Ledarskap ur olika perspektiv Innehåll Ledarskap definition Varför har vi ledare? Måste vi ha ledare? Inom vilka områden finns det ledare? Då och nu Chefen och kommunikationen Sambandet mellan kommunikation och ledarskap Positivt ledarskap Negativt ledarskap Formellt och informellt ledarskap Ledarskap ett brännande ämne En-minuts chefen Sammanfattning och egna funderingar Källförteckning 1
En ledare är bäst när folket knappast vet att han existerar. Inte så bra när folket lyder och hyllar honom. Sämre när folket avskyr honom. Men en god ledare, som föga säger när hans arbete är utfört och hans målsättningar är uppnådda, kommer folket att säga: vi gjorde det själva! Av Lao-tis ca 500 f.kr. 2
Ledarskap definition När man talar om ledarskap, måste man göra en uppdelning av ordet. Det är en sammansatt form av substantiven leda och skap. Leda, används här i betydelsen anföra, för någon mot ett mål. Skap, kommer av verbet skapa, tillverka. Sammantaget bör det ge ett substantiv med betydelsen målskapare, eller en produkt skapad att anföra. Formen för själva ledarskapet kan variera, men det återkommer vi till. Varför har vi ledare? Varför skapar vi då ledare? Varför har vi ledare? Svaret är ganska enkelt: Det är lättare att lägga besluten hos en person än hos flera. Det enklaste exemplet är när man frågor om vad familjen vill ha till middag. Då får man lika många förslag som det finns medlemmar. Låter man då en bestämma per vecka så har man lagt ansvaret på denna och kan eventuellt klaga efteråt, men kom ihåg, en har varit middagsledare och fattat beslutet. Detta var ett ganska simpelt exempel, men grundtanken finns där. Vi har ledare för att effektivisera hela tillvaron. Förr i tiden, under den glada vikingatiden (800 1000), hade man i de små samhällena och byarna omröstning om det mesta. Då samlades alla fria män för att avgöra viktiga frågor. Man kunde fritt framföra sina åsikter inför tinget. Hettade det till och det krävdes snabba beslut, ex. i krigstid, bestämde hövdingen. Likadant var det i Antikens Aten och Rom. Man diskuterade sig fram i olika folkförsamlingar, men under svåra situationer utsågs en tyrann eller diktator. Här har vi alltså vad som ansetts som viktigt. Vi behöver ledare som kan besluta åt oss i vissa lägen. I det normala fallet, till vardags, kan vi diskutera oss fram till beslut och lösningar. Måste vi ha ledare? Enligt ovan ja! Även om man svarar nej på fråga, så är svaret egentligen ja! Hur då? Jo, det utkristalliserar sig alltid en ledare vid diskussioner och samtal; en opinionsbildare, som folk lyssnar på. Det behöver inte vara en dominerande typ i bemärkelsen högröstad, utan en lågmäld person, kunnig och vältalig. Det märker man i alla sammanhang att vissa har förmåga att få andra att lyssna. Svaret på frågan är alltså varken ja eller nej. Hur vi än handlar får vi, vare sig vi vill det eller ej, någon sorts ledare, som kommer att dominera debatten. 3
Inom vilka områden finns det ledare? Frågan är nog redan besvarad i och med att vi sa att det växer upp ledare i alla sammanhang. Det kan vara hela vägen från sandlådan till ålderdomshemmet. Vi har elaka Erik eller tuffa Malin, som bestämmer lekarna och vi finner sura Ture och skvallriga Anna som ingen vågar stöta sig med på hemmet. Ledare skapas och ledare eftersöks. Vissa människor är födda till att bli ledare och andra inte. Just dessa människor, som har ledaregenskaper redan från början, är oerhört viktiga. Varför då? Jo, det finns olika typer av ledare, nämligen positiva och negativa. Detta kommer jag att behandla lite mer utförligt längre ner. Vad innebär då detta? Jo, det är utifrån våra värderingar bra respektive dåliga ledare. Om vi börjar i kamratgruppen är den positiva ledaren den som får gruppen att röra sig i den riktning som är önskvärd utifrån våra värderingar, dvs. inget som bryter lagen och irriterar människor. Den negativa ledaren är en som ex. får klassen med sig i mobbingsituationer etc. Är ledaregenskaperna och användandet därav likadant idag som för ex. 30 år sedan? Svaret är varken ja eller nej. Det beror på var i världen man befinner sig. Om vi tar ett företag som exempel, så förväntar sig ex. amerikanen en hårdhänt ledare medan man i Sverige har skapat en ny typ av ledare som mer lyssnar till de anställda. Just det sista är ju aktuellt i dagarna när Ericsson har en intern kamp mellan hökar och duvor vad gäller omstruktureringar inom koncernen. Den i utlandet skolade ledningen (England), vill kasta ut folk, medan koncernchefen vill gå den mjukare svenska vägen. Slutsats är att den gamla hårda typen av chefskap har förändrats i Sverige, men finns kvar i de stora länderna. Dock, måste man inflika, detta kan vara en parentes i utveckling mot en större internationalisering av företagen, vilket pekar mot en hårdare linje som tillämpas av världen i övrigt. Dessutom kommer nog många svenska multinationella företag att få utländska chefer. Som vi sett ovan hittar vi ledare i olika situationer och skeden av livet: på dagis fritids den som hittar på de flesta lekarna och får flera med sig, i skolan ledare för klassen som kan ex. driva lärare till vansinne, i gänget han/hon som bestämmer vad man gör eller inte gör, i vuxengruppen på arbetet den som man bör hålla sig till för att inte bli utanför, inom idrotten den som påverkar laguttagningar och har lagledningens öra, inom det militära den som man kan lita på i farliga lägen och fattar de riktiga besluten, och inte minst inom politiken den som genom sitt mandat kan få ett helt folk att gå i en speciell riktning. 4
Då och nu Från början valdes chefen för att styra, organisera, planera, ge rätt order etc. Nu krävs riktningsgivande chefer. De ska förstå den mänskliga naturen, kunna kommunicera med sina anställda på ett avslappnat sätt. Detta för att nå fram till dem. Eftersom människorna förändras måste också cheferna göra det. De måste försöka upphäva de starka gränserna mellan chefer och anställda, för att få en bättre atmosfär. Många chefer är mycket sårbara för kritik, sådan kritik som för några år sedan bara skulle ha framstått som affärsmässiga tips. Trots att tjusningen, rikedomen och makten finns, har riskerna med att sitta i maktens korridorer mångfaldigats sedan slutet av 80-talet. Chefens risk för att bli utmanad av organiserade grupper likt aktieägare, styrelser, anställda m.fl. Dessa utmaningar är inte bara möjliga, utan också sannolika. Missnöjda intressegrupper nöjer sig inte längre med att kritisera det de inte gillar, nu avsätter de en chef de inte är nöjd med, t.ex. att han inte har representerat gruppens intresse, eller organisationens bästa effektivt nog. Utan om han ser mest till vad som är bäst för honom själv. En riktigt bra chef ska vara en allt-i-allo 1 -chef. Hur definierar man det? Under de senaste 25 30 åren har verkställande direktörers arbete blivit både mer omfattande och mer komplicerat. Dagens chefer ska ha en blandning av att vara hård, för att få saker gjorda. Han ska också vara tillgänglig för de anställda samt för andra chefer. Han ska vara tillmötesgående, känslig och inspirerande. Människor som mår bra presterar bra resultat 2. Dagens chef ska ha erfarenhet och kunskaper inom många tekniska områden. Dessutom måste han kunna hantera andra roller; likt advokat etc. Att finns en person som har den rätta blandningen av kunnande, skicklighet samt känslighet, är så gott som omöjligt. De bästa cheferna har kanske en eller två av dessa sidor, aldrig alla. Det är troligtvis därför en person inte sitter på chefsposten mer än ett par år. Passa på medan du kan! 3, detta brukar t.ex. fotbollsspelare uttrycka, eftersom deras karriär inte varar mer än i genomsnitt fem år. Detta kan man 1 2 Top Dog s. 42. En-minutschefen s. 23. 3 Top Dog s. 43. 5
väl säga om chefspositionerna också. En chef bör nog inte heller sitta som chef så länge. Det behövs nya friska krafter inom alla områden. Nya förslag och intryck från en som arbetat under chefen. Denna person har större insikt i vad personalen är missnöjd med, och kan ta mer hänsyn till det när han sedan hamnar på tronen. Dessvärre är det nog så att efter en tid har han glömt de negativa delarna med att vara arbetare och tänker mer på sitt eget bästa. Det är därför jag tror att det kan vara bra att byta ut en chef oftare. Den nya tidens chefer ska vara mer lyhörda, samarbetsinriktade, synliga, inspirerande och kommunicerande 4. De ska få bort den auktoritära, isolerade, hemlighetsfulla och formella delen, i varje fall försöka minska den gradvis för att till slut komma till den punkt där det ligger på en bra nivå. Förr var bokslutet det enda målet. Nu är de mer angelägna om affärsmässiga framgångar. Nu är det istället människorna som åstadkommer resultat, exempelvis genom strategispelet Tango, där man simulerar sambandet mellan affärer och mänsklig kompetens. Se broschyren Tango från CELEMI, The power of learning. Nutidens paradigm (böjningsmönster, språkterm): Sätter människor kunder och personal i universums centrum och ersätter industrialismens stela hierarkier med nätverk där tonvikten ligger på sambandet 5. Man kan också säga att nutidens paradigm är flexibilitet. Chefen och kommunikationen Chefen har ansvar för att alla på arbetsplatsen mår bra. Han ansvarar för deras relationer till varandra. Finns förtroende mellan chefer och anställda kommer resultatet att bli bättre och arbetsmiljön trivsammare. Detta får nog chefen tillbaka genom färre klagomål och mer beröm. Jag tror att chefen själv tjänar på det mest. Om ledningen slår dövörat till för de anställdas bekymmer etc., kommer irritation att sprida sig. Det är viktigt med en tät och uppriktig kommunikation. Detta skulle minska förtroendeklyftan. Irritation uppstår också om de anställda inte lyssnar på ledningen, detta är också en bidragande effekt till den s.k. förtroendeklyftan. 4 Ibid s. 43. 5 Ibid s. 44. 6
Chefens kommunikationsverksamhet påverkar organisationens bokslut 6. Personliga kontakter med de anställda är viktigt, men många chefer är rädda att förlora sin auktoritet och kontroll pga. detta. De anser att de har arbetat hårt och förtjänat detta, men kommer man inte längre här i världen om man är hård, trevlig och rättvis än om man bara tänker på sig själv och bara viftar undan alla förslag och andra närmare kontakter med sina anställda? Sambandet mellan kommunikation och ledarskap Kommunikation är ledarskapets kärna 7. Man kan också se det som att ett företag har många chefer men för få ledare 8. Detta tycker jag stämmer bra med mina egna åsikter om hur en chef på ett företag är. Ledare är nog inte något som man föds till, det är, tror jag, något man lär med tidenoch beroende på hur andra uppfattar ledarens personliga egenskaper, syn på framtidens sätt att bemöta andra. Enligt bokens 9 teorier vet flertalet professionella chefer inte vad ledarskap är eller hur det ska användas. De har inte utbildats för att leda människor, utan för att hantera tekniska system. En VD uppfattar sig själv som företagets högsta chef; planeraren, organisatören, kontrollanten, problemlösaren. VDn uppfattar sig inte som en ledare, de vet oftast inte hur de ska agera som en ledare heller, detta är ju förståeligt nu när jag har läst en del böcker om ledarskap. Innan såg jag inte riktigt på ledarskap på detta sätt. För många människor är kommunikation samma sak som information. De anser att kommunikation är när ledningen skickar information till personalen. De lägger inte lika stor vikt vid personalens information till ledningen. Denna uppfattning gör att ledningen inte kommer att se till personalens önskan om mer meningsfulla relationer med cheferna. Se broschyren Myers-Briggs Type indicator, från Psykologiförlaget. 6 Ibid s. 46. 7 Ibid s. 117. 8 Ibid s. 118. 9 Top Dog. 7
Positivt ledarskap En bra ledare har förmåga att upptäcka förmåga 10 En ledares uppgift är att skapa en sådan miljö där det finns plats att misslyckas. Där kan man se det positiva i negativa situationer. Beröm bygger upp. Ledaren själv ska kunna stiga åt sidan, alltså inte alltid själv stå i centrum. Kunna lyssna på andras åsikter och utifrån dessa och sina egna synpunkter ta det bästa beslutet. En av de viktigaste delarna är nog hur man bemöter sina medmänniskor. Bemöt dina medmänniskor så som du själv vill bli bemött. Han ska inte bara kunna se fel och brister hon sin personal, utan också kunna se förmågor och sedan lyfta fram dem som uppmuntran. Ett mycket bra exempel på positivt ledarskap var boken En-minutschefen, som jag läste i samband med detta arbete. Se nedan. Chefens enda uppgift är att skapa goda förutsättningar mellan arbetstagare och arbetsgivare. En mogen person kan hantera sin makt utan att utöva makt för maktens egen skull. 11 Negativt ledarskap Negativt ledarskap kan också definieras på många olika sätt. Den negativa ledaren är väl tvärt emot den positiva ledaren. Han fördömer misslyckanden, lägger skulden på någon annan, har ingen som helst lust att vara trevlig och söka en intimare kontakt med de anställda. Den ultimata negative ledaren var Hitler, som fick en hel nation att framstå som brottslingar. Problemet är alltså att den person som besitter ledaregenskaper använder dem på fel sätt. Det finns inget farligare än begåvade brottslingar. Formellt och informellt ledarskap Det finns både formellt och informellt ledarskap. Den formelle ledaren utses oftast av en styrelse medan den informelle ledaren uppstår av sig 10 Bjud på dig själv s. 51. 11 Ibid s. 44. 8
själv. Han är alltså inte tillsatt. Han har inte heller någon större beslutande makt. Det finns både positiva och negativa sidor med informellt ledarskap. Den negativa sidan är om den informella ledaren får för stor makt och försöker motverka den formella ledaren etc. Positivt är om den informella ledaren är hjälpsam och engagerar sig för att få en trevlig stämning etc. Det bästa sättet för en formell ledare att överleva är att samarbeta med den informelle ledaren, så att det går bra för dem båda. Ledarskap ett brännande ämne Under senare tid har man satt ledarskapet i fokus. Utveckling av industrin och övriga företag kräver mer av ledare än tidigare. I samband med den utvecklingen har nya yrken utvecklats; vi har fått konsulter som specialiserat sig på chefsutbildning. Otaliga människor förtjänar sitt levebröd på att utbilda andra i konsten att leda. Speciellt har man försökt koppla ihop olika områden vad gäller ledarskap. Efter varje kurs gör de utvärderingar. Idrottsledare åker runt och undervisar människor på höga positioner om konsten att få folk att dra åt samma håll. Kurser, både inom och utom landet, arrangeras för att lära ledare leda. Detta ger i sin tur utkomst för diverse företag att ordna resor och inkvartering för många människor. Alltså kan man säga att förändringen av ledarskapet skapar inte bara nya ledare utan även nya arbeten för människor som hänger på trenden. I intervjun nämner Christina också att det är den situationsanpassade ledarskapen som är viktigast just nu och kommer nog vara så ett tag fram över. Det är den egna personlighetsutvecklingen som är viktig. Du måste känna dig själv för att kunna lära känna andra. Christina säger att nyckelordet till bra ledarskap är att kunna leda i förändring. man lär av erfarenheter. I dagens ledarprogram används starkt processorienterade utvecklingsinstrument snarare än traditionella kurser. Se postens broschyrer Time out, från augusti 1996. 9
En-minutschefen Av Kennet Blanchard och Spencer Johnson. Jag tänkte här bara beskriva kortfattat vad boken handlar om. Det är en ung man som är ute och letar efter en effektiv chef. Plötsligt kliver han in på ett kontor och får möta enminutschefen. Han är mycket förbryllad efter detta möte, men kommer sedan till klarhet när han senare intervjuar några anställda. En-minutschefens mål är; en-minutsmål, en-minutsberöm och en-minutskritik. Boken går ut på att försöka förklara dessa begrepp för den unge mannen. Jag nämnde förut att jag tycker att det var en positiv bok. Chefen i boken förklarar allt i korthet och ställer, vid problem, de anställda sådana frågor att de själva löser dem. Han uppmuntrar sina anställda och kritiserar dem på ett bra sätt. Han ger aldrig konkreta svar utan ger dem bara förslag. Den var absolut läsvärd. Sammanfattning och egna funderingar Jag har ovan koncentrerat mig på att beskriva företagschefer. Att det kan vara stor skillnad mellan positiv och negativ ledare, samt mellan ledare och chefer. Trots att jag nu läst en hel del om detta ämne finns det fortfarande många frågor som är obesvarade t.ex.: Hur kommer en ledare/chef att agera i framtiden? Finns den perfekte ledaren? Kommer gränserna mellan chef och anställd att bli större eller mindre? Jag har i vad jag beskrivit ovan bakat in mina åsikter i texten för att just denna punkt inte skulle behöva bli så lång. Men här tänkte jag bara klarlägga ytterligare funderingar inom området, på ett mer fritt sätt. Alltså inte bara inom företaget, utan på ett för mig mer bekant område; nämligen sporten! Innan jag började läsa om detta ämne hade jag en annan syn på ledare än vad jag har nu. Den ledaren som jag är mest bekant med är nog mina basketledare och mina gamla fotbollsledare. Eftersom jag spelade på olika nivåer är det lätt att se skillnad mellan en ledare på hög nivå och en som mer spelar för att ha kul. Mina basketledare/coacher (elitnivå) är nog mer målinriktade. De lyssnar till våra åsikter och försöker lösa problemen till allas bästa. De passar mycket bra in på den positiva sidan om man ser utifrån mina tidigare beskrivningar. Däremot min förra tränare var nog en blandning mellan en 10
positiv och negativ ledare. Han blev väldigt arg om vi förlorade en match vi borde vinna och drog sig inte för att försöka vinna till varje pris. Nu kan man ju fråga sig så här: Vilket kommer man längst på? Vi vann ju trots allt SM med den något mer negativa coachen. Hur kommer det att gå i år? När jag spelade fotboll blev det mest på kul mot slutet, många var helt enkelt inga fotbollsspelare. Våra ledare gjorde allt för att vi skulle få det kul, de var ej målinriktade. De ville ju att vi skulle vinna, men tog det som en träning om vi inte gjorde det. Redan här har jag beskrivit tre olika ledare. Det förklarar ju bara hur många olika ledare och sätt att leda det finns. Dessutom skulle jag kunna ta upp ännu fler; olika lärare i skolan, inom kompisgruppen etc. När jag satt och läste igenom vad jag skrivit ovan slog det mig plötsligt att jag beskriver alltid ledaren som han. Trots att chefsrollerna domineras av män, ska det ju inte vara så att man tar för givet att det är en manlig chef. Detta stör mig. Jämställdhet borde finnas likväl inom detta område som inom allt annat. Källförteckning Blanchard, K., Johnson, S. En-minutschefen, 1981. Bonniers lexikon. Jäverberg, K., Taravosh, Z. Organisation och ledarskap, Lund, 1997. Pincus, D., DeBonis, N. Top dog en annorlunda bok om ledarskap, 1994. Sandin, T. Bjud på dig själv, Umeå, 1989. Intervju med organisation och ledarskapskonsult Christina Schnell. 11