Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi



Relevanta dokument
Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Näringsämnena och matspjälkning

kolhydrat Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen.

Biologi 2. Cellbiologi

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

Näringsämnen i matvaror

WHO = World Health Organization

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Kemiska ämnen som vi behöver

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid Forklara varfor en mogen frukt smakar sotare an en omogen. Starkelsemolekylerna bryts ner till

Afrika- i svältens spår

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium. Report issued by Accredited Laboratory. Analysrapport ± 8% SS-EN ISO 13903: g/kg. 21.

Protein en livsviktig byggsten

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor

Näringslära En måltid

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Mat & Hälsa Kolhydrater

Människokroppen 2 - Mat

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Näringslära Meri Hakkarainen

Föreläsning 5. Stereokemi Kapitel 6

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Prestationstriangeln

Pedagogisk planering Elev år 5

Föreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Baljväxtakademin. Lund 18 april Nutritionist Ulla Johansson

KROPPEN Kunskapskrav:

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Cellen och biomolekyler

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Näringsanalys. Arbetshäfte. Namn: Klass: 8A

Kemiska ämnen i cellen

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Tio steg till goda matvanor

d=236

Maria Svensson Kost för prestation

Goda kostvanor - Näringslära

Läsa och förstå text på förpackningar

Din kropp består av miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur

Välkommen ljuvliga höst!

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Proteinets potential i produktion av foder

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

OCH~ ~ FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén

Lek 5, prov i mat och hälsa Lek 7. Jäst biologiskt jäsmedel och göra om recept

Kemiska ämnen i cellen

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Vamin 14 g N/l elektrolytfri infusionsvätska, lösning

Vad innehåller maten?

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Diabetesutbildning del 2 Maten

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

TABELLSAMLING ATT ANVÄNDA I SAMBAND MED PROV I KEMI B

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Kolhydrater. Enkla sockerarter kallas också monosackarider. De flesta enkla

BILAGOR. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU)

L-Cystein. L-Argin. L-Cystein

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

Transkript:

Organisk kemi / Biokemi Livets kemi

Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191 43 Fetter Proteiner Fetter s192-194 45 Proteiner Vitaminer och Proteiner s195-197 mineraler 46 Tvål och tvätt Tvål och tvätt Tvål s198-199 47 s200-203 48 Prov den 28/11 på sidorna 186-207 och 214-215 Laborationsprov i vecka 49

Fotosyntesen Koldioxid + Vatten Druvsocker + syre 6 CO 2 + 6 H 2 O C 6 H 12 O 6 + 6 O 2

Kolhydrater Indelas i sockerarter, stärkelse och cellulosa Är uppbyggt av grundämnena kol, väte och syre Består av druvsockerkedjor

Kolhydrater Finns i bröd, potatis, pasta, ris, grönsaker, frukt Sönderdelas till druvsocker Används till att ge celler energi vid cellandningen

Långsamma och snabba kolhydrater Långsamma t.ex. pasta och potatis Sönderdelas sakta och energin räcker länge Snabba t.ex. frukt, godis och läsk Sönderdelas snabbt

Sockerarter Enkla sockerarter (monosackarider) Molekylformel C 6 H 12 O 6

Sammansatta sockerarter Disackarid Från sockerrör eller sockerbeta Laktos, sackaros Molekylformel C 12 H 22 O 11

Så här bildas sackaros! GLUKOS + FRUKTOS SACKAROS

Stärkelse En polysackarid Energi-långsamma kolhydrater Potatis, gryn, mjöl

Cellulosa En polysackarid Rak molekyl Fibrer Bomull, papper

Fetters uppbyggnad

Fetter Lipider Energirikt ämne som indelas i: Djurfett (animaliskt fett) oftast mättat fett talg, ister, tran Växtfett (vegetabiliskt fett) oftast omättat fett enkelomättat är t.ex olivolja, rapsolja, fleromättat är t.ex. fet fisk margarin Kolesterol fettliknande ämne i kroppen, tillverkas i levern

Fetter Sönderdelas till: Glycerol och fettsyror Används till: Bränsle i cellerna Isolerar mot kyla Skyddar organen mot stötar Innehåller vissa vitaminer Kan lagras i underhud och runt tarmarna

Proteiner Kroppens byggstenar Finns i : kött, fisk, mjölk, ägg, bönor, ärtor Är uppbyggda av aminosyror och sönderdelas till aminosyror i kroppen Tillverkar andra proteiner, t.ex. enzymer i cellen

Ex. på några proteiner Myoglobin - lagrar syre i musklerna för att sedan kunna frigöra det vid behov Gluten - finns i vetekornet och lagrar kväve Hemoglobin - transporterar syre i blodet. Innuti hemoglobinet sitter järn, vilket binder syre. Detta gör att hemoglobinet kan transportera det Albumin - transporterar olika fettsyror Keratin ger stadga till t.ex. hud, hår och naglar

Hur en aminosyra ser ut

Aminosyror Alanin (Ala) Arginin - essentiell för barn Cystein (Cys) Asparaginsyra (Asp) Glutaminsyra (Glu) Fenylalanin - essentiell Glycin (Gly) Histidin - essentiell för barn Isoleucin - essentiell Lysin - essentiell Leucin - essentiell Metionin - essentiell Asparagin Prolin Glutamin Arginin Serin Treonin - essentiell Valin - essentiell Tryptofan - essentiell Tyrosin

Proteinernas struktur

Proteinernas uppgifter De ger mekanisk stadga och elasticitet. Vissa proteiner kan bilda långa trådar som ger hår, hud och senor dess styrka och spänst. De ger enzymfunktioner. De flesta av de kemiska reaktioner som sker i cellen möjliggörs av enzymer som fungerar som katalysatorer. De ger transport av ämnen i kroppen. Här är det syre och koldioxidbärande hemoglobinet ett utmärkt exempel. De ger försvar. Antikroppar är proteiner som produceras av de vita blodkropparna och som identifierar främmande ämnen i kroppen. De ger muskler. Muskelcellerna byggs upp av proteiner som kan dras samman.

Frågor du ska kunna svara på till provet 1. Vilka fyra ämnesgrupper bygger upp allt levande? 2. Vad menas med biokemi? 3. Ge exempel på några vanliga kolhydrater. 4. Varifrån kommer energin i vår mat? 5. Beskriv vad som händer vid fotosyntesen. 6. Vad menas med enkla sockerarter? Ge några exempel. 7. Nämn några dubbla sockerarter. 8. Beskriv stärkelse och cellulosa och förklara vad växterna använder dem till. 9. Varför måste du ha fetter i din kropp? 10. I vilken del av växter kan man oftast hitta fetter? 11. Vad kallas ämnen som lätt blandar sig med vatten? Vad kallas de som inte gör det? 12. Rita och beskriv hur fettmolekyler är uppbyggda. 13. Vad är det för skillnad mellan mättade och omättade fetter, och vad har det för betydelse för oss?

14. Nämn några livsmedel som innehåller mycket proteiner. 15. Vad heter byggstenarna i proteiner? 16. Förklara hur proteiner är byggda och hur det kan finnas så många olika proteiner. 17. Ge några exempel på olika funktioner hos proteiner. 18. Ge exempel på vad som händer om proteiner värms. 19. Vad är vitaminer för något? 20. Vad menas med mineralämnen? 21. Ge några exempel på vad vitaminer har för uppgifter i kroppen. 22. Vad är fria radikaler och vilka ämnen kan skydda mot dem? 23. Ge några exempel på vad mineralämnen har för uppgifter i kroppen. 24. Vad består smuts till största delen av? 25. Varför räcker det inte att tvätta sig med bara vatten? 26. Hur fungerar tensider? 27. Vad gör enzymer för nytta i tvättmedel och maskindiskmedel?