Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Relevanta dokument
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Nationell källa för ordinationsorsak

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014

Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation!

Nationell källa för ordinationsorsak Börja implementera! Birgit Eiermann, farm.dr, Inera Emma Hultén, Socialstyrelsen

Utveckling av en nationell källa för ordinationsorsak. Rapport 2018

Sil 4.2 verksamhetsmässiga detaljer

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak. Slutrapport

Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet

Slutrapport. Återrapportering enligt ehälsomyndighetens regleringsbrev 2016 Nationell källa för ordinationsorsak. Dnr: 2016/05237 Datum:

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Resultat av remiss för ordinationsorsak och angränsande

Aktuell läkemedelsinformation ett måste för ett bra samspel mellan sjukvård och apotek

SILs innehåll och tjänster - stöder dessa generisk förskrivning?

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Integrationshandledning Licensläkemedel

Integrationshandledning Licensläkemedel

Användning av Snomed CT

REKOMMENDATION FRÅN ORDINATIONSUTREDNINGENS STYRGRUPP

Bilaga. Underlag till slutrapport för uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Integrationshandledning Utsättningsorsaker

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Vision ehälsa i praktiken

Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Läkemedel i Skåne 2017 den 9 mars Nationell läkemedelslista. Maarten Sengers Kansliråd Socialdepartementet. Socialdepartementet

Release Sil 4.2 verksamhet & tekniska aspekter

Integrationshandledning Utsättningsorsaker

ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel

Workshop barn och läkemedel

eped i VGR Introduktion av eped - nationell barnläkemedelsdatabas i Västra Götalandsregion

BESTÄLLNING/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsnamn och Etapp Utförare Version Datum

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Frågor och svar om Snomed CT

Nationell läkemedelsstrategi

YTTRANDE Svensk förening för anestesi och intensivvårds yttrande om promemorian Ds 2016:44

Generisk förskrivning hur kan det möjliggöras

Integrationshandledning DHPC: Ny viktig säkerhetsinformation om läkemedel till hälso- och sjukvården

Strukturerad läkemedelsinformation

Koll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO

Den gemensamma elektroniska patientjournalen

Nationell läkemedelslista

Krav på nya anslutningar. Infektionsverktyget

Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården

Bilaga 2 - Sammanställning av behov

Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Nationella läkemedelsstrategin. Handlingsplan

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Nyheter i Pascal från 28 september

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Integrationshandledning Rekommenderade läkemedel

Yttrande över remiss om nationell läkemedelslista (Ds 2016:44)

Skånegemensamma rutiner för läkemedelsmodulen i PMO

Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande

Slutrapport Förstudie om ordinationsorsak etapp 1

Lathund. Rutin för Barnmorska. Läkemedelsordination av barnmorskor. Innehåll. Preventivmedelsbesök. Gravid kvinna som har läkemedelsbehandling

FRAMTIDA PREHOSPITAL PLATTFORM IT (FRAPP)

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Krav på nya anslutningar. Infektionsverktyget

Lathund. Läkemedelsordination av barnmorskor

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015

Vaccinationer i primärvården efter R &

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Integrationshandledning eped - rimlighetskontroll

Verksamhetshandledning Rekommenderade läkemedel

1 (6) RV S2017/00117/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Remissvar: Nationell läkemedelslista (SOU 2016:44)

Missiv externremiss Ordinationsorsak och angränsande begrepp

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna

Lathund. Egna anteckningar. Läkemedelsordination av barnmorskor. Innehåll

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande

Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård

FASS- Författningar FASS. Innehållet i FASS. Publicerades första gången FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige.

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Famciklovir Ebb 500 mg filmdragerade tabletter. famciklovir

ordination och hantering av läkemedel i hälsooch

Introduktion till nationell informationsstruktur

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Introduktion till nationell informationsstruktur

Det här händer hos E-hälsomyndigheten

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Termer och koder Infektionsverktyget

Remissvar Nationell läkemedelslista (Ds 2016:44)

ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan

Bipacksedel: Information till användaren. Famvir 500 mg filmdragerade tabletter. famciklovir

SOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 7. Följande ordinationstyper finns: Ordinationstyper

eped Gör det lätt att göra rätt Christiane Garnemark Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus Göteborg Terapigrupp Barn och ungdom

Transkript:

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Vitalis 2015 Torbjörn Sjölin och Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2015-04-21

Varför dokumentera ordinationsorsaker? Insatsområden i den nationella läkemedelsstrategin: Skapa en bättre och säkrare ordinationsprocess & lägg grunden för generisk förskrivning Öka samsyn och förståelse för ordinerad behandling Patienten och ordinatören behöver veta varför tidigare ordinatörer har valt att påbörja, ändra, fortsätta eller avsluta en läkemedelsbehandling. För patienten är det mycket viktigt med tydlig information om, och bättre förståelse för, varför han eller hon tar sina läkemedel. 2015-04-21 2

Socialstyrelsens uppdrag 2015 Socialstyrelsen ska: Säkerställa att det framtagna kodsystemet är innehållsmässigt förberett för distribution till användare, och att det finns processer för löpande uppdatering av innehållet. Sätta upp riktlinjer och krav för användning med särskilt beaktande av aspekterna informations- och patientsäkerhet, integritet och användarnytta. Bistå ehälsomyndigheten i framtagande av förslag (kostnadsuppskattning) till förvaltnings- och distributionsverktyg.

Kodsystemets egenskaper En databas innehållande läkemedel med kopplingar till ordinationsorsaker och behandlingsändamål Kopplingarna är härledda ur godkända indikationer En öppen struktur. Kan kompletteras med andra ordinationsorsaker, med icke-farmakologiska ordinationer, etc. Använder etablerade kodverk (t.ex. NPL-id, ATCkoder, Snomed CT-koder) som medger interoperabilitet med omgivande system (t.ex. VARA, NOD, NSL, SIL, etc.)

Användning Pascal och NOD har förberetts för att hantera kodsystemet, men även andra system (t.ex. journalsystemens läkemedelsmoduler) ska kunna använda det Kodsystemet är utformat för att stödja en process som utgår från att ordinatören först väljer ett läkemedel och därefter dokumenterar en eller flera ordinationsorsaker och ändamålstexter Socialstyrelsen rekommenderar att kodsystemet införs stegvis och efter begränsade pilottester Viktigt att det finns riktlinjer och krav för användningen av kodsystemet. 5

Hur ska det fungera? Ordinerat läkemedel: Läkemedel X tabletter 5 mg

Hur ska det fungera? Ordinerat läkemedel: Läkemedel X tabletter 5 mg Välj ordinationsorsak: Hypertoni Fritext: Välj från totallista: Ödem vid hjärtsvikt Ödem

Hur ska det fungera? Ordinerat läkemedel: Läkemedel X tabletter 5 mg Vald ordinationsorsak: Hypertoni Behandlingsändamål: Mot förhöjt blodtryck Fritext:

Första versionen kodsystemets terminologiska del Lista med termer för ordinationsorsak och behandlingsändamål Ca 1400 unika ordinationsorsaker Excel-format Ordinationsorsakerna är grupperade efter sjukdomsgrupp Distribueras på förfrågan till användare från 1 april 2015 Kompletteras med Snomed CT-koder i juni 2015 Excel och XML Distribueras på förfrågan till från juni 2015

Exempel från kodsystemet Ögoninfektioner Ögoninfektioner Infektioner i matsmältningsorganen Infektioner i matsmältningsorganen Virusorsakade ögoninfektioner Bakteriella ögoninfektioner Mask- och protozoinfektioner Bakteriella infektioner i matsmältningsorganen zoster ophthalmicus bakteriell keratit infektion orsakad av Giardia lamblia peritonit Kapitelrubrik Rubriknivå 2 Rubriknivå 3 Ordinationsorsak Behandlingsändamål Mot virusinfektion i ögat Mot hornhinneinfektion Mot tarminfektion orsakad av parasit Mot bukhinneinflammation Svampsjukdomar kromoblastomykos Mot svampinfektion Infektioner i urinoch könsorgan Hudinfektioner Vaccinationer Bakteriella infektioner i urogenitalorganen Virusinfektioner i huden urogenital klamydiainfektion mukokutan kandidainfektion vaccination mot herpes zoster Mot infektion i underlivet Mot nagelsvampinfektion Vaccination mot bältros 10

Länkar Webbplats om ordinationsorsak Slutrapport 31 december 2014 Slutrapport 1 juli 2013 11

Diskussion och frågor

Kontakt: Karin.ahlzen@socialstyrelsen.se ts@pharminfo.se