Välkommen *ll våra fem rum Tryck pil på din dator när du vill gå vidare *ll nästa bild så får du själv bestämma takten
Våra fem rum Varje dag har vi möjlighet a? öppna nya dörrar, både i det privata och i vårt arbetsliv. Om du väljer a? öppna en dörr så är det också vik*gt a? du vet hur du ska hantera vad som finns bakom dörren och i det rummet. I våra fem rum möter du följande: 1. Självkännedom 2. Kommunika*onsplaJormen 3. DrivkraMer för arbetsroll och grupp 4. A? synliggöra kompetens 5. Mäta och utveckla individ och grupp Det vanliga är a? gå från rum 1 5 men du kan själv välja var du vill börja u*från kunskap och mognad hos dig själv och i organisa*onen
Vad innehåller era rum? Hur öppen är du och dina medarbetare för en förändring och hur ska den mo*va*onen i så fall byggas upp?
Första rummet Självkännedom
Första rummet Grunden för all kommunika*on är a? du som individ förstår dig själv, den vetskapen avgör kvaliteten i din kommunika*on med andra individer och i arbetsgruppen. Vi ger dig förståelse och kontroll över följande: ü ü ü Hur du tar emot och reglerar dina känslor. Känslorna omfa?ar självmedvetenhet, självreglering, mo*va*on, empa* och social förmåga. Hur dina drivkramer ser ut och varför du föredrar vissa saker framför andra Hur du väljer a? framträda på arbetsscenen alltså di? beteende Någon har sagt a? du blir anställd tack vare dina referenser men får sparken pga av di? beteende. Varför lyckas en del så bra i sina arbetsrela*oner och hur lyckas du nå fram i din organisa*on?
Andra rummet Vad är det som skiljer oss åt
Andra rummet Vi kan synliggöra 60 olika arbetsbeteenden och hur varje beteende påverkar oss och omgivningen i olika situa*oner. Om vi tar fyra av dessa grundbeteenden så kan vi u?rycka dem så här: En RÖD individ är resultatorienterad och drivande och har inget emot förändringar, så länge det ger e? resultat inom en viss *d. En GUL individ har e? behov av a? vara med i gruppen och påverka och känner starkt behov a? vara i centrum när det händer något kul. En GRÖN individ har behov av stabilitet och konsensus. Tycker inte om förändringar som inte kan förklaras och vill arbeta för gruppens bästa. En BLÅ individ är resultatorienterad och noggrann med a? det görs på rä? sä?. Samlar fakta och bestämmer sig när det är genomtänkt och kvalitetssäkrat. Varje individ har alla färgerna inom sig, i olika hög grad, och det kan u?ryckas på en mängd olika sä?. Beteende mätningen kan iden*fiera 1 900 olika beteenden både som grund och fasad, så det finns e? antal faktorer a? ta hänsyn *ll. Dessa faktorer har kokats ned *ll 60 arbetsbeteenden som gör a? förståelsen för olika individer blir förståelig och hanterbar. Vi har jobbat med IPU metodiken sedan 1994 och hi*lls har 4,7 miljoner människor över hela världen gjort analysen på sin arbetsplats.
Tredje rummet Vilka arbetar bäst *llsammans!?
Tredje rummet Vilka arbetar bäst *llsammans!? När de olika färgerna och deras skimningar jobbar så är det vik*gt a? förstå hur olika individer bäst arbetar *llsammans och komple?erar varandra, gärna också vilka drivkramer man har. Här kommer man överens om målet med det uppdrag man har och vad som krävs för a? göra e? bra jobb. Det gäller individuellt eller för en arbetsgrupp. Det gäller a? förstå och komma överens om både hårda värden som ru*ner, utbildning, produk*vitetstal, metoder osv. Men lika vik*gt är a? de mjuka värdena iden*fieras och accepteras av de olika färgerna. Saker som acceptans, samhörighet, lyssna, respekt osv. kan vara helt avgörande för e? bra resultat.
Tredje rummet Även lika kan vara olika
Tredje rummet Samma färg kan vara olika, kanske inte i si? beteende men i sin vilja a? ucöra saker eller viljan a? uppleva olika saker. En RÖD kan alltså vara lika lojal och vänlig som en GRÖN men u?rycker det på e? annat sä?. En GRÖN kan vara individualis*sk och makthungrig men visar det på e? helt annat sä? än en person med RÖD, BLÅ eller GUL anknytning. Därför är det vik*gt för en ledare a? förstå vilka kramer som ligger under ytan när man rekryterar eller befordrar en individ som verkar ha de på ytan bästa förutsä?ningarna. Förstår du som ledare hur drivkramer och emo*onell intelligens kan förädlas hos dina medarbetare så har du också nyckeln *ll en organisa*on som med egen inneboende kram kan utveckla en kramfull organisk *llväxt som gynnar organisa*onen många år framåt.
Fjärde rummet Kompetens
Fjärde rummet Kompetens Alla individer är begåvade med intelligens, frågan är bara hur den u?rycks. Den intelligensen kan u?ryckas i skrim, verbalt eller med handlag. Det finns tre stadier för a? u?rycka intelligens. Den första är TEORI, vilket innebär a? du läst eller blivit visat något och förstår vad det handlar om. Den andra är KUNSKAP vilket innebär a? du självständigt kan ucöra något. Den tredje är KOMPETENS som innebär a? det du ucör uppfa?as som mer eller mindre användbart av de som berörs av ucörandet. Ju mer användbart det uppfa?as av de som berörs desto högre kompetens upplever mo?agarna. Det innebär a? det inte nödvändigtvis behöver finnas e? bra samband mellan teori, kunskap och kompetens. Alltså bara för a? du är duk*g på teorin så behöver det inte innebära a? du prak*skt kan ucöra något som mo?agaren uppfa?as som kompetent. Formeln Teori x Kunskap x Erfarenhet = Upplevd Kompetens Är därför en vik*g handlingslinje för a? nå resultat. Därför anser vi a? det är vik*gt a? iden*fiera vilken kompetens som emerfrågas i olika yrkesroller och uppdrag samt a? den kompetensen kan förstås och mätas på e? enkelt och objek*vt sä?. Resultatet ligger sedan *ll grund för a? stö?a och utveckla individer och grupper. Sedan 1996 har vi i vårt program KP Kompetensprofil synliggjort kompetens
Femte rummet Fram*den
Femte rummet Fram*den A? utveckla sin egen och organisa*onens samlade kompetens utgår ifrån hur tydlig den upplevs av individ och omgivning. När målet, som är tydliggjort som kompetens finns, så krävs det en drivkram som består av vilja och engagemang för a? nå e? bra resultat. Den drivkramen blir automa*sk när kompetensen blir synliggjord det finns hos individen/gruppen en stark drivkram a? leva upp *ll omgivningens förväntade ucall av kompetens för a? nå det resultat man har sa? upp. Enligt forskning (Kenneth Thomas) så är individens främsta drivkramer *ll vårt belöningssystem de som består av 1. Möjlighet *ll val 2. Meningsfullhet 3. Upplevelse av kompetens 4. A? man gör framsteg Forskning visar a? dessa ingredienser också kan vara beståndsdelarna i a? vi känner oss lyckliga privat och på jobbet.