åtgärder samt att lyfta samverkan i åtgärder. Varje representant i arbetsgruppen har haft ansvaret att arbetet förankrats inom den egna organisationen och att fördjupningsområden diskuterats och lett till förslag på insatser. Avgränsning Åtgärder som framförallt kan påverka utvecklingen av ekonomisk utsatthet bland barn finns på nationell nivå och berör strukturella förändringar så som socialförsäkringssystem, arbetsmarknad med mera. På lokal nivå finns dock också krav och flera möjligheter till att minska samt kompensera för ekonomisk utsatta barn och deras familjer vilket handlingsplanen inriktar sig på. Fördjupningsområden För att ta fram handlingsplanen har ett antal fördjupningsområden använts. Dessa sorteras efter områden som direkt påverkar familjens ekonomiska situation samt områden som har en inriktning för att mildra och förebygga negativa effekter för barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Fördjupningsområdena utgår från barnkonventionen, från forskning vilket anger de viktigaste negativa effekterna för ekonomiskt utsatta barn samt från nätverket Att mäta det omätbara / Ekonomisk utsatthet bland barn. Direkt påverkan på ekonomisk utsatthet Ekonomisk trygghet och utbildning Möjlighet till egen försörjning genom arbete, arbetsmarknads- och utbildningsinsatser, försörjningsstöd samt kommunens möjligheter att ge stöd och på annat sätt påverka familjens ekonomiska situation. Förebyggande och mildring av effekter av ekonomisk utsatthet Skola Insatser för alla elevers likvärdiga möjligheter till goda skolresultat och därmed framtida arbete. Insatser för alla barns lika möjligheter att vara delaktiga i aktiviteter under skoltid. Kultur och Fritid Främja möjlighet till fritidsaktiviteter för alla barn utifrån kunskapen att barn i ekonomiskt utsatta hushåll har en mindre aktiv fritid än andra barn. Hem och familj Hälsofrämjande och förebyggande arbete utifrån kunskapen att det finns ett starkt samband mellan barns ekonomiska utsatthet och ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa, vräkning samt våld i nära relationer. 3. Förutsättningar för arbetet mot ekonomisk utsatthet bland barn Att verka för ökad kunskap om ekonomisk utsatthet bland barn och unga hos kommunens anställda är en viktig förutsättning för arbetet mot ekonomisk utsatthet bland barn. Att få kunskap och förståelse för vad det innebär att leva i ekonomiskt utanförskap och vilka effekter det får leder till ett ökat gemensamt förhållningsätt bland politiker, ledning och anställda. Ytterligare en förutsättning för ett framgångsrikt arbete för ekonomiskt utsatta barn och deras familjer är att kommunen i åtgärder mot ekonomisk utsatthet bland barn verkar för en nära samverkan inom kommunen, med regionen, näringsliv, civila samhället samt övriga aktörer och där alla verksamheter aktivt arbetar med frågan. Att verka för ökad kunskap och samverkan är ett ansvar för samtliga nämnder och förvaltningar i kommunen. 6
4. Prioriterade åtgärder i arbetet mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga Nedan listas prioriterade åtgärder i handlingsplanen för att uppnå Karlskoga kommuns övergripande mål att prioritera främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Ekonomisk trygghet och utbildning Utvecklingsarbete avseende ett utökat barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd Bakgrund: När en utredning om ekonomiskt bistånd berör barn ska socialtjänsten ta hänsyn till barnets situation. Socialtjänsten ska alltid beakta barnets bästa och dokumentera på vilket sätt det har skett. När det finns barn som kan påverkas av beslut är det viktigt att handläggare undersöker barnens situation. Hur stor vikt som ska läggas vid ett barns situation bedöms från fall till fall. Ansvar: Socialnämnden Status: Påbörjas 2016 Uppföljning: Genomgång av bedömningar. Har ett barnperspektiv använts? Har barnets behov bedömts inför ett beslut? Utreda möjligheten till att erbjuda fler kommunanställda heltid genom beprövade modeller Bakgrund: En viktig faktor för att barn inte ska hamna i ekonomisk utsatthet är att föräldrarna har en stabil förankring på arbetsmarknaden. Trots att den vanligaste orsaken till bristande inkomster är arbetslöshet räcker ibland inte inkomst från arbete till, exempelvis vid deltidsarbete. Att bidra till trygga ekonomiska uppväxtvillkor är ett gemensamt ansvar för både stat och kommun. Utredningen ska utgå från varje verksamhets behov. Ansvar: Samtliga nämnder Status: Påbörjad Uppföljning: Karlskoga kommun Årsredovisning. Andel medarbetare som arbetar heltid. Andel medarbetare som erbjuds heltidsanställning inom nämndens verksamheter. Inventering av praktikplatser inom kommunens verksamheter Bakgrund: Att möjliggöra för individer att praktisera inom kommunens verksamheter ökar möjligheten till arbete och därmed inkomst samt kontaktnät. Inventering av praktikplatser pågår i kommunen. Karlskogas arbetsmarknadsenhet samordnar detta arbete. Samverkan sker även med Arbetsförmedlingen. Ansvar: Samtliga nämnder Uppföljning: Granskning av resultat i inventering. 7
Skola Erbjudande av barnomsorg på obekväm arbetstid Bakgrund: Att vistas på förskola har betydelse för barns lärande inom flera områden och utgör en betydelsefull skyddsfaktor för barn från mindre socioekonomiskt gynnade familjer. Enligt Skollagen behöver kommunernas förskolor inte erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Att få ihop vardagen som ensamstående förälder med låg inkomst kan vara arbetsamt såväl ekonomiskt som logistiskt. Inom exempelvis vårdsektorn är obekväma arbetstider standard. Att som kommun erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid har en stor betydelse för en likvärdig tillgång till barnomsorg oavsett föräldrars arbetstider. Ansvar: Barn- och utbildningsnämnden Uppföljning: Barn- och utbildningsnämndens mål och budget. Antal inskrivna barn i omsorg på obekväma tider (18.00 06.00). Utredning avseende kompensatorisk frukost i skolan Bakgrund: Ett sätt att stödja barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer är att servera frukost på skolor. Barn kan gå till skolan hungriga på grund av att det inte finns frukost hemma vilket innebär en dålig start på dagen. Barn som regelbundet äter frukost presterar bättre i skolan. Frukosten påverkar vårt medvetande, vi minns bättre och koncentrerar oss lättare. Ansvar: Kommunstyrelsen, pågående utredning avseende kostnader och effekter. Status: Påbörjad Uppföljning: Återrapportering till kommunstyrelsen i december 2015 Digitala lärverktyg i skolan Bakgrund: God digital kompetens är en grundförutsättning för att kunna verka i samhället idag och i framtiden. I Karlskoga får alla elever från förskoleklass till årskurs 6 låna digitala lärverktyg med mål att stödja alla elever att nå goda studieresultat. Ansvar: Barn- och utbildningsnämnden Uppföljning: Uppföljning av arbetet kommer att ske för att säkerhetsställa möjligheten till fortsättning. 8
Utökad kompetent vuxennärvaro inom grundskolan Bakgrund: Sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och betyg är starkt och barn som växer upp i ekonomisk utsatthet lämnar grundskolan med lägre betyg än andra barn. För barn i skolåldern kan ekonomisk utsatthet få negativa konsekvenser i form av att barnen ofta uttrycker oro, har magont inför skolan och är missnöjda med sina skolprestationer. Fler närvarande vuxna i skolan kan bidra till en tryggare skola vilket i sin tur ökar möjligheterna till att elever kommer till skolan. Detta ger förutsättningar för elever att nå måluppfyllse i skolan och goda förutsättningar i framtiden. Ansvar: Barn- och utbildningsnämnden Status: Ej påbörjad Uppföljning: Personaltäthet Likvärdig tillsyn av förskolor och skolor Bakgrund: I miljöbalken är barn prioriterade i tillsyn och risk för ohälsa är det som avgör tillsynsbehov. Tillsyn på skolor, förskolor och boendemiljöer sker generellt eller där risk för ohälsa är störst. Det vill säga de lokaler som har sämst förutsättningar, är dåligt underhållna eller där verksamheten har dålig kunskap om förebyggande av ohälsa. Genom likvärdig tillsyn minskas risk för att till exempel skolor särbehandlas. Ansvar: Myndighetsnämnden för Karlskoga och Storfors kommuner. Uppföljning: Återrapportering av dessa ärenden sker löpande till den gemensamma myndighetsnämnden. Öppna förskole- och skolgårdar för allmänheten Bakgrund: Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har alla barn rätt till lek i en stimulerande, trygg och lämplig miljö. Tillgång och närhet till parker, lekparker och grönområden av god kvalitet är viktiga faktorer för lust och möjlighet till ett fysiskt aktivt liv i sin närmiljö. Karlskoga kommun har beslutat att bland annat förskolor och skolor anses som offentliga vilket innebär att förskolans och skolans skolgårdar tillsammans med lekplatser kan brukas av allmänheten efter skoltid. Ansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Uppföljning: Årligen genom inventering/besiktning tillsammans med förvaltare och övrig personal. 9
Kultur och fritid Att skapa fler förutsättningar för barn och unga att utföra lek, aktivitet och spontanidrott Bakgrund: Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har alla barn rätt till lek i en stimulerande, trygg och lämplig miljö. God tillgång till anläggningar för rekreation, lekplatser, parker och andra grönytor ökar fysisk aktivitet hos både yngre och äldre barn. Ansvar: Samhällsbyggnadsnämnden i samverkan med kultur- och föreningsnämnden. Uppföljning: Samhällsbyggnadsnämndens mål och budget. Antal åtgärder per år som rapporteras och där ingen minskning får ske. Antal ej bokningsbara aktivitetsplatser (is, snöbacke, basketplan, boulebanor, skatepark, öppna ytor) inom tätorten riktade mot barn och ungdomar. Jämlik kulturskola Bakgrund: Konst och kultur berikar barn och ungas liv. Strukturerad fritidssysselsättning tränar barn och unga i kamratrelationer och socialt samspel. Kulturskolan i Karlskoga har på uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskott utrett åtgärder för hur deltagandet i kulturskolans verksamhet skulle kunna utvecklas till att bli mer jämlikt. Fortsatt utveckling av en jämlik kulturskola pågår. Ansvar: Kultur- och föreningsnämnden Uppföljning: Kultur- och föreningsnämndens mål och budget. El Sistema Bakgrund: Ansvar: El Sistema är en musikundervisningsmetod för barn från olika kulturer med visionen att utveckla och skapa en positiv social förändring i barns liv. Undervisningen består av sång och rytmik i grupp i förskoleklasser. El Sistema främjar barns och ungas rätt och möjlighet att komma i kontakt med konst och musik från tidiga år, oavsett socioekonomisk förutsättning. El Sistema bidrar också till social integration genom att barnets familj regelbundet är inbjuden till att delta vid familjeträffar. Kultur- och föreningsnämnden i samverkan med barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden samt socialnämnden. Uppföljning: Uppföljning sker genom enkät till klasslärare samt deltagande barn och föräldrar. 10
Idrottsfritids Bakgrund: Barn i ekonomiskt utsatta hushåll deltar mer sällan i organiserade fritidsaktiviter och fritiden påverkas av familjens ekonomiska hinder. Fysisk aktivitet är en viktig skyddsfaktor för psykisk och fysisk ohälsa hos unga. Förmågan att fungera socialt med jämnåriga i gruppaktiviteter är en värdefull insats mot att minska känsla av utanförskap. Att som kommun erbjuda barn att kostnadsfritt prova på olika idrotter främjar möjligheterna för ekonomiskt utsatta barn samt motverkar utanförskap. Kultur-och föreningsnämnden Ansvar: Uppföljning: Kultur- och föreningsnämndens mål och budget. Antal deltagare i idrottsfritids Lovverksamhet Bakgrund: Många barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet har svårt att låta barnen delta i fritidsaktiviteter på grund av avgifter och kostnader för utrustning. Det påverkar också loven då utflykter, semesterresor, läger med mera oftast kostar. Att som kommun erbjuda kostnadsfria aktiviteter på lov och skapa förutsättningar för att delta, tillgodoser barns rätt till en meningsfull fritid på lika villkor. Ansvar: Kultur-och föreningsnämnden Uppföljning: Kultur- och föreningsnämndens mål och budget. Deltagande i lovverksamhet. 11
Hem och familj Ansökan om bistånd Bakgrund: Alla invånare i kommunen har möjlighet att ansöka om bistånd (stöd) och gäller så väl ekonomiskt bistånd som bistånd i form av stöd till barn och familj. Ansvar: Socialnämnden Uppföljning: Socialnämndens mål och budget. Andel hushåll med barn (0-18 år) som långvarigt uppbär ekonomiskt bistånd. Säkra gång- och cykelvägar till skola och fritid som gynnar ekonomiskt utsatta familjer Bakgrund: Karlskoga kommun arbetar med flera trafiksäkerhetshöjande åtgärder där bland annat säkra skolvägar ingår. Ett sätt för kommunen att främja för ekonomiskt utsatta familjer och deras barn är att bygga säkra gångoch cykelvägar till skola och fritid. Ansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Uppföljning: Samhällsbyggnadsnämndens mål och budget. Antal kilometer separerad gcm-väg. Utvecklingsarbete avseende metoder och forum för delaktighet och inflytande bland barn och unga Bakgrund: Enligt FN:s barnkonvention har alla barn har rätt att komma till tals och få sina åsikter beaktade i alla frågor som berör dem. För att nå det nationella folkhälsomålet kring delaktighet och inflytande ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer. Prioriterat är också barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Ansvar: Folkhälsonämnden i samverkan med barn-och utbildningsnämnden, gymnasienämnden, kultur-och föreningsnämnden samt kommunstyrelsen. Uppföljning: Folkhälsonämndens mål och budget. Andel unga medborgare i Karlskoga/Degerfors som är nöjda med hur kommunerna arbetar med ung medborgardialog. Barn och unga som anhörig i familjer med våld, missbruk och psykisk ohälsa Bakgrund: Missbruk, våld i nära relationer och psykisk ohälsa har starkt samband med ekonomisk utsatthet bland barn. Barn som anhöriga i familjer med denna typ av problematik riskerar att fara illa. Arbetet för att ge stöd till dessa barn pågår mellan flera av kommunens förvaltningar. Ansvar: Samverkan mellan folkhälsonämnden, socialnämnden samt barn-och utbildningsnämnden. Uppföljning: Folkhälsonämndens mål och budget. Andel barn/unga som uppger att de mår bättre, inom ramen för Rymden. 12
4. Uppföljning och revidering Handlingsplanen gäller för åren 2016-2017. Att följa upp åtgärderna i handlingsplanen med dess indikatorer sker på årsbasis och främst i nämndernas mål och budget. Handlingsplanen utvärderas år 2017. Detta ska ligga till grund för en revidering som ska vara klar för beslut 2018. Att utvärdera, analysera och revidera handlingsplanen genomförs enligt kommunens folkhälsopolitiska plan, målområde två. Detta ligger inom ramen för folkhälsonämndens ansvar. 13
5. Referenser Douglas, Mary (2013). På marginalen. Rädda barnen. Fernqvist, Stina (2011). En erfarenhet rikare? En kvalitativ studie av barns strategier och barnfattigdomens villkor i välfärdsstaten. Uppsala: Acta Universitatis Upsalensis. Karlskoga Kommun (2010). Alfred Nobels Karlskoga - Vision 2020. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-03-02. www.karlskoga.se Karlskoga Kommun (2012). Kommunfullmäktiges protokoll 201. KS 2012.0139 www.karlskoga.se Karlskoga Kommun (2013). Kommunfullmäktiges protokoll 185. KS 2012.0011 www.karlskoga.se Karlskoga Kommun (2015). Mål och budget 2016-2018. KS 2014.0337. www.karlskoga.se Karlskoga Kommun (2015). Kommunstyrelsens protokoll 26. KS 2014.0138. www.karlskoga.se Karlskoga och Degerfors kommuner (2012). Barn- och ungdomspolitisk policy 2012-2015. Karlskoga och Degerfors kommuner, Örebro läns landsting (2011). Avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Karlskoga och Degerfors kommuner och Örebro läns landsting 2012-2015. Näsman, Elisabeth (2012). Barnfattigdom om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv. Stockholm: Gothia Förlag AB. Regeringskansliet, Socialdepartementet (2014). Konventionen om barnets rättigheter. Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Stockholm: Regeringskansliet. Sveriges kommuner och Landsting (2013). Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa. Stockholm. 14
Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-02 FHN 2014.0050 Handläggare Julia Åhlgren Folkhälsonämnden Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga Sammanfattning I november 2012 beslutade kommunfullmäktige i Karlskoga att bifalla en motion om att införa en kommunal handlingsplan mot barnfattigdom. Vidare beslutade kommunstyrelsen i januari 2015 att uppdra folkhälsonämnden, att i samråd med övriga nämnder upprätta förslag till handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Förslag till handlingsplan har upprättats vilket föreslår åtgärder som motverkar ekonomisk utsatthet bland barn i Karlskoga. Åtgärderna innefattar både åtgärder som direkt kan påverka ekonomisk utsatthet bland barn samt kompensatoriska åtgärder som förebygger och mildrar effekter av att vara ekonomisk utsatt. Handlingsplanen är framtagen av folkhälsoförvaltningen tillsammans med övriga förvaltningar i kommunen. Folkhälsonämnden föreslås godkänna handlingsplanen mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga, samt föreslå kommunstyrelsen att godkänna handlingsplanen för vidare beslut i kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 2 november 2015. Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Överväganden I framtagandet av åtgärder i handlingsplan för ekonomisk utsatthet bland barn är det viktigt att skilja på åtgärder för en minskad ekonomisk utsatthet bland barn och åtgärder för att minska effekterna av att vara ekonomisk utsatt. Överväganden har gjorts utifrån kommunens rådighet vad gäller att minska och kompensera för ekonomisk utsatta barn. Åtgärder som framförallt kan påverka utvecklingen av ekonomisk utsatthet bland barn finns på nationell nivå och berör strukturella förändringar såsom socialförsäkringssystem, arbetsmarknad och bostad. På lokal nivå finns dock också krav och möjligheter till att minska samt kompensera för ekonomisk utsatta barn och deras familjer. Inom ramen för ekonomisk utsatthet bland barn finns fler utvecklingsbehov och pågående åtgärder bland externa aktörer. Dessa har inte prioriterats i handlingsplanen utifrån överväganden kring vad kommunen har rådighet över. Att kommunen ska verka för samverkan
Tjänsteskrivelse 2 (2) 2015-11-02 FHN 2014.0050 och samarbete med externa aktörer i arbetet mot ekonomisk utsatthet bland barn är en förutsättning för ett framgångsrikt arbete. I utformandet av handlingsplanen har även överväganden gjorts med att lyfta befintliga pågående projekt samt nya åtgärder i arbetet mot ekonomisk utsatthet bland barn. Flertalet åtgärder i planen är därför redan pågående åtgärder med syfte stärka det befintliga arbetet. Konsekvensbeskrivning Sociala/kulturella konsekvenser Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard, social trygghet och utveckling. Samtliga åtgärder i handlingsplanen utgör en positiv påverkan för ekonomiskt utsatta barn och deras familjer ur ett socialt och kulturellt perspektiv, flertalet åtgärder främjar också integration och likvärdig tillgänglighet. Att barn lever i en ekonomisk utsatthet innebär en ojämlikhet i barns ekonomiska villkor. Handlingsplanen är ett sätt att möjliggöra för en ökad jämlikhet i hälsa. Ekologiska konsekvenser Beslutsförslaget bedöms inte ha någon påverkan ur ett ekologiskt perspektiv. Ekonomiska konsekvenser Ekonomiskt utsatta barn utvecklas sämre och har en förhöjd risk för psykisk och fysisk ohälsa. Flertalet åtgärder i handlingsplanen innebär en ekonomisk investering i ungdomars fysiska och psykiska hälsa. Människors deltagande i arbetslivet främjar hälsan, är en förutsättning för egen försörjning och viktig för känslan av delaktighet i samhället. Utifrån målet med kommunen som en attraktiv arbetsgivare innebär ökad förutsättning till försörjning en positiv påverkan ekonomiskt. Kostnader för vissa åtgärder i handlingsplanen ryms till viss del inom befintlig drift. Vissa innefattar att bestående driftkostnader ändras. Tidigt främjandeoch förebyggande arbete innebär dock en kostnadsinvenstering på sikt för kommunen. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden beslutar att: 1. Godkänna Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga 2. Föreslå kommunstyrelsen att godkänna Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga för vidare beslut i kommunfullmäktige Ulrika Lundgren Förvaltningschef Julia Åhlgren Folkhälsoutvecklare Expedieras till Samtliga nämnder och styrelser Kommunfullmäktige
Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Folkhälsonämnden 2015-12-09 FHN 163 FHN 2014.0050 Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga Sammanfattning I november 2012 beslutade kommunfullmäktige i Karlskoga att bifalla en motion om att införa en kommunal handlingsplan mot barnfattigdom. Vidare beslutade kommunstyrelsen i januari 2015 att uppdra folkhälsonämnden, att i samråd med övriga nämnder upprätta förslag till handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Förslag till handlingsplan har upprättats vilket föreslår åtgärder som motverkar ekonomisk utsatthet bland barn i Karlskoga. Åtgärderna innefattar både åtgärder som direkt kan påverka ekonomisk utsatthet bland barn samt kompensatoriska åtgärder som förebygger och mildrar effekter av att vara ekonomisk utsatt. Handlingsplanen är framtagen av folkhälsoförvaltningen tillsammans med övriga förvaltningar i kommunen. Folkhälsonämnden föreslås godkänna handlingsplanen mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga, samt föreslå kommunstyrelsen att godkänna handlingsplanen för vidare beslut i kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 2 november 2015. Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Förvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden beslutar att: 1. Godkänna Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga 2. Föreslå kommunstyrelsen att godkänna Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga för vidare beslut i kommunfullmäktige Folkhälsonämndens beslut Folkhälsonämnden beslutade att: 1. Godkänna Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga 2. Föreslå kommunstyrelsen att godkänna Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga för vidare beslut i kommunfullmäktige Expedieras till Samtliga nämnder och styrelser Kommunfullmäktige Justerande Utdragsbestyrkande