EIO Aktuellt För medlemsföretag i EIO NR 6/7 2013 EIO på Elfack Under Elfack presenterade EIO medlemserbjudanden, höll seminarier och anordnade yrkestävling mellan Sverige och Norge. Foto: Colourbox Nyhet - Förenklad dagbok El Förenklad dagbok El i A5-format är ett bra verktyg för dokumentering av omständigheter som påverkar utförandet av en elentreprenad. Ett intensivt 2012 summerades I år hölls EIOs årsmötet den 16 maj i samband med Elfack i Göteborg. På mötet riktades ett särskilt tack till de två avgående suppleanterna i styrelsen Ola Karlsson och Ingemar Lindberg.
NYA PÅ EIO ledaren Svag tillväxt och växande arbetslöshet Anders Borg spådde i vårens budgetproposition en dyster ekonomisk utveckling för Sverige. Men trots att reformer för nya jobb nu står högt i kurs ger regeringen medvetet kalla handen till idéer som skulle åstadkomma just detta. Elsäkerhetsverkets förslag till nya behörighetsregler för elteknikbranschen ligger till exempel sedan ett och ett halvt år tillbaka på Näringsdepartementet i en låda och samlar damm. För mig är det obegripligt varför IT-och energiminister Anna-Karin Hatt dröjer med att tillsätta en utredning om nya behörighetsregler. I december 2011 meddelade hon att hon avsåg återkomma med besked om Elsäkerhetsverkets förslag i början av 2012. Nu är det juni 2013. Ett moderniserat behörighetssystem skulle stärka statusen som elektriker, underlätta elteknikbranschens kompetensförsörjning och skapa förutsättningar för tillväxt och nya arbetstillfällen. Det skulle också underlätta för kunderna att kontrollera vilken kompetens elektrikern som kommer på besök egentligen har. I dag går inte det. Lagstiftningen saknar helt krav på elektrikerns kunskaper och färdigheter. Införandet av en elektrikerlegitimation skulle göra det möjligt för elteknikföretagen att möta kundernas efterfrågan på tekniker och specialistkunskaper utifrån varje enskilt projekt. Det skulle ge fler arbetstillfällen för specialister men även unga elektriker som vill etablera sig på arbetsmarknaden. En övergång till individuell behörighet skulle också ge fler seriösa och duktiga elektriker möjlighet att komma till Sverige, men också underlätta för Elsäkerhetsverket att utöva sitt tillsynsansvar. Nej, bästa Energiminister; Öppna lådan och starta utredningen som klarlägger vad som är elinstallationsarbete, vilken kompetens som fordras och hur det ska kontrolleras! Ni medlemmar som har frågor eller funderingar kring behörighetsreglerna är självklart välkomna att ta kontakt med mig. Jag diskuterar gärna detta och tar tacksamt emot input från er. Jag vill även passa på att önska er alla en riktigt skön och trevlig sommar! Jan Siezing, vd EIO foto: jörgen wikström foto: sofia pettersson Mariette Hassmer Troije företagsrådgivare Region Väst Mariette Hassmer Troije, 39 år, börjar den 24 juni som företagsrådgivare i Göteborg. Hon är utbildad Civilekonom vid Handelshögskolan i Göteborg. Mariette har arbetat med koncernredovisning i fem år och som personalchef i tio år. Hon kommer senast från en tjänst som personalchef på Componenta Främmestad, en underleverantör till lastbilsindustrin. I min ungdom drömde jag om att bli revisor, eftersom jag ser mig Mariette Hassmer Troije, ny företagsrådgivare i Region Väst själv som en social person som gillar att ge råd och stöd, säger Mariette. Hon fortsätter: Jag tycker att det är roligt med arbetsrätt, kollektivavtal och förhandlingar och jag ser fram emot kombinationen av spetskunskap och bredd i jobbet som företagsrådgivare. Jag känner mig otroligt motiverad av att få börja jobba för EIO, som känns som en modern och fräsch arbetsgivare med otroligt många positiva och professionella medarbetare. Mariette bor i Herrljunga med man och två barn. På fritiden springer jag gärna en runda i skogen, när jag inte står vid sidan av fotbollsplanen och hejar fram mina barns fotbollslag. Att resa är ett annat av mina stora intressen, säger hon. Samtidigt som Mariette börjar på Göteborgskontoret flyttar Henrik Claesson över till EIO Sydöstra Sverige i Växjö och fortsätter som företagsrådgivare där. Åsa Gabrielsson, ny assistent/rådgivare i Region Mellan EIO Aktuellt REDAKTÖR: Sofia Pettersson, 08-762 75 58, sofia.pettersson@eio.se. Produktion: Jenny Bäckström. Ansvarig utgivare: Henrik Nygård, 08-762 75 83, henrik.nygard@eio.se. Webbadress: www.eio.se. För uppdatering av medlemsuppgifter, frågor om lösenord och liknande, kontakta Åsa Anderberg, 08-762 74 72, asa.anderberg@eio.se. Vi finns alltid på: www.eio.se Åsa Gabrielsson assistent/ rådgivare Region Mellan Den 15 maj började Åsa Gabrielsson, snart 40 år, tjänsten som assistent/rådgivare för delar av Region Mellan EIO Östgöta-Sörmland, EIO Uppsala-Västerås samt EIO Örebro Värmland med placering i Linköping. Jag ser verkligen fram mot att få komma ut till distrikten för att träffa EIOs medlemmar, säger hon. Närmast kommer Åsa från Svenskt Näringsliv där hon arbetat som assistent på regionkontoret i Linköping samt på Lokalt företagsklimat. Tidigare har hon arbetat som VD-assistent samt chefssekreterare på Rikspolisstyrelsen. Åsa har sina rötter i Stockholm, men är nu bosatt i Borensberg vid Göta Kanal med man och två barn. Malin Fredriksson, tidigare assistent på EIO Östgöta-Sörmland, fortsätter att arbeta på Linköpingskontoret åt Almega. 2 EIO AKTUELLT nr 6/7 2013
Underprissättning i fokus hos Etiska Rådet Samhällsbyggnadssektorns Etiska råd vill lyfta frågan om underprissättning inom byggsektorn. Under våren kan aktörer i branschen mejla in sina synpunkter i frågan till Etiska rådet. text: jesper mot t Samhällsbyggnadssektorns Etiska råd är en ideell förening där branschorganisationer inom sektorn sätter fokus på etiska frågor. Dess styrelse prövar anmälningar om misstänkta överträdelser av Samhällsbyggnadssektorns etiska regler. Etiska rådet kan även på eget initiativ pröva om någon medlem brutit mot reglerna. Andra viktiga funktioner är opinionsbildning och att verka som ett forum där branschens aktörer kan diskutera etiska frågor. EIO var en av initiativtagarna när rådet upprättades. Etiska rådets ordförande, Olle Ehrlén, berättar att problem med underprissättning är i fokus för arbetet just nu. Anledningen är att många lyfter den frågan som ett problem när vi träffar folk lokalt, säger Olle Ehrlén. Han förklarar att det inte rör sig om någon enkel gränsdragning mellan rätt och fel. Låga priser för att vinna marknadsandelar är varken olagligt eller ovanligt, vare sig inom byggsektorn eller i andra branscher. Att konkurrera med lågt pris behöver inte vara osund konkurrens. Att sätta underpriser och sedan kompensera genom att lägga på timmar som aldrig arbetats är ju självklart rent olagligt. Däremellan finns en gråzon. Tanken är inte att vi ska tala om exakt vad som är rätt eller fel, men vi vill öka medvetenheten hos alla, så att de kan göra egna bedömningar. Lagen om offentlig upphandling gör ämnet än mer aktuellt eftersom de som beslutar om offentliga upphandlingar måste vara beredda att ge kvalificerade förklaringar för sina beslut om de väljer bort det billigaste alternativet. Olle Ehrlén anser att det finns en risk att de därför väljer minsta motståndets lag och ibland antar anbud med osund prissättning. Organisationer som Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Byggherrarna är med i diskussionerna med Etiska rådet i flera sammanhang. Kompetens att bedöma anbud är viktigast i arbetet mot osund konkurrens. Inom Etiska rådet finns många rutinerade byggherrar, entreprenörer och företagare som är vana att göra sådan bedömning. Att dela kunskap och synpunkter med offentliga upphandlare Hanna-Lotta Nielsen, affärsjurist EIO gagnar hela samhället och Olle Ehrlén tycker att beslutsfattarna blir överlag allt mer kompetenta. Det finns flera exempel på offentliga beställare som förkastat anbud som de ansett vara onormalt lågt prissatta. Under våren tar Etiska rådet emot synpunkter från medlemmarna på sin webbsida. Hanna-Lotta Nielsen, affärsjurist på EIO och administrativ sekreterare i Etiska rådet, sammanställer kommentarerna. Etiska rådet kommer att sammanställa svaren och förhoppningsvis få en bild av vilka frågor som är mest angelägna. Utifrån det kan vi välja utgångspunkter för kommande seminarier och diskussioner, säger Hanna-Lotta Nielsen. Vill du veta mer? Kontakta Hanna-Lotta Nielsen, hanna-lotta.nielsen@eio.se, 08-762 74 85 Marie Olsson är ny ledamot i Samhällsbyggnadssektorns Etiska råd. Hon är ekonom, fjärde generationens ägare av Elektriska AB Lennström och aktiv inom EIO sedan många år. Idag sitter hon i EIOs distriktsstyrelse i Stockholm, småföretagarberedningen samt centrala valnämnden. Varför tycker du att Etiska rådets arbete är viktigt? Jag tycker att det är jätteviktigt att samhällsbyggnadssektorn, där EIO ingår, ses som en seriös och respekterad del av näringslivet. Etiska rådet kan påverka och informera där det kanske inte riktigt fungerar som tänkt. Vilka erfarenheter har du med dig in i uppdraget som ledamot? Under mina 30 år som företagare och aktiv inom EIO har jag sett både bra och dåligt affärsmannaskap i branschen och konsekvenserna av båda. Vilka etiska frågor tycker du är viktigast för elteknikbranschen? Det är sådan som ärlighet mot kund, korrekta upphandlingar, att informera inköpare och beställare om våra avtal och att arbeta aktivt för att få bort svartjobben. Sunda företag blir attraktiva arbetsplatser. Vi har ingen anledning att skämmas, utan kan vara stolta över vår bransch. Jag vill uppmana alla EIO-företag att anmäla till Etiska rådet om man upptäcker eller drabbas av något som man uppfattar som oetiskt. EIO AKTUELLT nr 6/7 2013 3
Vad tycker du om årets Elfack-mässa? Curt Åkesson, Preem AB Jag är ute efter en specifik produkt angående potentialutjämning/ åskskydd när det gäller brandfarliga vätskor, till exempel tankar med bensin. Det är en ny produkt typ en kabel utan isolering som finns i Asien och USA, men jag har inte sett den här ännu. Aktivt EIO på Elfack EIO var självklart med på Elfack på Svenska Mässan i Göteborg den 13-17 maj. Mässan hade i år totalt 420 utställare och 23 000 besökare under veckan. EIO fick in cirka 40 nya ansökningar om medlemskap i EIO. text: sofia pet tersson I EIOs monter var det många besökare som kom och ställde frågor om till exempel elsäkerhet och EIOs ramavtal. Hos Elförlaget visades produkter och hjälpmedel upp och besökarna kunde tävla om en Ipad. Vinnaren i den tävlingen blev Annelie Landahl på YIT i Lidköping. Montern för ELRÄTT ELRÄTT syntes rejält på mässan i år, både i den egna montern och bland alla de leverantörer som är med i ELRÄTT. Tidningen Elinstallatören fanns också på plats med Många exemplar av tidningen Elinstallatören delades ut under veckan på Elfack. delar av redaktionen där tidningen producerades direkt i montern. Intill EIO-montern pågick en yrkeslandskamp i elinstallation och telekommunikation mellan Sverige och Norge. Läs mer om den på sidan intill. Två av EIOs medlemsföretag - Goodtech och Midroc - ställde ut med stora montrar på Elfack. Mer om dessa samt mycket annat från Elfack kan du läsa om i Elinstallatören nr 5. Vill du veta mer? Kontakta Johan Lysholm, johan.lysholm@eio.se, 08-762 75 78 Johan Dahn, CNCtech Än så länge är jag positivt inställd och känner mig jättenöjd med mässan. Det är hög nivå på utställarna kanske till och med lite bättre än tidigare år. Sverker Andersson, Sverkers El Det är som vanligt mycket att titta på. Jag har några specifika saker som jag är ute efter, men i stort är jag här för att få en överblick. Stefan Ärlig, Alberga El & Tele AB Jag är nöjd med årets mässa, det var några år sedan jag var här sist. Jag är främst intresserad av belysning och framförallt LED, det är intressant att följa utvecklingen inom det området. Jag är också intresserad av att kolla på nyheter inom installationsområdet. VI FINNS ALLTID PÅ eio.se 4 EIO AKTUELLT nr 6/7 2013
ETG-elever gjorde slutprov på Elfack För första gången på Elfack gjorde två sistaårselever från ETG, Elteknikbranschens gymnasium, en del av sitt slutprov på plats i ETG:s monter. EIO-Aktuellt pratade med eleverna Jonas Frölander och Stefan Waldenström. foto: jorma valkonen t e x t: sofia pe t t e r s s o n I början av veckan var det lite ovant att stå ute bland folk och arbeta, men nu har jag vant mig och det är riktigt kul, säger Jonas Frölander. Stefan Waldenström håller med och säger: Vi får alla möjliga frågor här medan vi jobbar. En del lärare kommer fram och frågar om ETG-utbildningen och det är även många elektriker som vill se vad vi gör och vad vi kan. ETG:s slutprov yrkestestet består av totalt fyra delar, varar Jonas och Stefan genomförde en del på Elfack. Den del av provet som vi utför här på mässan innehåller momenten belysning, vägguttag, brandlarm, passersystem och nödbelysning. Vi avslutar med att göra kontroll före idrifttagning, berättar Jonas. De tre övriga delarna som yrkestestet består av är trapphus med PLC programmering, motorstyrning samt felsökning. Stefan och Jonas kommer göra dessa delar på skolan, där provet vanligtvis görs. På skolan är även en yrkesverksam elektriker från branschen med i bedömningen av elevernas prov. Pontus Broström, konceptansvarig på ETG Partner, är på plats i ETG:s och EUU:s gemensamma monter. Syftet med att vara med här på mässan och visa upp hur yrkesprovet går till är att marknadsföra ETG-konceptet. Bara idag har tre skolor visat intresse och får vi bara en ny skola som ETG-partner har vi fått ut mycket av att delta på mässan, säger han. ETG-eleverna har ju fördelen att lärlingstiden är integrerad i utbildningen och de som klarar yrkesprovet kan genom sin ETG-examen börja arbeta som elektriker direkt, säger Pontus Boström vidare. En för eleverna okänd lärare inspekterade elevernas arbeten under den sista dagen på Elfack. Både Jonas och Stefan blev godkända. Att börja arbeta direkt efter utbildningen är något som både Jonas och Stefan hoppas på. För Stefans del blir planerna klara till veckan och Jonas har redan sitt ordnat. Vi slutar skolan den 14 juni och den 17 juni börjar jag jobba på YIT i Nyköping där jag haft praktik under utbildningen, säger Jonas nöjt. Läs mer om ETG och ETG-Partner på www.etg.nu och partner.etg.nu. Eldprovet inför Yrkes-VM Det blev lite av en sista kamp inför den stora prövningen. Under Elfack i Göteborg mötte de svenska deltagarna i kommande yrkes-vm sina norska kollegor och rivaler i vad som blev både en generalrepetition och en svettdrypande landskamp. Och pokalen, den får stanna i Sverige. t e x t: s ta f fa n j thor s e l l Oscar Sjögren på Bravida i Växjö och Markus Pettersson på Då Elektriska i Nyköping tävlade i elinstallation respektive telekommunikation, och vann yrkeslandskampen mot de norska mästarna. I sommar tävlar alla fyra i yrkes-vm i tyska Leipzig. Vi har tränat stenhårt och planerat för yrkes-vm länge, och nu börjar det dra ihop sig. Det är klart att det är nervöst. Men jag vet vad jag behöver öva på, och det är programmeringen, det moment som jag faktiskt förlorade mot norrmännen, säger Oscar Sjögren. Landskampen pågick inför publik under flera dagar, och besökare och utställare på Elfack kunde följa de olika momenten. Det kändes bra, tycker Oscar Sjögren. Här på väggen har vi en komplett KNX-panel med värmestyrning, belysning och mycket annat. Det känns bra att jag som installatör får visa vad som faktiskt går att göra i dag. Sedan är det klart att det blir mer press när man har publik, säger han. Pontus Slättman jobbar med utbildningsfrågor och kompetensförsörjning på EIO, och har coachat Oscar Sjögren under förberedelserna inför yrkes-vm. Han har höga förhoppningar. Vi ligger långt före inom installation, och utsikterna är goda. Men det bästa är att se hur de här unga killarna utvecklas. De är runt 20 år och har redan kommit så här långt i yrket. Det är fantastiskt, säger han. Yrkes-VM pågår mellan den 2-7 juli. EIO AKTUELLT nr 6/7 2013 5
Många besökare på EIO Elsäkerhetsdagen foto: Jorma valkonen EIOs Elsäkerhetsdag på Elfacks andra dag lockade ett 120-tal personer. De kom för att höra bland andra Jan Siezing och Elsäkerhetsverkets generaldirektör Elisabet Falemo diskutera den rapport om behörighetssystemet som EIO släppte samma dag. text: l ars-göran hedin Lokalen var så gott som full och diskussionshumöret var det inget fel på. Johan Martinsson, EIO:s bransch- och affärsutvecklingschef, inledde dagen genom att presentera huvuddragen i den färska rapporten. Vi på EIO ser många brister i det Jan Siezing, vd EIO nuvarande behörighetssystemet. Det är ett svåröverblickbart regelverk som består av flera olika lagar och avtal och som många har problem att förstå, sa Johan. Han pekade också på det faktum att det idag saknas en klar definition av vad begreppet elinstallation innebär och att det inte heller finns några formella kompetenskrav på yrkesmannen elektrikern. Det är också oklart hur man på ett betryggande sätt ska kunna kontrollera elinstallationerna i ett system där kontrollansvaret kan delegeras till yrkesmannen, trots att det som sagt saknas formella kompetenskrav. För konsumenterna skapar dagens behörighetssystem också problem. De har väldigt svårt att informera sig om yrkesmannens kompetens. De oklara behörighetsreglerna skapar också osäkerhet om vilka elarbeten som får utföras av lekmannen och vilka som inte får det. Johan Martinsson avslutade med att redovisa EIO:s principiella utgångspunkt i behörighetsfrågan. Han sammanfattade den i tre punkter: Bara arbetsuppgifter som specifikt påverkar elsäkerheten bör kräva behörighet. Det leder till att färre arbetsuppgifter skulle omfattas av behörighetskravet. När det råder tveksamhet bör arbetet kunna inspekteras i efterhand. Jan Siezing välkomnade den nya behörighetsutredning som ska tillsättas. Ett bättre system skulle stärka yrkets status och ge ökad trygghet för konsumenterna. Och i förlängningen leda till bättre förutsättningar för tillväxt och nya arbetstillfällen. Vi vill ha ett renodlat regelverk istället för det virrvarr vi har idag. Utbildningsoch kunskapskraven för behörighet behöver preciseras. Det borde gå att nå den behövliga kunskapsnivån inom ramen för den treåriga gymnasieskolan, förklarade Jan. Han höll dörren öppen för att en viss praktiktid kanske också borde ingå i kraven, men med hänvisning till branschens eget utbildningskoncept, ETG-modellen, menade han att det borde gå att baka in den behövliga praktiken i gymnasieutbildningen. Vad vi föreslår är en elektrikerlegitimation som ersätter dagens modell med behörighet under överinseende. Det bör vara en statlig legitimation under statlig kontroll och gärna i form av en fysisk ID-bricka, förtydligade Jan Siezing. Ansvaret för ett sådant här system hör naturligt hemma hos Elsäkerhetsverket, som naturligtvis då bör ges resurser att klara det ökade arbete som det skulle kräva, tillade han. Andra intressanta talare på Elsäkerhetsdagen var Horst Blüchert, teknisk direktör Elsäkerhetsverket som berättade om laddning av elfordon. Joakim Grafström, elsäkerhetsexpert på EIO, gick igenom olika kraftkällor och installationsmetoder vid producering av egen el, samt hur man säkerställer en säkrad elförsörjning även vid avbrott i elnätleveransen. Elisabet Falemo från Elsäkerhetsverket gav sin och verkets syn på behörighetssystemet. Problemet är att dagens behörighetssystem är så roddigt. Därför behövs ett bättre, men hur det än ska se ut ska det vara ett elsäkert regelverk. Detta är vårt överordnade krav, förklarade hon. Jag tror att det blir tydligare för Elisabet Falemo, Elsäkerhetsverket konsumenterna med en elektrikerlegitimation och lättare också att informera om kompetenskraven, sa Elisabet Falemo vidare. Hon menade att det är en fördel för yrkesmannen att få ett kompetensbevis som kan användas vid exempelvis byte av arbetsgivare eller om han eller hon vill söka jobb utomlands. I praktikfrågan menade Falemo att det är viktigt att de praktiska kunskaperna också finns på plats innan någon får sin legitimation. EIO och Elsäkerhetsverket gav uttryck för samma åsikt när det gäller behovet av en utredning och av att en sådan kommer igång snabbt. Läs hela rapporten på www.eio.se under rubriken elsäkerhet. Besiktningsingenjör Michael Steen visade bilder och talade om felaktiga och dåligt underhållna elinstallationer som kan innebära fara för elchock och brand. Du kan även se filmer från Elsäkerhetsdagen och EIOs medverkan på Elfack 2013 på www.eio.se/ Media/video foto: jorma valkonen 6 EIO AKTUELLT nr 6/7 2013
Ett intensivt 2012 summerades foto: Jorma valkonen foto: Jorma valkonen Styrelsen var självklart på plats på årsmötet. På bilden ser vi styrelsens sammansättning från och med årsmötet 2013. Från vänster: Jörgen Mattson, suppleant, Christer Antbro, ordinarie ledamot, Stefan Andersson, suppleant, Fredrik Hermanson, suppleant, Johnny Petré, ordinarie, Fredrik Sederholm, ordinarie, Nils-Åke Elheim, suppleant, Peter Lejfjord, suppleant, Staffan Påhlsson, ordinarie, Peder Johansson, ordinarie, Thomas Carlsson, ordförande och Mikael Vestlund, vice ordförande. Per Ove Pettersson, ordinarie ledamot, saknas på bilden. EIOs styrelseordförande Thomas Carlsson i mitten på bilden valdes som ordförande ytterligare ett år. Till vänster Åsa Kjellberg Kahn, till höger Jan Siezing. I år hölls EIOs årsmötet den 16 maj i samband med Elfack i Göteborg. På mötet riktades ett särskilt tack till de två avgående suppleanterna i styrelsen Ola Karlsson och Ingemar Lindberg för deras insatser och engagemang inom EIO. Fredrik Sederholm valdes in som ny ordinarie styrelseledamot. Efter årsmötet bjöds det på mingel. På bilden ser vi Anders Gustin, företagsrådgivare EIO Mellersta Norrland, Bengt-Arne Sjöberg, Skanska Installation Sundsvall och Carl Gunnar Sjödin, Arac-Elektriska AB Örnsköldsvik. text: sofia pet tersson Efter att styrelsens ordförande Thomas Carlsson hälsat välkommen och öppnat mötet summerade EIOs vd Jan Siezing viktiga händelser under 2012. Han började med att säga att året varit ett av de mest intensiva i EIOs historia. Några av de händelser han nämnde som betydelsefulla under 2012 var EIOs medverkan i Almedalen och rapporten Från fulel till ELRÄTT och arbetet med 2012 års avtalsrörelse samt arbetet med SEF i arbetsgruppen Moderna Avtal. Vidare nämnde han bland annat EIOs satsningar på ELRÄTT, elsäkerhetsområdet och EIO RABATT. Jan Siezing sa vidare att EIO under 2013 fortsätter arbetet för ett mer synligt EIO och för en ökad kännedom om de viktigaste frågorna, där särskilt fokus läggs på dessa tre områden: Moderna kollektivavtal som skapar konkurrenskraftiga företag och attraktiva arbetsgivare. En trygg elmiljö med smart och energieffektiv elteknik. Ett moderniserat behörighetssystem för elteknikbranschen som kunderna förstår. Jag hoppas att så småningom få summera även 2013 som ett rekordår av aktiviteter och påverkansarbete. Allt i linje med att utveckla branschen och stärka medlemmarnas förutsättningar för framgångsrikt företagande, sa Jan Siezing. Efter årsmötet informerade EIOs förhandlingschef Åsa Kjellberg Kahn och det nya Installationsavtalet och EIOs branschchef Johan Martinsson presenterade resultaten från EIOs senaste medlemsundersökning samt sammanfattade 2012 års aktiviteter inom ELRÄTT. Till vänster valberedningens ordförande Lars Johansson, i mitten Charles Andersson och längst till höger Mikael Vestlund. Från vänster: Ola Hellström, Åke Thimfors, Ola Karlsson och Ingemar Lindberg EIO AKTUELLT nr 6/7 2013 7
EIO Avtalsnytt LÄS ALLTID SENASTE NYTT PÅ WWW.EIO.SE/AVTAL-2013 NR 7 2013 Nya treåriga avtal för lager och butiker foto: COLOURBOX Nu har EIO träffat nytt Lageravtal och nytt Butiksavtal med Handelsanställdas förbund för tiden 2013-04-01 till och med 2016-03-31. Avtalen är treåriga och på märket. Avtalen gäller för anställda för respektive verksamhet oavsett facktillhörighet. Lönerna ska höjas från den 1 april. Den 28 maj 2013 kom det nya avtalet för lager- och distributionspersonal anställda i EIO:s medlemsföretag. Lönehöjningen i Lageravtalet är 252 kronor per månad. Därutöver bildas en pott för de som fyllt 18 år, om 308 kronor, som fördelas vid lokal förhandling. Viktigt är att de nya minimilönerna inte underskrids. Nya minimilöner är för nybörjare 21 224 kr, lagerarbetare som arbetat 6 månader samt fyllt 20 år 22 056 kr, chaufför 22 282 kr. Anställningstidstillägget, vilket ges till arbetstagare som efter fyllda 18 år har haft fem års anställning inom företaget, är nu 12 öre. I det nya avtalet införs också möjligheten för arbetsgivaren att ensidigt förlägga arbetstiden ytterligare en halvtimme tidigare på morgonen, vilket medför förändrade ersättningsregler. Nytt semesterlönebelopp för den som är 21 år är 1 310 kr, 18 år 1 110 kr och för yngre 656 kr. En ny möjlighet att förlänga prövotiden i provanställningen införs. Om ordinarie avlöningsdag infaller på helg, fridag eller dagen efter sådan, så ska lönen utbetalas två vardagar före den lediga dagen. Vid avlöningsdag den 25:e i månaden uppstår den situationen närmast i augusti 2013 då den 25:e är en söndag och lönen därför ska betalas ut redan torsdagen före. Den 22 maj fick butikspersonal anställd i EIO:s medlemsföretag nytt avtal med villkor som motsvarar Detaljhandelsavtalets. För Butiksavtalets utrymme för löneökningar avsätts 560 kronor per heltidsanställd och månad. Det ska fördelas till 60 procent som generellt påslag och 40 procent som lokalt utrymme (pott) från 1 april. Sista dag för företaget att begära förhandling om fördelningen av potten är 8 EIO AKTUELLT nr 6/7 2013
EIO Avtalsnytt 28 juni. Finns inte klubb på företaget ska företaget begära förhandling med Handels avdelning som nås via Handels på telefon 0771-66 64 44. Minimilönerna höjs med 475 kronor/månad. 16- respektive 17-åringar får hälften så stor höjning. Avtalets två parallellt gällande regelverk för arbetstider för sju dagars öppna respektive sex dagars öppna butiker kommer att ersättas av ett nytt, gemensamt regelverk den 1 april 2014, då också möjlig provanställningstiden minskas till sex månader. I det nya avtalet införs möjligheten för att avbryta såväl provanställningar som visstidsanställningar i förtid, genom underrättelse 14 dagar i förväg. Kontakta alltid EIO för rådgivning om behov av att tillämpa detta uppstår. Nya Lageroch Butiksavtalen Som alltid hittar du information på EIOs hemsida. Vill du läsa EIOs olika överenskommelser se www.eio.se/avtal-2013 eller www.eio.se/medlem/forarbetsgivaren (här kommer även det nya avtalet finnas att ladda ned inom kort). Avtalstrycken skickas även ut till de företag vi har noterat tillämpar just det avtalet i EIOs medlemsregister. Kontakta medlemsregistret på telefon 08-762 75 00 om ni vill kontrollera era uppgifter. Ytterligare avtal kommer också att kunna beställas på www.elforlaget.se Extrapension EIO-SEF - bra förmån för personalen Extrapension EIO-SEF är en förmån för de kollektivanställda som branschen ska vara stolt över, säger Gunilla Blomberg Rengård som svarar på medlemmarnas frågor om de kollektivavtalade försäkringssystemen på EIO. Särskilt i dessa dagar då pensionsåldrar och pensionsnivåer är på mångas läppar kan elteknikbranschen känna sig framsynt, säger Gunilla Blomberg Rengård. Redan 2004 kom EIO och SEF överens om att avlösa ett kompetensavtal mot kompletterande premier till Avtalspensionen ASL. Senare fylldes nivån på då vi växlade in betalning till SEF för försäkringar mot pensionspremier direkt till de anställda. Under 2013 är premien 0,515 procent och 2014 blir den 0,635 procent. Kom ihåg att rapportera via Fora Underlaget för Extrapension EIO-SEF ska rapporteras in via Fora samtidigt som övriga försäkringar vid den slutliga rapporteringen vid varje årsskifte. Det är viktigt att komma ihåg att alla anställda (upp till 65 års ålder) som omfattas av Installationsavtalet ska anmälas in till Fora för Extrapension EIO-SEF. Kontrollera varje år Det är lämpligt att företagets ekonomieller pensionsansvarige varje år kontrollerar att Fora debiterar rätt när det gäller Extrapension EIO-SEF, säger Gunilla Blomberg Rengård vidare. Hon fortsätter: Vi har stött på några fall där inrapporteringen har misslyckats på grund av svårigheter i rapporteringssystemet. Det har också gällt tidigare år. Det är alltid onödigt att inte uppfylla avtal och kan bli dyrt för företaget att justera i efterhand. Bäst är ju att få allt rätt från början. Det går också bra att kontakta Foras kundtjänst och stämma av att inbetalning och debitering av Extrapension EIO-SEF är korrekt de senaste åren. Film om Ledaravtalet - möjligheternas avtal foto: jesper mott Som inloggad medlem i EIO beställer du kollektivavtalstryck gratis. Artikelnumren för avtalen är följande: Lageravtalet 052098 Butiksavtalet 052097 vill du veta mer? Kontakta Gunilla Blomberg Rengård, gunilla.blomberg.rengard@eio.se, 08-762 75 70 Ledaravtalets lönesättningsmodell bygger på dialog mellan chef och medarbetare. Den gör det möjligt att använda lönen som styrmedel för effektivt företagande. Utgångspunkten för ett kontinuerligt samtal är företagets lönepolicy, där det klart framgår hur medarbetarnas prestationer ska kopplas till företagets verksamhet. Nu kan du se en film om Ledaravtalets lönesättningsmodell på www.eio.se/media/ video. Vill du veta mer? Kontakta Martina Höök, martina.hook@eio.se, 08-762 74 92 EIO AKTUELLT nr 6/7 2013 9
En kampanj som gör skillnad foto: clara ELRÄTT-kampanjens satsning på bred marknadsföring och tv-reklam visar sig framgångsrik. Effekterna av reklamen är möjliga att följa i realtid och genomslaget är kraftigast i de viktigaste målgrupperna. text: jesper mot t Under 2013 har svenska folket fått bekanta sig med ELRÄTT. I tre omgångar under året kör TV4 och Kanal 7 reklamfilmen om ELRÄTT och alla engagerade medlemsföretag har haft möjlighet att använda sig av de lättillgängliga verktygen för marknadsföring som de får tillgång till via Så här såg det ut under inspelningen av reklamfilmen. EIOs medlemssida på webben. Vi ser tydligt att när vi genomför aktiviteter, som till exempel att köra reklamen eller publicera banners, så stiger antalet besökare direkt, säger Jerker Björk, extern projektledare för ELRÄTT. Inte så enkelt att mäta Tv-reklamen har hittills i år visats i två omgångar under februari och april, och den kommer även att visas runt månadsskiftet augusti/september. Jerker Björk förklarar att ELRÄTT är något abstrakt, ett varumärke som betyder en mängd olika saker och inte en pryl som folk kan köpa. Därför är effekterna inte helt enkla att mäta. Trots det är det ändå möjligt att se reklamens direkta effekter i realtid. Vid ett tillfälle när reklamen visades på TV4 under en fredagskväll satt jag med datorn och såg att det inte fanns några besökare på webbsidan. Direkt efter reklamen var antalet 160 besökare. Det är människor som valt att aktivt gå in direkt efter reklamen och det tycker jag är glädjande, säger Jerker Björk. Webben i centrum De som lockas att besöka webbsidan stannar i genomsnitt tre minuter. Det är webben som är navet i kampanjen och där finns artiklar som ska inspirera besökare. Företagen som är engagerade i kampanjen kan välja bland en mängd marknadsföringsmaterial för att genomföra lokala eller personliga kampanjer mot just sina kunder. Johan Martinsson, EIOs ansvarige för ELRÄTT-projektet, poängterar att projektets marknadsföring mot branschens slutkunder kan ses som skidvalla i klassisk skidåkning. Vi skapar en enklare resa mot högre vinsters mål och bidrar till ett kostnadseffektivare kännedomsarbete för de företag som engagerar sig i ELRÄTT, säger Johan Martinsson. Vi skapar helt enkelt ett brett och grundläggande intresse för eltekniska lösningar som våra medlemmar skulle ha svårt att ordna på egen hand. Men oavsett detta beror ändå framgångar i slutändan på kännedom om den egna lokala marknaden och återkommande erbjudanden. Grunden för alla affärer är att kunden informeras om att du finns och vad du vill sälja. Utan det kan inte nya lönsammare affärer skapas. Eget engagemang viktigt Inga stekta sparvar kommer flygande bara för att vi gör reklam i TV. Kunderna ringer inte direkt och beställer. Ett eget arbete behövs och projektet höjer graden av effektivitet i det arbetet. Företaget K2 Analys har med hjälp av en bred enkätundersökning kunnat konstatera att de som är mest positiva till tv-kampanjen är individer som kan påverka upphandling av elinstallationstjänster. Kampanjen fungerar alltså bäst i den viktigaste målgruppen. Man har också kunnat mäta hur många som säger sig ha blivit inspirerade att se över sin elanläggning efter att ha sett reklamen. Enligt en enkät är det någonstans mellan 500 000-600 000 som upplever det. Att bryta ner det till olika segment och ta reda på hur företagen når dem är något som återstår. Det visar ändå att det finns ett stort fält av möjligheter för elföretagen att försöka nå och det är förstås inspirerande. Vill du också bli ELRÄTT? En ny chans finns att gå årets seminarier i Stockholm den 20 augusti. Läs mer och anmäl dig på http://www.eio.se/ Medlem/elratt/Sidor/seminarier_2013.aspx Ljusdagen den 10 september Belysningsbranschen arrangerar den 10 september Ljusdagen - en eftermiddag med inspirerande föreläsningar och utmanande diskussioner om belysning och arkitektur. Årets upplaga av Ljusdagen fokuserar på belysningens betydelse i byggprocessen. Bland annat kommer representanter från hela byggkedjan att dela med sig av sina erfarenheter och diskutera hur vi kan stärka belysningens position. Två spännande exempel där belysningen har fått en viktig roll är Nya Karolinska Solna och Väla Gård, Sveriges mest miljövänliga kontor. EIOs branschchef Johan Martinsson deltar i en paneldebatt under dagen. Läs mer och anmäl dig på www.ljusdagen.se. foto: daemon film 10 EIO AKTUELLT nr 6/7 2013
Österängsgymnasiet i Kristianstad dominerade i TeleCup Landets bästa utbildning för teletekniker finns på Österängsgymnasiet i Kristianstad. I årets Tele Cup tog de hem storslam; bästa klass, bästa lärare och samtliga pallplatser. foto: lennart månsson text: k a jsa althén Göran Eklund är den prisbelönta läraren och en av flera bakom den framgångrika utbildningen som vunnit priser också tidigare år. Vi har satsat långsiktigt på att bygga upp en utbildning med hög kvalitet som svarar mot branschens behov, säger han i en kommenar. Vinnande elev blev Ludvig Nilsson som därmed blir en av de potentiella kandidaterna till Yrkes-SM 2014 i tävlingsgrenen Telekommunikation. Totalt deltog 250 elever i årets prov och 27 av dem klarade även kraven för Telecertifikatet TC1. Frågorna i Tele Cup bygger på certifikatet som är ett kompetensbevis för yrkesverksamma teletekniker. Provet består av sex delar med bl a teleteknisk kompetens, myndighetskrav och dokumentation. Vinnarklassen i TeleCup 2013 finns på Österägsgymnasiet i Kristianstad. Bästa elev Ludvig Nilsson sitter längst ner i mitten. Den framgångsrika Österängsskolan är ett kommunalt gymnasium där ekonomin kan sätta gränser för ambitiösa och utvecklingsinriktade lärare. Vi har byggt upp en nära samverkan med företagen i branschen som varit ett fantastiskt stöd, inte minst grossister om Storel, säger Göran Eklund. En förklaring till de stora framgångarna är också tydliga specialiseringar inom programmet och ett uttalat mål - att bli bäst. Det sporrar eleverna när vi sätter ribban högt och att vi lärare hänger med. Vi fortbildar oss genom mässor och seminarier och har nära kontakt med företagen, säger Göran Eklund. Han betonar också vikten av att passa in i lärarrollen. Det är inte bara kunskaper inom yrket utan också en passion för att lära ut och se unga utvecklas som ligger bakom framgångarna i Kristianstad. Vill du veta mer? Kontakta Joakim Carlsson, joakim.carlsson@eio.se, 08-762 75 59 Ny app för att testa elsäkerheten hemma Hösten 2011 lanserade EIO appen El & Elektriker. Nu har appen uppdaterats till version 3.0, och har många nya funktioner som är till stor nytta för både konsumenter och proffs. Appen ger konsumenter direkt tillgång till EIO:s alla medlemsföretag. Den innehåller också en funktion för självtest av elsäkerheten hemma. Nyheter i version 3.0 är ett smidigt offertverktyg med olika färdiga ELRÄTT villalösningar som närmaste EIO-företag kan hjälpa till med. Den som funderar på om hon eller han har de rätta egenskaperna som krävs för att jobba i framtidens elteknikbransch, kan med ett klick göra ett roligt men ändå seriöst karriärtest för hjälp i yrkesvalet. Elbiblioteket har vuxit med mer information om det som berör el för direkt läsning på skärm. Det erbjuder också en mailfunktion där man kan skicka broschyrerna via mail. Kvar är givetvis alla de funktioner som gjort appen mycket populär. Till exempel möjligheten att själv testa elsäkerheten hemma för att se om elanläggningen behöver ses över av ett proffs. Cirka 450 anslutna elteknikföretag utför EIO ELTEST och appen innehåller kontaktuppgifter till dessa. Men också till alla andra över 2 100 medlemsföretag, och de 25 som ligger närmast visas på en karta beroende på telefonens position. Första hjälpen vid elolyckor finns också - en livsviktig funktion. Appen är gratis att ladda ner och finns både för iphone (App Store) och Android (Google Play). Sök på ordet EIO. Vill du veta mer? Kontakta Johan Martinsson, johan.martinsson@eio.se, 08-762 74 91 EIO AKTUELLT nr 6/7 2013 11
EIO Kompetens helt rätt för Göta El För Johan Öjdahl på Jöta El i Uppsala kom EIO Kompetens vid precis rätt tidpunkt. Johan var på jakt efter en lämplig ledarskapsutbildning och nappade direkt när det startades en med anknytning till den egna branschen. Genom utbildningen hoppas han få bättre förståelse för sig själv i rollen som företagsledare. foto: daniel roos Johan Öjdahl, Jöta El, en av deltagarna i Ledarskapsprogrammet. text: l ars-göran hedin Jöta El i Uppsala är ett företag som på knappt tio år vuxit från två personer till närmare 100. När Johan Öjdahl och Thomas Andersson startade företaget var deras avsikt att jobba tillsammans i lagom takt och bara ha sig själva att tänka på. Men kunderna ville annorlunda så jobben strömmade in. Och Johan och Thomas fick börja anställa nya medarbetare. I början växte vi genom att rekrytera folk vi kände montörer som jag och Thomas jobbat ihop med under åren och som vi visste var bra. Senare har vi gradvis övergått till lärlingsrekrytering och tar in ett antal lärlingar varje år. Det fungerar också bra, säger Johan Öjdahl. Någonstans efter vägen upptäckte dock Johan att han behövde stärka sig själv i rollen som företagsledare. Det var när han upptäckte att det blev tyst kring bordet när han kom in i fikarummet. Han förstod att företaget var på väg att utveckla något av en vi och dom kultur med montörerna på ena sidan och gänget på kontoret på den andra. Det här ville jag motverka. Jag vill att vårt företag ska vara ett ställe där alla känner gemenskap och jobbar tillsammans. Även nu sedan vi köpt upp Wikmans Elektriska, förklarar Johan Öjdahl. Det var tidigt i våras som Jöta El förvånade många genom att förvärva Uppsalas äldsta elteknikföretag. Wikmans Elektriska med nästan 50 anställda var då större än Jöta El. Nu jobbar vi med att hitta samarbetsformer mellan företagen och synergier i våra olika verksamheter, berättar Johan. Meningen är att Jöta och Wikmans ska fortsätta att verka som separata bolag Jöta med fortsatt stark inriktning på bostadsproduktion och företagskunder och Wikmans som ett starkt företag på konsumentmarknaden. Att driva en verksamhet som i allt omfattar ett hundratal anställda kräver förstås kunskap och djupa insikter i ledarskap. Därför anmälde sig Johan till ledarskapsutbildningen inom EIO Kompetens när den startade. EIO Kompetens kom i rättan tid för mig. Jag höll på och letade efter någon form av ledarskapsutbildning när jag fick kännedom om den nya utbildningen hos EIO. Det kändes perfekt med en utbildning som utgår från branschens förutsättningar, så jag tvekade inte att anmäla mig, fortsätter han. Jag vill förstå mig själv i rollen som företagsledare eftersom jag kommit till insikt om att det är jag som står längst fram i ledet nu. Det är mig folk vänder sig till med sina frågor. Att vara i den här positionen är något jag gillar, men jag vill bli bättre på att hantera olika situationer som kan uppstå i företaget, förklarar Johan. När EIO Aktuellt möter Johan har han hunnit avverka det första kurspasset om två dagar. Det har varit väldigt givande övningar, menar han. Vi är 17-18 deltagare som nu gradvis lär känna varandra och som redan efter ett par gånger kunnat dela många viktiga erfarenheter. Johan Öjdahl konstaterar att han nu vet vilken typ av ledare han är han kände oerhört väl igen sig i en av beskrivningarna av olika ledartyper som han fick ta del av i ett av de teoretiska avsnitten. Nu vet jag vilken bokstavskombination jag är, skrattar Johan utan att avslöja vilken. Han ser fram emot att få veta mera om sig själv och om ledarskap i de fem tvådagarspass som återstår av kursen. EIOs Ledarskapsprogram startar i Göteborg den 14 augusti och i Malmö den 18 september. Anmäl dig senast den 28 juni på http://partner. ihm.se/eio. Vill du veta mer? Kontakta Fredrik Jonsén, fredrik.jonsen@eio.se, 031-62 94 36 EIO RABATT EIO har tecknat avtal med Ford Det senaste tillskottet av fordonsavtal EIO har upphandlat gäller Ford. Avtalet är nu klart att börja använda. EIO-medlemmar får rabatt på både person- och transportbilar samt fabriks- och efterbeställda tillbehör. Några rabattexempel från avtalet: Ranger: 14 % Transit (347 och 348): 16 % Nya Transit (362): 15 % Connect SWB: 14 % Connect LWB: 15 % Beställ komplett prislista med rabatter på www.eiorabatt.se EIO AKTUELLT nr 6/7 2013 12
Förenklad dagbok El - en bra investering Förenklad dagbok El i A5- format är ett bra verktyg för dokumentering av omständigheter som påverkar utförandet av en elentreprenad Skyldighet att föra dagbok föreligger enligt AB 04 och ABT 06 kap 3 13. Mallar för sådan dagbok finns i olika varianter på marknaden. Utgångspunkten för vilka uppgifter en dagbok ska innehålla bestäms av parternas avtal. Av AFC.38 i AMA AF 12 följer att dagboken ska innehålla vissa uppgifter om inte parterna har överenskommit om annat. Parterna kan dock avtala om att så kallad förenklad dagbok ska föras under entreprenaden. EIO har tagit fram en förenklad dagbok i praktiskt A5-format som alltså kan användas om parterna kommer överens om det. I annat fall ska fullständig dagbok användas. Observera alltså att samtliga de uppgifter som enligt AMA AF ska finnas i en fullständig dagbok, såsom t.ex. väderleksförhållanden, inte finns med i den förenklade dagboken. Det är viktigt att dagbok förs noggrant under en entreprenad. Alla omständigheter av betydelse för entreprenaden ska vara införda och tydligt antecknade. För att till exempel avgöra vilken ersättning för hinder entreprenören har rätt till eller för att avgöra tiden för förlängning av kontraktstiden är det av yttersta vikt att detaljerade uppgifter förs in i dagboken. Om entreprenören och beställaren är oense kan anteckningarna användas som bevisning vid eventuell tvist, säger Hanna-Lotta Nielsen, jurist på EIO. Allmänna uppgifter I dagboken antecknas arbetsplatsens namn, projekt/projektnummer och ansvarig arbetsledare. Förutom egen arbetsstyrka bör även inlånade montörer och eventuella underentreprenörers arbetsstyrka dagligen anges i dagboken samt antal frånvarande. ÄTA-arbeten Samtliga beställda ändrings- och tilläggsarbeten, avgående arbeten samt konstaterade avvikelser mellan uppgifter i kontraktshandlingarna och de verkliga förhållanden samt andra avvikande förutsättningar ska omedelbart noteras i dagboken under rubriken ÄTA-arbeten, säger Hanna-Lotta Nielsen vidare. Det är dock viktigt att övriga rutiner för beställning av ÄTA-arbeten följs och att entreprenören inte endast litar på noteringar i dagboken som beställningsunderlag för ÄTA-arbeten, se vidare kap 2 i AB 04 och ABT 06. Avslutade arbeten, besiktningar och kontroller Helt avslutade arbetsavsnitt (lägesangivet) noteras allteftersom de avslutas. Om besiktningar/kontroller ägt rum, såsom företagna isolationsmätningar, funktionskontroll, kontroll av skyddsjordningar eller utlösningsvillkor anges vilka delar och när. Här bör också anges om någon del har satts i drift, spänningssatts etcetera, säger Hanna-Lotta Nielsen. I boken ingår 50 stycken dagsrapporter med tillhörande 2 kopior, totalt 150 sidor. En kopia bör lämnas till beställaren som bekräftar innehållet genom påskrift på varje dagboksblad. Beställaren skriver då under originalet som entreprenören behåller. Observera att det ibland finns anledning att föra anteckningar om saker utöver det som nämns i dagboken. Det kan vara någon diskussion som förevarit på arbetsplatsen eller något förhållande som rör entreprenaden som inte direkt passar in i dagboken. Det finns all anledning för entreprenören att göra en minnesanteckning angående sådant förhållande för att senare lättare kunna hävda sin rätt enligt avtalet gentemot sin beställare om meningsskiljaktighet uppkommer. Beställ Förenklad dagbok El på www. elforlaget.se. Artikelnummer: 051019. Pris EIO-medlemmar: 185 kr/st exklusive moms (Pris övriga: 225 kr/st exklusive moms). Vill du veta mer? Kontakta Hanna-Lotta Nielsen, hanna-lotta.nielsen@eio.se, 08-762 74 85. Kollar alltid med Elförlaget först Emil Lundgren AB med cirka 500 anställda och huvudkontor i Göteborg är ett av Sveriges ledande elteknikföretag. Affärsenheter finns i västra Sverige, Stockholm och Skåne. Företaget är en stor beställare av bland annat standarder, publikationer och handböcker från Elförlaget. Samordningsansvarig för inköpen i Göteborg är Barbro Almén. Elförlaget är vår naturliga inköpskanal, både genom att praktiskt taget allt som vi behöver är samlat på ett ställe och att vi får rabatterade priser som EIO-medlem. Vad vi än ska köpa, börjar vi alltid med att kolla om Elförlaget har det innan vi måste handla hos någon annan. Och nästan alltid finns vad vi söker på förlaget. Bland det som Barbro Almén uppskattar mest är webbshoppen, elforlaget.se. Alla våra uppgifter finns färdiga där, så det är bara att fylla i det vi ska beställa. Hemsidan är överhuvudtaget användarvänlig. Även leveranserna, som oftast kommer Barbro Almén, Emil Lundgren AB mycket snart efter beställningarna, och Elförlagets Kundtjänst får höga betyg. Kundtjänsten är serviceminded. Har jag frågor möts jag av stort engagemang, säger hon. 13 EIO AKTUELLT nr 6/7 2013
Vässa kompetensen med eio Välkommen till eio! Nya medlemsföretag, MAJ 2013 Kalendariet uppdateras löpande på medlemssidorna på www.eio.se. Fler kurser hittar du även via EUU, www.euu.se EIO Göteborg Elago El AB Elentreprenad i Väst AB G Elektriska i Göteborg AB Kungsbacka Vallhamn Västra Frölunda Arbetsgivarkurser EIOs arbetsgivarkurser genomförs under hösten 2013 och innehåller aktuellt avtalsinnehåll. Se datum och utbud på www.eio.se där det löpande uppdateras. Kurser via EUU EIO Företagsekonomi Stockholm 20-21 november Kursen ger grundläggande kunskaper i företagsekonomi för analys av företagets ekonomiska läge. Professionell kalkylering med EIO Malmö 3 september, Stockholm 24 september, Göteborg 19 november, Luleå 19 november Lär dig hur man får med alla kostnader som följer ett projekt och få ett bättre ekonomisk utfall. Lär dig även tolka föreskrifter och handlingar rätt så att du vet vad du lämnar pris på. Målgrupp: Chefer, kalkylatorer och projektledare. Byggarbetsmiljösamordnare BAS-P och BAS-U Västerås 29-augusti, Sandviken 11 september, Örnsköldsvik 17 september, Eskilstuna 24 september, Kalmar 25 september, Karlstad 9 oktober, Stockholm 11 oktober, Trollhättan 15 oktober, Helsingborg 22 oktober, Göteborg 13 november, Kiruna 5 december, Kristianstad 11 december, Stockholm 18 december Du får kunskaper och färdigheter för att kunna agera som BAS för en säker arbetsmiljö. Utbildningen ska ses som en funktionsutbildning. Målgrupp: Kursen vänder sig till dig som ska vara BAS P/U i projekt av normal art och som har praktisk erfarenhet från bygg- och anläggningsarbete i arbetsledande ställning. Entreprenadjuridik Linköping11-12 september, Skövde 25-26 september, Helsingborg 2-3 oktober, Uppsala 15-16 oktober Du får kunskaper om vilka entreprenörens rättigheter och skyldigheter är i ett normalt entreprenadavtal. Kursen innehåller bland annat: Allmän avtalsrätt, Entreprenadformer, Allmänna bestämmelser AB och ABT samt ABU och NL, NLM och ALEM. Målgrupp: Installatörer, projektledare, arbetsledare och i viss utsträckning även för kalkylatorer och ledande montörer. Mer information om alla ovanstående kurser samt anmälan via www.euu.se. EIO Stockholm DisponibEl Ab El-Teleteknik i Sverige AB EMA Gruppen AB Fernestål Partner Ab EIO Sydöstra Sverige Mässor och event Här ser du några kommande mässor och aktiviteter i elteknikbranschen. 30 juni-7 juli Almedalsveckan, Visby 2-7 juli Yrkes-VM i Leipzig dalarö Sollentuna Skarpnäck dalarö El & Informationsteknik Blekinge AB Karlskrona El & Informationsteknik Blekinge AB Växjö 28-29 augusti El i Norrland mässa för Elbranschen, Sundsvall 10 september Ljusdagen. Läs mer på sidan 10 22-23 oktober Sectech Sweden, Älvsjö, Stockholm 23-24 oktober Easy Fairs Elmässa, Kistamässan, Stockholm Nya cirkulär från EIO Följande cirkulär har skickats ut till EIOs medlemsföretag sedan förra numret av EIO-Aktuellt. Cirkulären finns även på www.eio.se (logga in som medlem). Rubrikerna är klickbara i den digitala utgåvan av tidningen. Trevlig sommar! 13-015 Avtal klart för tjänstemännen 13-016 Installationsavtalet - Lönerevision 2013 13-017 Ferie och praktikarbete, rekommendation om anställningsvillkor 2013 13-018 Nytt avtal för Butiksanställda 2013-2016 13-019 Nytt Lageravtal 2013-2016 13-020 Lönerevision 2013 Löneavtalet med Sveriges Ingenjörer 13-021 Lönerevision 2013 Löneavtal med Unionen EIO AKTUELLT nr 6/7 2013 14