Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6? Den 7:e nordiska kongressen om dyslexipedagogik 2014 Stockholm, augusti 2014 Pekka Niemi Åbo universitet
Medarbetare: Marja-Kristiina Lerkkanen Anna-Liisa Lyyra Jari-Erik Nurmi Anna-Maija Poikkeus
Varianter av lässvaghet Klassisk dyslexi utgör en undergrupp, andra former förekommer minst i en lika stor omfattning: garden-variety poor readers (Stanovich, 1988) double-deficit ( Wolf & Bowers, 1999) treatment resisters (Blachman, 1997) specific language impairment (Bishop, 1997) poor response to intervention (Fuchs & Fuchs, 2006) one-sided Matthew effect (Morgan, Farkas, & Hibel, 2008).
Lässvaghet i denna studie föga framsteg under åk 1 i ett test i vilket en bild matchas med fyra fonologiskt likartade ord ett exempel: tuli, tuuli, tulli, talli (max = 80 under två min.) 265 barn, ungefär 13% av alla motivering: sådana elever behöver extra hjälp oberoende av typen av lässvaghet lässvaghet ett mera omfattande begrepp än dyslexi
"Treatment resisters": non-reading school beginners Fast progress, Average progress, Slow progress in reading Slow progress in reading and math 25 Precocious readers 20 15 10 Fast Average Slow R Slow R+M 5 TR 0 Fall Spring
Hur utvecklas mötet med det skrivna ordet hos dessa barn? Ordläsning Läsförståelse Läsintresse Självbild som läsare Ordval i förskolan och åk 4 Färdigheter i matte fram till slutet av åk 6?
Förskolläsare (35%) 60 50 40 30 20 Förskolläsare 10 0 Åk 1 ht Åk 1 vt Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 6
+ Snabb läsinlärning (17%) 60 50 40 30 20 Förskolläsare Snabb inlärning 10 0 Åk 1 ht Åk 1 vt Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 6
+ Läsinlärning i vanlig takt (35%) 60 50 40 30 20 10 Förskolläsare Snabb inlärning Vanlig 0 Åk 1 ht Åk 1vt Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 6
+ Föga framsteg under åk 1 (13%) 60 50 40 30 20 10 Förskolläsare Snabb inlärning Vanlig Långsam 0 Åk 1 ht Åk 1 vt Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 6
Vad händer efter åk 1? Specialundervisning i åk 1 4 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Ingen spec und Spec und
Undergrupper av lässvaga elever? specificitet (enbart läsning )? spektrum (läsning + matte)? lässvårighet i familjen (ja/nej)?
Enbart lässvårigheter 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Åk 1 ht Åk 1 vt Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 6 Läsning
+ svårigheter i matte 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Åk 1 ht Åk 1 vt Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 6 Läsning Läsning + matte
+ Läsning enbart & familjär lässvårighet 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Åk 1 ht Åk 1 vt Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 6 Läsning Läsning + matte Läsning+ fam.
+ Kombination av alla tre 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Åk 1 ht Åk 1 vt Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 6 Läsning Läsning + matte Läsning + fam. Läsning + matte + fam.
Sammanfattning 60 50 40 30 Förskolläsare Snabb inlärning Vanlig 20 10 0 Åk 1 ht Åk 1 vt Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 6 Läsning Läsning + matte Läsning + fam. Läsning + matte + fam.
Slutsatser En stabil inbördes rangordning skapas redan under åk 1 varje grupp gör påtagliga framsteg, ingen negativ Matteuseffekt på gruppnivå ung. 40% av ursprungliga treatment resisters framskrider gynnsamt mot slutet av åk 6 skillnaden i trenden uppstår mellan åk 2 och åk 3 en god respons till specialundervisning? skillnaden mellan den bäst läsande hälften och den långsammaste gruppen dock 3,5 år elever med specifik lässvårighet presterar bättre än elever med kombinerad läs- och mattesvårighet familjär lässvårighet påverkar inte trenden
Läsintresse från åk 1 till åk 4 (skala 1 5 ) 3,5 3,3 3,1 2,9 2,7 2,5 2,3 2,1 1,9 1,7 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Förskolläsare Snabb inlärning Vanlig Läsning Läsning + matte Läsning + fam Läsning + matte + fam
Undvikande av uppgiften: förskola åk 4 (lärarskattning i skala 1 5) 3,7 3,2 2,7 2,2 1,7 Förskola Åk 1 ht Åk 1 vt Åk 2 Åk 3 Åk 4 Förskolläsare Snabb inlärning Vanlig Läsning Läsning + matte Läsning + fam Läsning + matte + fam
Ordval från förskolan till åk 4 23 22 21 20 19 18 17 16 15 Förskola vt Åk 4 Förskolläsare Snabb inlärning Vanlig Läsning Läsning + matte Läsning + fam Läsning + matte + fam
Läsarsjälvbild: 1 ( bäst) till 10 ( sämst ) 6 5,5 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Förskolläsare Snabb & vanlig Alla andra
Självbild i matte 5,5 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Förskolläsare Läsning enbart
Finns det undergrupper i läsförståelse med hänsyn till avkodning? dyslektisk profil = god läsförståelse med nedsatt avkodning? allmän inlärningssvårighet (avkodning + matte) = bägge två nedsatta? spelar familjära lässvårigheter in?
ALLU-testet för lågstadiet (Lindeman, 2000) Kunskapstexter och berättelser (12 st.) Tillgängliga under svarandet Flervalsfrågor rörande: Huvudidén i texten Slutsatser Orsaker och händelseordning Fakta/detaljer 23 38% av frågor riktar sig direkt till texten 62 77% förutsätter tolkning och aktivering av tidigare kunskap en text användes i denna studie i varje åk
Fk-läsare, snabb inlärning, vanlig takt 12 10 8 6 4 Förskolläsare Snabb inlärning Vanlig 2 0 Åk 1 vt Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 6
+ Föga framsteg i avkodning i åk 1 12 10 8 6 4 2 Förskolläsare Snabb inlärning Vanlig Långsam 0 Åk 1 vt Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 6
Enbart avkodningssvårigheter 10 8 6 4 Avkodning 2 0 Åk 1 vt Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 6
+ Avkodning + matte 10 8 6 4 Avkodning Avkodning + matte 2 0 Åk 1 vt Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 6
+ Avkodning + familjär risk 10 8 6 4 Avkodning Avkodning + fam Avkodning + matte 2 0 Åk 1 vt Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 6
+ Avkodning + matte + fam 10 8 6 4 2 Avkodning Avkodning + fam Avkodning + matte + fam Avkodning + matte 0 Åk 1 vt Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 6
Jämförda med vanligt framskridande 10 8 6 4 2 0 Åk 1 vt Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 6 Vanlig Avkodning Avkodning + fam Avkodning + matte + fam Avkodning + matte
Läsintresse från åk 1 till åk 4 (skala 1 5 ) 3,5 3,3 3,1 2,9 2,7 2,5 2,3 2,1 1,9 1,7 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Förskolläsare Snabb inlärning Vanlig Läsning Läsning + matte Läsning + fam Läsning + matte + fam
Snabb benämning (bokstäver) från åk 1 till åk 4 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Förskolläsare Snabb inlärning Vanlig Läsning Läsning + matte Läsning + fam Läsning + matte + fam
Läsflyt och förståelse i högstadiet Kjeldsen, A-C., Kärnä, A., Niemi, P., Olofsson, Å., & Witting, K. Gains from training in phonological awareness in kindergarten predict reading comprehension in Grade 9. Scientific Studies of Reading (in press).. hela årskullen på Åland (N = 209). en förskoleintervention i språklig medvetenhet enligt Lundberg m.fl. (RRQ, 1988). positiv effekt på avkodning som bestod till åk 6. interventionsruppen signifikant bättre på läsförståelse i åk 9.
Slutsatser elever med enbart avkodningssvårigheter framskrider gynnsamt från och med slutet av åk 2 läsförståelse på samma nivå som för gruppen vanliga läsare = kompenserade dyslektiker? läsintresset börjar sjunka hos elever med familjära lässvårigheter fr o m åk 2, sätter spår på senare läsförståelse? tidig pedagogisk satsning avgörande för både avkodning och läsförståelse
TACK!