Förord (48)

Transkript

1 Årsredovisning 2010

2 Datum Sida (48) Ert datum Dnr EBM A-2011/0089 Förord Goda resultat med mer fokus på den allvarligare brottsligheten Sammantaget har myndigheten fullgjort sitt uppdrag på ett bra sätt och har nått de mål för inriktning och resultat som regeringen har satt upp. Lagföring av ekobrott fungerar ofta som en murbräcka för att komma åt den tyngsta brottsligheten i samhället. Tillsammans med andra myndigheter i operativa rådet fortsätter Ekobrottsmyndigheten kampen mot den organiserade brottsligheten. Tillströmningen av brottsmisstankar fortsätter att öka. För Ekobrottsmyndigheten innebär ökningen en högre arbetsbelastning men också att myndighetens specialistkompetens kommer bättre till nytta. Trots det ökade inflödet av brottsmisstankar har Ekobrottsmyndigheten under 2010 fortsatt att förbättra resultatet i många avseenden. Flera faktorer ligger till grund för den fortsatt positiva resultatutvecklingen. Ökad kvalitet och effektivitet i brottsbekämpningen Ekobrottsmyndigheten har stärkt ledningen och styrningen och infört en tydligare och mer kontinuerlig uppföljning av verksamheten mot fastställda mål. Andra viktiga förutsättningar är de kvalitetsförbättringar som görs fortlöpande genom myndighetens metodutvecklingsarbete och överprövningsverksamhet. Bättre kvalitet i underrättelserapporterna Andelen inledda förundersökningar baserade på operativa rapporter mer än fördubblades jämfört med En proaktiv kriminalunderrättelseverksamhet är en förutsättning för bekämpningen av den grova och organiserade brottsligheten. Ökad lagföring med en aktiv förundersökningsbegränsning Myndigheten har under året fortsatt att arbeta med en aktiv tillämpning av reglerna om förundersökningsbegränsning. På så sätt koncentreras utredningarna mot det som är väsentligt och går att lagföra inom rimlig tid. Det har lett till såväl en höjning av förundersökningarnas kvalitet som en förbättrad processekonomi. Intern styrning och kontroll Genom att aktivt arbeta med riskanalyser som en del i verksamhetsuppföljningen kan hinder att nå målen tidigt upptäckas och förebyggas. Handläggningstider Medarbetarna arbetar i ärendeprocesser som sammanlänkar de olika yrkeskompetenserna. Det ger ett effektivt utredningsförfarande och handläggningstiderna har kunnat hållas på en rimlig nivå. Hantverkargatan 15 Box Stockholm Tel Fax

3 2 (48) Det finns emellertid områden att fortsätta utveckla och förbättra. Det gäller bland annat brottsutbytesfrågor som behöver bli en än mer integrerad del i utredningsverksamheten. Brottsutbytesfrågor är därför ett av myndighetens fokusområden för framtiden. Under året har också en målstyrningsmodell tagits fram och genomförts i verksamhetsplanen. Den ger nya möjligheter att stärka inriktningen mot myndighetens fokusområden och jobba vidare med styrkor och svagheter. Med långsiktiga mål ger den också en bättre grund att följa och analysera utvecklingen över tid. Sammanfattningsvis är min bedömning att myndigheten har en bra plattform för att möta framtiden och nya utmaningar. Eva Håkansson Fröjelin

4 3 (48) Innehåll 1. Verksamhet och organisation Utredning och lagföring Samverkan och samordning i den nationella ekobrottsbekämpningen Internationellt samarbete Brottsförebyggande arbete Kompetensförsörjning, arbetsmiljö och antidiskriminering Finansiell redovisning... 39

5 4 (48) 1. Verksamhet och organisation Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet för bekämpning av ekonomisk brottslighet med särskild kompetens för analys och utredning. Målet är att skapa trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Nationellt svarar myndigheten för samordning och andra åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten samt utredning och lagföring av vissa specifika brottstyper. Myndigheten bidrar också nationellt med sin specialistkompetens i den totala brottsbekämpningen i hela kedjan från underrättelseuppslag till process i domstol. Regionalt ansvarar Ekobrottsmyndigheten för ekobrottsbekämpningen i de tre storstadslänen, Hallands, Blekinge och Gotlands län. Därutöver förebygger Ekobrottsmyndigheten ekonomisk brottslighet tillsammans med andra aktörer. Myndigheten har också ett uppdrag att lämna information om den ekonomiska brottsligheten till andra myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer samt till allmänheten. Ekobrottsmyndighetens organisation Vid Ekobrottsmyndigheten arbetar drygt 430 personer och det handläggs årligen drygt brottsmisstankar. De vanligaste måltyperna är skattebrott och bokföringsbrott. Myndigheten utreder och lagför också anmälda brott på de finansiella marknaderna och EU-bedrägerier. Ekobrottsmyndigheten satsar särskilt på att spåra och återföra brottsvinster och har en speciell enhet, brottsutbytesenheten/aro (Asset Recovery Offices) som ger operativt stöd för insatser som syftar till att identifiera, spåra, säkra och återföra brottsutbyten. Brottsutbytesenheten samverkar med den nationella specialistfunktionen för brottsutbytesfrågor som är placerad vid Ekobrottsmyndigheten. Den nationella specialistfunktionen består av experter från Åklagarmyndigheten, Rikskriminalpolisen, Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Den operativa verksamheten bedrivs vid sju ekobrottskammare, en mängdbrottsenhet, tre polisoperativa enheter och tre operativa serviceenheter. En av ekobrottskamrarna i Stockholm har ett nationellt samordningsansvar och hanterar också marknadsmissbruksbrott och EUbedrägerier. Till ekobrottskamrarna är utredningsenheter knutna som är placerade i Visby, Karlskrona, Kristianstad, Halmstad, Borås och Skövde. Vid varje ekobrottskammare finns ekoåklagare, ekopoliser, ekorevisorer och specialister av annat slag. De olika kategorierna har tydliga yrkesroller samtidigt som de arbetar nära tillsammans och bidrar med sin särskilda kompetens i utredningarna. De polisoperativa enheterna biträder ekobrottskamrarna med kriminalunderrättelsetjänst, spaning och hemliga tvångsmedel. De operativa serviceenheterna svarar genom ekoadministratörer och administrativ personal för den operativa och administrativa servicen till ekobrottskamrarna och de polisoperativa enheterna.

6 5 (48) Myndighetens prestationer Enligt 3 kap 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheters resultatredovisning främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Ekobrottsmyndigheten har valt att dela in sin verksamhet i tre prestationsområden; brottsförebyggande arbete, mängdbrott och allvarligare brottslighet. I årsredovisningen 2009 kallades dessa prestationer men myndigheten har under 2010 vidareutvecklat redovisningen till att det numera inom varje område ingår en eller flera prestationstyper. Vilka prestationer som har åstadkommits inom respektive prestationstyp redovisas närmare under avsnitten Brottsförebyggande arbete respektive Utredning och lagföring (mängdbrott och allvarligare brottslighet). Prestationsområden Brottsförebyggande arbete Mängdbrott Allvarligare brottslighet Prestationstyper Utåtriktat brottsförebyggande arbete Kriminalunderrättelseverksamhet Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden

7 6 (48) Ekonomisk översikt Tabell 1. Kostnader per prestationsområde (tkr) Prestationsområde Brottsförebyggande arbete Mängdbrott Allvarligare brottslighet Totala kostnader Kostnaderna är baserade på resurser (årsarbetskrafter). Inför årsredovisningen 2011 kommer myndigheten istället att redovisa utifrån ett tidredovisningssystem. 2. Utredning och lagföring Regeringens mål och återrapporteringskrav Kvaliteten och effektiviteten i brottsutredningsverksamheten och processföringen ska förbättras. Detta ska leda till ökad lagföring. Ekobrottsmyndigheten ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till ovan angivna mål samt till de uppgifter myndigheten ska utföra enligt lag eller annan författning. Återrapporteringen ska innehålla en sammanhållen beskrivning och analys av hur verksamheten har utvecklats. Betydande förändringar i resultatutvecklingen eller i verksamheten under året ska redovisas och analyseras. De åtgärder som har vidtagits för att undanröja hinder mot måluppfyllelsen ska ägnas särskild uppmärksamhet. 2.1 Sammanfattning av resultat 2010 Under år 2010 fortsatte tillströmningen av brottsmisstankar att öka. Antalet inkomna brottsmisstankar ökade med sju procent till brottsmisstankar. Trots det ökade inflödet av brottsmisstankar har Ekobrottsmyndigheten under 2010 fortsatt att förbättra resultatet i många avseenden. Nedan redovisas några av de viktigaste verksamhetsresultaten. Resultatutvecklingen avspeglar myndighetens fortsatta prioriteringar av den allvarligare ekonomiska brottsligheten. Antalet inkomna brottsmisstankar ökade med sju procent. Antalet avslutade brottsmisstankar ökade med två procent. Antalet lagförda brottsmisstankar ökade med sex procent.

8 7 (48) Lagföringsandelen uppgick vid årets slut till 25 procent, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med resultatet för Inströmningen av mängdärenden, dvs. förhållandevis enkla och snabbutredda ärenden, har minskat jämfört med förra året, vilket har fått till följd att antalet lagförda personer har minskat med ca 15 procent, från 1818 till Det genomsnittliga antalet lagförda brottsmisstankar per person har därmed ökat, vilket indikerar att det är personer som står för allvarligare brottslighet som åtalas. Det genomsnittliga antalet dagar från anmälan till beslut var vid årets slut 202 dagar, vilket är 11 dagar fler än föregående år. Medianen är 94 dagar. Den främsta orsaken till att antalet dagar har ökat är att det har skett en förskjutning mot allvarligare brottslighet, dvs. komplexa ärenden som är mer tidskrävande att utreda och lagföra än enklare mål. Värt att notera är dock att den genomsnittliga genomströmningstiden för mängdärenden fortsätter att minska, från 48 till 35 dagar. Sammantaget bedömer myndigheten att regeringens uppsatta mål för inriktning och resultat har uppnåtts. Det är flera faktorer som ligger till grund för den fortsatt positiva resultatutvecklingen under I samband med redovisningen av respektive återrapporteringskrav beskrivs mer utförligt hur verksamheten har utvecklats under året. 2.2 Grov organiserad brottslighet och åtgärder mot allvarlig ekonomisk brottslighet Ekobrottsmyndigheten ska redovisa och analysera de åtgärder som myndigheten vidtagit för att förstärka och vidareutveckla bekämpningen av grov ekonomisk brottslighet. Av redovisningen ska framgå hur stor del av myndighetens resurser som har använts för att bekämpa brottslighet av detta slag. Mot bakgrund av regeringens satsning på en nationell mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten ska Ekobrottsmyndigheten redovisa och analysera de åtgärder som myndigheten har vidtagit för att förstärka sina insatser mot den grova organiserade brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten har under 2010 ytterligare förstärkt sina insatser mot den allvarliga ekonomiska brottsligheten med särskilt fokus på den grova organiserade brottsligheten. Cirka 90 procent av myndighetens samlade utredningsresurser har reserverats för att utreda och lagföra grövre brottslighet. Det myndighetsgemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet Generaldirektören vid Ekobrottsmyndigheten ingår tillsammans med övriga myndighetschefer i Samverkansrådet mot organiserad brottslighet. Den huvudsakliga uppgiften för Samverkansrådet är att bestämma den strategiska inriktningen för satsningen mot den grova organiserade brottsligheten utifrån en myndighetsgemensam lägesbild. Denna bild tas fram av det nationella underrättelsecentrat (NUC). Underlag till denna lägesbild fås bl.a. från Ekobrottsmyndigheten.

9 8 (48) Överåklagaren och polischefen vid Ekobrottsmyndigheten ingår i Rikspolisstyrelsens Operativa råd. Operativa rådet har under 2010 fattat beslut i ett antal ärenden som bl.a. gällt ekonomisk brottslighet som en del i grov organiserad brottslighet. Operativa rådets beslut har medfört att Ekobrottsmyndigheten under året deltagit i ett antal förundersökningar som rört grov organiserad brottslighet. Ekobrottsmyndigheten har, inom ramen för detta samarbete, initierat och drivit två ärenden. Dessa ärenden, Spiken och Toffeln, har arbetets upp från underrättelsestadiet och under förundersökningen har tillslag gjorts inom bl.a. byggbranschen. I ärendena har ett antal personer anhållits och häktats. De är misstänkta för skattebrott, bokföringsbrott, kredit- och ROT-bedrägerier. I dessa förundersökningar samarbetar Ekobrottsmyndigheten med en del av de myndigheter som är representerade i Samverkansrådet, vilket har höjt kvalitet och effektivitet i handläggningen. Ekobrottsmyndigheten har också inrättat en ny funktion en operativ samordnare i syfte att förstärka samverkan och att öka antalet nationella ärenden som underställs Operativa rådet för beslut. Den utökade samverkan mellan myndigheterna har också medfört att den brottsutredande verksamheten på ett helt annat sätt än tidigare kan dra nytta av andra myndigheters regelverk och expertkompetens. Ekobrottsmyndigheten ingår också i de regionala underrättelsecentren (RUC) som finns i de tre storstadslänen. Dessa har till uppgift att svara för regional underrättelsesamverkan i ärenden rörande grov ekonomisk brottslighet och grov organiserad brottslighet. Inriktningen mot företag som utnyttjats i grov- och organiserad ekonomisk brottslighet har tydliggjort Ekobrottsmyndighetens roll i RUC. Merparten av de ärenden som handlagts inom RUC har överlämnats, ibland via Skatteverket, till Ekobrottsmyndigheten för vidare handläggning. Ett antal av de underrättelseprojekt som samordnats under året har också lett till utrednings- och lagföringsinsatser genom samverkan mellan åklagare vid Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten. Under året har de tre underrättelsecentrumen som finns i storstadslänen också utökat sin samverkan med de nybildade underrättelsecentrumen utanför storstäderna. Detta har bl.a. skett vid en konferens där representanter från alla Sveriges åtta underrättelsecentrum var närvarande. Konferensen utmynnade i en målformulering om tio olika punkter rörande konkreta åtgärder i syfte att ytterligare förbättra underrättelsesamverkan på området. Arbete mellan myndigheterna i Samverkansrådet, Operativa rådet och RUC:arna har under året präglats av både strategiska och operativa satsningar där geografiska och administrativa ansvarsfördelningar haft mindre betydelse och stått tillbaka för det gemensamma intresset att åstadkomma resultat. Den förbättrade samverkan har lett till att fler personer under året lagförts för grov ekonomisk och grov organiserad brottslighet. Viktiga faktorer i detta arbete är den ökade användningen av tvångsmedel. En ökad tvångsmedelsanvändning bidrar också till större möjligheter att säkra och återföra brottsvinster. Kompetensutveckling och utvecklad samverkan ger resultat Ekobrottsmyndigheten har ytterligare förstärkt sin operativa förmåga mot den allvarligaste brottsligheten genom att rekrytera flera åklagare, poliser och annan expertkompetens. Vidare har myndigheten genomfört särskilda utbildningsinsatser med inriktning på utredningsverksamheten såsom tvångsmedelsanvändning och andra arbetsmetoder. Dessa insatser har bidragit till att åklagarna snabbt kunnat inrikta förundersökningarna och utredningsresurserna mot de delar som ger bäst förutsättningar för en effektiv och rättssäker lagföring av den allvarligaste brottsligheten.

10 9 (48) Inom Ekobrottsmyndigheten har samverkansformerna mellan kamrarna och de polisoperativa enheterna också fördjupats. Det har under året genomförts ett projekt för att förbättra arbete med att återföra information från förundersökningar till kriminalunderrättelsetjänsten. Ett annat projekt som också genomförts är målvaktsprojektet som bedrivits mellan myndighetens operativa ledningsgrupper och polisoperativa enheter. Syftet med detta projekt har varit att identifiera och lagföra de mest förekommande målvakterna. Vidare har ett stort antal ärenden om allvarlig ekonomisk brottslighet utretts av medarbetare från olika kamrar och orter. Genom denna utökade samverkan har utan hinder av kammar- eller geografiska gränser mer operativa resurser kunnat avsättas för bekämpning av den allvarligaste ekonomiska brottsligheten och den grova organiserade brottsligheten. Denna samverkan har också lett till ett ökat kompetensutbyte mellan verksamhetsorterna. Under 2010 har Ekobrottsmyndigheten vidare förstärkt den operativa samverkan med Åklagarmyndigheten, Polisen, Skatteverket, Tullen, Finansinspektionen och andra myndigheter. Fokus har legat på allvarlig, grov eller organiserad brottslighet. De samlade kunskaper som finns hos de brottsbekämpande myndigheterna har lett till goda reslutat samtidigt som det operativa samarbetet i enskilda ärenden blivit mer sammanhållet. Ekobrottsmyndigheten har också förbättrat förmågan att samverka och avsätta resurser för samarbetet med Säkerhetspolisen och Finanspolisen. Denna samverkan sker genom en särskilt utsedd åklagare som har kontakt med Säkerhetspolisen och en sambandsman som är knuten till Finanspolisen. Samverkan har också förkommit med länsstyrelser och Kustbevakningen. 2.3 Åtgärder för att spåra och säkra utbyte av brott Ekobrottsmyndigheten ska redovisa och analysera hur arbetet med brottsutbytesfrågor har bedrivits och utvecklats. Återförande av brottsutbyten har under året varit en av Ekobrottsmyndighetens högst prioriterade arbetsuppgifter. Det strategiska arbetet leds av myndighetens brottsutbytesenhet. Enheten har under året utvecklat sin verksamhet på olika sätt. Enhetens strategiska arbete har inriktats på att integrera tillgångsinriktade utredningsåtgärder i brottsutredningarna så att insatserna mot brottsvinster tidigareläggs. Arbetet har skett i samverkan med motsvarande enheter i de andra europeiska länderna och med andra myndigheter. Arbetsmetoder som syftar till att brottsutbyten återförs i högre utsträckning Brottsutbytesenheten har vidareutvecklat arbetsmetoder för kartläggning av äganderättsförhållanden och misstänktas personers ekonomi. Metoderna har spridits till många myndigheter vid ett flertal utbildningstillfällen. De metodstöd som har utarbetats har ofta varit till nytta även för andra samverkande myndigheter. Sådana metodstöd har spridits till medarbetare vid polismyndigheterna, åklagarväsendet, Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten i sammanlagt exemplar. För att tidigarelägga insatserna mot brottsvinster behövs tillräckliga underlag för att tidigt kunna ta ställning till användandet av tvångsmedel och framtida fordringar som kan komma

11 10 (48) att fastställas av domstol. Därför har brottsutbytesenheten påbörjat ett arbete med att utveckla en grundläggande beskrivning av tidiga och tydliga utredningsåtgärder och syftet med dessa. Utbildningar och utbildningsmaterial I Ekobrottsmyndighetens utbildningar behandlas brottsutbytesfrågor framförallt i en tredagars fördjupningskurs som ingående behandlar viktiga verktyg i arbetet med att återföra brottsvinster. I fördjupningskursen behandlas vid sidan av de brottsbekämpande myndigheters regelverk Skatteverkets och Kronofogdemyndighetens befogenheter till tvångsmedel och verkställande samt Försäkringskassans kontrollfunktioner. Utöver dessa kurser har brottsutbytesenheten bidragit till att öka kunskaperna om tillgångsinriktade brottsutredningar i andra myndigheter genom ett större antal utbildningsinsatser som sammanlagt omfattat drygt 200 deltagare. I samband med utbildningsinsatserna har utbildningsmaterial använts, som ständigt utvecklas i nära anslutning till den praktiska verksamheten. Brottsutbytesenheten har deltagit i arbetet med att vidareutveckla handboken om förverkande och andra åtgärder mot ekonomiska fördelar av brott (juli 2008) som tagits fram av Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm och brottsutbytesenheten. Operativa ärenden Brottsutbytesenheten verkar för att ekonomiska kartläggningar och därtill sammanhängande brottsutbytesfrågor ska ingå som en naturlig och integrerad del i kriminalunderrättelse- och brottsutredningsverksamheten. Enheten har lämnat råd och stöd till förundersökningsledare i Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten och deltagit vid operativa insatser. Personal vid enheten har biträtt förundersökningsledaren med utredningar av brottsutbytesfrågor och tillämpat tvångsmedel för att identifiera och säkra brottsutbyten. Operativt resultat Ekobrottsmyndigheten framställde under 2010 yrkanden om förverkanden och företagsbot motsvarande 89 miljoner kronor. Beloppen under 2009 uppgick till 189 miljoner kronor. Värt att notera är att det då i ett enda ärende framställdes yrkanden som uppgick till 123 miljoner kronor. Det var det stora insiderärendet Ringen som till slut blev ogillat i tingsrätten i juni Antalet yrkanden av enskilda anspråk (skadestånd) har ökat under 2010 jämfört med föregående år. Beloppsmässigt uppgick dessa till drygt 183 miljoner kronor, varav ett enskilt ärende stod för drygt 120 miljoner kronor. Det är en ökning jämfört med 2009 då myndighetens yrkanden avseende enskilda anspråk uppgick till drygt 70 miljoner kronor. Samverkan med andra myndigheter Brottsutbytesenheten har fördjupat samverkan mellan ett flertal myndigheter, bland annat inom ramen för den myndighetsgemensamma nationella specialistfunktionen för brottsutbytesfrågor (funktionen) som sedan 1 juni 2010 är placerad vid Ekobrottsmyndigheten. Den direkta samverkan med Åklagarmyndigheten, Skatteverket, Kronofogden, Polisen och Tullverket i funktionen har lett till att förståelsen för vad varje myndighet kan bidra med i arbetet med att återföra brottsvinster har ökat. Genom arbetet i funktionen har informationsutbytet mellan myndigheterna utvecklats och risken för missförstånd har minskat och

12 11 (48) praktiska hinder har reducerats. Därmed har samarbetet effektiviserats även om det kan fördjupas ytterligare. Funktionens mål är att utgöra en myndighetsgemensam tillgång för brottsutbytesfrågor och nationellt och myndighetsöverskridande ge ett sådant stöd för den operativa verksamheten i varje myndighet att brottsutbytesfrågor kan handläggas enligt den metod och med de verktyg som är mest effektiva i det enskilda fallet. Det gemensamma arbetet inom funktionen ska skapa förutsättningar för att fördjupa samarbetet mellan myndigheterna så att målet kan nås. För att synliggöra kontaktvägar, utbildningar, metodstöd och annan information i olika frågor inom funktionens kompetensområde för medarbetare inom de berörda myndigheterna pågår ett utvecklingsarbete av en gemensam hemsida som ska bli tillgänglig för de berörda myndigheterna. Brottsutbytesenheten har under året även samarbetat med Tullverket, Skatteverket, Kronofogden, Polisen och Åklagarmyndigheten i samband med de utbildningsinsatser som genomförts. För att svenska myndigheter ska bli mer aktiva både på strategisk och operativ nivå i det internationella samarbetet med att återföra brottsvinster, verkar brottsutbytesenheten i samverkan med Finanspolisen för att öka informationsutbytet och utveckla samarbetet mellan svenska och utländska myndigheter. Detta arbete utförs inom ramen för det gemensamma nationella ansvaret för arbetet med informationsutbyte mellan EUländernas Asset Recovery Offices (ARO). Internationellt samarbete Brottsutbytesenheten har haft omfattande kontakter med motsvarande funktioner i andra länder genom arbetet med att utbyta information mellan EU-ländernas ARO. Antalet förfrågningar mellan utländska och svenska ARO har ökat med 23 procent i förhållande till Informationsutbytet mellan ARO-kontoren sker förhållandevis snabbt i jämförelse med handläggningstiderna för rättshjälpsframställningar i brottmål. Den genomsnittliga svarstiden för inkommande förfrågningar har varit fem dagar och den genomsnittliga svarstiden för utgående förfrågningar har varit 19 dagar. Chefen för brottsutbytesenheten har i egenskap av svensk kontaktpunkt för nätverket Camden Asset Recovery Inter-Agency Network (CARIN) och som representant för Sveriges ARO deltagit i flera konferenser och arbetsmöten utomlands i syfte att utveckla det operativa och strategiska internationella samarbetet som syftar till att identifiera, spåra, säkra och återföra brottsvinster. Den förstärkta operativa och strategiska internationella samverkan har vidareutvecklat brottsutbytesenhetens arbetsmetoder och undervisning. Analys av hur verksamheten utvecklats Brottsutbytesenheten har genom sin verksamhet bidragit till att sprida kunskap och öka fokus på den tillgångsinriktade delen i brottsutredningarna både inom den egna myndigheten och hos andra myndigheter. Enheten har också ytterligare bidragit med att fördjupa samverkan mellan ett flertal myndigheter, bland annat inom ramen för den myndighetsgemensamma nationella specialistfunktionen för brottsutbytesfrågor. Myndighetens arbete med att återföra brottsvinster utvecklas för varje år och att det ger operativt resultat. Under senhösten har överåklagarenheten påbörjat framtagandet av direktiv till en översyn av myndighetens arbete med att återföra brottsvinster som bl.a. syftar till ett

13 12 (48) ännu bättre tillvaratagande av brottsutbytesenhetens kompetens i den operativa verksamheten. 2.4 Mängdärenden och allvarligare brottslighet i siffror Utredning Underlaget till de resultat som presenteras i detta avsnitt är hämtade från myndighetens diarieföringssystem Cåbra (Centralt system för åklagarväsendets brottmålshantering). Registrering av anmälningar och brottsmisstankar sker enligt Brottsförebyggande rådets anvisningar. Ett ärende upprättas när det finns minst en misstänkt person som är kopplad till en brottsmisstanke. Ärenden kan avse flera misstänkta personer och flera brottsmisstankar. Det kan vara allt ifrån en person som är misstänkt för ett brott, till att det finns flera personer som kopplats till ett stort antal brottsmisstankar. Ekobrottsmyndigheten delar upp ärenden i kategorier efter hur lång utredningstid som krävs i ett ärende. Förenklat kan sägas att ett ärende med som kräver maximalt åtta timmars utredning är ett mängdärende. Ett ärende som kräver fler än åtta timmar men färre än 80 timmars utredning definieras som ett projektärende. Ärenden som kräver mer utredningstid än 80 timmar klassas som ett särskilt krävande ärende. Tidigare år har Ekobrottsmyndigheten i sin årsredovisning haft ärenden som ett centralt mått i statistikredovisningen. Från och med 2010 används i stället brottsmisstankar som enhet för att redovisa verksamhetsvolymer och prestationer. Därför saknas i vissa fall jämförelsetal i årets redovisning. Inkomna och avslutade brottsmisstankar Ekobrottsmyndigheten ska redovisa Antalet inkomna respektive avslutade brottmisstankar Tabell 2. Inkomna och avslutade brottsmisstankar Förändring från Inkomna 7% Avslutade 2% Inkomna brottsmisstankar Under året har inkommit brottsmisstankar, vilket är sju procent fler än under Ekobrottsmyndigheten har bedrivit ett aktivt arbete med att få in fler anmälningar av god kvalitet, bl.a. genom förstärkt samarbete med Skatteverket och konkursförvaltare. I tabell 3 framgår hur brottsmisstankar fördelar sig på ärendekategorier. Brottsmisstankar som avser allvarligare brottslighet, dvs. projektärenden och särskilt krävande ärenden utgör närmare 80 procent av myndighetens totala arbetsvolym. Övriga ärenden kan t.ex. vara rättshjälpsförfrågningar och andra ärenden som inte hanteras inom de gängse utrednings- och lagföringsprocesserna.

14 13 (48) Tabell 3. Inkomna brottsmisstankar per ärendekategori under 2010 Ärendekategori Antal Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden 309 Totalt I tabell 4 redovisas fördelningen av brottsmisstankar mellan de olika brottskategorier som myndigheten arbetar med. Tabell 4. Inkomna brottsmisstankar per brottskategori Brottskategori Andel Antal Bokföringsbrott 29% Skattebrott 59% Borgenärsbrott 1% 368 Bedrägerier 3% Brott mot ABL 1% 267 Insider, handel med finansiella instrument och näringsförbud 1% 283 Övrigt 6% % Fördelningen brottsmisstankar per brottstyp har inte förändrats nämnvärt jämfört med föregående år. Skattebrott och bokföringsbrott står för den övervägande delen av den anmälda brottsligheten. Andelen bokföringsbrott ökade något jämfört med 2009, från 27 till 29 procent medan skattebrott minskade från 62 till 59 procent. Finansmarknadsbrotten utgör totalt sett endast en mindre del av Ekobrottsmyndighetens verksamhet. Avslutade brottsmisstankar Antalet brottmisstankar som avslutades uppgår till , vilket är en ökning med två procent jämfört med resultatet Dessvärre har det inte varit möjligt att ta fram jämförelsetal för tidigare år när det gäller uppdelningen per ärendekategori. Tabell 5. Avslutade brottsmisstankar per ärendekategori under 2010 Ärendekategori Antal Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden 173 Totalt

15 14 (48) Ekobrottsmyndigheten har valt att använda avslutade brottsmisstankar som ett mått på prestation, dvs. vad som har avklarats inom myndigheten, avseende utredning och lagföring. Volymen avslutade brottsmisstankar innefattar hela den arbetsmaterian som, i olika skeden och på olika sätt, har granskats och bedömts av myndighetens specialistkompetens under året. Tabell 6. Prestationer och kostnader (tkr) avseende utredning och lagföring Antal avslutade brottsmisstankar Kostnad per prestation Kostnad per avslutad brottsmisstanke Prestation Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Summa Lagföring Ekobrottsmyndigheten ska redovisa Antalet och andelen misstänkta personer som har lagförts Antalet och andelen brottsmisstankar som lett till lagföring Antalet och andelen beslut i åtalsfrågan uppdelat på beslut varigenom åtal väckts, åtalsunderlåtelse meddelats, strafföreläggande utfärdats, åtal inte väckts på grund av att brott inte kan styrkas respektive åtal inte har väckts av andra skäl. En brottsmisstanke kan lagföras genom beslut om åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Strafföreläggande är ett alternativ till åtal i fall då det är uppenbart att domstolen kommer att välja villkorlig dom eller villkorlig dom och böter. Strafföreläggande kan också användas då påföljden bestäms till enbart böter, vilket är ytterst sällan förekommande vid ekonomisk brottslighet. Åklagare får besluta om åtalsunderlåtelse om något väsentligt, allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätts. Åtalsunderlåtelse kan till exempel meddelas om det kan antas att brottet inte skulle ge annan påföljd än böter.

16 15 (48) Tabell 7. Beslut i åtalsfrågan (brottsmisstankar) Beslut Andel 2010 Antal 2010 Antal 2009 Antal 2008 Åtal ej väckt p.g.a. att brott kan ej styrkas 8% Åtal ej väckt av övriga skäl 6% Strafföreläggande 10% Åtalsunderlåtelse övrigt 3% Åtal 73% Summa 100% Tidigare år har redovisningen i tabell 7 omfattat samtliga beslut som fattats i brottsmisstankar, t.ex. har även beslut att inte inleda förundersökning redovisats. För 2010 redovisas endast beslut som fattats i åtalsfrågan, varför andelsberäkningarna i tabellen inte är jämförbara med tidigare årsredovisningar. Antalsberäkningarna är däremot helt jämförbara. Antalet brottsmisstankar som lett till åtal uppgick till (6 630), vilket motsvarar en volymökning med drygt sju procent jämfört med Andelen åtalsbeslut uppgick till 73 procent i förhållande till övriga lagföringsbeslut. Beslut att inte väcka åtal på grund av att brott inte kan styrkas uppgick till åtta procent. Denna kategori har minskat i volym från till 808 brottsmisstankar, vilket är positivt då det är resurskrävande att färdigställa ett förundersökningsprotokoll. Myndigheten arbetar aktivt med att ytterligare förbättra kvaliteten i förundersökningsprotokollen i syfte att nå en så hög andel lagföring som möjligt. Strafföreläggande utgör en tiondel av samtliga lagföringsbeslut och minskar något i antal jämfört med föregående år. Tabell 8. Lagföring personer och brottsmisstankar antal andel antal andel antal andel Personer % % % Brottsmisstankar % % % Antalet lagförda brottsmisstankar uppgick under året till 8 395, vilket är sex procent fler än förra året. Vid årets slut var lagföringsandelen för brottsmisstankar 25 procent. Motsvarande siffra för föregående år var 24 procent. Antalet lagförda personer har minskat med ca 15 procent, från till Det kan dock konstateras att det genomsnittliga antalet lagförda brottsmisstankar per person har ökat, vilket är en indikation på att det är personer som står för grövre brottslighet som åtalas.

17 16 (48) Balanser och genomströmningstider Ekobrottsmyndigheten ska redovisa genomströmningstider (medel och medianvärden) Tabell 9. Balanser brottsmisstankar Balans 2010 Internbalans Domstol Totalt Den interna balansen utgörs av den totala balansen exklusive domstolsbalansen. Det är alltså fråga om brottsmisstankar i ärenden som är under handläggning inom myndigheten. Den totala balansen uppgick vid årsskiftet till brottsmisstankar, varav 29 procent av dessa avser domstolsbalans. Motsvarande totalsiffra för 2009 var brottsmisstankar. Det har dock inte varit möjligt att ta fram siffror för uppdelningen intern- respektive domstolsbalans före Genomströmningstider Myndigheten lägger stor vikt vid att minska genomströmningstiderna. Det är angeläget för den enskilde att få sin sak prövad så fort som möjligt. Det är också viktigt att bevisningen håller en hög kvalitet. Genomströmningstider avser antal dagar från brottsanmälan till beslut i åtalsfrågan. Det genomsnittliga antalet dagar från anmälan till beslut var vid årets slut 202 dagar, vilket är 11 dagar fler än föregående år. Medianen är 94 dagar. Den främsta orsaken till att antalet dagar har ökat är att det har skett en förskjutning mot allvarligare brottslighet, dvs. komplexa ärenden som är mer tidskrävande att utreda och lagföra än enklare mål. Vidare har myndigheten gjort riktade insatser för att avsluta äldre ärenden, vilket påverkar den genomsnittliga handläggningstiden. Detta har lett till att ärendestocken har föryngrats och att myndigheten kan jobba mer effektivt med aktuella ärenden. Den genomsnittliga genomströmningstiden för mängdärenden fortsätter att minska, från 48 till 35 dagar. De redovisade siffrorna inte är jämförbara med Åklagarmyndighetens, eftersom genomströmningstiderna där mäts från det att förundersökningen är avslutad och inte från datumet för brottsanmälan.

18 17 (48) 2.5 Åtgärder för att höja effektiviteten och kvaliteten Kvaliteten och effektiviteten i brottsutredningsverksamheten och processföringen ska förbättras. Utvecklingen av effektiviteten och kvaliteten i verksamheten sker främst genom att arbetet sker i gemensamma effektiva ärendeprocesser, att det finns en väl fungerande mål- och resultatuppföljning, att myndigheten arbetar aktivt med metodutveckling samt en väl fungerande rättslig tillsyn och kontroll och överprövningsverksamhet. Effektiva ärendeprocesser De ärenden som hanteras vid Ekobrottsmyndighetens handläggs i tre effektiva ärendeprocesser; mängdärenden, projektärenden och särskild krävande ärenden. Ett mängdärende är ett ärende som kan utredas och lagföras med begränsad utredningstid. Ärendet utreds enligt en standardiserad utredningsmodell. Genomströmningstiden, dvs. tiden från anmälan till beslut om lagföring eller avskrivning får i genomsnitt vara högst 50 dagar. Ekobrottsmyndighetens mängdbrottsenhet hanterar, utreder och lagför enklare ärenden enhetligt, rättsäkert och snabbt. Samtliga mängdärenden inom Ekobrottsmyndigheten hanteras av fyra åklagare. Dessa åklagare handlägger under året drygt ärenden innehållande närmare brottsmisstankar med en genomsnittlig genomströmningstid om 35 dagar. Genom att samla alla mängdärenden på mängdbrottsenheten frigörs utredningsresurser för de mer komplicerade ärendena. Ekobrottsmyndigheten har påbörjat en översyn av mängdbrottsenheten. Syftet med denna översyn är att ytterligare effektivisera mängdbrottshanteringen och därigenom frigöra än mer resurser till bekämpningen av den allvarliga brottsligheten. Ett projektärende är också av sådan beskaffenhet att det i allt väsentligt kan handläggas i enlighet med bestämda rutiner. Projektärendet kräver dock fler utredningsåtgärder än ett mängdärende och det kan även förkomma tvångsmedel i ett projektärende. För dessa ärenden får genomströmningstiden i genomsnitt vara högst 180 dagar. Ett särskilt krävande ärende avser omfattande och komplicerad brottslighet som är svår att utreda och därför normalt bör utredas av en utredningsgrupp under ledning av åklagaren. Genomströmningstiden för särskilt krävande ärenden ska i genomsnitt vara högst 365 dagar. Aktiv förundersökningsbegränsning Myndigheten har under året fortsatt att arbeta med en aktiv och processekonomisk tillämpning av reglerna om förundersökningsbegränsning. På så sätt koncentreras utredningarna mot det som är väsentligt och går att lagföra inom rimlig tid. Det har lett till såväl en höjning av förundersökningarnas kvalitet som en förbättrad processekonomi. Det torde även vara en bidragande orsak till att antalet lagförda brottsmisstankar har ökat.

19 18 (48) Metodutveckling Metodutveckling har under flera år varit ett prioriterat område inom Ekobrottsmyndigheten. Handböckerna ses kontinuerligt över och utvecklingsarbetet har de senaste åren inriktats på effektiva och rättssäkra arbetsmetoder, enhetlighet i åklagarnas rättstillämpning, ökad lagföring, kortare handläggningstider och ökad kvalitet i brottsutredningsverksamheten samt processföringen. Under 2010 har stor vikt lagts vid åklagarnas tillämpning av hemliga tvångsmedel, utvidgat förverkande och företagsbot. Riktlinjer för hantering av hemliga tvångsmedel har tagits fram och seminarier rörande olika rättsliga frågor har genomförts. Mål och resultatuppföljning Ekobrottsmyndighetens nuvarande organisation bidrar till att myndighetens samlade resurser används effektivt och att förutsättningar att leda och styra verksamheten mot målen i verksamhetsplanen är goda. Lagföringen inom myndigheten har blivit mer enhetlig och myndighetens prioriteringar har fått större genomslag i organisationen. Verksamheten har också blivit lättare att följa upp genom att myndigheten under året infört ett nytt skriftligt månatligt uppföljningssystem. Detta följer inte endast verksamhetsresultat utan även personalfrågor och ekonomiskt utfall. De mål som lagts fast i verksamhetsplanen följs fortlöpande upp av cheferna för ekobrottskamrarna. De har en mycket viktig roll i uppföljningen av verksamheten. Verksamhetsresultatet följs också upp månadsvis av Ekobrottsmyndighetens ledning. Resultaten och resultatutvecklingen har därefter legat till grund för genomförda förändringar bl.a. i fråga om tilldelningen av resurser och kompetens till kamrarna. Intern styrning och kontroll Ekobrottsmyndigheten har under året börjat arbeta än mer systematiskt med den interna styrningen och kontrollen. Bl.a. har en riskanalys genomförts. Vid halvårsskiftet redovisades till regeringen ett uppdrag avseende tillämpning och utfall av myndighetens rutiner och planer m.m. I rapporten beskrivs myndighetens tillämpning av fastställda styrdokument och handböcker m.m. samt redovisas ett antal identifierade förbättringsområden när det gäller myndighetens interna styrning och kontroll. Hanteringen av finansmarknadsmålen vässas Finansmarknadsbrottslighet, dvs. ärenden avseende misstänkta brott mot lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument, är komplexa och ställer krav på särskild specialistkompetens. Genom att dessa ärenden handläggs vid en och samma ekobrottskammare, den nationella ekobrottskammaren, utnyttjas åklagarens, polisernas, ekorevisorernas, de finansiella specialisternas och backoffice-funktionens samlade kompetens resurseffektivt. Många gånger kräver handläggningen stora utredningsresurser. Internationell rättslig hjälp måste ofta begäras från brottsbekämpande myndigheter i andra länder. Ett prioriterat område är att öka kvaliteten, enhetligheten och rättssäkerheten i handläggningen av ärenden om finansmarknadsbrottslighet. Mot denna bakgrund har metodutvecklingsarbete bedrivits under det gångna året. Förutsättningar har skapats för både löpande kompetensutveckling och kompetensöverföring vid personalrotation. Det arbetet kommer att fortsätta under år Då kommer också kammarens arbete med att bekämpa brotten på

20 19 (48) finansmarknaden att analyseras och utvärderas i syfte att ytterligare utveckla och effektivisera myndighetens insatser på området. Dessutom kommer en särskild utvärdering av det s.k. Ringen-ärendet att genomföras. Genom samverkan med Finansinspektionen och börserna Nasdaq/OMX Stockholm AB och Nordic Growth Market NGM AB har förändringar och trender på finansmarknaderna snabbt kunnat identifieras och mötas med erforderliga resursinsatser. Rättsutveckling En effektiv och modern lagstiftning är av särskild betydelse för att förebygga och förhindra ekonomisk brottslighet. En viktig uppgift för Ekobrottsmyndigheten är att följa utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten och lämna synpunkter på hur lagstiftningen bör utformas för att utrymmet för ekonomisk brottslighet ska minska. Ekobrottsmyndigheten bidrar med synpunkter på förslag till lagstiftning och andra regelverk i första hand genom att besvara remisser från regeringen och andra myndigheter. Ekobrottsmyndigheten medverkar också med experter i statliga utredningar med anknytning till myndighetens verksamhetsområde. Som exempel kan nämnas Insynsutredningen och Polismetodutredningen. Avgöranden i Högsta domstolen och viktigare hovrättsdomar har analyserats, sammanfattats och spridits inom Ekobrottsmyndigheten. Principiellt viktiga överprövningsbeslut har också spridits till alla åklagare och lagts ut på myndighetens intranät. Ekobrottsmyndighetens rättsutvecklingsarbete har bedrivits med inriktning främst på företagsbot. Myndigheten har under året vänt sig till riksåklagaren med begäran om överklagande till Högsta domstolen med begäran om överklagande till Högsta domstolen i ett mål rörande tillämpningen av förbudet mot dubbelbestraffning i Europakonventionen samt i ett mål angående faktiskt företrädarskap. Rättsutvecklingsarbetet har bedrivits i nära samarbete med Åklagarmyndigheten. Rättslig tillsyn och kontroll Syftet med den interna rättsliga kontrollen och tillsynen är att följa upp att den operativa verksamheten uppfyller tillräckliga kvalitetskrav. Den operativa verksamheten ska utgå från ett medborgarperspektiv. Det innebär att den enskilda medborgaren ska tillförsäkras rättssäkerhet och rättstrygghet. Ärenden ska handläggas med en korrekt tillämpning av gällande rätt och en enhetlig praxis ska tillämpas. Tillsynsarbetet har också den inriktningen inom myndigheten. I den årliga tillsynsplanen anges vilka tillsynsprojekt som ska genomföras. För varje projekt upprättas en genomförandeplan. Den rättsliga kontrollen och tillsynen ska i första hand systematiskt granska handläggningen av olika ärendetyper för att identifiera eventuella svagheter och förbättringsområden i fråga om arbetsrutiner och beslutsfattande. I den mån som åtgärder eller beslut i enskilda ärenden kan ifrågasättas kan kontroller och tillsyn leda till att enskilda beslut tas upp till överprövning. Det är överåklagaren och de vice överåklagarna som utför den systematiska kontrollen och tillsynen vid Ekobrottsmyndigheten. Under året har några tillsynsprojekt slutförts. Vad som framkommit har dokumenterats och analyserats i särskilt upprättade tillsynsrapporter. Ett antal bifallna och ogillade åtal har analyserats. Vidare har en analys gjorts av hur bevisupp-

21 20 (48) gifter, förhörs- och bevistema angetts i stämningsansökningarna. Det som framkommit vid överåklagarenhetens granskningar har överlämnats till enhets- och kammarchefer för genomgång med medarbetarna. Överåklagarenheten har också genomfört seminarier med personalen angående olika rättsliga frågor. De erfarenheter som vinns vid den rättsliga kontrollen och tillsynen ligger också till grund för den rättsliga ledningen av åklagarnas arbete och utformningen av nya handläggningsmetoder. Den årliga rättsliga kontrollen och tillsynen har bl.a. bidragit till åklagarnas yrkande om näringsförbud och bevisuppgifter i stämningsansökningarna förtydligats och därigenom förbättrats. Överprövningar och klagomålsärenden Överprövningsverksamheten är en del överåklagarenhetens tillsyn. Verksamheten innebär att en överåklagare eller en vice överåklagare granskar och eventuellt ändrar en underordnad åklagares beslut. Ibland förkommer klagomål mot hur en åklagare agerat. Överåklagaren kan då ta upp saken som ett särskilt klagomålsärende. Under året har inkommit fyra klagomålsärenden. I ett av dessa ärenden har åklagaren erhållit kritik för långsam handläggning. I Under året har 48 överprövningsärenden förekommit avseende åklagarbeslut från Ekobrottsmyndighetens tre verksamhetsorter. Det är en markant ökning jämfört med tidigare år och trenden är att överprövningsärendena blir fler och mer komplicerade. De flesta ärendena har initierats av privatpersoner som velat att ett beslut att inte inleda eller att nedlägga en förundersökning ska ändras. Några har initierats av myndigheter med tillsynsfunktion på det område som överprövningen berör, till exempel Skatteverket. Ändringsfrekvensen är cirka tio procent av inkomna ärenden. Handläggningstiderna av ärendena har varit relativt korta, i genomsnitt ca 45 dagar. Det faktum att överprövning endast begärs i begränsad omfattning och att ändringsfrekvensen är låg pekar mot att åklagarnas beslut är korrekta och välgrundade. Därutöver medger inte ärendevolymen några generella och säkra slutsatser av överprövningsverksamheten. Vissa av besluten i överprövnings- och klagomålsärendena sprids till samtliga medarbetare vid Ekobrottsmyndigheten genom myndighetens interna hemsida. 3. Samverkan och samordning i den nationella ekobrottsbekämpningen Ekobrottsmyndigheten ansvarar enligt sin instruktion för samordning och andra åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten genomför sitt samordnande uppdrag genom att vidta flera olika åtgärder för att upptäcka nya former av ekonomisk brottslighet, för att öka och sprida kunskaperna om den ekonomiska brottsligheten och för att samordna myndigheters och andra intressenters åtgärder mot ekonomisk brottslighet. För att inom myndigheten få en likartad struktur för samverkan med myndigheter m.fl. samverkanspartners, har myndigheten tagit fram dokumentet Ekobrottsmyndighetens samverkan på strategisk och operativ nivå. I dokumentet anges bl.a. vem eller vilka inom myndigheten

22 21 (48) som har samordningsuppgifter med andra myndigheter. I det följande beskrivs de åtgärder som Ekobrottsmyndigheten har vidtagit när det gäller samordning av ekobrottsbekämpningen under Skatteverket Skatteverket gör operativa satsningar inom olika kontrollområden. Det är viktigt att satsningarna följs upp med effektiva utrednings- och lagföringsåtgärder hos Ekobrottsmyndigheten. Regelbundna överläggningar sker därför på central nivå mellan Ekobrottsmyndigheten och företrädare för Skatteverket för att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande och goda samverkansformer. På operativ nivå företräder chefsåklagare från Stockholm, Göteborg och Malmö Ekobrottsmyndigheten vid regelbundna möten med Skatteverket. I den centrala samrådsgruppen för skattebrottsområdet (tidigare benämnd den centrala samrådsgruppen för skattebrottsenheterna) ingår företrädare för Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen, med Ekobrottsmyndigheten som sammankallande. Numera är också länsstyrelserna i storstadslänen representerade. Gruppen har sammanträtt regelbundet under året. Den har i första hand ägnat sig åt löpande operativa samverkansfrågor och rättslig information. Sammanträdena dokumenteras genom utförliga minnesanteckningar som sprids till alla som sysslar med att bekämpa ekonomisk brottslighet. Minnesanteckningarna utgör därför en viktig informationskälla för ekopoliser utanför Ekobrottsmyndighetens geografiska område och Skatteverkets personal, eftersom dessa grupper inte har tillgång till åklagarväsendets intranät. Revisorer och redovisningskonsulter Ekobrottsmyndigheten har sedan många år tillbaka en nära samverkan med FAR (revisorerna) och SRF (redovisningskonsulterna) på central nivå. Syftet med samverkan är främst att fokusera på de brottsförebyggande effekter som ligger i revisorernas och redovisningskonsulternas verksamhet. När det gäller revisorerna diskuteras framför allt hur den anmälningsskyldighet för misstänkta brott i aktiebolag som revisorerna har ska tillämpas i praktiken. För redovisningskonsulternas del handlar det mer om att sprida kunskap om hur ekonomisk brottslighet kan se ut och hur den kan upptäckas. Finanspolisen Ekobrottsmyndigheten har mångårig samverkan med Finanspolisen. De anmälningar om penningtvätt som Finanspolisen tar emot kan leda till utredningar om ekonomisk brottslighet. Anmälningarna kan också ha ett betydande bevisvärde i utredningar om ekonomisk brottslighet som inletts på annat sätt. Det är därför viktigt att relevant information kan utbytas mellan Finanspolisen och Ekobrottsmyndigheten när det gäller brottsliga aktiviteter på penningtvättsområdet. Detta gäller såväl under underrättelse- som förundersökningsstadiet. För att utveckla samverkan har Ekobrottsmyndigheten och Rikskriminalen bildat en arbetsgrupp. Den har till uppgift att skapa långsiktigt hållbara rutiner för samverkan mellan Ekobrottsmyndigheten och Finanspolisen. Uppgiften framstår som särskilt viktig med tanke på att kriminaliseringen av penningtvätt är föremål för en översyn där bl.a. frågan om ett s.k. frysningsinstitut ska tas upp (Ju 2010:11).