Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet.

Transkript

1 Årsredovisning 2009

2 Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet.

3 INNEHÅLL 1 Innehåll 2 Förord 5 Verksamhet och organisation 7 Brottsförebyggande arbete 15 Utredning och lagföring 27 Resultatredovisning 33 Kompetens och samordning i den nationella ekobrottsbekämpningen 41 Kompetensförsörjning, arbetsmiljö och antidiskriminering 45 Myndighetsledningen 47 Tabellredovisning 51 Finansiell redovisning

4 2 FÖRORD 2009 förbättrade reslutat med mobilisering mot grov organiserad brottslighet och brottsvinster Finanskrisen och lågkonjunkturen har präglat det ekonomiska livet och människors levnadsvillkor under Det har inneburit att Ekobrottsmyndigheten har ställts inför nya utmaningar. Samtidigt har 2009 varit ett mycket bra år för myndigheten. Genom att utveckla verksamheten i medborgarnas tjänst och nå samtliga mål statsmakterna har satt upp har myndigheten tagit ytterligare steg mot att förverkliga visionen Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Jag är mycket nöjd med utvecklingen av verksamheten under Samtidigt som resultaten har förbättrats har inriktningen mot den grövsta brottsligheten och mot brottsvinsterna fullföljts. Ekobrottsmyndigheten har med sina specialistkunskaper kunnat bidra till en totalt sett bättre brottsbekämpning och därmed ökad kvalitet för medborgarna. Några axplock från verksamheten under 2009 vill jag gärna lyfta fram. Ekobrottsmyndigheten har avsatt stora resurser för den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet. Ekobrottsmyndigheten har ökat lagföringen av den allvarliga ekonomiska brottsligheten samtidigt som den mindre allvarliga brottsligheten har lagförts rättssäkert och effektivt. Ekobrottsmyndigheten har mött det ökade antalet anmälningar om brott på de finansiella marknaderna med ökad lagföring. Ekobrottsmyndigheten har varit ledande i arbetet för att förverka och återföra brottsvinster. Samordningen av ekobrottsbekämpningen har ökat.

5 FÖRORD 3 Fortsatt stark resultatutveckling trots ökat ärendeinflöde Under de senaste sex åren har myndighetens verksamhetsresultat förbättrats varje år. Det gäller även 2009 då resultaten stärkts trots ett ökat ärendeinflöde. Antalet lagförda ärenden och personer har ökat. Ärendebalans och genomströmningstider har pressats ytterligare. Den genomsnittliga genomströmningstiden för ett ärende i Ekobrottsmyndigheten ligger på drygt sex månader. Några av de viktigaste resultaten för 2009 (resultaten för 2008 anges inom parentes) Antalet inkomna ärenden ökade med sju procent till (4 485) Antalet inkomna brottsmisstankar ökade med 14 procent till (31 280) Antalet lagförda ärenden ökade med fem procent till (1 443) Antalet lagförda personer ökade med tre procent till (1 764) Andelen lagförda ärenden är konstant 33 procent (33 procent) Ärendebalansen exklusive domstolsbalans minskade med en procent till (1 978) Genomströmningstiderna minskade med en procent till 191 (193) dagar Sammanfattningsvis har den strategiska inriktningen av myndighetens resurser, en förstärkt organisation för ledning och styrning samt medarbetarnas goda insatser inneburit att den positiva resultatutvecklingen från tidigare år har fortsatt. Samtidigt har det brottsförebyggande arbetet utvecklats. Ekobrottsmyndighetens verksamhet har därmed uppnått regeringens mål med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet i brottsbekämpningen. Ekobrottsbekämpningen de närmaste åren Medarbetarna har på ett kompetent och förtjänstfullt sätt utvecklat Ekobrottsmyndighetens specialistfunktion i rättsväsendet mot ökad rättssäkerhet och kvalitet. Under 2009 har myndigheten också gjort strategiska rekryteringar för att stärka analyskompetensen. Det innebär att myndigheten står väl rustad inför framtidens utmaningar och medborgarnas förväntningar. Samordning och samverkan med andra brottsbekämpande myndigheter både nationellt och internationellt kommer att stå på agendan när myndigheten fortsätter bekämpningen av den mest samhällsfarliga brottsligheten och utvecklar förmågan att förverka och återföra brottsvinster. Stockholm den 19 februari 2010 gudrun antemar

6 Ekobrottsmyndigheten har med sina specialistkunskaper kunnat bidra till en totalt sett bättre brottsbekämpning och därmed ökad kvalitet för medborgarna.

7 VERKSAMHET OCH ORGANISATION 5 Verksamhet och organisation ekobrottsmyndighetens ansvarsområde Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet för bekämpning av ekonomisk brottslighet med särskild kompetens för analys och utredning. Visionen är att skapa trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Myndighetens uppdrag är både nationellt och regionalt. Nationellt svarar myndigheten för samordning och andra åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten samt utredning och lagföring av vissa specifika brottstyper. Myndigheten bidrar också nationellt med sin specialistkompetens i den totala brottsbekämpningen i hela ked- jan från underrättelseuppslag till process i domstol. Regionalt ansvarar Ekobrottsmyndigheten för ekobrottsbekämpningen i de tre storstadslänen, Hallands, Blekinge och Gotlands län. Ekobrottsmyndigheten ansvarar därutöver för att tillsammans med andra förebygga ekonomisk brottslighet. Myndigheten har också ett uppdrag att lämna information om den ekonomiska brottsligheten till andra myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer samt till allmänheten. ekobrottsmyndighetens organisation Vid Ekobrottsmyndigheten arbetar drygt 400 personer som varje år handlägger närmare ärenden. Varje ärende rör en eller flera misstankar om ekonomiska brott. Myndigheten utreder och lagför anmälda brott på de finansiella marknaderna och EU-bedrägerier. Vanliga måltyper är också skattebrott och bokföringsbrott. Ekobrottsmyndigheten satsar särskilt på att spåra och återföra brottsvinster och har inrättat en speciell enhet, brottsutbytesenheten, som leder arbetet. Den operativa verksamheten bedrivs vid sju ekobrottskammare, en mängdbrottsenhet, tre polisoperativa enheter och tre operativa serviceenheter. En av ekobrottskamrarna i Stockholm har ett nationellt samordningsansvar och hanterar också marknadsmissbruksbrott och EU-bedrägerier. Till ekobrottskamrarna är utredningsenheter knutna som är placerade i Visby, Karlskrona, Kristianstad, Halmstad, Borås och Skövde. Vid varje ekobrottskammare finns ekoåklagare, ekopoliser, ekorevisorer eller specialister av annat slag. De olika kategorierna har tydliga yrkesroller samtidigt som de arbetar nära tillsammans och bidrar med sin särskilda kompetens i utredningarna. De polisoperativa enheterna biträder ekobrottskamrarna med kriminalunderrättelsetjänst, spaning och hemliga tvångsmedel. De operativa serviceenheterna svarar genom ekosekreterare och administrativ personal för den operativa och administrativa servicen till ekobrottskamrarna och de polisoperativa enheterna. organisationsschema Överåklagarenheten Rätts- och utvecklingsenheten Ekonomienheten Personalenheten ME NEK EK EK OSE POE BUE Stockholm Visby EK Ekobrottskammare NEK Nationella ekobrottskammaren ME Mängdbrottsenheten LEDNINGSNIVÅ Generaldirektören OPERATIV NIVÅ EK Halmstad Göteborg EK OSE POE Skövde Polischefen och Ekobrottskansliet Borås Ledningssekretariatet EK Karlskrona Malmö EK OSE Operativa serviceenheter POE Polisoperativa enheter BUE Brottsutbytesenheten/ Asset Recovery Office OSE POE Kristianstad

8 Samordning och samverkan är grunden för arbetet.

9 BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE 7 Brottsförebyggande arbete RESuRSER, StRatEgiER och RESultat regeringens mål: Ekobrottsmyndigheten ska vidta åtgärder för att antalet brott ska minska. Återrapporteringen ska innehålla en sammanhållen beskrivning och analys av hur verksamheten har utvecklats. Myndigheten ska redovisa antal och andel timmar som har använts för brottsförebyggande arbete. Brottsförebyggande arbete är en viktig framgångsfaktor vid bekämpning av ekonomisk brottslighet. Det brottsförebyggande arbetet ska ytterst värna de ekonomiska systemen och tillväxten och förhindra att samhället och den enskilde drabbas av ekobrottslighet. Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande uppgifter framgår av de instruktioner som styr verksamheten vid myndigheten och av myndighetens regleringsbrev. Enligt regleringsbrevet ska myndigheten vidta åtgärder för att antalet brott ska minska. Enligt förordningen (2007:972) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten ska myndigheten utveckla metoder för att effektivisera bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Myndigheten ska därvid bl.a. följa och analysera utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten och lämna information om den ekonomiska brottsligheten till andra myndigheter, kommuner, näringsliv, organisationer och till allmänheten. Genom förordningen (1997:899) om myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet har myndigheten ett uppdrag att förebygga ekonomisk brottslighet genom informationsutbyte, överläggning och samordning mellan berörda statliga myndigheter och genom samverkan mellan dessa myndigheter och kommuner, näringsliv och organisationer. Samordningen ska ske både på central nivå genom Ekorådet och genom regionala samverkansorgan (SAMEB). Ekobrottsmyndigheten är en aktiv och drivande part i utvecklingen av det förebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet. Samordning och samverkan är grunden för arbetet. Inriktningen sker utifrån analyser av hur den ekonomiska brottsligheten ser ut och utvecklas. Tyngdpunkten ligger på att informera, initiera och samordna riktade insatser tillsammans med andra berörda myndigheter och organisationer. För rätt brottsförebyggande åtgärder inom olika områden krävs tillräckliga kunskaper om brottsligheten och förmåga att identifiera var riskerna för ny ekonomisk brottslighet finns. Därför tar Ekobrottsmyndigheten årligen fram en omvärlds- och hotbildsanalys som ger en bild av den ekonomiska brottsligheten och de faktorer som ligger bakom den. Myndighetens kriminalunderrättelseverksamhet ger också kunskap om brottslighetens organisation och tillvägagångssätt. Samlad bild styr inriktningen Genom samverkan med andra myndigheter, näringslivet och arbetslivets organisationer skapas en samlad bild av brottslighetens drivkrafter, struktur och omfattning. Den samlade bilden ligger till grund för inriktningen av myndighetens brottsförebyggande åtgärder. Det brottsförebyggande arbetet måste bedrivas med ett brett perspektiv och hela tiden inriktas mot incitamenten för ny brottslighet. Några av de tyngsta motiven för ekonomisk brottslighet är möjligheten att skapa vinster och att upptäcktsrisken upplevs som låg. Den operativa verksamheten i hela kedjan från kriminalunderrättelser via utredning till beslut i åtalsfrågan ökar upptäcktsrisken och skapar samtidigt förutsättningar för att angripa brottsvinsterna genom förverkande och återförande. Kunskap om brottslighetens spridning och riskerna för enskilda, näringsliv och samhälle är en viktig mot-

10 8 BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE kraft. Genom att upprätta partnerskap med näringsliv och organisationer och genom att sprida information ökar Ekobrottsmyndigheten medvetenheten hos företag, organisationer och individer. Det bidrar till att attityderna mot ekonomisk brottslighet påverkas och ökar möjligheten att skydda sig mot brott. Ungdomar hör till en målgrupp som är särskilt utsatt för påverkan och som befinner sig i riskzonen för ekonomisk brottslighet. För att påverka ungdomarnas attityder till svart arbete har Ekobrottsmyndigheten under året satsat på särskilda informationsinsatser riktade mot just denna målgrupp. Antalet timmar som lagts på brottsförebyggande arbete uppgår till drygt , vilket utgör fem procent av myndighetens totala arbetsvolym. Ekobrottsmyndighetens långsiktiga strategi för det brottsförebyggande arbetet Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande verksamhet har som övergripande mål att risken för att brott begås ska minska. För att effektivisera, systematisera och målinrikta det brottsförebyggande arbetet arbetar myndigheten utifrån en långsiktig strategi som kan beskrivas i fem huvudpunkter. I linje med strategin vidtar myndigheten varje verksamhetsår en rad olika åtgärder som genomför huvudpunkterna i strategin och som var för sig eller tillsammans syftar till att antalet brott ska minska. Ekobrottsmyndigheten verkar för en ökad upptäcktsrisk Ekobrottsmyndigheten pekar ut riskområden för ekonomisk brottslighet Ekobrottsmyndigheten informerar om ekonomisk brottslighet för att påverka attityder hos enskilda och näringsliv Ekobrottsmyndigheten utvecklar och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete Ekobrottsmyndigheten bidrar till att det straffrättsliga systemet blir effektivt och får genomslag Ekobrottsmyndigheten verkar för en ökad upptäcktsrisk Information genom underrättelser Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänst samlar och analyserar information som används i strategiskt och operativt syfte. För det myndighetsövergripande samarbetet tar Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänst fram en underrättelsebild som beskriver den grova och organiserade ekonomiska brottsligheten på både nationell och regional nivå. Underrättelsebilden utgör en viktig del i de brottsbekämpande myndigheternas totala bild av brottsligheten och blir ett led i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova organiserade brottsligheten. Under 2009 har kriminalunderrättelsetjänstens underrättelsebilder använts som underlag i Samverkansrådet mot grov organiserad brottslighet och i Ekobrottsmyndighetens omvärlds- och hotbildsanalys. Underrättelsebilden för Stockholm har också redovisats för de regionala samverkansorganen, SAMEB, som ett underlag för det brottsförebyggande arbetet som bedrivs i SAMEB i Stockholm län. På strategisk nivå i Ekobrottsmyndigheten genomför kriminalunderrättelsetjänsten analyser som syftar till att ge underlag för att rikta in verksamheten mot identifierade problem. Genom det operativa arbetet mot de identifierade problemen upptäcks brottslighet i allt större utsträckning som annars inte skulle ha upptäckts eller som skulle ha upptäckts långt senare av kontrollssystemen. Ekobrottsbarometer För att öka myndighetens kunskaper om incitamenten till ekonomisk brottslighet har myndigheten 2009 låtit genomföra en undersökning där frågor om ekonomisk brottslighet har ställts till omkring representativt och slumpmässigt utvalda personer. Syftet är att ringa in allmänhetens attityder, kunskaper och preferenser kopplat till ekonomisk brottslighet.

11 BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE 9 XXXXXXXXXXXXXXXXXXX 1 Omvärlds- och hotbildsanalys 2009 Fortsatta strategier mot organiserad brottslighet och brottsvinster Om företaget utsätts för brott Om ekonomiska brott i näringslivet Så kan företagen skydda sig ekobrottsmyndigheten pekar ut riskområden för ekonomisk brottslighet Forensiska rådet I arbetet med att förebygga och identifiera riskområden för ekonomisk brottslighet är näringslivets engagemang vitalt. Ekobrottsmyndigheten samarbetar med näringslivets och arbetslivets organisationer för att minska den ekonomiska brottsligheten. Syftet är att fånga upp, ta till vara och utnyttja erfarenheter och kunskaper kring ekonomisk brottslighet. Ett tydligt exempel på partnerskap med näringslivet är Ekobrottsmyndighetens Forensiska råd med representanter för näringslivet, advokatkåren och revisorskollegiet. Rådet har ett strategiskt och rådgivande uppdrag och ska bland annat bidra med en analys om riskområden för ny brottslighet. Det handlar om kunskaper om den ekonomiska brottslighetens drivkrafter, struktur, logistik m.m. Med kunskap om riskerna och skadorna kan brott förebyggas och risken för upptäckt höjas. Rådet har under 2009 bl.a. arbetat fram två informationsfoldrar som Ekobrottsmyndigheten gett ut. Den första har titeln Om företaget utsätts för brott och beskriver vad den som upptäcker brott i sin näringsverksamhet ska göra. Den andra heter Om ekonomiska brott i näringslivet och handlar om vad företagen kan göra för att skydda sig mot ekonomisk brottslighet. omvärlds- och hotbildsanalysen Ekobrottsmyndighetens årliga omvärlds- och hotbildsanalys ger en aktuell lägesbild av den ekonomiska brottsligheten och dess aktörer. Den syftar till att öka kunskapen om vad som ligger bakom den ekonomiska brottslighetens utveckling och vad som kan vara drivkrafterna för ny brottslighet. En viktig del är analysen av vilka motkrafter som kan samverka för att förebygga brott genom lagstiftning, samarbete mellan myndigheter och genom engagemang från privata aktörer.

12 10 BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE Omvärlds- och hotbildsanalysen 2009 utmynnar i att finanskrisen tillsammans med lågkonjunkturen innebär stora risker för att den ekonomiska brottsligheten tilltar. Brottsstatistiken i Sverige visar också att den anmälda ekonomiska brottsligheten ökar markant jämfört med andra brottstyper. Antalet anmälda brott på de finansiella marknaderna ökar stadigt och inom brottstypen ökar otillbörlig marknadspåverkan mest. Den bild som analysen ger är i korthet följande. Globaliseringen och teknikutvecklingen ger nya möjligheter för dem som begår brott och den gränsöverskridande brottsligheten växer i omfattning. Den ekonomiska brottsligheten blir allt mer organiserad. Drivkrafterna är pengar, makt och inflytande. Ekonomisk brottslighet ger inkomster till den organiserade brottsligheten. Näringsverksamheter av olika slag används för att dölja och tvätta pengar från annan brottslig verksamhet. Också den mindre avancerade brottsligheten växer och den har delvis samband med den mer avancerade brottsligheten. Omvärlds- och hotbildsanalysen är en av de analyser som ligger till grund för inriktningen av Ekobrottsmyndighetens operativa resurser under det kommande året. Analysen används också som grund för den strategiska inriktningen av Ekobrottsmyndighetens insatser för att öka samordningen och kompetensen i den samlade ekobrottsbekämpningen.

13 BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE 11 Ekobrottsmyndigheten informerar om ekonomisk brottslighet för att påverka attityder hos enskilda och näringslivet Genom information kan Ekobrottsmyndigheten bidra till att påverka attityderna till ekonomisk brottslighet. Ett viktigt instrument i det arbetet är myndighetens serie av foldrar med riktad information mot särskilt utvalda målgrupper. Foldrarna belyser risker och konsekvenser av ekonomisk brottslighet inom olika samhällssektorer. Andra viktiga informationsinsatser är deltagande i mässor och konferenser samt information till fackskolor m.m. Internet och annan media är också viktiga kanaler, både för att upplysa om riskområden för ekonomisk brottslighet och för att nå ut med information som ökar möjligheterna för företag och enskilda att skydda sig mot brott. Ekobrottsmyndigheten prioriterar information till målgrupper som bedöms vara i en riskzon för ekonomisk brottslighet; ungdomar, småföretagare och personer som nyligen bosatt sig i Sverige. Genom att koncentrera resurserna till dessa målgrupper har nya kanaler för spridning av information om den ekonomiska brottsligheten skapats och samarbetet med näringslivet har fördjupats och utvecklats. Ekobrottsmyndighetens satsning mot ungdomar För att öka kunskaperna om ungas syn på ekobrott har Ekobrottsmyndigheten 2009 låtit genomföra en kvalitativ undersökning av ungdomars attityder till ekobrott. Undersökningen ger Ekobrottsmyndigheten en tydligare bild av de kunskapsbrister om svart arbete och annan ekonomisk brottslighet som finns bland ungdomar i Sverige. Erfarenheterna visar att det är vanligt att ungdomars första kontakt med arbetslivet sker genom ett svart arbete. Detta gäller inte minst i tider när arbetslösheten ökar. Som ett led i Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande arbete mot ungdomar i riskzonen för svart arbete och organiserad brottslighet har myndigheten skapat en särskild hemsida för ungdomar och lärare på internet, Där kan ungdomar och lärare på ett enkelt och lättförståeligt sätt hitta information och bilda sig en uppfattning om vad som avses med ekonomisk brottslighet och de risker som är förknippade med att arbeta svart. För att väcka ungdomarnas intresse har vissa delar av hemsidan gjorts interaktiva. Informationsspridning till småföretagare Ekobrottsmyndigheten har fortsatt att sprida brottsförebyggande information via informationsfoldrar till småföretagare och nya företagare som är på väg att etablera sig eller nyligen har etablerat sig på marknaden. Foldrarna beskriver viktiga regler som gäller för olika branscher och vad man bör veta som småföretagare. En av de foldrar som varit mest efterfrågad är Att tänka på för dig som är ny i restaurangbranschen. Genom att sprida kunskap om gällande regler m.m. bland småföretagare och nya företagare förebyggs effektivt både oaktsamhetsbrott och annan mindre allvarlig ekonomisk brottslighet. Informationsspridning till personer som är nya i Sverige Genom en särskild satsning mot grupper från andra länder har Ekobrottsmyndigheten under året bidragit till att öka medvetenheten om riskerna med ekonomisk brottslighet bland personer som är nya i Sverige. Bland annat har brottsförebyggande foldrar tagits fram på fyra främmande språk engelska, serbokroatiska, arabiska och spanska samt på lättläst svenska. Vidare har samtliga SFI-verksamheter (Svenska för invandrare) informerats om Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande verksamhet och de brottsförebyggande foldrarna. Information har även lämnats genom att personal från Ekobrottsmyndigheten föreläst för SFF-grupper (Svenska för företagare). Mer informationsspridning Ekobrottsmyndigheten har under 2009 påbörjat ett samarbete med revisorer i kommuner och landsting. Myndigheten har bidragit med information och utbildning om revisionsrisker i offentliga organisationer och problem med svart arbetskraft inom offentlig upphandling. Informationen har varit efterfrågad och har bidragit till att öka kunskaperna om problematiken med ekonomisk brottslighet i kommuner och landsting.

14 12 BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE Ekobrottsmyndigheten utvecklar och stödjer regionalt och lokalt brottsförebyggande arbete Ekobrottsmyndigheten ska redovisa hur myndigheten har samverkat med de regionala samverkansorganen mot ekonomisk brottslighet. I de regionala samverkansorganen mot ekonomisk brottslighet (SAMEB) ingår Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Försäkringskassan, Polisen, Länsstyrelsen, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Ekobrottsmyndigheten ska bidra till arbetet i SAMEB med sina specialistkunskaper. En viktig uppgift för Ekobrottsmyndigheten under 2009 har varit att ta fram underrättelserapporter som grund för det brottsförebyggande samarbetet inom SAMEB. Rapporterna har stämts av mot de underrättelserapporter som tagits fram inom ramen för det myndighetsgemensamma arbetet mot den organiserade brottsligheten. Underrättelserapporterna ska ligga till grund för inriktningen av arbetet i SAMEB i de tre storstadslänen. Ekobrottsmyndigheten har 2009 tagit initiativ till att arbetet inom SAMEB utvecklas genom att SAMEB kopplas ihop med den centrala samrådsgruppen för skattebrottsenheterna (som efter årsskiftet byter namn till centrala samrådsgruppen för skattebrottsområdet). Den samlade kompetensen inom båda grupperna kommer att kunna tas tillvara på ett bättre sätt samtidigt som den brottsförebyggande verksamheten kan samordnas mellan flera myndigheter.

15 BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE 13 Samverkan med näringslivet och arbetslivets organisationer Ekobrottsmyndigheten ska redovisa hur samverkan med myndigheter, näringsliv och andra organisationer har utvecklats. Ett effektivt sätt att nå ut i det brottsförebyggande arbetet är att samverka med näringslivet och arbetslivets organisationer. Inom vissa branscher, t.ex. transport-, bygg-, städ- och restaurangbranscherna pågår sedan flera år tillbaka samverkan för att minska och förebygga svart arbete. Några av de projekt som har drivits under 2009 beskrivs i det följande. Nya företagare Ekobrottsmyndigheten samverkar med näringslivets organisationer och de fackliga organisationerna för att informera nya företagare om vad de bör tänka på för att undvika svart arbete och ekonomisk brottslighet. Information har spridits via annonser och artiklar, men också genom att myndigheten tillsammans med organisationerna deltagit i mässor och informerat företagarna på plats. Offentliga inköpare Ett prioriterat område i samarbetet med näringslivet är offentlig upphandling av varor och tjänster. Ekobrottsmyndigheten har tillsammans med Skatteverket deltagit i ett projekt som syftar till att utbilda och uppmärksamma offentliga upphandlare på problemen med svart arbetskraft inom offentlig upphandling. I projektet har bl.a. Sveriges Byggindustrier, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR) och Almega ingått. Ett pilotprojekt har inletts tillsammans med Nacka kommun och Skatteverket som ska leda till att säkerställa upphandling av vita och seriösa tjänster på bygg- och entreprenadområdet. Projektet bedrivs inom ramen för kommunens samlade bekämpning av organiserad brottslighet. I arbetet ingår även Stockholms byggmästareförening och Byggettan. Samarbete med revisions- och redovisningsorganisationer På central nivå pågår sedan flera år tillbaka ett samarbete mellan Ekobrottsmyndigheten och FAR SRS respektive SRF (Sveriges Redovisningskonsulters Förbund). Myndigheten har under året genom föreläsningar på mässor och utbildningsdagar lämnat information om ekobrott till redovisningskonsulter och revisorer på revisionsoch redovisningsföretag. Myndigheten har även deltagit i yrkesinriktade utbildningar för blivande redovisningskonsulter och ekonomer inom ämnet ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndigheten bidrar till ett effektivt straffrättsligt system En effektiv och modern lagstiftning är av särskild betydelse för att förebygga och förhindra ekonomisk brottslighet. En viktig uppgift för Ekobrottsmyndigheten är att följa utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten och lämna synpunkter på hur lagstiftningen bör utformas för att utrymmet för ekonomisk brottslighet ska minska. Ekobrottsmyndigheten bidrar med synpunkter på förslag till lagstiftning och andra regelverk i första hand genom att besvara remisser från regeringen och andra myndigheter. Ekobrottsmyndigheten medverkar också med experter i statliga utredningar med anknytning till myndighetens verksamhetsområde. Som exempel kan nämnas Insynsutredningen och Polismetodutredningen. Ekobrottsmyndigheten har bidragit till Åklagarmyndighetens rättsutvecklingsplan och identifierat rättsfrågor i mål om ekonomisk brottslighet som bör prövas av Högsta domstolen.

16 Ekobrottsmyndigheten har ökat lagföringen av den allvarliga ekonomiska brottsligheten samtidigt som den mindre allvarliga brottsligheten har lagförts rättssäkert och effektivt.

17 UTREDNING OCH LAGFÖRING 15 Utredning och lagföring REgERiNgENS Mål och återrapporteringskrav regeringens mål: Lagföringen ska öka. Ekobrottsmyndigheten ska bedriva utvecklingsarbete för att höja kvaliteten och effektiviteten i brottsutredningsverksamheten och processföringen. Återrapporteringen ska innehålla en sammanhållen beskrivning och analys av hur verksamheten har utvecklats och dess resultat. förbättrade resultat under 2009 Ekobrottsmyndighetens utrednings- och lagföringsverksamhet motsvarar högt ställda krav på rättssäkerhet och kvalitet. Mål- och resultatstyrningen av lagföringsverksamheten är inriktad så att fler brott ska leda till lagföring och att genomströmningstiderna ska minska. Regeringens mål har uppnåtts genom förbättrade verksamhetsresultat Under 2009 fortsatte ärendetillströmningen att öka markant. Antalet inkomna brottsmisstankar ökade med 14 procent till brottsmisstankar. Antalet inkomna ärenden ökade med sju procent till ärenden. Antalet inkomna mängdärenden minskade något. Det ökade ärendeinflödet utgörs alltså till övervägande del av ärenden som gäller misstankar om grov eller allvarlig brottslighet. Dessa ärenden innefattar ofta många brottsmisstankar och flera misstänkta. De kräver ett spektra av utredningsåtgärder och ofta beslut om både reella och personella tvångsmedel. Trots det ökade inflödet av brottsmisstankar och ärenden har Ekobrottsmyndigheten under 2009 genom kompetensutveckling och ytterligare utveckling av myndighetens arbetsmetoder fortsatt att förbättra sina verksamhetsresultat. I korthet redovisas de viktigaste verksamhetsresultaten med 2008 års resultat inom parentes. De genomsnittliga genomströmningstiderna har fortsatt att minska till 191 (193) dagar. Antalet avslutade ärenden har ökat med två procent till (4 741). Antalet lagförda ärenden har ökat med fem procent till (1 443). Antalet lagförda personer har ökat med tre procent till (1 764). Lagföringsandelen är oförändrad (33 procent). Resultatutvecklingen avspeglar myndighetens fortsatta prioriteringar på den allvarliga ekonomiska brottsligheten. Antalet avslutade projektärenden ökade med sju procent. Antalet lagförda projektärenden ökade med tio procent. Den interna ärendebalansen minskade med en procent. Sammantaget innebär den redovisade resultatutvecklingen att myndigheten får anses ha nått de mål för lagföring och handläggningstider som regeringen har satt upp. Ökad kvalitet och effektivitet i brottsbekämpningen Ekobrottsmyndigheten har stärkt ledningen och styrningen och infört en tydlig och kontinuerlig uppföljning av verksamheten mot fastställda mål. Det har gett goda förutsättningar för att förbättra verksamhetsresultaten. Andra viktiga förutsättningar är de kvalitetsförbättringar som görs fortlöpande och som involverar samtliga medarbetare i ett kontinuerligt metodutvecklingsarbete. Det rättsliga utvecklingsarbetet, den rättsliga kontrollen och tillsynen samt överprövningsverksamheten inriktas på att hela tiden utveckla medarbetarnas kompetens och kvaliteten i deras arbete. Det leder till att myndigheten kan arbeta snabbt, resurseffektivt och rättssäkert.

18 16 UTREDNING OCH LAGFÖRING Ökad lagföring med en aktiv förundersökningsbegränsning Antalet lagförda brottsmisstankar, ärenden och personer har ökat. Myndigheten har under året fortsatt att arbeta med en aktiv och processekonomisk tillämpning av reglerna om förundersökningsbegränsning. På så sätt koncentreras utredningarna mot det som är väsentligt och går att lagföra inom rimlig tid. Trots det har myndigheten kunnat bibehålla lagföringsandelen oförändrad. Minskade handläggningstider och balanser Ekobrottsmyndighetens mål för genomströmningstiderna anger att tiden från brottsanmälan till beslut i åtalsfrågan i genomsnitt ska vara högst 50 dagar för mängdärenden, högst 180 dagar för projektärenden och högst 365 dagar för särskilt krävande ärenden. Beslut i förundersökningsfrågan ska meddelas inom sju dagar i enklare ärenden och annars inom 30 dagar från det att anmälan kom in till myndigheten. Åtal ska vara väckt inom 30 dagar från det att förundersökningen avslutats i projektärenden och särskilt krävande ärenden. Arbetet ska bedrivas så att balanserna minskar. Medarbetarna arbetar i ärendeprocesser som sammanlänkar de olika yrkeskompetenserna så att utredningarna kan genomföras snabbt och på ett sätt som ger ett gott underlag för åklagarnas beslut i åtalsfrågorna. Genom att arbeta i effektiva ärendeprocesser mot myndighetens mål har handläggningstiderna minskat trots att myndigheten haft ett ökat ärendeinflöde av framförallt mer komplicerad och svårutredd brottslighet. Den interna balansen har minskat med en procent. Myndigheten för kontinuerligt en dialog med Polisen, Åklagarmyndigheten, domstolarna och Kriminalvården i syfte att förkorta handläggningstiderna i hela rättskedjan. Trots den goda samverkan med bl.a. domstolarna har myndighetens domstolsbalans dvs. åtalade mål som inte har avgjorts av domstolarna ökat något. Det kan bl.a. ha sin förklaring i att inströmningen av ärenden till Ekobrottsmyndigheten och den ökade lagföringen av främst komplicerade och tidskrävande mål har lett till en ökad belastning på domstolarna. Flera faktorer samverkar för goda resultat Det är flera faktorer som ligger till grund för den fortsatt positiva resultatutvecklingen under I samband med redovisningen av respektive återrapporteringskrav beskrivs mer utförligt hur verksamheten för ökad lagföring och ökad kvalitet i brottsbekämpningen har utvecklats under Ekobrottsmyndighetens strategier för ökad lagföring och fördjupad kvalitet i brottsutredningsverksamheten Ekobrottsmyndighetens verksamhet för utredning och lagföring har som övergripande mål att lagföringen ska öka med höjd kvalitet och effektivitet i brottsutredningsverksamheten och processföringen. Myndighetens långsiktiga strategi för utredning och lagföring kan beskrivas i sex huvudpunkter. I linje med strategin utvecklar myndigheten varje år verksamheten utifrån huvudpunkterna med sikte på att nå regeringens mål för verksamheten. Ekobrottsmyndigheten utreder och lagför ekonomisk brottslighet genom fokus på rättsäkerhet och rättslikhet arbetssätt som tillvaratar samhällets och den enskildes intressen strategiska och operativa prioriteringar utifrån en omvärlds- och hotbildsanalys som inriktar resurserna mot den grova brottsligheten effektiva, enhetliga och anpassade arbetsmetoder för olika brottstyper med inriktning mot en koncentrerad process i domstol att spåra och säkra brottsvinster för förverkande och återförande hög lagföring och korta handläggningstider Under 2009 har myndigheten prioriterat resurser och utvecklingsverksamhet för att förbättra det operativa genomslaget inom följande områden. Åtgärder och samverkan mot den allvarliga ekonomiska brottsligheten och den grova organiserade brottsligheten. Åtgärder för att i ökad omfattning spåra och säkra utbyte av brott. Åtgärder mot brottslighet som hotar finansmarknaderna. Åtgärder mot ekonomisk brottlighet inom den svarta sektorn.

19 UTREDNING OCH LAGFÖRING 17 Utvecklingen av kriminalunderrättelseverksamheten Ekobrottsmyndigheten ska redovisa hur kriminalunderrättelseverksamheten vid myndigheten har bedrivits och utvecklats. Kriminalunderrättelseverksamheten ingår som ett led i Ekobrottsmyndighetens bekämpning av den allvarliga ekonomiska brottsligheten. Genom en underrättelsebild som beskriver den grova organiserade ekonomiska brottsligheten på både nationell och regional nivå ger kriminalunderrättelseverksamheten ett underlag för Ekobrottsmyndighetens operativa verksamhet. Underrättelsebilden ingår också som en del i den myndighetsgemensamma lägesbilden mot grov organiserad brottslighet. Kriminalunderrättelseverksamheten har under 2009 utvecklats mot effektivisering och renodling. Ledningen och styrningen har preciserats och riktlinjerna för verksamheten har förtydligats. Myndigheten har också påbörjat ett arbete för att ta fram en handbok för kriminalunderrättelseverksamhet som bryter ned styrdokumenten till rutinnivå. Det har lett till att kriminalunderrättelseverksamheten har ökat sin förmåga att spåra grov ekonomisk brottslighet som kan utredas och lagföras. Resursmässigt har kriminalunderrättelsetjänsten förstärkts genom nyrekryteringar av analytiker som bland annat ska representera Ekobrottsmyndigheten i det nationella underrättelsecentret (NUC). En modern och framgångsrik kriminalunderrättelseverksamhet förutsätter samverkan mellan myndigheter. Ekobrottsmyndigheten har lagt ned stora resurser på underrättelsesamverkan i satsningen mot den grova och organiserade brottsligheten, både på regional och på nationell nivå. Samarbetet med andra underrättelsetjänster och myndigheter har också prioriterats. Detta gäller till exempel både det strategiska och operativa samarbetet med Skatteverket och Ekobrottsmyndighetens samverkan inom ramen för Samverkansrådet mot terrorism. På internationell nivå bidrar kriminalunderrättelsetjänsten via Rikskriminalpolisen med information till Europols OCTA-rapport (Organised Crime Threat Assessment). Kriminalunderrättelsetjänsten har under året tagit fram 40 operativa rapporter som i 18 fall har lett till inledda förundersökningar i Ekobrottsmyndigheten. Övriga rapporter (22 stycken) har delgivits Skatteverket eller Polisen som har haft användning för dem i sina respektive operativa verksamheter. Rapporterna har i huvudsak gällt allvarlig och grov ekonomisk brottslighet. Huvuddelen av rapporterna har gällt grov skattebrottslighet och grova bokföringsbrott med koppling till organiserad brottslighet företrädesvis i den svarta sektorn. Andra rapporter har gällt grova bedrägerier och bolagsplundringar. Ett underrättelseärende som resulterat i lagföring och andra åtgärder rörde illegal handel med tobak där en gärningsman blev dömd till fyra års fängelse för grovt skattebrott. I det ärendet beslagstogs ca elva miljoner cigaretter motsvarande undanhållen punktskatt på ca 14 miljoner kronor. Samverkan mot organiserad

20 18 UTREDNING OCH LAGFÖRING grov organiserad brottslighet och åtgärder mot allvarlig ekonomisk brottslighet Mot bakgrund av regeringens satsning på en nationell mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten ska Ekobrottsmyndigheten redovisa de åtgärder som myndigheten har vidtagit för att förstärka sina insatser mot den grova organiserade brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten ska analysera och redovisa de åtgärder som myndigheten har vidtagit för att förstärka och vidareutveckla bekämpningen av allvarlig ekonomisk brottslighet. Av redovisningen ska också framgå hur stor del av myndighetens resurser som har använts för att bekämpa brottslighet av detta slag. Ekobrottsmyndigheten har under 2009 fortsatt att förstärka insatserna mot den allvarliga ekonomiska brottsligheten och den organiserade brottsligheten. Av myndighetens samlade utredningsresurser har 93 procent avsatts för bekämpning av den allvarligaste ekonomiska brottsligheten och för samverkan mot den organiserade brottsligheten. Det myndighetsgemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet Det myndighetsgemensamma arbetet mot den organiserade brottsligheten under 2009 har präglats av både strategiska och operativa satsningar där geografiska och administrativa ansvarsfördelningar haft mindre betydelse och stått tillbaka för det gemensamma intresset att åstadkomma resultat. Ekobrottsmyndighetens generaldirektör ingår tillsammans med övriga myndighetschefer i Samverkansrådet mot grov organiserad brottslighet. Samverkansrådets huvudsakliga uppgift är att fatta beslut om den strategiska inriktningen för satsningen mot grov organiserad brottslighet utifrån en myndighetsgemensam lägesbild. Ekobrottsmyndigheten bidrar till lägesbilden inom det nationella underrättelsecentret (NUC). Ekobrottsmyndighetens överåklagare ingår i Operativa rådet som prioriterar och inriktar de operativa insatserna mot den grova organiserade brottsligheten. En uttalad strategi är att följa pengarna. Ett antal av de ärenden som beslutats i Operativa rådet under 2009 har gällt ekonomisk brottslighet som en del i grov organiserad brottslighet. Operativa rådets beslut har lett till att Ekobrottsmyndigheten tillsammans med andra myndigheter har utrett och lagfört ärenden som gäller kompli- cerad grov organiserad brottslighet. Ett exempel är det s.k. Las Vegas-ärendet som resulterade i mycket stränga påföljder för grov ekonomisk brottslighet och grova våldsbrott. Ekobrottsmyndigheten ingår också i de regionala underrättelsecentrumen (RUC) i Stockholm, Göteborg och Malmö som svarar för den regionala underrättelsesamverkan i de tre storstadsregionerna. Ett antal av de underrättelseprojekt som samordnats under året har lett till utrednings- och lagföringsinsatser där ekonomisk brottslighet och annan grov organiserad brottslighet har lagförts genom samverkan mellan åklagare i Ekobrottsmyndigheten och åklagare i Åklagarmyndigheten. Ett framgångsrikt underrättelseprojekt bedrevs i RUC Göteborg 2009 med Ekobrottsmyndigheten, Polisen, Skatteverket, skattebrottsenheten samt Kronofogdemyndigheten som samverkande myndigheter. Inriktningen var en person kopplad till den kriminella MC-miljön som agerade nätverksbyggare i ett flertal ekobrottsupplägg rörande bl.a. svart arbetskraft och bolagsplundring. Personen hade också sysslat med indrivning. Ärendet har lett till att tre personer har dömts för grovt skattebrott, grovt bokföringsbrott samt grov oredlighet mot borgenär. I ett annat ärende som härrör från samma underrättelsearbete har åtal nyligen väckts för skattebrott och bedrägerier. Kompetensutveckling och utvecklad samverkan ger resultat Ekobrottsmyndighetens operativa förmåga att bekämpa den allvarligaste brottsligheten har ökat. Myndigheten har utsett 25 åklagare med särskild inriktning mot allvarlig ekonomisk brottslighet och grov organiserad brotts-

21 UTREDNING OCH LAGFÖRING 19 lighet. För att förstärka den verksamheten har myndigheten rekryterat analys- och expertkompetens och genomfört särskilda utbildningsinsatser med inriktning på tvångsmedelsanvändning, arbetsmetoder och arbetssätt. Det har lett till att åklagarna på ett tidigt stadium kunnat rikta in förundersökningarna och utredningsresurserna mot de delar som ger bäst förutsättningar för en effektiv och rättssäker lagföring av den allvarligaste brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten har också utvecklat sin förmåga att samordna de operativa resurserna. Ekobrottskamrarnas samverkansformer har fördjupats så att ett ökat antal ärenden om allvarlig eller grov organiserad ekobrottslighet har utretts av projektgrupper med medarbetare från olika kamrar och i vissa fall från olika orter. Ett målvaktsprojekt har bedrivits i samarbete mellan de operativa enheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Projektet syftade till att kartlägga målvaktsproblematiken, identifiera de mest förekommande målvakterna och målvaktshanterarna samt finna eventuella kopplingar till den organiserade brottsligheten. Projektet resulterade i en strategisk rapport, tre operativa regionala rapporter samt 38 brottsanmälningar. Ett annat exempel är ett mål där en åklagare från en ekobrottskammare i Stockholm var förundersökningsledare i ett ärende om grova bedrägerier där underrättelsesamarbetet skedde inom ramen för RUC i Skåne och utredningen genomfördes vid en av ekobrottskamrarna i Malmö. Hovrätten över Skåne och Blekinge meddelade dom den 10 november 2009 och dömde den åtalade till sju års fängelse. Under 2009 har Ekobrottsmyndigheten fortsatt att utveckla sin regionala samverkan med andra brottsbekämpande myndigheter och aktivt deltagit i samarbetet inom SAMEB och i de regionala underrättelsecentrumen (RUC). Den operativa samverkan med Åklagarmyndigheten, Polisen, Skatteverket, Tullverket, Finansinspektionen och andra myndigheter har också förstärkts. Fokus har legat på allvarlig, grov eller organiserad brottslighet. De samlade kunskaper som finns hos de brottsbekämpande myndigheterna har lett till goda reslutat samtidigt som det operativa samarbetet i enskilda ärenden blivit mer sammanhållet. Ekobrottsmyndigheten har också förbättrat förmågan att samverka och avsätta resurser för samarbetet med Säkerhetspolisen och Finanspolisen. Denna samverkan sker genom en särskilt utsedd åklagare som har kontakt med Säkerhetspolisen och en sambandsman som är knuten till Finanspolisen. Särskilt om allvarlig ekonomisk brottslighet som hotar finansmarknaderna Antalet anmälda brott mot lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument har även under 2009 fortsatt att öka. Det har under året kommit in 231 sådana ärenden, vilket innebär en ökning med tolv procent jämfört med Under 2009 meddelades 52 domar, vilket är en ökning med 48 procent. Antalet fällande domar har också ökat med nio procent. Finansmarknadsbrotten är mycket komplicerade att utreda och kräver ofta stora utredningsresurser och specialistkompetens. Den ökade ärendetillströmningen har kunnat mötas med förstärkta resurser och förstärkt kompetens som samlas på en av myndighetens ekobrottskammare. Där finns särskilt utbildade åklagare, finansiella specialister, utredare och ekorevisorer. Fler specialister, en ökad användning av kriminalunderrättelsetjänsten, ökad tvångsmedelsanvändning samt förbättrade rutiner har lett till kortare genomströmningstider. En utveckling av samverkan med Finansinspektionen och Nasdaq OMX Stockholm AB (Stockholmsbörsen) samt ett fördjupat samarbete med Ekobrottsmyndighetens brottsutbytesenhet har resulterat i en ökad lagföring och ökade möjligheter att förverka och återföra brottsvinster.

22 20 UTREDNING OCH LAGFÖRING Särskilt om allvarlig ekonomisk brottslighet inom den svarta sektorn Ekobrottsmyndigheten har fortsatt att prioritera bekämpningen av brottsligheten inom den svarta sektorn. Prioriteringen av resurser till det området har skett i nära samverkan med Skatteverkets skattebrottsenheter. Ekobrottsmyndigheten har också under året spridit sina kunskaper och erfarenheter till andra myndigheter och organisationer som arbetar mot denna typ av brottslighet. Vid handläggning av ekonomisk brottslighet inom den svarta sektorn har Ekobrottsmyndigheten prioriterat följande: Fortsatt utveckling av arbetsmetoder Effektiv och rättssäker förundersökningsbegränsning Snabb lagföring Förverkande och återförande av brottsvinster Flertalet av de anmälda brottsmisstankarna som gäller verksamhet inom den svarta sektorn avser en- eller fåmansföretag med förhållandevis låg omsättning. Dessa brottsmisstankar handläggs i myndighetens mängdbrottshantering. Utredningarna genomförs snabbt och med hög kvalitet. De ärenden som gäller grov och organiserad brottslighet inom den svarta sektorn hanteras inom ramen för myndighetens satsning mot den allvarliga brottsligheten. Det arbetet är underrättelselett och förundersökningarna leds av särskilt utsedda åklagare och utförs av särskilt sammansatta utredningsteam. Underrättelser om användning av hemliga tvångsmedel Ekobrottsmyndigheten ska redovisa hur många underrättelser som åklagare vid myndigheten har lämnat till enskilda med anledning av att dessa har varit utsatta för hemliga tvångsmedel, i hur många fall underrättelse har lämnats till någon annan än den misstänkte samt för hur många personer som myndigheten vid årets slut har frågan om underrättelse under bevakning. Av redovisningen ska också framgå den totala utgiften för detta arbete, uppdelat på antalet helårsarbetskrafter som har använts för denna uppgift och övriga kostnader. Sedan den 1 januari 2008 ska personer som har varit föremål för hemliga tvångsmedel normalt underrättas om detta. En underrättelse ska lämnas så snart det kan ske utan att det påverkar utredningen och senast en månad efter det att förundersökningen avslutats. En underrättelse behöver dock inte lämnas om den misstänkte redan har fått tillgång till informationen genom slutdelgivning av förundersökningen eller på annat sätt delgivits. Underrättelseskyldigheten aktualiseras därför främst i de fall där en förundersökning, i vilken hemliga tvångsmedel har använts, läggs ned. Under 2009 har åklagare vid Ekobrottsmyndigheten lämnat elva underrättelser om hemlig tvångsmedelsanvändning, varav nio till den misstänkte och två till annan än den misstänkte. Vid årets slut bevakades frågan om underrättelse för 22 personer med anledning av hemlig tvångsmedelsanvändning. Rikspolisstyrelsen har fakturerat myndigheten kr för kostnader i anledning av hemlig tvångsmedelsanvändning. Myndighetens personalkostnader för avlyssning m.m. uppgick under 2009 till kr.

23 UTREDNING OCH LAGFÖRING 21 Åtgärder för att spåra och säkra utbyte av brott Ekobrottsmyndigheten ska redovisa hur verksamheten vid myndighetens brottsutbytesenhet har bedrivits och utvecklats. Ekobrottsmyndighetens brottsutbytesenhet har under året fortsatt att utveckla sin verksamhet. Enhetens strategiska arbete har inriktats på att integrera tillgångsinriktade utredningsåtgärder i brottsutredningarna. Arbetet har skett i samverkan med motsvarande enheter i de andra europeiska länderna och med andra myndigheter i Sverige. Arbetsmetoder som syftar till ett större genomslag för regler om förverkande m.m. Brottsutbytesenheten har vidareutvecklat arbetsmetoderna för kartläggning av äganderättsförhållanden och misstänkta personers ekonomi. Rutiner för framställningar och beslut om tvångsmedel enligt 26 kap. rättegångsbalken har tagits fram. Metoderna har spridits till flertalet berörda myndigheter. Bland annat har handledningar för poliser, åklagare och tjänstemän vid Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten spridits i sammanlagt 700 exemplar. Utbildningar och utbildningsmaterial I Ekobrottsmyndighetens utbildningar behandlas brottsutbytesfrågor dels i grundutbildningen, dels i en tredagars fördjupningskurs som ingående behandlar viktiga verktyg i arbetet med återförande av brottsvinster. I fördjupningskursen ingår vid sidan av de brottsbekämpande myndigheternas regelverk också Skatteverkets och Kronofogdemyndighetens befogenheter till tvångsmedel och verkställande samt Försäkringskassans kontrollfunktioner. Utöver dessa kurser har brottsutbytesenheten bidragit till att öka kunskaperna om förverkande m.m. i andra myndigheter genom ett större antal utbildningsinsatser som sammanlagt omfattat drygt 600 deltagare. I samband med utbildningsinsatserna presenteras utbildningsmaterial som ständigt utvecklas i nära anslutning till den praktiska verksamheten. Operativa ärenden Brottsutbytesenheten har lämnat råd och stöd till förundersökningsledare i utredningar hos Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten. Enheten har också medverkat vid operativa insatser. Personal vid brottsutbytesenheten har vid flertalet tillfällen biträtt förundersökningsledaren med utredningar av brottsutbytesfrågor och medverkat vid genomförande av tvångsmedel för att söka och säkra brottsutbyten. Det har lett till att antalet beslut om kvarstad har ökat med 33 procent jämfört med Antalet beslut om kvarstad för enskilda anspråk har ökat med 125 procent jämfört med Samverkan med andra myndigheter Det strategiska och operativa samarbetet med Kronofogdemyndigheten har fördjupats genom att Kronofogdemyndigheten har fortsatt att placera en tjänsteman vid brottsutbytesenheten. Enheten har under året också samarbetat med Tullverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Polisen och Åklagarmyndigheten genom framförallt olika utbildningsinsatser. Enhetens samverkan med Finanspolisen har ytterligare utvecklats inom ramen för det gemensamma nationella ansvaret för arbetet med informationsutbyte mellan EU-ländernas Asset Recovery Offices (ARO). Internationellt samarbete Brottsutbytesenheten har haft omfattande kontakter med motsvarande funktioner i andra länder i informationsutbytet mellan EU-ländernas ARO. Chefen för brottsutbytesenheten har i egenskap av svensk kontaktpunkt för nätverket CARIN (Camden Asset Recovery Inter- Agency Network) och som representant för Sveriges ARO deltagit i flera internationella konferenser och arbetsmöten i syfte att utveckla det operativa internationella samarbetet för att identifiera, spåra, säkra och återföra brottsutbyten. Den förstärkta internationella samverkan har bidragit till vidareutvecklingen av brottsutbytesenhetens arbetsmetoder och förts in i undervisningsmaterial och vid informationsmöten.