Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Stigande oljepris men modest prisutveckling på metaller Swedbanks totala råvaruprisindex fortsätter att stiga och nådde i mars den högsta nivån sedan maj 2011. Indexet steg med 3,2% i mars jämfört med februari drivet av ett högre råoljepris. Bortsett från energiråvarorna är det en mindre robust råvarumarknad som framträder. Råvaruprisindexet blev i stort sett oförändrat mellan februari och mars varför det alltjämt är på en lägre nivå jämfört med samma månad förra året då ett flertal faktorer drev upp råvarupriserna, såsom tsunamin i Japan och oron i Nordafrika. Ökad osäkerhet om hur stark den globala återhämtningen verkligen är kan innebära en fortsatt trög men volatil utveckling på råvarumarknaderna. Prisuppgången på icke-järnmetaller bröts i mars efter att ha stigit två månader i rad. Det största prisfallet svarade nickel för med en prisnedgång på 8,5% mellan februari och mars följt av bly och zink. Järnmalmspriserna fortsatte dock att stiga, men har ännu inte kommit upp till de nivåer som rådde tidigt i höstas. En lägre förväntad kinesisk stålproduktion och statsmakternas mål om att lägga grunden för en mer långsiktig och stabil tillväxt innebär att Kina alltjämt kommer att vara i fokus för den framtida metallprisutvecklingen. Swedbanks totala råvaruprisindex, USD Swedbanks totala råvaruprisindex steg i mars med i genomsnitt 3,2% i dollar räknat jämfört med månaden innan. Det är tredje månaden i rad som indexet stiger och är nu uppe på den högsta nivån sedan maj 2011. Ett högre råoljepris var den främsta orsaken till att indexet steg. I genomsnitt ökade oljepriset med 4,7% i dollar termer. Den andra energiråvaran, kol, sjönk med hela 7% i mars Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000 E-mail: ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730
jämfört med månaden innan, och fortsätter därmed att uppvisa en lägre prisnivå jämfört med samma period ifjol. Det höga råoljepriset har lett till en ökad oro om oljeprisets effekter på den redan bräckliga konjunkturen. Beräkningar från bland annat Kiel- Institutet visar att den globala tillväxten sänks med 0,8 procentenheter under två år om oljepriset stiger med 20 dollar. Skattningarna visar att USA påverkas mer än EU-länderna av ett högre oljepris. Faktorer som ökad amerikansk oljeproduktion och den lägsta oljeimporten på över 15 år kan dock mildra effekterna. EU-ländernas oljeembargo med risk för bristande tillgång på oljeprodukter kan däremot leda till större negativa effekter än vad skattningarna visar. Japan, som är världens tredje största oljeanvändare, har blivit mer oljeberoende när en stor del av den japanska kärnkraftsproduktionen står stilla i spåren av kärnkraftsolyckan i Fukushima förra året. Vi bedömer att oljepriset kommer att vara fortsatt högt de närmaste månaderna med risk för att den politiska lösningen avseende Irans kärnkraftspolitik dröjer. I genomsnitt är oljepriset närmare 120 dollar per fat för årets tre första månader och ännu finns det inga entydiga signaler om att oljepriset kommer tillbaka till 110 dollar per fat som rådde i slutet av 2011, innan Iran hotade om att stoppa oljetrafiken i Hormuz-sundet. Risken för ännu högre oljepriser än dagens nivåer kan inte uteslutas om det politiska läget i regionen förvärras med negativa effekter på oljeförsörjningen. Ett större fall i oljepriset skulle dock inträffa om det sker en snabb politisk lösning i regionen som också skulle minska risken för utbudsstörningar på oljemarknaden. Råvaruprisutvecklingen blir mer modest när råolja exkluderas, då Swedbanks råvaruprisindex blev i stort sett blev oförändrat mellan februari och mars. Den tidigare starka prisuppgången på ickejärnmetaller under januari och februari stannade av och istället sjönk priserna på bred front. Undantaget var koppar som stod i emot och uppvisade en smärre prisökning. Nickel var den metall som sjönk mest i pris, ett fall på hela 8,5% mellan februari och mars, trots att prisnivån redan vid ingången av mars låg närmare 30% lägre jämfört med för ett år sedan. Index 115 110 105 100 95 90 85 80 75 70 65 Prisutvecklingen på icke-järnmetaller i USD Jan 2011=100 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar Globala PMI -h-axel Koppar 11 12 Bly Zink Nickel Aluminium Source: Reuters EcoWin Fundamentala faktorer såsom stigande nickellager och en lägre kinesisk stålproduktion pressar tillbaka nickelpriserna. Stålproduktionen har en stor betydelse för nickelkonsumtionen inte minst eftersom det är en viktig insatsvara vid tillverkning av rostfritt stål. Bly och aluminium är de andra metallerna som föll mer än genomsnittet för gruppen icke-järnmetaller. Även om basmetallerna i dollar termer har stigit med närmare 9% sedan årsskiftet är prisnivån alltjämt lägre jämfört med ett år sedan. Det är delvis en avspegling av den relativt svaga omvärldskonjunkturen. Uppgången i det globala PMI-indexet nådde i mars den högsta nivån sedan juni förra året, men ökningstakten har dämpats de senaste månaderna. Det gäller inte minst i Europa men även i Kina finns det en ökad osäkerhet om styrkan i ekonomin. Järnmalm och skrotpriserna fortsätter att stiga och har därmed tagit tillbaka en del av det stora prisfall som inträffade i slutet av förra året. I mars steg järnmalm och skotpriset med 1,7% i dollar termer, och innebär att prisnivån är cirka 3% lägre jämfört med samma månad förra året. Det är dock 20 % lägre jämfört med de järnmalmspriser som rådde i september förra året, det vill säga innan den globala konjunkturnedgången fördjupades och statsfinansiella krisen i EMU-länderna förvärrades. 58 57 56 55 54 53 52 51 50 49 48 Index
USD/Ton (metric) 1500 1400 1300 1200 1100 1000 900 800 700 Järnmalm och stålpriser i USD Järnmalmspriser, h-axel 180 170 160 150 140 130 120 110 100 USD/Ton (metric) betydligt lägre jämfört med första halvåret 2011, som präglades av kraftigt stigande priser på grund av bristande tillgång på spannmål. Under andra hälften av 2011 steg den globala livsmedelsproduktionen kraftigt samtidigt som väderförhållandena var väsentligt mer fördelaktiga, varför priserna på livsmedel sjönk på bred front. Ett minskat finansiellt investeringsintresse för livsmedelsrelaterade råvaror till förmån för mindre riskbenägda placeringar såsom statsobligationer har sannolikt också varit återhållande på livsmedelspriserna. 600 500 400 300 Stålpriser, v-axel 05 06 07 08 09 10 11 12 Source: Reuters EcoWin Den kinesiska ekonomin kommer att ha en avgörande betydelse för det framtida järnmalmspriset, där Kina svarar för 60% av den globala järnmalmskonsumtionen. Den investeringsboom som den kinesiska ekonomin har uppvisat det senaste decenniet med en investeringskvot kring 45-50% av BNP förutses inte vara långsiktigt hållbar. En större inbromsning i landets investeringsaktivitet skulle dock få stora effekter på järnmalmspriset, men också på många andra metaller. En gradvis förskjutning från en mindre investeringsdriven tillväxt tar dock tid att genomföra varför vi bedömer att efterfrågan på järnmalm fortsätter att växa under det närmaste 1-2 åren, om än i en betydligt lägre takt än tidigare. Under perioden 2000-2011 har den årliga stålproduktionen vuxit med i genomsnitt 16%. För de närmaste två åren förväntas produktionen av stål att växa med mer måttliga 4-5%. Vi bedömer att nedväxlingen kommer att ha en dämpande effekt på järnmalmspriserna, såvida inte de största gruvproducenterna påtagligt minskar järnmalmsproduktionen. Någon produktionsminskning framträder emellertid inte i järnmalmsproducenternas planer. De största producenterna såsom BHP Billiton, Rival Rio Tinto och Arcelor Mittal kommer istället att utöka produktionen av järnmalm under de närmaste åren. Livsmedel är den råvarugrupp i Swedbanks Råvaruprisindex som haft den svagaste prisutvecklingen under 2012, en prisökning med drygt 1% sedan december förra året. I mars sjönk delindexet för livsmedel med 1,7% och innebär att prisnivån är 16% lägre jämfört med förra året. Inflationstrycket från livsmedelssidan är således 90 80 70 60 Det är framför allt priserna på tropiska drycker, tobak och kaffe som har fallit under de senaste två månaderna. I mars var prisnivån för dessa råvaror nästan 20% lägre än för ett år sedan. Spannmål har stått emot bättre, där priserna steg med 1,8% i genomsnitt mellan februari och mars. Priserna på spannmål visar dock på en tudelad bild. Det är framför allt priset på korn som har stigit medan vetepriset har haft en nedåtgående pristrend. 2000=100 Prisindex för livsmedel- och jordbruksråvaror För jordbruksråvaror, där bland annat massa, bomull och trävaror ingår, har priserna fallit på bred front sedan i somras. Det är först under 2012 som det har kommit signaler om att priserna är på väg att stabiliseras eller på väg uppåt. I mars steg priserna för denna råvarugrupp med 1,2% vilket är andra månaden i rad som priserna stiger. Prisfallet på massa upphörde och istället steg priserna i dollar räknat med 1% eller med 2% i kronor omräknat. En lägre produktionskapacitet och något ljusare omvärldskonjunktur har ökat sannolikheten för högre massapriser de närmaste månaderna. Även sågade trävaror steg om än från väsentligt 3 (5)
lägre nivåer än ifjol. En svag investeringskonjunktur är dock en hämsko med risk för att prisnivåerna sannolikt inte kommer att stiga nämnvärt de närmaste månaderna. Jörgen Kennemar
Swedbanks Råvaruprisindex Basår 2000 i USD 1.2012 2.2012 3.2012 Totalt inkl energi 368.7 385.4 397.9 1 mån procent 2.5 4.5 3.2 12 mån procent 12.7 12.9 8.7 Totalt exkl energi 271.5 276.9 276.5 1 mån procent 2.8 2.0-0.1 12 mån procent -12.0-13.2-12.3 Industriråvaror 273.5 280.0 280.9 1 mån procent 2.9 2.4 0.3 12 mån procent -11.9-12.3-11.2 varav massa 831.6 829.0 837.0 1 mån procent -1.7-0.3 1.0 12 mån procent -12.4-12.7-13.2 Icke-järnmetaller 243.6 253.6 249.9 1 mån procent 6.1 4.1-1.5 12 mån procent -15.5-15.6-15.7 varav koppar 8020.8 8415.2 8456.6 1 mån procent 6.0 4.9 0.5 12 mån procent -16.1-14.7-11.3 varav aluminium 2135.9 2202.8 2182.6 1 mån procent 5.7 3.1-0.9 12 mån procent -12.5-12.2-14.5 varav bly 2088.6 2124.9 2061.0 1 mån procent 3.5 1.7-3.0 12 mån procent -19.7-17.8-21.4 varav zink 1973.4 2056.4 2034.2 1 mån procent 3.2 4.2-1.1 12 mån procent -16.9-16.6-13.4 varav nickel 19748.2 20446.1 18705.6 1 mån procent 8.7 3.5-8.5 12 mån procent -22.9-27.6-30.2 järnmalm och skrot 630.4 631.5 642.1 1 mån procent 1.8 0.2 1.7 12 mån procent -3.5-4.3-3.1 Energiråvaror 411.8 433.6 451.7 1 mån procent 2.4 5.3 4.2 12 mån procent 22.9 23.4 16.2 varav kol 438.5 437.8 406.5 1 mån procent 3.7-0.2-7.1 12 mån procent -10.6-8.7-15.1 varav råolja 410.6 433.4 453.8 1 mån procent 2.3 5.6 4.7 12 mån procent 25.1 25.5 18.0 Livsmedel 264.8 266.1 261.5 1 mån procent 2.4 0.5-1.7 12 mån procent -12.5-16.2-16.3 varav kaffe 188.7 182.1 167.6 1 mån procent -0.2-3.5-8.0 12 mån procent -4.4-15.7-25.3 Swedbanks Råvaruprisindex Basår 2000 i SEK 1.2012 2.2012 3.2012 Totalt inkl energi 274.5 279.0 290.6 1 mån procent 2.5 1.6 4.2 12 mån procent 15.8 17.0 15.2 Totalt exkl energi 202.2 200.4 202.0 1 mån procent 2.8-0.9 0.8 12 mån procent -9.7-10.1-7.1 Industriråvaror 203.6 202.7 205.2 1 mån procent 2.9-0.5 1.2 12 mån procent -9.5-9.2-5.9 varav massa 619.2 600.1 611.4 1 mån procent -1.7-3.1 1.9 12 mån procent -10.0-9.5-8.0 Icke-järnmetaller 181.4 183.6 182.5 1 mån procent 6.1 1.2-0.6 12 mån procent -13.2-12.5-10.6 varav koppar 5972.0 6091.9 6177.0 1 mån procent 6.0 2.0 1.4 12 mån procent -13.9-11.7-5.9 varav aluminium 1590.3 1594.6 1594.2 1 mån procent 5.7 0.3 0.0 12 mån procent -10.1-9.0-9.4 varav bly 1555.1 1538.2 1505.4 1 mån procent 3.5-1.1-2.1 12 mån procent -17.5-14.9-16.7 varav zink 1469.3 1488.7 1485.9 1 mån procent 3.2 1.3-0.2 12 mån procent -14.6-13.6-8.2 varav nickel 14703.8 14801.2 13663.2 1 mån procent 8.7 0.7-7.7 12 mån procent -20.8-25.0-26.0 järnmalm och skrot 469.4 457.2 469.0 1 mån procent 1.8-2.6 2.6 12 mån procent -0.9-0.9 2.7 Energiråvaror 306.6 313.9 330.0 1 mån procent 2.4 2.4 5.1 12 mån procent 26.2 27.9 23.2 varav kol 326.5 316.9 296.9 1 mån procent 3.7-2.9-6.3 12 mån procent -8.2-5.4-10.0 varav råolja 305.7 313.7 331.5 1 mån procent 2.3 2.6 5.7 12 mån procent 28.5 30.0 25.1 Livsmedel 197.2 192.6 191.0 1 mån procent 2.4-2.3-0.8 12 mån procent -10.1-13.2-11.2 varav kaffe 140.5 131.8 122.4 1 mån procent -0.2-6.2-7.1 12 mån procent -1.8-12.6-20.8 Swedbanks Ekonomiska sekretariat 105 34 Stockholm tfn 08-5859 7740 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341 Jörgen Kennemar, 08-5859 7730 Swedbanks Månadsbrev om Råvaror och Energi ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev. 5 (5)