Årsredovisning 2007
7 6 X X X X I N N E H Å L L Innehåll 2 Förord 6 År 2007 i sammanfattning Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet 9 Verksamhet och organisation 13 Resultatredovisning 13 Brottsförebyggande arbete 21 Strategisk ledning och samordning 32 Utredning och lagföring 42 Övriga mål och återrapporteringskrav 51 Organisationsstyrning 59 Tabellredovisning 63 Finansiell redovisning
2 F Ö R O R D F Ö R O R D 3 2007 Ett unikt år för Ekobrottsmyndigheten Ekobrottsmyndighetens vision är att skapa trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. I detta ligger att skydda enskilda, näringslivet och det allmänna mot ekonomisk brottslighet och dess skadeverkningar. Brottsbekämpningen ska motsvara medborgarnas krav på effektivitet och resultat samtidigt som den ska genomsyras av rättssäkerhet och kvalitet. Statsmakterna har formulerat mål för Ekobrottsmyndighetens verksamhet som innebär att brott ska förebyggas, att verksamheten ska präglas av högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet samt att fler brott ska leda till lagföring. Under 2007 har Ekobrottsmyndigheten tagit ytterligare steg i utvecklingen av en modern, effektiv och rättssäker ekobrottsbekämpning. Den goda resultatutvecklingen från föregående år har fortsatt och samverkan mellan myndigheter och andra i kampen mot den ekonomiska brottsligheten har växt sig allt starkare. Jag är mycket nöjd med den verksamhet som Ekobrottsmyndigheten har utfört och som sammanfattas i denna årsredovisning för 2007. Diskussionen om den framtida organisatoriska strukturen för ekobrottsbekämpningen satte prägel på verksamheten under det första halvåret. Samtidigt fortsatte myndighetens verksamhet med den strategiska inriktning som lagts fast. Metod- och kompetensutvecklingen har ökat kvaliteten i verksamheten och skapat förutsättningar för en större enhetlighet i beslutsfattandet samtidigt som utrymme givits för effektivisering av den operativa verksamheten. Den operativa förmågan har också ökat genom justeringar i organisationen. Satsningar på de polisoperativa enheterna, rekrytering av analytiker och ett utvecklat samarbete med Skatteverkets skattebrottsenheter har lett till att kvalificerade polis- och ekonomresurser i Ekobrottsmyndigheten har kunnat avsättas för bekämpning av den grova och organiserade brottsligheten. Mycket goda verksamhetsresultat Den brottsförebyggande verksamheten och utredning och lagföring av brott har fokuserat på strategiskt viktiga områden. Den brottsförebyggande verksamheten har bidragit till ökad kunskap om den ekonomiska brottsligheten och dess skadeverkningar. Informationen till ungdomar och nya företagare har fått ett bra genomslag. Utrednings- och lagföringsverksamheten har inriktats mot grov och allvarlig ekonomisk brottslighet, organiserad brottslighet, brott på finansmarknaderna och förverkande av brottsvinster samtidigt som lagföringen av den mindre allvarliga brottsligheten har hållit en hög kvalitet och effektivitet. Den strategiska inriktningen av myndighetens resurser tillsammans med medarbetarnas lojala och intensiva arbete för att nå de mål som satts upp för verksamheten år 2007 har lett till att Ekobrottsmyndighetens positiva resultatutveckling har fortsatt på en rad områden. Antalet inkomna ärenden om kvalificerad brottslighet har ökat medan inkomna ärenden som rör mindre kvalificerad brottslighet har minskat. Antalet lagförda personer och andelen ärenden som lett till lagföring har ökat. Ökningen är störst för ärenden om kvalificerad ekonomisk brottslighet. Antalet avslutade ärenden har minskat till 4 435 (5 052) och antalet lagförda ärenden ligger kvar på ungefär samma nivå, 1 390 (1 411). Minskningen av antalet avslutade ärenden beror på att andelen ärenden om mindre kvalificerad brottslighet har sjunkit jämfört med tidigare år. De genomsnittliga genomströmningstiderna har minskat till 283 dagar, dvs drygt nio månader. Ärendebalanserna har minskat avsevärt och balanssituationen är nu sådan att Ekobrottsmyndigheten har en ökad kapacitet att ta sig an utredningar om allvarlig och organiserad brottslighet. Några av de viktigaste resultaten under 2007 är i sammanfattning följande (resultaten för 2006 anges inom parentes). Antalet inkomna ärenden uppgick till 4 160 (4 186). Antalet lagförda personer ökade med en procent till 1 709 (1 696). Andelen ärenden som ledde till lagföring ökade med en procentenhet till 34 procent (33). Lagföringen av ärenden om kvalificerad brottslighet ökade med 23 procent till 832 ärenden (677). Balanserna, exklusive domstolsbalans, minskade med nära nio procent till 2 091 (2 290). Genomströmningstiderna minskade med 34 procent till 283 (426) dagar. Tiden från färdigställt förundersökningsprotokoll till beslut i åtalsfrågan minskade till 50 dagar (109). Antalet anhållanden och häktningar låg kvar på samma nivå 442 (441). Sammantaget innebär årets resultat att Ekobrottsmyndigheten har ökat sina insatser mot den allvarliga och organiserade brottsligheten samtidigt som mindre allvarlig brottslighet har utretts och lagförts med hög kvalitet. Lagföringen har ökat och de genomsnittliga genomströmningstiderna har minskat avsevärt. Balanssituationen är den bästa någonsin. Ekobrottsmyndigheten har uppnått alla de mål som regeringen ställt upp för verksamheten under 2007 samtidigt som grunden lagts för en god förmåga att möta kommande uppgifter och utmaningar. Satsningar på operativt stöd Ekobrottsmyndigheten har fortsatt arbetet med att utveckla stödet till den operativa verksamheten. Viktiga komponenter i det sammanhanget har varit förbättrade arbetsmetoder och handböcker för handläggning av olika ärendetyper. Ekobrottsmyndighetens samverkan inom rättsväsendet har utvecklats genom att myndigheten infört samma metodstöd för utrednings- och lagföringsverksamheten som finns inom Åklagarmyndigheten och Polisen. Införandet av IT-stödet Cåbra för åklagarverksamheten och de polisiära IT-stöden DurTvå och TVÅNG har inneburit en avsevärd utbildningssatsning som tidsmässigt motsvarat ca 11 600 timmar. Det har temporärt medfört en motsvarande minskning av resurstiden för operativa insatser. På sikt kommer denna satsning att ge betydande rationaliseringseffekter och underlätta den operativa samverkan i gemensamma insatser med Åklagarmyndigheten och Polisen. Förstärkt fokus på prioriterade områden Ekobrottsmyndigheten har under de senaste fyra verksamhetsåren fortlöpande utvecklat en strategisk ekobrottsbekämpning. Genom regelbundna omvärlds- och hotbildsanalyser har myndigheten stärkt sin förmåga att inrikta resurserna mot de former av ekonomisk brottslighet som utgör de största hoten mot samhällsekonomin, näringslivets villkor och enskildas rättstrygghet. Under 2007 har Ekobrottsmyndigheten förstärkt den operativa förmågan inom följande områden. Bekämpning av penningtvätt samt åtgärder för att spåra, säkra och återföra utbyte av brott Ekobrottsmyndigheten har under 2007 byggt upp en brottsutbytesenhet där specialiserade åklagare och analytiker haft ett strategiskt och operativt uppdrag att öka förmågan att förverka och återföra brottsvinster. Enheten har utvecklat metoder för att förverka och återföra brottsvinster och undervisat och informerat om rättsliga förutsättningar och de olika arbetsmetoder som kan användas. Enheten har också gett operativt stöd i utredningar om grov och organiserad brottslighet. Brottsutbytesenheten har haft fokus på samverkan och utvecklat ett svenskt och internationellt samarbete med andra myndigheter för att på det sättet öka förmågan att förverka och återföra brottsvinster. Samarbetet med Åklagarmyndigheten har fördjupats inom ramen för ett särskilt projekt som har tagit sikte främst på brottsutbytesfrågor och som kommer att innebära ett utvecklat metodstöd till åklagarna. Brottslighet som hotar finansmarknaderna Förtroendet för de svenska finansmarknaderna är av avgörande betydelse för samhällsekonomin och företagens finansieringsmöjligheter och därmed också för medborgarnas välstånd och välfärd. Antalet anmälda misstankar om marknadsmissbruksbrott har ökat kraftigt under 2007. Anmälningar om finansmarknadsbrott har prioriterats och handlagts av särskilt utbildade och specialiserade åklagare, poliser, ekorevisorer och finansmarknadsanalytiker. Ekobrottsmyndigheten har under året fokuserat på ökad lagföring och korta genomströmningstider. Arbetsmetoderna har fortlöpande förfinats och möjligheten att använda hemliga och personella tvångsmedel har tagits till vara. Samarbetet mellan Ekobrottsmyndigheten och Finansinspektionen har utvecklats på ett mycket positivt sätt. Det har lett till beslut om åtal i 20 ärenden under året. Domstolsprövning har skett i tio fall vid tingsrätt och tre fall vid hovrätt. Ett ärende har förts vidare till Högsta domstolen, som har meddelat prövningstillstånd.
4 F Ö R O R D F Ö R O R D 5 Ekonomisk brottslighet inom den svarta sektorn Ekobrottsmyndigheten har prioriterat bekämpningen av brottslighet inom den svarta sektorn. Ungefär hälften av de anmälda brotten inom den svarta sektorn avser en- eller fåmansföretag med förhållandevis låg omsättning. Dessa brott har utretts och lagförts inom ramen för Ekobrottsmyndighetens mängdbrottshantering på ett snabbt och rättssäkert sätt. De mer avancerade brotten inom den svarta sektorn har upptäckts och utretts i samverkan mellan kriminalunderrättelsetjänsten och olika åklagarledda utredningsgrupper. Brottsutredningar avseende svart arbetskraft har prioriterats. Särskilda insatser har gjorts mot pågående brottslighet. Det har lett till att ett flertal ärenden om grov och avancerad brottslighet har kunnat lagföras. En god och effektiv samverkan med Skatteverket och kriminalunderrättelsetjänsten inom flera myndigheter har varit en viktig förutsättning för framgångsrika insatser mot brottsligheten inom den svarta sektorn. Ekonomisk brottslighet som har koppling till annan allvarlig och ofta organiserad brottslighet Ekobrottsmyndigheten har avsatt betydande resurser för bekämpningen av grov ekonomisk brottslighet som har koppling till annan grov och organiserad brottslighet. Kriminalunderrättelsetjänsten har systematiskt kartlagt brottsliga aktörer och brottskoncept. Specialiserade åklagare, utredare och ekorevisorer har avsatts särskilt för bekämpning av den allvarligaste brottsligheten. Samverkan med andra myndigheter bland annat i Operativa rådet och de regionala underrättelsecentrumen har prioriterats. Framgångsfaktorer Att Ekobrottsmyndigheten under 2007 har uppfyllt samtliga mål som regeringen beslutat för verksamheten är i första hand ett resultat av ett professionellt och engagerat arbete hos myndighetens medarbetare. Den strategiska inriktningen av ekobrottsbekämpningen och den utvecklade samverkan och samordningen med andra myndigheter har också varit framgångsrik. Allt mer av myndighetens resurser har avsatts för insatser mot den allvarligaste ekonomiska brottsligheten och organiserad brottslighet. Samtidigt har myndighetens arbetsmetoder utvecklats inom en rad olika områden. De rutiner som tidigare införts beträffande handläggningen av s.k. mängdärenden är numera väletablerade och arbetsmodellen har uppmärksammats även utanför Ekobrottsmyndigheten. Metoder för analys, samverkan i kriminalunderrättelsetjänsten och mer effektiva former för utredning och lagföring av allvarlig brottslighet har fått genomslag under 2007. Att arbetet skett med utgångspunkt från en samlad ledning och styrning är en förutsättning för de goda resultaten. Ekobrottsbekämpningen i framtiden Under 2008 kommer Ekobrottsmyndighetens verksamhet att fortsätta med inriktning mot samverkan och samordning med andra myndigheters arbete i kampen mot ekonomisk och organiserad brottslighet. Med det gemensamma regeringsuppdraget till Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen att vidta åtgärder för att åstadkomma en mer effektiv bekämpning av ekonomisk brottslighet i hela landet finns förutsättningar för en helhetssyn och ett nationellt koncept för ekobrottsbekämpningen. De som begår brott arbetar gränslöst och Ekobrottsmyndighetens ambition är att tillföra sin specialistkompetens i brottsbekämpningen utan hinder av organisatoriska eller geografiska gränser. I Ekobrottsmyndighetens verksamhetsplan för 2008 visas ett ännu tydligare fokus på bekämpningen av allvarlig ekonomisk brottslighet och den ekobrottslighet som är ett led i organiserad brottslighet. Brottsbekämpningen ska svara mot högt ställda krav på rättssäkerhet och vara enhetlig och samordnad. Både den brottsförebyggande verksamheten och utredning och lagföring av redan inträffad brottslighet ska inriktas på de strategiska områden som anges i myndighetens omvärlds- och hotbildsanalys. De brottsförebyggande insatserna ska särskilt riktas till dem som ligger i riskzonen för att begå brott. Utrednings- och lagföringsverksamheten ska vara underrättelsestyrd och prioritera den brottslighet som hotar finansmarknaderna, den ekonomiska brottsligheten inom den svarta sektorn, den ekonomiska brottslighet som har koppling till annan allvarlig och ofta organiserad brottslighet samt bekämpningen av penningtvätt och åtgärder för att spåra, säkra och återföra utbyte av brott. Mängdbrottsenheternas arbete med att utreda och lagföra mindre allvarlig brottslighet snabbt och korrekt är ett mycket viktigt led i en proaktiv och brottsförebyggande brottsbekämpning. Regeringen har i regleringsbrevet för Ekobrottsmyndighetens verksamhet under år 2008 i sammanfattning beskrivit inriktningen för verksamheten enligt följande. Fortsatta insatser för att förebygga ekonomisk brottslighet Strategiska åtgärder i fråga om bl.a. utveckling och samordning Ökad lagföring och höjd kvalitet i brottsutredningsverksamheten Förstärkt fokus på allvarlig ekonomisk brottslighet Ökad medverkan i bekämpningen av den grova organiserade brottsligheten Samverkan och samordning Ekobrottsmyndigheten står inför stora uppgifter och utmaningar under de närmaste åren. Utvecklingen av ett nationellt koncept för ekobrottsbekämpningen och samverkan för förstärkta insatser mot den organiserade brottsligheten samt förverkande och återförande av brottsvinster kommer att stå i fokus och prägla verksamheten. Arbetet ska utföras med en god personalpolitik och i en god arbetsmiljö. Med medarbetarnas kompetens, delaktighet och engagemang har jag goda förhoppningar om att Ekobrottmyndighetens specialistkompetens kan tas tillvara på ett ännu bättre sätt och att myndigheten kommer att uppnå de mål som statsmakterna har satt upp för verksamheten år 2008. Stockholm den 22 februari 2008 gudrun antemar
6 2 0 0 7 I S A M M A N FAT T N I N G 2 0 0 7 I S A M M A N FAT T N I N G 7 År 2007 i sammanfattning Ekobrottsfrågor i fokus Ekobrottsligheten och ekobrottsbekämpningen har varit ett centralt inslag i samhällsdebatten under 2007. Medvetenheten hos allmänheten om ekobrottsligheten och dess skadeverkningar har ökat. Allmänhetens attityder till fusk och ekobrott har varit ett aktuellt diskussionsämne och medborgarnas tolerans synes ha minskat som en följd av den ökade fokuseringen på ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndigheten har uppmärksammats inte bara för sina resultat i olika brottmålsärenden och för sitt strategiska arbete för att förverka brottsvinster utan också genom att de organisatoriska formerna för ekobrottsbekämpningen diskuterats och övervägts. Den debatt som har förts har inneburit en allt större uppmärksamhet på myndighetens verksamhet och dess resultat. Finansmarknadsbrott Antalet anmälda brott som hotar de finansiella marknaderna har ökat under 2007. Ökningen beror delvis på att Finansinspektionen numera överlämnar ärenden till Ekobrottsmyndigheten på ett tidigare stadium. Ökningen beror också på en skärpt uppmärksamhet från börsernas övervakningssystem och på en förbättrad kontroll. De ärenden om finansmarknadsbrott som har anmälts till Ekobrottsmyndigheten och myndighetens handläggning av ärendena har väckt stor uppmärksamhet. Utveckling av myndighetens kompetens, samverkan med Finansinspektionen och Stockholmsbörsen samt framtidsfrågor som gäller internationaliseringen av finansmarknaderna och internationellt samarbete har präglat verksamheten vid Ekobrottsmyndigheten. Den svarta sektorn Omfattningen av den svarta sektorn har tydliggjorts under 2007. Skatteverkets beräkningar visar att uppskattningsvis 133 miljarder kronor i skatteintäkter försvinner årligen på grund av fusk, fel eller misstag. Detta skattefel motsvarar ca fem procent av BNP eller tio procent av den fastställda skatten. Ekobrottsmyndigheten har inriktat resurser för att komma åt fusket i enskilda branscher. Ett stort antal brottsutredningar har initierats av Ekobrottsmyndigheten och lett till lagföring. Brottsförebyggande rådet har på initiativ av Byggbranschen i samverkan och Ekobrottsmyndigheten tagit fram en rapport Organiserat svartarbete i byggbranschen. I rapporten beskrivs den organiserade handeln med svart arbetskraft. Den omsätter stora summor pengar som aldrig beskattas. Rapporten skildrar hur svartarbetet struktureras, vad som skapar förutsättningar för brottsligheten, mötet mellan den svarta och vita ekonomin och vilka roller som förekommer. Rapporten ger en bra grund för Ekobrottsmyndighetens fortsatta insatser mot brottslighet inom den svarta sektorn. Organiserad brottslighet Ekonomisk brottslighet som ett inslag i organiserad brottslighet har fått större uppmärksamhet. Den ekonomiska brottsligheten används för att skapa vinster eller för att dölja vinster från annan brottslig verksamhet. En ökad samverkan mellan olika myndigheter har blivit en nyckelfaktor för att framgångsrikt bekämpa den grova och organiserade brottsligheten. Kriminalunderrättelser från Ekobrottsmyndigheten och utredning och lagföring av grova ekonomiska brott har blivit ett viktigt led i det arbetet. Förverkande av brottsvinster Förverkande av brottsvinster som ett sätt att bekämpa grov brottslighet har blivit allt mer viktigt. Brott får aldrig löna sig. Utbytet av brotten måste spåras, säkras och återföras till staten eller till den skadelidande. Ekobrottsmyndigheten har byggt upp en särskild brottsutbytesenhet där specialiserade åklagare och analytiker arbetar med att utveckla metoderna och ge operativt stöd för att öka möjligheterna att förverka och återföra vinsterna från den allvarligare brottsligheten. Samverkan med andra myndigheter är ett viktigt inslag i enhetens arbete. Ekobrottsmyndigheten samarbetar och utbyter också erfarenheter med de andra nordiska ländernas motsvarigheter till den svenska brottsutbytesenheten. Media Det mediala intresset för Ekobrottsmyndighetens verksamhet har varit mycket stort under 2007. Ett exempel är ett antal utredningar och åtal som gäller finansmarknadsbrott. Ett annat exempel är en stor bedrägerihärva mot SEB i Göteborg där banken lurats på över 175 miljoner kronor. De inblandade dömdes till långa fängelsestraff. För att möte det mediala intresset arbetar Ekobrottsmyndigheten strukturerat med information och medieträning för medarbetarna. Arbetet med myndighetens kommunikationsstrategi har fortsatt under året. Personalpolitik Vid EBM arbetade i slutet av 2007 ca 425 personer (ca 100 åklagare, 195 poliser, 45 ekorevisorer, 45 ekosekreterare och 40 andra specialister). Personalpolitiken, kompetensutveckling och arbetsmiljö har varit prioriterade områden. Ekobrottsmyndighetens operativa förmåga har ökat genom utveckling av organisationen. Satsningar på de polisoperativa enheterna, rekrytering av analytiker och ett utvecklat samarbete med Skatteverkets skattebrottsenheter har lett till att kvalificerade åklagar-, polis- och ekonomresurser i Ekobrottsmyndigheten har kunnat förstärkas för bekämpning av den grova och organiserade brottsligheten.
V E R K S A M H E T O C H O R G A N I S AT I O N V E R K S A M H E T O C H O R G A N I S AT I O N 9 Verksamhet och organisation Ekobrottsmyndighetens mål i verksamhetsstrukturen Regeringens mål för Politikområde Rättsväsendet Ekobrottsmyndighetens verksamhet ingår i politikområde rättsväsendet. I regleringsbrevet för 2007 avseende Ekobrottsmyndigheten har regeringen under rubriken verksamhetsstyrning angett följande mål för politikområde rättsväsendet. Mål Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Ekobrottsmyndighetens verksamhet faller inom två verksamhetsområden, Brottsförebyggande arbete samt utredning och lagföring. De mål som regeringen har angett för dessa verksamhetsområden under 2007 är följande: Verksamhetsområde Brottsförebyggande arbete. Mål: Antalet brott skall minska och antalet brottsoffer skall därmed bli färre. Verksamhetsområde Utredning och lagföring. Mål: Brottsuppklaringen skall öka och verksamheten skall bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde Ekobrottsmyndigheten är en åklagarmyndighet för bekämpning av ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndigheten svarar för kriminalunderrättelsetjänst samt utredning och lagföring av ekobrott i de tre storstadslänen, Hallands, Blekinge och Gotlands län samt nationellt för bekämpningen av brott mot lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument och brottslighet som gäller EU-bedrägerier. Ekobrottsmyndigheten handlägger också mål som lämpligen bör handläggas vid Ekobrottsmyndigheten med hänsyn främst till att målet rör kvalificerad ekonomisk brottslighet som har nationell utbredning eller internationell anknytning eller är av principiell natur eller av stor omfattning. Ekobrottsmyndigheten har ett nationellt ansvar för att tillsammans med andra förebygga ekonomisk brottslighet och svarar också för samordning och andra åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Det innebär bl.a. att Ekobrottsmyndigheten ska utveckla metoder för att effektivisera bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten, särskilt följa och analysera utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten, följa rättstillämpningen och utarbeta förslag till åtgärder. Ekobrottsmyndigheten ska också lämna information om den ekonomiska brottsligheten till andra myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer samt till allmänheten. Verksamhetsområdena är i sin tur uppdelade på verksamhetsgrenarna: Brottsförebyggande arbete samt strategisk ledning och samordning. Utredning och lagföring.
1 0 V E R K S A M H E T O C H O R G A N I S AT I O N V E R K S A M H E T O C H O R G A N I S AT I O N 1 1 Ekobrottsbekämpning från underrättelseuppslag till dom Ekobrottsmyndighetens organisation En framgångsrik ekobrottsbekämpning förutsätter hög kunskap om brottsligheten och dess drivkrafter. Samhällsutvecklingen inom olika områden och vilka incitament för ekonomisk brottslighet som skapas genom förändringar i vår omvärld måste analyseras. Nya trender och nya metoder för ekonomisk brottslighet ska uppmärksammas och följas upp på ett tidigt stadium. Ekobrottsmyndigheten tar regelbundet fram en omvärlds- och hotbildsanalys. I analysen beskrivs sådana samhällsfaktorer och förändringar som hotar att leda till en fortsatt eller ökad ekonomisk brottslighet. I analysen beskrivs också områden där problemen kräver hög uppmärksamhet och särskilda åtgärder. Omvärlds- och hotbildsanalysen utgör ett viktigt underlag för myndighetens arbete med samordning och andra åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten och för den strategiska inriktningen av myndighetens resurser. Ekonomisk brottslighet är mångfacetterad och sätten att begå brott är många. Det innebär att brottsligheten upptäcks i flera olika sammanhang. Kriminalunderrättelsetjänsten upptäcker pågående och planerad brottslighet. Myndigheter som har särskilda kontrollfunktioner upptäcker en stor andel av brotten. Andra som upptäcker ekonomisk brottslighet är konkursförvaltare, revisorer och enskilda som drabbats av brott. Ekobrottsmyndigheten handlägger ca 4 000 brottsanmälningar varje år. En anmälan kan innehålla flera brottsmisstankar och flera brottsmisstänkta. Om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts leder anmälan till att en förundersökning inleds. Förundersökningen ska klarlägga om ett brott har begåtts och vilken bevisning som finns. Ett ekobrott lagförs Ekobrottsmyndigheten utreder både mindre allvarlig brottslighet och grov och avancerad brottslighet som ofta har internationella kopplingar. Vilka åtgärder som vidtas under förundersökningen beror på hur allvarlig och komplicerad den misstänkta brottsligheten är. Mindre allvarlig brottslighet utreds snabbt och rättssäkert genom bl.a. förhör med den misstänkta och vittnen samt granskning av handlingar. Vid utredning av avancerad brottslighet krävs ofta hemliga tvångsmedel, spaning och frihetsberövanden. En förundersökning ska läggas ned om det inte längre finns anledning att fullfölja den. Förundersökningen får också läggas ned i vissa andra situationer. Om förundersökningen leder till lagföring beslutar åklagaren om att väcka åtal eller utfärda ett strafföreläggande. Ett straffföreläggande kan avse villkorlig dom i förening med böter eller endast bötesstraff. Om åtal väcks prövas åtalet av en tingsrätt. Vid fällande dom bestämmer tingsrätten vilken påföljd som den åtalade ska dömas till. Vissa mål överklagas av den tilltalade eller av åklagaren till hovrätt. För att ett ärende ska prövas i Högsta domstolen (HD) krävs att riksåklagaren begär prövningstillstånd och att detta beviljas av HD. Ekobrottsmyndigheten är organiserad med en nivå för strategisk ledning och styrning och en nivå för operativ brottsbekämpning. Ekobrottsmyndigheten leds av en generaldirektör som i åklagarfrågor har ställning som överåklagare. En överåklagare, som är generaldirektörens ställföreträdare och två vice överåklagare svarar för överprövningar samt Organisationsschema GENERALDIREKTÖR STAB HÖGRE ÅKLAGARE POLISCHEF STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ Tolv åklagarkammare, tre polisoperativa enheter, tre operativa serviceenheter rättslig kontroll och tillsyn enligt en tillsynsplan som fastställs av generaldirektören. Planeringsfrågor handläggs av planeringsdirektören som till sitt förfogande har ett ledningssekretariat. Arbetet med rättslig utveckling och metodutveckling leds av chefsjuristen och utvecklingschefen. Personal- och ekonomifrågor leds av personaloch ekonomidirektörerna. Brottsutbytesenhetens strategiska utveckling av metod- och kompetensfrågor leds av en enhetschef som är åklagare. Chefen för Ekobrottskansliet vid Rikskriminalpolisen svarar under och tillsammans med generaldirektören för polisverksamheten. Den operativa verksamheten bedrivs vid tolv åklagarkammare, tre polisoperativa enheter och tre operativa serviceenheter i Stockholm, Göteborg och Malmö. Till åklagarkamrarna är utredningsenheter knutna som är placerade i Visby, Karlskrona, Kristianstad, Halmstad, Borås och Skövde. Vid varje åklagarkammare finns 20 25 medarbetare som är ekoåklagare, ekopoliser, ekorevisorer eller specialister av annat slag. Chef för en åklagarkammare är en chefsåklagare som leder verksamheten. För ledningsuppgifter finns också vid varje åklagarkammare en vice chefsåklagare samt en kammarkommissarie som biträder kammarchefen och leder polisverksamheten inom kammaren. Åklagarna, poliserna och ekorevisorerna är specialutbildade för utredningar av ekonomisk brottslighet och arbetar nära tillsammans. De polisoperativa enheternas uppgift är att biträda åklagarkamrarna med hemliga tvångsmedel, spaning och kriminalunderrättelsetjänst. De operativa serviceenheternas uppgift är att genom ekosekreterare och administrativ personal svara för den operativa och administrativa servicen till åklagarkamrarna och de polisoperativa enheterna. Omvärldsanalys Brott begås Förundersökning inleds Beslut om åtal Påföljd Kriminalunderrättelsetjänst Brott upptäcks/anmäls Brottsutredning Förundersökning avslutas Dom /överklagande
1 2 B R O T T S F Ö R E B Y G G A N D E A R B E T E B R O T T S F Ö R E B Y G G A N D E A R B E T E 1 3 Resultatredovisning brottsförebyggande arbete Regeringens mål: Risken för att brott begås skall minska. Resurser och strategi Återrapporteringen skall innehålla en sammanhållen beskrivning och analys av hur verksamheten har utvecklats och dess resultat. Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande verksamhet har som övergripande mål att risken för att brott begås ska minska. I myndighetens långsiktiga strategi för det brottsförebyggande arbetet anges följande. Ekobrottsmyndigheten verkar för en ökad upptäcktsrisk. Ekobrottsmyndigheten pekar ut riskområden för ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndigheten informerar om ekonomisk brottslighet för att påverka attityder hos enskilda och näringslivet. Ekobrottsmyndigheten utvecklar och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. Ekobrottsmyndigheten bidrar till att det straffrättsliga systemet blir effektivt och får genomslag. I slutet av 2006 förstärktes organisationen för det brottsförebyggande arbetet vid Ekobrottsmyndigheten med särskilda resurser på lokal nivå. Det har gett förbättrade förutsättningar för verksamheten under 2007 och möjliggjort såväl en kontinuitet i kontakterna med samverkande myndigheter och organisationer som ett utrymme för egeninitierade projekt och aktiviteter på lokal nivå. Det brottsförebyggande arbetet har under 2007 fått en delvis ändrad inriktning med målsättningen att arbetet ska kännetecknas av långsiktighet, hög grad av egna initiativ och tydliga prioriteringar. Varje åtgärd analyseras utifrån vilket budskap som ska förmedlas, vilken målgrupp åtgärden är tänkt att träffa och vilken insats åtgärden kräver. Ett mål för verksamheten har varit att nå ut med brottsförebyggande information till ett större antal individer inom prioriterade målgrupper. Den delvis nya inriktningen har lett till att fler personer kunnat ta del av brottsförebyggande information, samtidigt som antalet projekt minskat. Ungdomar har varit särskilt i fokus för det brottsförebyggande arbetet under år 2007. Ungdomars attityder till svart arbete har i olika undersökningar pekats ut som ett ökande problem. Ekobrottsmyndigheten har därför påbörjat en långsiktig satsning på brottsförebyggande åtgärder riktade till främst ungdomar i riskzonen för svart arbete och organiserad brottslighet. Inledningsvis har myndighetens informationsbroschyrer distribuerats till denna målgrupp och muntlig information lämnats till gymnasieelever genom föreläsningar och deltagande i diskussioner.