Sverige, klimatet och andra miljöförändringar

Relevanta dokument
Naturen till din tjänst

Klimat och ekosystem i förändring

Om resiliensoch ekosystemtjänster

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

Mat, miljö och myterna

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster. Naturens år nätverket, Naturvårdsverket 6 feb Louise Hård af Segerstad, Albaeco

Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Om ekosystemtjänster

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag?

Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane

Utveckling och hållbarhet på Åland

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

Ekologisk hållbarhet och klimat

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Vad innebär egentligen hållbar

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Frågor för framtiden och samverkan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Global utblick planetära gränsvärden och ekosystemtjänster

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht Namn: Klass:

På väg mot hållbarhet?

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

Köttindustrin och hållbar utveckling

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.


Att värdera jordbrukets ekosystemtjänster. Christel Cederberg Miljöseminarium på KSLA 25 oktober 2017

Miljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Soil Security - Ett seminarium om markens värde

hållbar affärsmodell för framtiden

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

Sveriges miljömål.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Ekosystemtjänster. Sollentuna kommun 11 december, Louise Hård af Segerstad, Albaeco

BORTOM BNP-TILLVÄXT: SCENARIER FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University

Miljööverenskommelse

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Energi- och klimatdagen 2014

ZA5223. Flash Eurobarometer 290 (Attitudes of Europeans Towards the Issue of Biodiversity, wave 2) Country Specific Questionnaire Sweden

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum,

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Christl Kampa-Ohlsson

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Biologisk mångfald och ekonomi

Konsumtion hållbarhet?

Resiliens. Varför resiliens, räcker inte hållbarhet? Vad är resiliens?

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen


JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Utveckling utan tillväxt?

Klimat och konkurrenskraft - stora utmaningar och smarta lösningar. INDUSTRIDAGEN 24/11 Fredrik Winberg, VD

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Transkript:

Sverige, klimatet och andra miljöförändringar effekter på samhälle och ekonomi Fredrik Moberg, Albaeco fredrik@albaeco.com 6 maj 2009, Gävle

Korta fakta om Albaeco: Fristående organisation, bildad 1998 Samarbetar med ett omfattande nätverk av internationella forskare Kommunicerar forskning om miljö / hållbar utveckling till myndigheter, näringsliv, media, skolor och allmänheten www.albaeco.se

Nära samarbete med Sveriges största center för tvärvetenskaplig miljöforskning

Allt är inte klimat

Bara vi hittar en ren outsinlig energikälla skulle alla miljöproblem vara lösta

Hade en billig och miljövänlig energikälla hjälpt torsken utanför New Foundland?

Allt är inte klimat: vi missar ofta helheten Globala miljöförändringar reduceras till bara klimatförändringar Klimatförändringar blir global uppvärmning Global uppvärmning beror på växthusgaser Växthusgaser likställs med koldioxid Koldioxid kommer från fossilbränslebaserad energi Alltså: Vi behöver ett nytt energisystem!

Allt är inte klimat: tokodla biobränslen ingen bra idé Stora regnskogar avverkas för palmodlingar koldioxid bunden i skogarna frigörs Avverkningen ett hot mot stort antal växt- och djurarter, t ex utrotningshotade orangutanger Får oss att glömma bränslesnåla fordon och bättre offentliga transporter

Vi måste först bli tillräckligt rika för att sedan få råd med miljöhänsyn

Miljö-Kuznetskurva Nationalekonomiskt antagande om sambandet mellan miljö och ekonomisk tillväxt Utsläpp/ Miljöförstörelse Stämmer bara för en del miljöeffekter Används ändå ofta som förevändning för att en bra ekonomi är en förutsättning för en bra miljö BNP/Medelinkomst per person

Hushållsavfall Mängd BNP/Medelinkomst per person

Koldioxid Utsläpp BNP/Medelinkomst per person

Ett oljeutsläpp leder till ökad BNP 1989: Exxon Valdez i Alaska

Jordens miljöproblem skulle vara lösta om alla levde som vi gör i Sverige

Sverige har inte brutit sambandet mellan tillväxt och CO 2 -utsläpp Räknar inte med utsläpp från flygoch sjöfart till och från Sverige Inte heller utsläpp från produktionen av alla de varor andra länder tillverkar åt oss Sveriges utsläpp kan vara upp till dubbelt så stora Källa: Koldioxidutsläpp till följd av Sveriges import och konsumtion: beräkningar med olika metoder. Annika Carlsson-Kanyama m fl KTH, Norges teknisk- naturvitenskapelige universitet, Statistiska centralbyrån.

De globala miljö- och utvecklingsutmaningarna

The Quadruple Squeeze Human growth 20/80 dilemma Climate 550/450/350 dilemma Ecosystems 60 % loss dilemma Surprise 99/1 dilemma

Klimat (UNFCCC) Ekosystem (UN MA, ipbes) Utveckling (UN MDGs)

Behöver vi fortfarande naturen?

Det är viktigt att vara rädd om jorden så att barnen kan få färskt bröd och frisk luft. Och så är det viktigt att borsta tänderna. Anne, 6 år Ur Gamla tanter lägger inte ägg av Mark Levengood & Unni Lindell Piratförlaget, 2001

Ekologiska fotavtryck

9,5 ha/person (16 fotbollsplaner) Så stor yta natur använder vi: Sverige: 7 ha/person (11 fotbollsplaner) 0,9 ha/person (1,8 fotbollsplaner) Källa: Living Planet Report 2004, WWF

Sveriges 16:e miljökvalitetsmål: Synen på biologisk mångfald och dess betydelse har ändrats sedan begreppet myntades på 1980-talet. Biologisk mångfald är gener, arter och deras samverkan samt vad de gör till nytta som att rena vatten och luft, binda jorden och pollinera våra grödor. Samhällets insatser för att bevara den biologiska mångfalden bedrivs med ett landskapsperspektiv... Ekosystemens buffertförmåga bibehålls, dvs. förmågan att klara av förändringar och vidareutvecklas, så att de kan vara fortsatt produktiva och leverera varor och tjänster."

När, var, hur? Global kartläggning av tillståndet i världens ekosystem och deras betydelse för samhälle och ekonomi Cirka 1400 ledande forskare och andra experter från 95 länder Beställd av FN:s generalsekreterare år 2000 Resultat publicerades under 2005-2006 Mer information: www.maweb.org

Naturens gratistjänster i fokus Till exempel: havets förmåga att producera fisk luft- och vattenrening pollinering av grödor naturlig skadedjursbekämpning förmåga att lindra effekten av naturkatastrofer skogars förmåga att binda växthusgasen koldioxid

Global studie över många skalnivåer 33 stycken delstudier Stockholm Kristianstad

15 av 24 ekotjänster hotade Provisioning Regulating Degraded Capture fisheries Wild foods Biomass fuel Genetic resources Biochemicals, natural medicines, & pharmaceuticals Fresh water Air quality regulation Regional & local climate regulation Erosion regulation Water purification & waste treatment Pest regulation Pollination Natural hazard regulation Mixed Timber Fiber (e.g., cotton, hemp, silk) Water regulation Disease regulation Resultat: 60 % av de undersökta tjänsterna håller på att förstöras eller utnyttjas påett ohållbart sätt Enhanced Crops Livestock Aquaculture Carbon sequestration Cultural Spiritual, religious, or cultural heritage values Aesthetic values Recreation & ecotourism Källa: Millennium Ecosystem Assessment, 2005

Huvudbudskap från MA: De senaste 50 åren har människan förändrat jordens ekosystem i grunden svårt nå FN:s Millennniemål Produktionen av grödor, boskap, trä har ökat ökat välstånd för många Men till priset av att andra ekosystemtjänster minskat Dessutom har ekosystemens hälsa urholkats hot mot långsiktiga kapaciteten att generera ekotjänster Att värna om fungerande ekosystem och nyttja deras resurser hållbart är nyckeln till global utveckling och mänsklig välfärd

Ekosystemtjänster svåra att ersätta Södra Kinas äpplen penslas för hand för att pollinerande bin försvunnit

Naturens förmåga att skydda oss mot naturkatastrofer 26 dec 2004 albaeco.com

Ekosystem tar upp stor del av CO 2 -utsläpp Gt Carbon/yr 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 land ocean atmosphere Thanks Planet Earth!! Från Canadel et al., PNAS, 2007

Hoten mot ekosystemtjänsterna: Vattenbrist Klimatförändring Förlust av biologisk mångfald Övergödning

Det sjätte stora utdöendet... Arter försvinner idag mellan 500 och 1000 gånger snabbare än det naturliga utdöendet. 10 30% av antalet arter däggdjur, fåglar och amfibier är idag utrotningshotade

Nej, den kommer inte att gå under imorgon

Men om vi inte gör något åt problemen nu kan vi alla förvänta oss förändringar som blir svåra och dyra att anpassa oss till

Tröskeleffekter ( ekosystemflippar ) Ekosystemtjänst Miljöpåfrestning/förlust av arter

Planetära gränsvärden

Climate 350 ppm CO 2 Ozone depletion Max 5 % decrease Marine biosphere Ecosystem services Nitrogen 25 % of current human-driven flow Planetary Boundaries Atmospheric pollution Health standards Ocean acidity Carbonate saturation Terrestrial biodiversity +10 % natural rate Agricultural land use 35 % of total land area Chemicals Genetic and fertility impacts Freshwater <5000 km 3 /yr

Atmospheric aerosol load? Ocean acidity Freshwater consumption Ozone depletion? Chemical pollution Carbon dioxide Agricultural land use Phosphorus flow? Latest data 90-00? 70-80 50-60 Pre- Ind. Nitrogen flow?? Biodiversity

Ensidighet Vi förenklar ekosystem för att maximera produktionen av några få ekonomiskt värdefulla resurser Ensidighet färre ekosystemtjänster produceras Ökad sårbarhet i samhälle och ekonomi (mindre resiliens ) för klimatförändring och andra störningar

Istället bör vi investera i ekosystemens resiliens framtida välfärd Behovet växer i takt med klimatförändringar och annan miljöpåverkan Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas Exempel: En skogs förmåga att klara av och anpassa sig till stormar, bränder och föroreningar Ett samhälles kapacitet att på ett långsiktigt hållbart sätt hantera till exempel politiska oroligheter eller naturkatastrofer

Livförsäkring: Biologisk mångfald är mänsklighetens livförsäkring i en allt mer föränderlig värld

Investeringar i ekosystemen lönar sig

Investera i ekosystemens hälsa Investera i ekosystemens hälsa och dra nytta av deras tjänstvillighet Som en företagsledare som investerar i sina anställdas långsiktiga hälsa genom friskvård

Miljöinvesteringar lönar sig! Sternrapporten: att begränsa utsläpp av växthusgaser kostar ungefär 1 % av världens BNP, att inte göra något kan få världsekonomin att krympa med 20 %. Human Development Report från FN: varje krona som investeras i rent vatten och sanitet ger åtta kronor i avkastning.

Kan skogen vara värd mer där den står? Ex: medelhavet Virket och veden från skogarna runt Medelhavet står bara för en fjärdedel av värdet Resten kommer från ekotjänster som turism, jakt, vattenrening och att skogen tar upp CO 2 och hindrar jorderosion

Catskills mountains, New York Satsade 1,5 miljarder dollar på att bevara och restaurera skog och annan natur i Catskills mountains, som renar vatten på naturlig väg.

Catskills mountains, New York Att istället bygga ett reningsverk hade kostat sex gånger mer + 300 miljoner dollar per år i underhåll

Lysekil: musslor istället för reningsverk Kommunen valde musselodling som komplement till utbyggd rening Norska Nordic Shell har åtagit sig att skörda 3 900 ton musslor per år Export till Sydeuropa Renar 425 ton kväve + 40 ton fosfor per år Lätt att odla Inga insatsmedel

Agroforestry (trädjordbruk) multipla ekosystemtjänster produceras Naturligt ekosystem Monokultur Agroforestry

Från forskning till kommunernas och näringslivets vardag?

Hur kan en kommun arbeta med ekotjänster? Ecosystem services: A Guide for Decision Makers World Resources Institute, 2008 (www.wri.org) 1. Bestäm avgränsn, 2. Identifiera prioriterade ekotjänster 3. Analysera trender i prioriterade ekotjänster 4. Ev ekonomisk analys av aktuella tjänster 5. Identifiera risker och möjligheter

The Corporate Ecosystem Services Review World Resources Institute, 2008 (www.wri.org) 1. Bestäm avgränsn. 2. Identifiera prioriterade ekotjänster 3. Analysera trender i prioriterade ekotjänster 4. Identifiera risker och affärsmöjligheter 5. Utveckla strategier

Morgondagens vinnare måste se möjligheterna i dagens miljöproblem Företagen kommer att påverkas allt mer av tillståndet i ekosystemen i framtiden: minskat flöde av ekotjänster plötsliga förändringar i råvarutillgång minskade kvoter, indragna licenser nya lagar och avgifter dyrare försäkringar nya konsumentkrav nya krav från investerare Investeringar i miljö / hållbar utveckling minskad risk, förbättrat rykte bland konsumenter och nya affärsmöjligheter

Några slutord Ekosystemen är basen för samhälle och ekonomi Biologisk mångfald är vår livförsäkring i en allt mer föränderlig värld Allt större behov av att skydda naturen för människan snarare än från Miljö och ekonomi kan gå hand i hand Dags att på allvar integrera ekotjänster i beslutsfattande och samhällsplanering

Tack! fredrik@albaeco.com