Principer för en ny nummerplan, inklusive överväganden om riktnummerområden. Rapport från Post- och telestyrelsen

Principer för en ny nummerplan, inklusive överväganden om riktnummerområden Rapport från Post- och telestyrelsen

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 1 INLEDNING... 4 2 NATIONELLA NUMMERPLANER I EUROPA... 4 3 PRINCIPER FÖR SVENSK NUMMERPLAN FÖR TELEFONI... 5 3.1 BESKRIVNING AV NUMMERPLANEN...5 3.2 NUMMERPLANENS FÖRUTSÄTTNINGAR...6 3.2.1 Teknisk bakgrund... 6 3.2.2 Tillgängligheten till nummerresurser... 6 3.3 NUMMERPLANEN OCH EN TELEMARKNAD MED KONKURRENS...7 3.3.1 Grundläggande krav... 7 3.3.2 Konkurrens- och användaraspekter... 9 4 ÖVERVÄGANDEN OM UTVECKLINGEN AV DEN SVENSKA NUMMERPLANEN...10 4.1 TELEMARKNADENS UTVECKLING OCH NUMMERPLANEN...10 4.2 ETT LÅNGSIKTIGT MÅL FÖR DEN FRAMTIDA SVENSKA NUMMERPLANEN...11 4.2.1 En sluten icke begränsande nummerplan...11 4.2.2 Istället för riktnummer...13 4.2.3 Nackdelar med ett förslag om färre riktnummerområden...14 4.2.4 Telefonnummer och taxeinformation...15 4.3 ARBETE MED NUMMERPLANEN...15 4.3.1 Planeringsarbete...15 4.3.2 Informationsinsatser...18 4.3.3 Tilldelning av nummer i framtiden...18 BEGREPP OCH FÖRKORTNINGAR...19 1

Sammanfattning Regeringen har genom regleringsbrevet för budgetåret 1998 uppdragit åt Post- och telestyrelsen (PTS) att senast den 31 december 1998 redovisa principer för en ny nummerplan, inklusive överväganden om riktnummerområden. Förutsättningarna har kartlagts för en utveckling på lång sikt av den svenska telefoninummerplanen. PTS redovisar i rapporten bl.a. det långsiktiga målet för den svenska telefoninummerplanen. Följande huvudslutsatser görs: Nuvarande struktur för telefoninummerplanen bör behållas ytterligare en tid Det långsiktiga målet är en sluten, icke begränsande nummerplan utan riktnummerindelning PTS kommer fortlöpande att pröva när behov och förutsättningar för ändring av nummerplanen förligger Den nuvarande strukturen för den svenska nummerplanen för telefoni, med indelningen i 264 riktnummerområden, bör behållas ytterligare en tid. Enligt den bedömning PTS gör finns det inte anledning att på kort sikt genomföra några större strukturella förändringar av nummerplanen. Nuvarande nummerplan har dock en del brister, genom att den bl.a. begränsar möjligheter till tjänsteutveckling och full nummerportabilitet t.ex. mellan en fast telefonitjänst och en mobiltelefonitjänst. Enligt PTS uppfattning finns det därför anledning att sätta upp ett långsiktigt mål för nummerplanen. Nyckelordet för PTS arbete med den framtida svenska nummerplanen är flexibilitet. Det långsiktiga målet för den svenska nummerplanen för telefoni bör vara en sluten plan, utan riktnummerindelning, där fasta och mobila tjänster, och kombinationer av dem kan omfattas av samma nummerserier. Planen ska samtidigt i andra delar ge utrymme för att nya teletjänster ska kunna utvecklas i framtiden, med vissa nummerserier eller korta nummer som kan särskiljas. Nummerplanen för telefoni ska också möta olika krav i form av bl.a. konkurrensneutralitet och 2

användarvänlighet. Inom vilken tidsram det långsiktiga målet bör genomföras har operatörerna olika åsikter om, där bedömningarna varierar från fem till femton år. PTS avser att vidare utreda hur vägen till den slutna, icke begränsande planen ser ut. Varje steg som tas bör underlätta att det långsiktiga målet nås. Hur och när varje enskilt steg tas måste styras av behov och möjligheter. Antalet förändringar som innebär nummerändringar bör minimeras eftersom varje nummerändring medför besvär och kostnader för abonnenter och teleoperatörer. Varje förändring måste därför vara väl motiverad. Svårbedömbarheten i telemarknadens utveckling gör att framtida behov av nummerkapacitet är svåra att uppskatta både vad gäller mängden operatörer på marknaden och utvecklingen av ny teknik och nya tjänster. Den tekniska utvecklingen kan medföra nya tekniska lösningar och nya tjänster som kan komma att ta nummerresurser i anspråk ur nummerplanen för telefoni. Konkurrensen om kunderna gör att prissättning av samtal sker på helt nya sätt idag. Det har innan telemarknaden i Sverige öppnades för konkurrens varit möjligt att ge taxeinformation genom telefonnumret, men redan i dag har kopplingen mellan taxesättning och riktnummer delvis försvunnit. I framtiden kommer denna information i numren att försvinna alltmer på grund av mängden teleoperatörer och konkurrensen mellan dem. Möjligheterna att möta de olika kraven på nummerplanen för telefoni kommer att analyseras vidare. Olika former av full nummertagning ska undersökas dvs. en så kallad sluten plan utan nuvarande nummertagning för lokalsamtal. Förutsättningarna för de nummerändringar som därmed kan bli nödvändiga behöver klargöras innan omfattande förändringar kan ske i nummerplanen. 3

1 Inledning Regeringen har genom regleringsbrevet för budgetåret 1998 uppdragit åt Post- och telestyrelsen (PTS) att senast den 31 december 1998 redovisa principer för en ny nummerplan, inklusive överväganden om riktnummerområden. Förutsättningarna har kartlagts för en utveckling på lång sikt av den svenska telefoninummerplanen. PTS har under arbetet haft samråd med de teleoperatörer som önskat deltaga. PTS redovisar i rapporten bl.a. det långsiktiga målet för den svenska telefoninummerplanen, samt beskriver också det vidare arbete som behöver utföras med utvecklingen av nummerplanen mot det långsiktiga målet. 2 Nationella nummerplaner i Europa Ett antal olika länder i Europa har genomfört eller har planer att genomföra större nummerändringar i samband med att telemarknaderna öppnats för konkurrens. I ett flertal länder innebär förändringen en övergång till färre riktnummerområden. Ytterligare ett antal länder har genomfört en sammanslagning till en helt sluten nummerplan. Nummerplanerna har efter dessa förändringar behållit en uppdelning med olika nummer för fasta respektive mobila nät och samtidigt fått utökad nummerkapacitet för nya operatörer och för framtida tjänster. Förändringarna av nummerplanerna har gjorts olika utifrån de nationella förutsättningarna i respektive land. I den svenska nummerplanen har inte behov av förändringar bedömts föreligga på samma sätt som i många andra länder, som i sig skulle uppväga de nackdelar som en genomgripande förändring medför. Långsiktigt finns det däremot behov av att förändra också den svenska planen, där den svenska målsättningen dessutom innebär att fasta och mobila nummer kommer att blandas för att möta konvergensen mellan fasta och mobila tjänster, i en så kallad icke begränsande plan. 4

3 Principer för svensk nummerplan för telefoni 3.1 Beskrivning av nummerplanen Den svenska nummerplanen har en geografisk uppdelning i 264 riktnummerområden och är en s.k. öppen plan, som innebär att nummertagning inom området sker med endast abonnentnumret, s.k. SN (Subscriber Number). Riktnumret utgörs av en nolla tillsammans med de första siffrorna i det nationella numret, vilka benämns NDC (National Destination Code). Nollan utgör det nationella prefixet. Dessutom finns det i nummerplanen ett antal NDC som används för icke geografiska ändamål, t.ex. i 020-nummer för frisamtalstjänster och i 070-nummer för mobiltelefonitjänster. Den största andelen NDC används för geografiska nummer med en stor spridning i planen, där endast 07-serien inte innehåller riktnummer. Det finns lediga NDC för framtida utnyttjande i nummerplanen, men de är inte distinkt särskiljbara från de serier som är i bruk. Nya nummerserier tas i bruk med nio siffrors nummerlängd. De nummer som används sedan längre tid tillbaka är dock kortare. Här räknas sammanlagd längd av NDC samt SN, förutom det inledande nationella prefixet noll. Korta nummer för olika tjänster samt nummer för betalteletjänster avviker från dessa nummerlängder. Förutom för fast telefonitjänst används geografiska nummer också mot kund för vissa andra användningsområden, exempelvis så sker uppkoppling till Internet via modempool med hjälp av telefonitjänsten som underliggande tjänst. Vilka nummer som tagits i bruk för olika tjänster beror ofta på taxan och den information numret ger användaren om förväntad taxa. I den svenska nummerplanen finns också en mängd nummer som användaren aldrig kommer i kontakt med som används för dirigering av teletrafiken i nätet. 5

Den svenska nummerplanen för telefoni kan övergripande beskrivas enligt följande: 000-006 ledigt till 1999-09-11 då internationellt prefix 00 införs 007-009 kombinerat internationellt prefix och nätprefix till 1999-09-11 då 00 införs 01-06 bl.a. riktnummer och frisamtalstjänster (0+NDC) 07 bl.a. mobila teletjänster (0+NDC) 08-09 bl.a. riktnummer och betalteletjänster (0+NDC) 10 lokalsamtal (abonnentnummer, SN) 11 tjänster av samhällsintresse t.ex. 112 (nödnummer), 118 xxx (nummerupplysn.) 12-19 lokalsamtal (SN) 2-8 lokalsamtal (SN) 90 korta nummer, bl.a. 90 000 91-94 lokalsamtal (SN) 95 teleoperatörsprefix 96-99 lokalsamtal (SN) 3.2 Nummerplanens förutsättningar 3.2.1 Teknisk bakgrund De många riktnummerområden som finns i Sverige har tillkommit på grund av de tekniska förutsättningar som fanns tidigare, då antalet nummer som kunde knytas till respektive lokalstation var begränsat. Fortfarande ligger i nätet abonnentnummerserierna uppdelade på olika telefonstationer. Då samtalet ska kopplas upp sker avläsning av de första siffrorna i numret varefter samtalet kopplas vidare antingen inom samma operatörs nät fram till den telefonstation som abonnentlinjen tillhör alternativt till annan operatörs nät. Analysförfarandet innebär att hela nummerblock om 1 000 eller 10 000 nummer måste tilldelas teleoperatörerna. Det ställer krav på att hela nummerserier finns lediga för nya operatörer och för utökad tilldelning till dem som i stor utsträckning belagt redan tilldelade block. Dessa villkor förändras då ny teknik införs i nätet som medför att varje nummer kan avläsas i sin helhet. 3.2.2 Tillgängligheten till nummerresurser Efter det att telemarknaden i Sverige öppnades för konkurrens genom telelagen (SFS 1993:597) den 1 juli 1993 och PTS övertog ansvaret för telefoninummerplanen från Telia AB (Telia), centraliserades också hanteringen av de olika abonnentnummerserierna efter att 6

ansvaret tidigare legat spritt i Telia/Televerket. Detta tidigare regionalt uppdelade ansvar för planen medför att beläggningen av abonnentnumren har skett efter olika principer i olika riktnummerområden. Beläggning av nummerserierna har kunnat ske utan enhetliga krav på nummerplanering. Kunderna har kunnat välja fritt bland numren på ett sätt som inte kan ges möjlighet till idag, då varje teleoperatör istället tilldelas nummerserier efter förväntat behov. För att säkerställa tillräcklig mängd lediga nummerserier till alla teleoperatörer fattade PTS beslut om nummerändringar i ett femtiotal riktnummerområden under 1997. Enligt konsultbolaget Ovum som i en studie för PTS har analyserat den nuvarande svenska nummerplanen, finns det tillräcklig mängd ledig kapacitet att tillgå för att möta framtida krav. De lediga numren kan dock fortfarande vara svåra att utnyttja på grund av den spridda beläggningen. Men bedömningen är att ytterligare nummerändringar inte ska behövas av kapacitetsskäl. 3.3 Nummerplanen och en telemarknad med konkurrens 3.3.1 Grundläggande krav Vid arbetet med den svenska nummerplanen finns ett antal krav som måste tillgodoses: - Tillräcklig tillgång till nummerresurser. Planen skall alltid ge tillräcklig tillgång till nummerresurser. De lediga nummerserier som finns i den nuvarande planen kan anses ge tillräcklig långsiktig kapacitet. Dessutom medför införandet av nummerportabilitet att teleoperatörerna kan överta kunder utan att ta lediga nummer i anspråk. Trots detta är det viktigt att säkerställa att det alltid går att utvidga kapaciteten i den aktuella planen. Brist på nummerresurser hindrar marknaden för nya eller befintliga tjänster eller för tjänsteleverantörer och måste undvikas. - Användarvänlighet. Planen skall vara enkel att förstå och använda. Den skall minimera risken för felringningar och inte försvåra memorering av numren. Numren kan också ge användaren information om typ av tjänst och information om kostnadsnivå. Dessutom ska numren ge användarna lika information om typ 7

av tjänst från de olika tjänsteleverantörer och teleoperatörer som erbjuder samma tjänster. Telemarknadens nya förutsättningar bör tas i beaktande vad avser att användarna samtidigt kan ha olika abonnemang hos flera olika teleoperatörer för olika tjänster. Vid överväganden om nummerändringar så måste alltid tas i beaktande att de är kostsamma för abonnenterna. I framtiden kan förutses nya teletjänster och teknisk konvergens med fler valmöjligheter för användarna genom kombinationer av fast och mobil teknik. Att i nummerplanen ge förutsättningar för dessa nya tjänster främjar också användarvänlighet. - Flexibilitet. Nummerplanen måste kunna möta efterfrågan från ett antal olika teleoperatörer, samt möta teknikutvecklingen och utvecklingen av nya teletjänster. - Konkurrensneutralitet. Planen ska ge alla tjänsteleverantörer lika tillgång till nummerresurser och korta nummer. Den ska medge att nummertagning kan ske på ett likartat sätt för likartade tjänster hos alla konkurrerande tjänsteleverantörer och teleoperatörer. - Internationella krav. Planen ska uppfylla krav exempelvis i form av direktiv från EU, och bör också införliva harmoniseringsåtgärder som har allmänt stöd i andra länder. - Rimliga kostnader. Vid förändringar i planen ska de långsiktiga sociala och ekonomiska fördelarna för Sverige uppväga kostnaden för att införa förändringarna. Dessa sex huvudkrav kan stå i konflikt med varandra och måste vägas mot varandra vid beslut om förändringar. Främst måste ovanstående två första områden säkerställas, då det alltid måste finnas en tillräcklig mängd nummer förutom att olika användaraspekter alltid måste beaktas. I ett fortlöpande arbete med planens utveckling måste alla olika aspekter övervägas, med 8

problemformuleringar utifrån olika tekniska, marknadsmässiga och användarinriktade önskemål från alla dessa huvudområden. 3.3.2 Konkurrens- och användaraspekter Det ses ofta som en konkurrensfördel att Telia har tillgång till abonnentnummerserier med kortare nummerlängd för kunderna och där det också finns lediga nummer att erbjuda kunder. Detta kommer att förändras i framtiden med införandet av nummerportabilitet som medför att nummer som används med kortare nummerlängd kan överföras till nya operatörer. Dessutom kommer utredning att ske av förutsättningarna att tilldela nummerresurser i mindre enheter. Generella nummerändringar kan inte kortsiktigt motiveras enbart av konkurrensskäl på grund av de kostnader och de olägenheter de skulle innebära för användarna. Därutöver kan det från användarnas synvinkel vara önskvärt med enhetliga nummerlängder då telefonnumrens längd nu inte ger information om ett nummer är fullständigt, men det är inte heller av detta skäl lämpligt med omfattande nummerändringar. Som en del av den vidare utvecklingen av nummerplanen bör dock enhetligare nummerlängder eftersträvas. Som en första möjlighet till byte av operatör med bibehållande av numren innan nummerportabilitet är infört i nätet, kan hela nummerblock flyttas till en annan operatör. Detta gäller nummerserier med befintliga nummerlängder och förutsätter att alla abonnentnummer i en nummerserie om 1000 eller 10 000 nummer flyttas. För användarna har den geografiska informationen i ett telefonnummer haft och har fortfarande stor betydelse. Vilket riktnummerområde ett telefonnummer tillhör ger ofta information om var personen man söker befinner sig och information om kostnadsnivå för samtalet. Efter införande av vidarekopplingstjänsten har den geografiska informationen i viss mån minskat i betydelse. Även inom ett riktnummerområde kan abonnentnumret ge geografisk information i och med anknytningen till olika lokalstationer i Telias nät, men detta har ändrats alltmer, bland annat i samband med att fler operatörer kommit in på marknaden. Med införandet av nya tekniska funktioner, såsom geografisk portabilitet, kommer denna geografiska koppling att försvinna. På 9

den konkurrensutsatta svenska marknaden är det redan idag så att det inte heller finns några krav på koppling mellan riktnummer och taxor. 4 Överväganden om utvecklingen av den svenska nummerplanen 4.1 Telemarknadens utveckling och nummerplanen Telekommunikationer genomgår en ständig utveckling med ny teknik som ger större kapacitet i överföringarna både i de fasta och mobila näten, som nuvarande exempel med ATM (Asynchronous Transfer Mode), liksom i framtiden UMTS (Universal Mobile Telecommunications Systems). Dessutom pågår nu en förändring genom att traditionella taltelefonitjänster kan förmedlas via Internetprotokoll, s.k. IP-nät. Vid det långsiktiga arbetet med nummerplanen kan förutses att teknikutvecklingen kommer att fortsätta på detta sätt med de möjligheter som därmed ges för att skapa mängder av nya tjänster. Utvecklingen går mycket fort och hur de olika adresseringsformer som finns i olika nätlösningar kan komma att konvergera är svårt att förutsäga, även vad gäller en närmare framtid. Diskussioner pågår internationellt kring hur olika nummer- och adresseringsformer i nuvarande planer ska hanteras och hur de eventuellt kan samverka. I den konvergens som kommer att äga rum är det inte otänkbart att helt nya former av adressering kommer att utvecklas. Vidare kan i den närmare framtiden förutses en tillväxt av bland annat telefonitjänster via IP-nät och ett antal nya tjänster som möjliggörs genom utvecklingen av ny teknik. Det är dock ännu oklart om särskilda nummer ur nummerplanen kommer att behövas för dessa ändamål. Hur många teleoperatörer som på sikt kan väntas på marknaden är också svårbedömt, och om de kommer att satsa på olika tjänster eller om de kommer att erbjuda många likartade tjänster. Den framtida telemarknadens utveckling avseende antalet operatörer och vilka teletjänster de 10

kommer att satsa på är av stor betydelse för att kunna fastställa vilka krav som kommer att ställas på nummerplanen. Tillräcklig nummerkapacitet måste alltid finnas i de olika serierna. Det kan bättre tillgodoses om planen inte låses upp i olika delar genom att alltför många olika serier särskiljs för olika tjänster. Vidare kommer nummerportabilitet för olika teletjänster att samverka med hur nummerplanen kan utvecklas, både vad gäller teleoperatörsportabilitet liksom geografisk nummerportabilitet och teletjänsteportabilitet. En utveckling av teletjänsterna sker vad gäller konvergens mellan fasta och mobila tjänster, vilket ger ökade möjligheter till effektiv konkurrens mellan fastnäts- och mobilnätsoperatörer. Användandet av telefonnumren kommer i och med denna konvergens att förändras så att den geografiska informationen försvinner alltmer, vilket också ställer krav på förändringar av nummerplanen. Det är viktigt att nummerplanen är tillräckligt flexibel för att kunna möta den snabba utvecklingen inom telekommunikationsområdet. 4.2 Ett långsiktigt mål för den framtida svenska nummerplanen 4.2.1 En sluten icke begränsande nummerplan Det finns inte av nummerkapacitetsskäl behov av att på kort sikt genomföra större strukturella förändringar av den svenska nummerplanen för telefoni. Att genomföra större förändringar på kort sikt av andra skäl än akut brist på nummerkapacitet bedömer PTS som olämpligt, eftersom varje förändring medför olägenheter och kostnader för användarna genom nummerändringar. Strukturen på nummerplanen, som den är idag, bör således inte förändras i nuläget. Nuvarande nummerplan har dock en del brister, genom att den bl.a. begränsar möjligheter till tjänsteutveckling och full nummerportabilitet t.ex. mellan en fast telefonitjänst och en mobiltelefonitjänst. Enligt PTS uppfattning finns det därför anledning att sätta upp ett långsiktigt mål för nummerplanen. För att inte försvåra möjligheter att nå målet bör varje mindre förändring av planen ske så att inte det långsiktiga målet äventyras. Planen ska ge alla tjänsteleverantörer lika 11

tillgång till nummer och korta nummer. Den ska medge att nummertagning kan ske på ett likartat sätt för likartade tjänster hos alla konkurrerande tjänsteleverantörer och teleoperatörer. Det långsiktiga målet för den svenska nummerplanen för telefoni bör enligt PTS vara en sluten icke begränsande plan där fasta, mobila och personliga nummer blandas. Denna uppfattning stöds av de teleoperatörer som deltagit i arbetet. Målet utgörs av en nummerplan utan geografisk indelning av numren. Nummerserier i en del av nummerplanen kan därmed användas för telefonitjänst såväl inom fasta telenät som mobiltelenät och i olika kombinerade nätlösningar. Det är inte idag möjligt att uttala sig om inom vilken tidsram som det långsiktiga målet kan uppnås. Operatörernas bedömningar varierar från fem till femton år. Det vidare, mer detaljinriktade utredningsarbetet får utvisa hur fort det kan gå. Förändringstakten bör styras av behov och förutsättningar, bl.a. tekniska och ekonomiska. PTS bedömer således att det inte i nuläget är ändamålsenligt att fastslå vid vilken tidpunkt målet kan uppnås. Nummerplanen kan, när den geografiska begränsningen i numren tas bort, möjliggöra en utveckling av nya teletjänster som utnyttjar olika fasta och mobila nätlösningar. Vidare skulle landsomfattande geografisk portabilitet och nummerportabilitet mellan teletjänster bli möjliga att genomföra. Utrymme skulle finnas att utveckla tjänster för telefoni som ger större rörelsefrihet och nya möjligheter för användarna. Samtidigt skapas bättre möjligheter för konkurrens mellan den traditionella fasta telefonin och mobiltelefonin. Samtidigt ska utrymme ges i andra delar av nummerplanen för teletjänster som behöver särskiljas. Dessa kan vara tjänster som finns redan idag som korta nummer, exempelvis samhällsåtaganden inom handikappområdet och nödnummer 112, eller frisamtalstjänster och betalteletjänster som utmärks av speciella nummerserier. Dessutom kommer nummerserier behöva reserveras för framtida utveckling av nya tjänster. Målet om en sluten, icke begränsande nummerplan och olika sätt att införa full nummertagning ska analyseras vidare av PTS. Vissa NDC kan behöva nummerändras för att planen ska få en klarare struktur i framtiden, eftersom NDC för geografiska nummer tillsammans med NDC för 12

mobilteletjänster nu innefattar serier från 1 till 9. I den svenska nummerplanen finns därför brist på lediga siffror för nya tjänster som kan ge signifikant information till användarna. Det kan också finnas ett behov av kortare nummer för vissa tjänster, vilket den svenska planen har brist på. Nya, ännu okända tjänster kan vara lämpliga att adressera i nummerplanen och behöva särskiljas. Vikten av att ge viss information i numren finns bland annat för tjänster som betalteletjänster och vissa korta nummer. Det måste klarläggas i vilken utsträckning det är lämpligt att genomföra nummerändringar för att frigöra nummer för specifika tjänster. 4.2.2 Istället för riktnummer Ett antal möjliga vägar mot den slutna, icke begränsande nummerplanen ska utvärderas i det kommande arbetet. Däribland finns alternativet att först nummerändra hela planen till en sluten plan. Dessutom bör en analys göras om nummerlängderna bör vara lika i de delar av planen som gäller framtida teletjänster. Det som särskilt behöver analyseras är nummerlängderna för nuvarande geografiska nummer. Vidare utredning ska ske av de nummerändringar som behövs vid en eventuell övergång till enhetliga nummerlängder i samband med fullständig nummertagning. Nummertagning i en sluten plan kan ske genom att man alltid slår hela numret (NDC samt SN), med bibehållande av den inledande siffran 0. Denna nummertagningsprincip tillämpas redan nu i de mobila näten. Därmed skulle alla serier som inleds med siffrorna 1 till 9 bli lediga, dvs. de nummer som tidigare utgjort abonnentnummer, förutom de korta nummer som skulle kvarstå, t.ex. 118-serien. En sådan förändring i planen medför inte omfattande nummerändringsarbete i förväg, och kräver inte heller alltför omfattande informationsinsatser. Alternativt kan en sluten nummerplan istället införas genom att den inledande siffran 0 tas bort. Nummertagning skulle då alltid ske med någon av siffrorna 1 till 9 först, medan 0-serien skulle bli ledig. I och med en sådan övergång till en sluten plan så uppstår behov av ett antal nummerändringar för att inte krockar ska uppstå t.ex. mellan korta nummer och tidigare riktnummerområden. Exempelvis skulle samtal till abonnenter inom tidigare riktnummerområde 13

011 krocka med korta nummer i 11-serien, t.ex. 112, om inte nummerändringar gjordes gällande detta riktnummerområde före en övergång till en sluten plan. För övrigt diskuteras ett gradvist införande av den slutna, icke begränsande nummerplanen enligt det första alternativet ovan. Detta av skälet att olika operatörer har olika förutsättningar avseende tidpunkt för att ändra den geografiska betydelsen av numren som finns idag. Detta är bl.a. beroende av de olika nätens uppbyggnad och vilka krav som ställs på förändringar i bl.a. olika stödsystem. Tidsramarna för övergång till en sluten plan berörs också av att olika system i samhället är uppbyggda efter indelningen av riktnummerområden, vilket också kan gälla andra system än de som är nödvändiga för teletrafiken, t.ex. olika företags kundregister. Många länder har gjort större nummerändringar medan den svenska nummerplanen är i stort oförändrad. Eftersom telemarknadens utveckling är oklar så medför stora nummerändringar inga garantier för att utvecklingen inte snart kommer att medföra andra behov av nummerresurser. Därför bör den nuvarande planen behållas på kortare sikt för att planerna i ett mer långsiktigt arbete ska kunna fastställas. Därför är det inte lämpligt att redan nu fastställa på vilket sätt det långsiktiga målet ska nås och vilka nummer som kan bli aktuella för nummerändring. 4.2.3 Nackdelar med ett förslag om färre riktnummerområden PTS har undersökt möjligheten att behålla en öppen plan men med ett mindre antal riktnummerområden, t.ex. ett för varje första siffra i NDC. Detta förordas dock inte, eftersom en sammanslagning till exempelvis åtta riktnummerområden, med riktnummer 01, 02 osv., har stora nackdelar i och med att det medför nummerändringar för många abonnenter. Inte heller erhålls samma fördelar som vid en sluten, icke begränsande nummerplan vad avser geografisk portabilitet eller samma möjligheter till tjänsteutveckling och nummerportabilitet mellan teletjänster. Nackdelarna med att gå över till en öppen plan med dessa riktnummer kan beskrivas med de nummerändringar som krävs vid sammanslagningar till riktnummer 03 och 04 som exempel. Abonnentnummer som börjar med 1 inom Göteborgs riktnummerområde 031 skulle behöva nummerändras för att inte krocka med samtal till 112, 118-serien osv. Likaså skulle alla 14

abonnenter i Malmö, som nu har riktnummer 040, behöva nummerändra då annars lokalsamtal inom det nya området 04 skulle börja på 01, 02 osv, vilket också skulle motsvara samtal till andra riktnummerområden 01, 02 osv. Många abonnenter med telefonnummer i andra serier och andra riktnummerområden skulle också behöva nummerändra av liknande orsaker. En ändring till färre riktnummerområden skulle ge begränsade fördelar i form av viss utökad geografisk nummerportabilitet, till kostnader av omfattande nummerändringar och utan garanti för att inte nya stora nummerändringar skulle behöva genomföras igen inom kort tid. 4.2.4 Telefonnummer och taxeinformation Önskemål om en indelning i färre riktnummerområden brukar ofta motiveras med att teletaxorna skulle bli lägre inom vissa områden. Det finns dock idag ingenting som tvingar operatörerna att koppla taxor till riktnummerindelning. Vissa teleoperatörer tillämpar redan idag andra principer för taxorna. Nummerplanen anger hur nummertagning ska ske, men begränsar inte teletaxorna, vilka istället ska tas fram av en marknad i konkurrens. Det medför i sin tur att numren inte längre kan innehålla den prisinformation som funnits tidigare, då endast en teleoperatör fanns i landet. Teleoperatörerna vill ha största möjliga flexibilitet vad gäller att sätta taxor. Det innefattar möjligheten att definiera lokala avgiftsområden på det sätt som de anser bäst för att få en konkurrensfördel. På kort sikt ger den geografiska uppdelningen i riktnummerområden ännu möjligheter att definiera lokala taxeområden med hjälp av nummerplanen. På lång sikt innebär utvecklingen på telemarknaden, med många olika operatörer kombinerat med mängden nya fasta och mobila tjänster, att nya metoder behövs för att informera om samtalskostnader. 4.3 Arbete med nummerplanen 4.3.1 Planeringsarbete 15

I det kommande arbetet med utvecklingen av nummerplanen kan förutses ett omfattande planeringsarbete, där operatörer och representanter för olika användare kommer att beröras bland annat i form av remissarbete och marknadsstudier. Behov av nya nummerresurser på kort och lång sikt påverkar planeringsarbetet. Olika användargrupper kan som exempel ha önskemål om särskilda nummer, men de önskemål som ställs på planen går inte alltid att uppfylla. Exempelvis kan nämnas företagsnummer, där olika företag önskar egna signifikanta nummerserier. Detta kan vara svårt att tillgodose med lätt igenkännliga nummer då det tar mycket utrymme ur nummerplanen, medan syftet med speciella nummerserier försvinner om numren blir långa med de karakteristiska siffrorna på lägre nivå i numret. Tidsaspekter och vilka steg som är lämpliga i förändringarna av planen ska utredas för att förebygga onödiga nummerändringar. En granskning av målet och de olika etapperna i planerna bör göras med vissa intervall. Då planer tas fram för övergripande nummerändringar bör hänsyn tas till erfarenheter från större nummerändringar som har gjorts tidigare, t.ex. den ändring av 07-serien inom stor- Stockholmsområdet som genomfördes av dåvarande Televerket. Vidare kan diskussion ske kring erfarenheter från andra länder som genomfört större nummerändringar. Före beslut om nummerändring ska konsekvenserna för användare och operatörer analyseras. I planeringen behöver tidsramarna för förändringarna övervägas, där kostnaderna för användare, teleoperatörer och tjänsteleverantörer ska vara motiverade utifrån de möjligheter en ny indelning av nummerplanen ger. För många abonnenter är kostnaderna stora vid nummerändringar, varför många förväntar sig högst en nummerändring inom loppet av ett antal år, om nödvändigt, istället för flera som följer på varandra. Det bör eftersträvas att högst en nummerändring per användare behövs för att nå det långsiktiga målet, en sluten icke begränsande nummerplan. Dessa önskemål är av stor betydelse, även om föränderligheten på telemarknaden medför att enskilda användare aldrig kan ges några garantier att nummerändringar inte kommer att behövas. 16

17

4.3.2 Informationsinsatser Nummerändringarna ska föregås av informationsinsatser i god tid för att minimera riskerna för felringning. Nummerändringarna bör vara enkla att förmedla till användarna och om möjligt genomföras med en parallellkopplingsperiod, då både det gamla och det nya numret kan användas. Tidsramarna för nummerändringarna bör ge användare och operatörer utrymme för planering. Publicering ska göras av beslut om nummerändringar, dessutom bör målsättning om långsiktiga förändringar i nummerplanen offentliggöras. Hur information till användarna om samtalskostnader ska kunna tillhandahållas i framtiden behöver studeras, eftersom nummerplanen inte kan ge informationen och nya metoder kan behövas som alternativ. I arbetet med planen måste hänsyn tas till den information som ännu finns i numren och när den inte längre behövs. Vid införande av en sluten, icke begränsande nummerplan går denna information förlorad och kan inte återupptas. Om förändringarna bör göras i ett större steg eller som långsamma förändringar ska undersökas. Användarna bör involveras i utvärderingen av de olika stegen för att få de bästa lösningarna och för att skapa förståelse för nödvändiga förändringar. 4.3.3 Tilldelning av nummer i framtiden Kännedom om mängden teleoperatörer på en framtida telemarknad är viktig för att det ska vara möjligt att avgöra vilket behov som finns av ledig nummerkapacitet. I framtiden bör mindre enheter av nummerresurserna kunna tilldelas varje operatör. Utredning av eventuell tilldelning ur vissa serier av nummer direkt till abonnenter kommer att göras i samband med att ny teknik ger dessa möjligheter. Dessa rutiner kan komma att tas fram för tilldelning av viss nummerkapacitet efter det att nya funktioner som nummerportabilitet har införts. Central tilldelning av enskilda nummer kan bli möjlig. I och med detta ska det undersökas om användarna kan tilldelas nummer från en central instans för att sedan anlita en tjänsteleverantör eller om tjänsteleverantörer bör ha fortsatt tillgång till en viss mängd nummer. En översyn ska göras om det är lämpligt att ta ut 18

avgifter för tilldelade nummer och på vilket sätt detta skulle kunna bidra till ett effektivare utnyttjande av nummerresurserna. Begrepp och förkortningar NDC SN Nummerportabilitet National Destination Code, de första siffror som anger t.ex. tjänst eller geografiskt område i nationella nummerplaner. Subscriber Number, abonnentnummer. t.ex: 08 654321; NDC är här 8 och SN är här 654321 070 1234560; NDC är här 70 och SN är här 1234560 Teleoperatörsportabilitet medför att abonnenter kommer att kunna behålla sitt telefonnummer vid byte av teleoperatör. Teletjänsteportabilitet möjliggör flytt av telefonnummer mellan olika teletjänster. Geografisk nummerportabilitet medför att telefonnummer kan flyttas t.ex. vid byte av bostad. Icke begränsande plan s.k. ostrukturerad plan där samma nummerserier kan användas i olika sorters nät (t.ex. i fasta och mobila nät) och/eller till olika tjänster. Sluten nummerplan Öppen nummerplan Fullständig nummertagning, dvs. utan lokal nummertagning, t.ex. 0 NDC SN (används nu i mobilnäten) eller NDC SN. En nummerplan där landet är uppdelat i olika geografiska områden (riktnummerområden). Nummertagning med enbart abonnentnummer inom varje område (Sverige har en öppen plan i det fasta telenätet). 19