Om resiliensoch ekosystemtjänster

Transkript

1 Om resiliensoch ekosystemtjänster Kommentarer av Anders Wijkman, SEI, Stockholm ResilienceCenter och TällbergFoundation, vid Miljömålsdagen i Göteborg, 24 november, 2010.

2 The Quadruple Squeeze Human growth 20/80 dilemma Climate 550/450/350 dilemma Ecosystems 60 % loss dilemma Surprise 99/1 dilemma

3 the great acceleration of the human entreprise, CO 2, N 2 O, CH 4 concentrations Overfishing Professor Will Steffen Land degradation Loss Biodiversity The.. Planetary Response to the drivers of the Anthropocene From: Steffen et al. 2004

4 Biogeochemical loading: Global N & P Cycles Limit industrial fixation of N 2 to 35 Tg N yr -1 (25 % of natural fixation) (25%-35%) P < 10 natural weathering inflow to Oceans ( ) Climate Change < 350 ppm CO 2 < 1W m 2 ( ppm CO 2 ; Rate of Biodiversity Loss < 10 E/MSY (< 10 - < 1000 E/MSY) W m 2 ) Land System Change 15 % of land under crops (15-20%) Planetary Boundaries Ozone depletion < 5 % of Pre-Industrial 290 DU (5-10%) Atmospheric Aerosol Loading To be determined Chemical Pollution Plastics, Endocrine Desruptors, Nuclear Waste Emitted globally To be determined Ocean acidification Aragonite saturation ratio > 80 % above preindustrial levels (> 80% - > 70 %) Global Freshwater Use <4000 km 3 /yr ( km 3 /yr)

5 A new global spec for world food production 1. Stay within 350 ppm, a combination of GHG reductions and a land use regime that goes from being a source to a global sink 2. Essentially a green revolution on current cropland (expansion from 12 % to 15 %) 3. Keep global consumptive use of blue water < 4000 km 3 /yr, we are at 2,600 km 3 /yr today and rushing fast towards 4000 km 3 /yr 4. Reduce to 25 % of current N extraction from atmosphere 5. Not increase P inflow to oceans 6. Reduce loss of biodiversity to < 10 E/MSY from current E/ MSY 7. Try to prevent a further decrease of ph of the oceans 8. Continue to reduce use of ozone-depletion chemicals 9. Do more research on the impact of aerosols 10. Do more research on the impact of chemicals, notably chemical cocktails

6 Andra viktiga studier: MilleniumEcosystem Assessment 2/3 av våra viktigaste ekosystem used beyond capacity The Economics of Ecosystem Services and Biodiversity(TEEB) värdet av ekosystemens tjänster = många tiotals biljoner dollar p a Fattiga människor mest beroende Stiglitz Commission Report on Measurements of Wealth and Wellbeing Green Growth initiatives by UNEP and others

7 Till exempel: Naturens gratistjänster i fokus havets förmåga att producera fisk luft- och vattenrening reglering av vattencykeln pollinering av grödor naturlig skadedjursbekämpning lindra effekten av naturkatastrofer skogars och jordburksmarkens förmåga att binda koldioxid uppbyggnaden av ny matjord

8 De senaste 50 åren har människan förändrat jordens ekosystem i grunden svårt nå FN:s Millennniemål Produktionen av grödor, boskap, trä har ökat ökat välstånd för många Men till priset av att andra ekosystemtjänster minskat Dessutom har ekosystemens hälsa urholkats hot mot långsiktiga kapaciteten att generera ekotjänster = hot mot resiliensen Att värna om fungerande ekosystem och nyttja deras resurser hållbart är nyckeln till global utveckling och mänsklig välfärd

9 15 av 24 ekotjänsterhotade Provisioning Regulating Degraded Capture fisheries Wild foods Biomass fuel Genetic resources Biochemicals, natural medicines, & pharmaceuticals Fresh water Air quality regulation Regional & local climate regulation Erosion regulation Water purification & waste treatment Pest regulation Pollination Natural hazard regulation Mixed Timber Fiber (e.g., cotton, hemp, silk) Water regulation Disease regulation Resultat: 60 % av de undersökta tjänsterna håller på att förstöras eller utnyttjas på ett ohållbart sätt Enhanced Crops Livestock Aquaculture Carbon sequestration Cultural Spiritual, religious, or cultural heritage values Aesthetic values Recreation & ecotourism Källa: : Millennium Ecosystem Assessment, 2005

10 Det sjätte stora utdöendet... Arter försvinner idag mellan 500 och 1000 gånger snabbare än det naturliga utdöendet % av antalet arter däggdjur, fåglar och amfibier är idag utrotningshotade

11 Ekosystemtjänster svåra att ersätta Södra Kinas äpplen penslas för hand för att pollinerande bin försvunnit

12 Naturens förmåga att skydda oss mot naturkatastrofer 26 dec 2004 albaeco.com

13 Ekosystem tar upp stor del av CO 2 -utsläpp Gt Carbon/yr land ocean atmosphere Thanks Planet Earth!! Från Canadel et al., PNAS, 2007

14 Hoten mot ekosystemtjänsterna: Vattenbrist Klimatförändring Förlust av biologisk mångfald Övergödning Överuttag från olika ekosystem Kemikalier

15 Ekonomins ramverk räcker inte till: Ekonomin förutsätter ständiga bidrag från naturen ( Det oändligt stora skafferiet ) BNP ger falsk bild av utvecklingen Vi kör planeten utan balansräkning Naturkapitalet har bara värde som varor på marknaden Ekonomiska modellen presumerar att olika resurser är utbytbara; Men vatten, biolmångfald, matjord, stabilt klimat har inga substitut Saknas: fungerande marknader för ekosystemtjänster Saknas: Signaler från ekonomin när vi närmar os planetens gränsvillkor eller när olika peaks är nära förestående Märk att Naturens teknik är effektiv -Biomimicry

16 Critical transitions or regime shifts

17 Valuable Ecosystem Services Loss of ecosystem services (Desirable) (Undesirable) 1 4 coral dominance state shift algal dominance 2 3 clear water overfishing, coastal eutrophication disease, hurricane turbid water grassland phosphorous accumulation in soil and mud flooding, warming, overexploitation of predators shrub-bushland fire prevention good rains, continuous heavy grazing

18 Ekosystemtjänst Miljöpåfrestning/förlust av arter

19 Ensidighet Vi förenklar ekosystem för att maximera produktionen av några få ekonomiskt värdefulla resurser Ensidighet färre ekosystemtjänster produceras Ökad sårbarhet i samhälle och ekonomi (mindre resiliens ) för klimatförändring och andra störningar

20 Istället bör vi investera i ekosystemens resiliens framtida välfärd Behovet växer i takt med klimatförändringar och annan miljöpåverkan Resiliensär ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas Både en fråga om social och ekologisk resiliens Exempel: En skogs förmåga att klara av och anpassa sig till stormar, bränder och föroreningar Ett samhälles kapacitet att påett långsiktigt hållbart sätt hantera till exempel politiska oroligheter eller naturkatastrofer

21 Three Features of a Resilience Lens 1. PERSISTENCE in the face of change, buffer capacity, withstand shocks 2. ADAPTABILITY the capacity of people in a socialecological system to manage resilience through collective action 3. TRANSFORMABILITY the capacity of people in a social-ecological system to create a new system when ecological, political, social or economic conditions make the existing system untenable

22 Resilience thinking in Practice

23 30 billion USD as fast-track funds ( ) (adaptation+mitigation) 100 billion USD/year by 2020 (mitigation) COPENHAGEN GREEN CLIMATE FUND World Bank Climate Resilient Development e.g, Pilot Program for Climate Resilience (0.5 Billion USD raised 9 countries/2 subregions selected, likely focus areas agriculture, coastal/urban flooding, watershed management, capacity building)

24

25 Adaptive Management of the Great Barrier Reef and the Grand Canyon World Heritage Areas Terence P. Hughes, Lance H. Gunderson, Carl Folke, Andrew H. Baird, David Bellwood, Fikret Berkes, Beatrice Crona, Ariella Helfgott, Heather Leslie, Jon Norberg, Magnus Nyström, Per Olsson, Henrik Österblom, Marten Scheffer, Heidi Schuttenberg, Robert S. Steneck, Maria Tengö, Max Troell, Brian Walker, James Wilson, Boris Worm AMBIO: A Journal of the Human EnvironmentNov 2007 : Vol. 36, Issue 7, pg(s)

26 The institutional capacities to manage the earth s ecosystems are evolving more slowly than man s overuse of the same systems. PECS IPBES

27 Three challenges the existence of potential tipping points (thresholds) and regime shifts and the challenges it implies, the adaptive capacity of social-ecological systems to deal with such changes, uncertainty and surprise, and the ability to steer away from undesired regimes and possibly even transform social-ecological systems into new improved trajectories that sustain and enhance ecosystem services and human wellbeing.

28 Livförsäkring: Biologisk mångfald = Resiliensär mänsklighetens livförsäkring i en allt mer föränderlig värld

29 1. Recognise the fundamental role of biological diversity for ecosystem functions, services and resilience 2. Urgent need to establish an IPBES with close links to the IPCC and UNFCCC process 3. Internalise the Biodiversity agenda with the MDG agenda ecosystem management for poverty alleviation 4. Investments in biological diversity and ecosystem management for climate adaptation and mitigation 5. Time is running out. To stay within the Planetary Boundaries for human development the irriversible mass extinction of our biological life support base must come to an end

30 Kan skogen vara värd mer där den står? Ex: Medelhavet Virket och veden från skogarna runt Medelhavet står bara för en fjärdedel av värdet Resten kommer från ekotjänster som turism, jakt, vattenrening och att skogen tar upp CO 2 och hindrar jorderosion

31 Tropiska skogar: Försvinner med en takt av c:a 13 miljhektar årligen Skogen har inget värde sålänge den står där Men den representerar stora värden; som kolsänka, hem för mängder av arter, reglering av vattencykeln, produkter från skogen, mediciner, rekreation, estetiska och spirituella värden mm Vad som behövs: Finansiell kompensation om skogen vårdas hållbart REDD?

32 Catskills mountains, New York Satsade 1,5 miljarder dollar på att bevara och restaurera skog och annan natur i Catskills mountains, som renar vatten på naturlig väg.

33 Catskills mountains, New York Att istället bygga ett reningsverk hade kostat sex gånger mer miljoner dollar per år i underhåll

34 Lysekil: musslor istället för reningsverk Kommunen valde musselodling som komplement till utbyggd rening Norska Nordic Shell har åtagit sig att skörda ton musslor per år Export till Sydeuropa Renar 425 ton kväve + 40 ton fosfor per år Lätt att odla Inga insatsmedel

35 Rader av tillämpningar växer fram: TEEB fortsätter; WRI, SRC m fl Costa Rica för skydd av skog up-stream Våtmarker för att fånga upp näringsämnen REDD försök att kompensera ägare av tropiska skogar för kolsänkor och biodiversitet Samarbete SEI/SRC och Det Naturliga Steget för att operationalisera Planetary Boundaries Orsaken att vi inte kommit längre är trad. ekonomernas ointresse och att Biodiversitetskonventionen saknar muskler

36 Hur kan en kommun arbeta med ekotjänster? Ecosystem services: A Guide for Decision Makers World Resources Institute, 2008 ( 1. Bestäm avgränsn, 2. Identifiera prioriterade ekotjänster 3. Analysera trender i prioriterade ekotjänster 4. Ev ekonomisk analys av aktuella tjänster 5. Identifiera risker och möjligheter

37 The Corporate Ecosystem Services Review World Resources Institute, 2008 ( 1. Bestäm avgränsn. 2. Identifiera prioriterade ekotjänster 3. Analysera trender i prioriterade ekotjänster 4. Identifiera risker och affärsmöjligheter 5. Utveckla strategier

38 Morgondagens vinnare måste se möjligheterna i dagens miljöproblem Företagen kommer att påverkas allt mer av tillståndet i ekosystemen i framtiden: minskat flöde av ekotjänster plötsliga förändringar i råvarutillgång minskade kvoter, indragna licenser nya lagar och avgifter dyrare försäkringar nya konsumentkrav nya krav från investerare Investeringar i miljö / hållbar utveckling minskad risk, förbättrat rykte bland konsumenter och nya affärsmöjligheter

39 För att sammanfatta: Ekosystemen är basen för samhälle och ekonomi Biologisk mångfald är en viktig livförsäkring Miljö och ekonomi måste gå hand i hand Naturkapital o ekosystemtjänster måste få ett värde i den ekonomiska modellen dom kan inte enkelt substitueras mot andra resurser Dags att på allvar integrera ekotjänster i beslutsfattande och samhällsplanering Skapa smarta marknader för ekosystemtjänster Att bygga in resiliens ökar motståndskraften och beredskapen mot tröskeleffekter och plötsliga förändringar Utveckla en ny vision där livskvalitet inte bara är en fråga om materiell konsumtion

40 The Resilience of the Earth System