Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Kalmar län

Relevanta dokument
Regional samverkansanalys. Samverkan i Rakel inom Örebro län. Materialet är framtaget i Rakel Samverkansgrupp.

Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Jönköpings län

Talgrupper för kommunal ledning inom Kalmar län

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Programmeringsanvisningar för lokal, regional och nationell nivå

Vägledning för gemensam Rakelanvändning

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Programmeringsanvisningar för Blåljusorganisationer

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Rakel Tillsammans med SOS Alarm

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel version 2.0

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel. Talgrupp samverkan

Processbeskrivning för införande av Rakel vid ledningsplatser

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm

Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser

- kommunal räddningstjänst - räddningstjänst vid flygplats, industrioch kärnkraftanläggning

En väg till framgångsrik samverkan. Dra nytta av Kronobergs och Jönköpings erfarenheter

Bilaga till Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel. Talgrupp samverkan

Rakel. Statusrapport K-sam 7 oktober 2011

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Så gör du en ledningsoch sambandsanalys för Rakel

Handbok för regionala samverkansmöten - Stockholmsregionen

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Samverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län

Handlingsplan för Samhällsstörning

Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE

Samverkansplattform, en metod

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

Så är vi redo om krisen kommer

Processbeskrivning för införande av Rakel vid ledningsplatser

Dnr: 2014/700 rev (rev ) Nationella larmrutiner vid dammhaverier

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Dnr: Samverkan RAKEL i Örebro län

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Försvarsdepartementet

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel inom och med Blåljusorganisationerna

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Polisen, Region Väst, SA Reine Lamkiewicz,

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Arbetsinstruktion RRC-funktionen

Rakelhandboken. För dig som vill veta hur Rakelsystemet fungerar och används

Skåne. Tid: Torsdagen den 3 februari 2011, Plats: Räddningstjänsten Höör, Terminalvägen 1

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Rakelhandboken. För dig som vill veta hur Rakelsystemet fungerar och används

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Operativa rutiner mellan Region Skåne och SOS Alarm AB

Generaldirektör. Överdirektör. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap. Karlstad. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering

Regional utbildnings- och övningsstrategi

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang

Bilaga. till Överenskommelse om samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ

Samordnad kommunikation

Införande av Rakelsystemet i hälso- och sjukvården. Stöd i den operativa kommunikationsplaneringen

Agenda Energibranschens Rakelforum

Operativa kommunikationsrutiner via Rakelanvändning RAKEL Skåne version 2.0

Rutin för befäl inom RäddSam F

Överenskommelse om samverkan för krishantering i Jämtlands län

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang

Så fyller du i ett programmeringsunderlag för Rakel

KRISHANTERINGSORGANISATION

Rakel. Kort om att kommunicera i Rakel. Till dig som har fått en Rakelmobil att använda vid samhällsstörningar

Regional ledningssamverkan

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Strategi för Samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län. Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor

Rakel. Grundläggande Instruktioner och riktlinjer. För att slå på terminalen tryck en gång på av- och på-knappen, även kallad Modeknappen

Välkommen till seminariedag om Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel!

Ändringsmeddelande

Krissamverkan Gotland

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel inom och med Blåljusorganisationerna

Samuel Koelega. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering.

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap

Operativa kommunikationsrutiner via Rakelanvändning RAKEL Skåne version 1.2

Regional Samordnings funktion (RSF)

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun

Network Management Center (NMC) Mathias Forsman

Handledning till Power Point för gränsöverskridande samverkan med stöd av NØdnett och Rakel

Plan för krisstödssamordning

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

KRISLEDNINGSPLAN för Socialförvaltningen Timrå kommun

Bilaga 4, Målframtagningsarbetet under planeringen inför SAMÖ 2016 processbeskrivning, analys och reflektioner, mars 2016

Utbildningsmaterial inför införandet av RAKEL i sjukvården Skåne Etapp

PLAN FÖR HANTERING AV SAMHÄLLSSTÖRNINGAR OCH EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

Strategi för. regional samverkan vid kris i Skåne

KRISPLAN SIGTUNA KOMMUN

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Transkript:

samhällsskydd och beredskap Exempel: Kalmar län 1 (17) Christer Wiklund tel. nr 010-240 5172 christer.wiklund@msb.se Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Kalmar län Notera: Detta dokument kan användas som exempel vid genomförande av regionala samverkansanalyser. MSB-51.1

samhällsskydd och beredskap Exempel: Kalmar län 2 (17) 1 Inledning Kalmars läns arbete med Rakel i sin krishanteringsorganisation har varit en utgångspunkt i detta exempel. Dokumentet ska alltså vara ett stöd för aktörers framtagande av en samverkansanalys på regional nivå och anpassas efter det egna samverkansbehovet. 1.1 Beslut om Rakel för regional samverkan Rakel ska användas för samverkansledning mellan blåljusaktörer, länsstyrelse, kommunstaber och övriga aktörer inom krishanteringssystemet inom Kalmar län. 1.2 Syfte Syftet med den regionala samverkansanalysen är att beskriva hur organisationerna inom Kalmar län avser att använda Rakel för samverkan vid allvarliga och extraordinära händelser. Analysen ska fokusera på att identifiera samverkansparter och vilka statiska talgrupper som bör programmeras in i Rakelmobilerna avsedda för ledningsplatser och ledningsfunktioner för att säkra samverkan. 1.3 Omfattning Analysen redovisar i första hand hur samverkan via Rakel ska ske mellan ledningsfunktioner (personer eller platser) inom Kalmar län samt med externa aktörer med ansvar för verksamhet som i stor utsträckning påverkar länets krisledningsförmåga. 1.4 Avgränsningar Analysen omfattar inte samverkansbehov vid insatser för blåljusmyndigheter (RAPS) och inte de enskilda organisationernas interna samverkansbehov. Analysen behandlar inte heller de regionala aktörernas (Länsstyrelsen, landstinget, polismyndigheten eller SOS Alarm) samverkan med den nationella nivån. 1.5 Metod Denna analys utgår från nuvarande samverkansstrukturer i Kalmar län och de nationella riktlinjerna för samverkan i Rakel. Den regionala samverkansanalysen har tagits fram under olika workshops.

samhällsskydd och beredskap Exempel: Kalmar län 3 (17) Förutsättningar för regional samverkansanalys Under 2012 bedrev MSB ett projekt som i maj levererade Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel. I dessa riktlinjer definieras talgrupper för olika typer av samverkan mellan Rakelanvändare. På regional nivå handlar det om att komma överens mellan organisationerna om hur och när Rakel ska användas. Den regionala samverkansanalysen blir också styrande för vissa delar av införandet av Rakel vid enskilda organisationer inom länet. Detta gäller i första hand de enskilda organisationernas ledningsplatser. Figur 1, Framtagning av samverkansanalys på regional nivå 1.6 Larmprocessen för TiB För att säkerställa att larmprocessen alltid fungerar enligt vad som anges i Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel, finns det två sätt att kommunicera via Rakel för de myndigheter som har TiB-funktion. Dessa sätt är: Utalarmering via textmededelande (SDS) I det första skedet vid en händelse larmas TiB-funktionerna vid de ansvariga TiB-myndigheterna genom ett SDS. För att det här SDS:et ska kunna skickas behöver myndigheten ha anmält TiB funktionens Rakelmobil till SOS Alarm. SDS:et skickas som ett Call Out eller en Unit Alert och ska kvitteras av TiBfunktionen. SDS:et ska innehålla en kort beskrivning av den aktuella händelsen. Observera att SDS:et endast är en utlarmningsfunktion och ingen talgrupp. All annan samverkan ska därför ske i andra överenskomna talgrupper.

samhällsskydd och beredskap Exempel: Kalmar län 4 (17) NatTiBInfo (Nationell Tjänsteman i Beredskap Information) Talgruppen NatTiBInfo ska användas för att skicka nationell information via SDS till alla TiB- och ledningsfunktioner på alla nivåer. I detta SDS kan en hänvisning göras till en annan talgrupp, till exempel till ett så kallat mötesrum, där en fortsatt samverkan mellan berörda aktörer kan ske. Talgruppen NatTiBInfo kan även användas för samverkan och planering av lägesinformation kring en aktuell händelse. Talgruppen fungerar därför som ett komplement till rapporteringsverktyget WIS. 1.7 Talgrupper för nationell samverkan Det finns ett antal talgrupper i Rakelnätet som ger myndigheterna möjlighet att samverka sinsemellan och med andra nivåer i samhället. Talgrupper för samverkan på nationell nivå är: Talgrupp NatMöte 1-3 (Nationellt Mötesrum1-3) Talgruppen kan användas för samverkan mellan aktörerna på lokal, regional, nationell nivå samt mellan centrala myndigheter. Talgrupp MyndMöte 1-5 (MyndighetsMötesrum 1-5) Talgruppen kan användas för samverkan mellan myndigheter på nationell och regional nivå. (centrala myndigheter och länsstyrelser) 1.8 Förkortningar I detta dokument används nedanstående förkortningar. Allmänna förkortningar Rakelförkortningar RC Räddningscentral DMO Anrop mellan terminaler utan anslutning mot Rakelnätet KC Kommunikationscentral DWS PC-baserad operatörsplats KLP Kommunal ledningsplats ISSI Individnummer RCB Räddningschef i beredskap GSSI Talgruppsnummer TiB Tjänsteman i beredskap MSISDN Funktionsnummer Lst Länsstyrelsen SDS Textmeddelande i Rakel Lt Landstinget YYY Kommunförkortning KLT Kalmar länstrafik Ledningsfordon Gemensamt ledningsfordon som används inom länet (Ledningsfordon 800) FM KBV OKG Försvarsmakten Kustbevakningen Oskarshamns kärnkraftverk

samhällsskydd och beredskap Exempel: Kalmar län 5 (17) 1.9 Referenser # Beskrivning Utgivare 1. Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel, MSB342, daterad maj 2012 2. Nummerserier för länsstyrelse och kommuner exklusive kommunal räddningstjänst 2.0 MSB MSB 3. Kommunkoder i Rakel MSB 4. Anvisningar för nummersättning i Rakel för: Kommunal räddningstjänst Räddningstjänst vid flygplats, industri- och kärnkraftanläggning MSB:s nationella resurser och skolor MSB

samhällsskydd och beredskap Exempel: Kalmar län 6 (17) 2 Regional samverkan för Kalmar län I Figur 2 nedan visas vilka organisationer som den regionala samverkan omfattar. För samverkan mellan dessa organisationer finns statiska talgrupper som redovisas under kapitel 3. Rutorna på vänstra sidan är de organisationer som ingår i krissamverkan för Kalmar län, d.v.s. samtliga kommuner, länsstyrelsen, landstinget, polisen och SOS Alarm. Rutorna på högra sidan visar exempel på externa aktörer och angränsande län som kan behöva samverka vid vissa händelser ur ett regionalt ledningsperspektiv. Figur 2, Regional samverkan inom Kalmar län

samhällsskydd och beredskap Exempel: Kalmar län 7 (17) 3 Talgrupper för regional samverkan inom Kalmar län I detta avsnitt redovisas de statiska talgrupper som bedöms behövas för att tillgodose det samverkansbehov som identifierats i föregående kapitel. För varje talgrupp beskrivs vilka aktörer i länet som ingår och i förekommande fall återges talgruppens beskrivning från Nationella riktlinjer för samverkan. i Rakel. Slutligen beskrivs den överenskommelse om användningen som gjorts i detta fall, i Kalmar län. Ett viktigt påpekande är att dessa talgrupper för regional samverkan används även vid en eventuell kärnkraftsolycka för samverkan mellan aktörerna inom länet. (likhetsprincipen)

samhällsskydd och beredskap Exempel: Kalmar län 8 (17) 3.1 Talgrupp: Kalm LednTib Figur 3, Deltagare i talgrupp Kalm LednTib (deltagande organisationer i talgruppen är markerade) 3.1.1 Enligt nationella riktlinjer Talgruppen kan användas för samverkan på regional nivå mellan polis, räddningstjänst, sjukvård och länsstyrelse. Talgruppen används för situationer inom en mindre krets där sekretess krävs. 3.1.2 Enligt överenskommelse inom Kalmar län Användare Samtliga aktörer som har TiB-funktion inom länet dygnet runt är länsstyrelsen, polisen, landstinget, SOS Alarm och räddningstjänsten. Se Figur 3 för användare av talgruppen. Aktivering av talgruppen Den organisation som vill ha kontakt med TiB:ar meddelar SOS Alarm. SOS Alarm larmar ut enligt varje organisations ordinarie larmväg samt via ett SDS. Utalarmering sker med krav på kvittens och kompletteras med information via SDS. Exempellarm: Stort teleavbrott på Öland. Samverkansmöte på talgrupp Kalm LednTib kl 11.00. SOS Alarm leder mötet. Bekräfta genom att skicka ett SDS! Användning Initial samverkan vid en händelse och samverkan under en händelse mellan TiB-funktioner. Talgruppen omfattar endast TiB-funktioner hos aktörerna. Programmering Talgruppen ska vara programmerad endast i länsstyrelsernas, landstingens, polisen, SOS Alarms och räddningstjänstens TiB-Rakelmobiler (organisationsblock 2, 7, 9, 12 och 14). Varje organisation bestämmer själva antal terminaler där den ska finnas programmerad. Talgruppen ska vara skannad i Rakelnätet.

samhällsskydd och beredskap Exempel: Kalmar län 9 (17) 3.2 Talgrupp: Kalm LednLän Figur 4, Deltagare i talgrupp Kalm LednLän (deltagande organisationer i talgruppen är markerade) 3.2.1 Enligt nationella riktlinjer Talgruppen används för samverkan mellan ledningsfunktioner på regional och lokal nivå. Vilka aktörer som ingår i talgruppen kan variera mellan län. Länsstyrelsen har befogenhet att dela ut talrättigheter till samverkansaktörer. 3.2.2 Enligt överenskommelse inom Kalmar län Användare Samtliga myndighetsaktörer inom länet, kommunal ledning, räddningstjänstledning och OKG samt motsvarande aktörer i angränsande län. Se Figur 4 för användare av talgruppen. Aktivering av talgruppen Aktivering av talgruppen bestäms vid inledande möte på talgrupp Kalm LednTiB eller på telefonmöte. Där bestäms tider för samverkansmöte. Berörda organisationer kan komma överens om att passa talgruppen mellan mötena. Kallelse till samverkansmöte på talgruppen sker via ordinarie larmvägar, dvs. SOS Alarm larmar ut enligt varje organisations ordinarie larmväg samt via ett SDS. Användning Talgruppen används för planerad samverkan under en händelse, exempelvis vid samverkansmöten med lägesrapportering från respektive aktörer, information om gemensam lägesbild, information om beslut och åtgärder, etc. Programmering Berörda organisationer programmerar talgruppen i sina terminaler. Talgruppen ska programmeras i Rakelmobiler i Ledningscentraler, i stabsrum samt i TiB-apparater. Talgruppen bör programmeras i Rakelmobiler tillhörande personal i krisledningsorganisation som samverkar med andra myndigheter. Talgruppen omfattar initialt användarorganisationerna polisen, kommunal räddningstjänst, SOS Alarm, landstinget, länsstyrelsen och kommunerna (organisationsblock 2, 7, 9, 12, 14 och 50). Talgruppen ska inte vara skannad i Rakelnätet.

samhällsskydd och beredskap Exempel: Kalmar län 10 (17) 3.3 Talgrupp: Kalm LednOmr Figur 5, Deltagare i talgrupp Kalm LednOmr (deltagande organisationer i talgruppen är markerade) 3.3.1 Enligt nationella riktlinjer Talgruppen kan användas för samverkan mellan ledningsfunktioner och områdesansvariga myndigheter inom ett län. 3.3.2 Enligt överenskommelse inom Kalmar län Användare Kommunledning för respektive kommun inom Kalmar län och ledningen hos länsstyrelsen i Kalmar län. Se Figur 5 för användare av talgruppen. Aktivering av talgruppen Talgruppen används endast efter överenskommelse mellan länsstyrelser och kommuner. Kallelse av talgruppen sker via annan talgrupp, individanrop eller annan överenskommelse. Användning Används av geografiskt områdesansvariga myndigheter i länet för ledning. Programmering Talgruppen ska programmeras i bordsmonterade Rakelmobiler i ledningscentraler (länsstyrelsen och kommunala ledningsplatser). Länsstyrelsen skall ha talgruppen i handterminaler i krisledningsorganisationen. Talgruppen omfattar länsstyrelsen och kommunerna (organisationsblock 14 och 50). Endast organisationsblock under 14 och 50 som är utpekade av länsstyrelsen ska ha talrättigheter. Talgruppen ska inte vara skannad i Rakelnätet.

samhällsskydd och beredskap Exempel: Kalmar län 11 (17) 3.4 Talgrupp: Kalm LednAlla Figur 6, Deltagare i talgrupp Kalm LednAlla (deltagande organisationer i talgruppen är markerade) 3.4.1 Enligt nationella riktlinjer Talgruppen kan användas för spontan samverkan mellan ledningsfunktioner inom en Rakelzon. Talgruppen möjliggör samverkan mellan aktörer med ansvar inom området för samhällsviktig verksamhet. 3.4.2 Enligt överenskommelse inom Kalmar län Användare Samtliga aktörer inom länet som berörs av händelsen. Se Figur 6 för användare av talgruppen. Aktivering av talgruppen Aktivering av talgruppen bestäms vid inledande möte på talgrupp Kalm LednTiB eller vid telefonmöte. Där bestäms tider för samverkansmöte. Berörda organisationer kan komma överens om att passa talgruppen mellan mötena. Kallelse till samverkansmöte på talgruppen sker via ordinarie larmvägar dvs. SOS Alarm larmar ut enligt varje organisations ordinarie larmväg samt via ett SDS. Användning Talgruppen används för planerad samverkan under en händelse som berör Kalmar län, exempelvis samverkansmöten med lägesrapportering från respektive aktör, information om gemensam lägesbild, information om beslut och åtgärder, etc. Programmering Talgruppen ska programmeras i Rakelmobiler i Ledningscentraler, i stabsrum samt i TiB-apparater. Talgruppen bör programmeras i Rakelmobiler tillhörande personal i krisledningsorganisationer som samverkar med andra myndigheter. Talgruppen omfattar ledningsfunktioner vid samtliga användarorganisationer (inklusive företag) med ansvar för, eller påverkan på länets krishantering och krisberedskap.

samhällsskydd och beredskap Exempel: Kalmar län 12 (17) Eftersom det är en talgrupp avsedd för ledning ska länets samverkansanalys redovisa vilka funktioner eller organisationsblock inom respektive organisation som ska ha talgruppen programmerad. Talgruppen ska inte vara skannad i Rakelnätet. 3.5 Talgrupp: Kalm Alla 1-5 Figur 7, Deltagare i talgrupperna Kalm Alla-1 till Kalm Alla-5 (deltagande organisationer i talgrupperna är markerade) 3.5.1 Enligt nationella riktlinjer Talgruppen kan användas för spontan samverkan mellan alla Rakelanvändare inom en Rakelzon. 3.5.2 Enligt överenskommelse inom Kalmar län Användare Samtliga Rakelanvändare inom länet som berörs av händelsen samt i angränsande län. Se Figur 7 för användare av talgruppen. Aktivering av talgruppen SOS Alarm larmar ut enligt varje organisations ordinarie larmväg samt via ett SDS. Användning Kalm Alla används för spontan samverkan under en händelse som berör Kalmar län. Programmering Talgruppen ska programmeras i alla Rakelmobiler. Det är endast talgrupperna Alla 1-2 som programmeras i Rakelmobilerna. Talgrupperna Alla 3-5 finns i nätet för eventuell dynamisk tilldelning från någon KC. Talgruppen ska inte vara skannad i Rakelnätet.

samhällsskydd och beredskap Exempel: Kalmar län 13 (17) 3.6 Talgrupp: Kalm LänMöte 1-9 Figur 8, Deltagare i talgrupp Kalm Länmöte-1 till Kalm Länmöte-9 (deltagande organisationer i talgrupperna är markerade) 3.6.1 Enligt nationella riktlinjer Talgruppen användas för samverkan mellan aktörer inom ett län och för samverkan mellan olika aktörer. 3.6.2 Enligt överenskommelse inom Kalmar län Användare Samtliga Rakelanvändare inom länet som berörs av en specifik händelse inom länet. I figur 8 framgår användare för dessa talgrupper. Aktivering av talgruppen SOS Alarm initierar start av talgruppen genom att tillfälligt tilldela den till aktuella Rakelmobiler. Användning Talgruppen används vid en specifik händelse inom länet då man har behov att skapa en talgrupp för enbart de som berörs av den enskilda händelsen. Programmering Talgruppen ska programmeras i alla Rakelmobiler.

samhällsskydd och beredskap Exempel: Kalmar län 14 (17) 3.7 Talgrupp: Kalm KÖS 1-5 Figur 9. Deltagare i talgrupp Kalm KÖS 1-5 (deltagande organisationer i talgruppen är markerade) 3.7.1 Enligt nationella riktlinjer Talgruppen kan användas för samverkan mellan operativa funktioner på regional och lokal nivå, till exempel mellan länsstyrelsens och kommunens handläggare, räddningstjänst med flera. 3.7.2 Enligt överenskommelse inom Kalmar län Användare Talgrupperna ska användas av länsstyrelsen samt av räddningstjänst och kommunala förvaltningar både i Kalmar län och i angränsande län. I figur 9 framgår användare för dessa talgrupper. Aktivering av talgruppen Initiering av talgruppen Kalm KÖS sker via ordinarie larmvägar dvs. SOS Alarm larmar ut enligt varje organisations ordinarie larmväg samt via ett SDS. Användning Kalm KÖS används för samverkan under en händelse som berör flera kommuner inom Kalmar län och/eller kommuner i angränsande län, exempelvis vid spontan samverkan mellan flera operativa funktioner. Programmering Talgrupperna ska programmeras i kommunernas samtliga Rakelmobiler. Rakelmobiler hos kommuner i angränsande län ska även ha dessa talgrupper programmerade. SOS Alarm AB hjälper till med anvisningar av talgruppen för att förhindra störningar mellan samverkansaktiviteter som pågår parallellt. Talgruppen ska inte vara skannad i Rakelnätet.

samhällsskydd och beredskap Exempel: Kalmar län 15 (17) 4 Talgrupper för DMO (Direct Mode Operation) Vid eventuella driftstörningar på Rakelsystemet, kan samband genomföras direkt mellan två eller flera Rakelmobiler, utan att vara anslutna mot Rakelsystemet. Terminalerna ställs då i DMO-läge. Förutsättning för att kunna genomföra samband i DMO-läge är att avstånd och övriga förhållande mellan terminalerna medger radioförbindelse. Det finns två nationella DMO-talgrupper, Alla DMO-1 och Alla DMO-2 som ska programmeras i alla Rakelmobiler för att säkerställa möjlighet till spontan samverkan i DMO. För Räddningstjänst, polis och sjukvården finns det dessutom definierade nationella DMO-talgrupper som alltid läggs in i dessa organisationers terminaler. Det finns också DMO-talgrupper för insatssamverkan mellan dessa organisationer. För länsstyrelser och kommuner, som inte har egna DMO-frekvenser, finns Fri DMO-1 och Fri DMO-2. På dessa frekvenser kan en eller flera DMO-talgrupper definieras. För att säkerställa att DMO kan användas mellan användare i olika kommuner definieras två stycken DMO-talgrupper som är länsgemensamma. För kommunala ledningsplatser föreslås att följande DMO-talgrupper läggas in: Benämning Kommentar Alla DMO-1 1) Alla DMO-2 1) DMO KÖS-1 Kanal: Fri DMO-1 DMO KÖS-2 Kanal: Fri DMO-2 1) Talgrupperna Alla DMO-1 och Alla DMO-2 har samma GSSI-nummer men olika frekvenser. Kommuner kan även definiera egna DMO-talgrupper (GSSI och Mnemonic) på Fri DMO-1 och Fri DMO-2 men det innebär inte att man får fler samtidiga talmöjligheter.

samhällsskydd och beredskap Exempel: Kalmar län 16 (17) 5 Överenskommelser mellan kommunerna 5.1 Modell för Rakelinförande i kommuner Nedanstående figur är tänkt att illustrera olika steg eller nivåer i en kommuns Rakelinförande. KL Nivå KL består av två Rakelmobiler för kommunal ledning i kommunens ledningsplats. Beredskap/ jour Kommunal Krisstab Trygghetspunkter Nivå Krisstab innebär att man anskaffar ytterligare Rakelmobiler för utökad ledning. Nivå Beredskap/jour innebär att beredskapsfunktioner får Rakelmobiler för utlarmning och samverkan. Rakel på Trygghetspunkter kan t.ex. användas vid störningar i telenät för att kunna nå 112-tjänsten. Enskilda förvaltningar och bolag I nivå 4 finns de kommunala förvaltningarna där det kan bli aktuellt med Rakel även för daglig verksamhet. Som framgick av det inledande kapitlet så omfattar denna samverkansanalys formellt sett endast aktörernas förmåga att på ledningsnivå kunna samverka inom Kalmar län. (toppen på ovanstående pyramid ingående i den röda rektangeln) För att underlätta vid ett fördjupat Rakelinförande som kanske sker stegvis, så definierades modellen ovan för att med utgångspunkt från modellen kunna skapa lokala talgrupper som täcker behovet ner till och med jourer och trygghetspunkter. Talgrupper för den kommunala verksamheten redovisas i lokal samverkansanalys för respektive kommun. 5.2 Talgrupper för kommunal ledning inom Kalmar län Inom Kalmar län har man beslutat att använda nedanstående talgrupper för lokal samverkan inom respektive kommun. YYY KrisLedn YYY Alla 1-4 (fyra lika talgrupper)

samhällsskydd och beredskap Exempel: Kalmar län 17 (17) 6 Sammanfattning över talgrupper för regional samverkan inom Kalmar län Talgrupper Användning och händelse Länsstyrelsen SOS Alarm Polisen Landstinget TiB/RCB-funktioner Kommunala räddningstjänster Kommunala ledningsplatser OKG KBV Och Försvarsmakten Övriga aktörer Motsvarande i angränsande län Kalm LednTib Används för initial samverkan vid en händelse och samverkan under en händelse mellan TiBfunktioner. Talgruppen omfattar endast speciella ledningsfunktioner (TiB) hos aktörerna. X X X X X Kalm LednLän Används för planerad samverkan under en händelse, exempelvis samverkansmöten med lägesrapportering från respektive aktörer, information om gemensam lägesbild, information om beslut och åtgärder, etc. Kalm LednOmr Används av geografiska områdesansvarig myndigheter i län för ledning. Kalm LednAlla Kalm Alla 1-5 Kalm LänMöte 1-9 Kalm KÖS 1-5 Används för planerad samverkan under en händelse som berör Kalmar län, exempelvis vid samverkansmöten med lägesrapportering från respektive aktör, information om gemensam lägesbild, information om beslut och åtgärder, etc. Används för spontan samverkan under en händelse som berör Kalmar län. Används vid en specifik händelse inom länet då man har behov av att skapa en talgrupp för enbart de som berörs av den enskilda händelsen. Kalm KÖS används för samverkan under en händelse som berör flera kommuner inom Kalmar län och/eller kommuner i angränsande län, exempelvis vid spontan samverkan mellan flera operativa funktioner. X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X