Mål och budget 2014-2016 för Karlskoga kommun
Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 God ekonomisk hushållning... 4 Karlskoga kommuns styrmodell... 14 Omvärldsanalys... 17 Kommunkoncernen... 21 Budget 2014-2016... 22 Kommunfullmäktige och revision... 27 Kommunstyrelsen... 28 Socialnämnden... 39 Barn- och utbildningsnämnden... 47 Kultur- och föreningsnämnden... 59 Samhällsbyggnadsnämnden... 73 Myndighetsnämnden... 82 Folkhälsonämnden... 88 Gymnasienämnden... 99 Valnämnd... 106 Övriga nämnder... 107
Kommunstyrelsens ordförande har ordet I år har vi arbetat för att ha en tidig mål- och budgetprocess. Planeringsförutsättningar beslutades på fullmäktige i juni och i september fick vi en återkoppling från styrelse och nämnder om 2014 års budget. Beslut om budget för 2014 samt flerårsplan för 2015-2016 tas på fullmäktige i oktober. Så här i processens slutfas kan vi konstatera att budgetarbetet har varit lika intensivt som alltid. Förutsättningarna inför 2014 är besvärande för många av landets kommuner, och Karlskoga är inget undantag. Det innebär att alla verksamheter återigen har utsatts för tuffa granskningar och att vi har behövt vrida och vända på varje krona för att få ihop till våra verksamheter. Inför 2015 ser det lite bättre ut, och ytterligare lite bättre inför 2016. Förslaget till budget bygger på de, många gånger svåra, avvägningar vi har gjort och som vi behöver göra när det kommer till olika prioriteringar. Det är viktigt att komma ihåg att allt inte bara är siffror och ekonomi, vi måste också fundera över hur vi får ut den bästa verksamheten för de pengar vi har. Därför är det viktigt att fokusera och göra bra verksamhet för de pengar vi har och inte stirra oss blinda på de pengar vi inte får. En positiv nyhet är att vi under 2013 har ökat vårt invånarantal och är nu 29 755 invånare i Karlskoga. Det nybildade Karlskoga Näringsliv och Turism AB startar sin verksamhet 2014. Min övertygelse är att det kommer att innebära en utveckling i arbetet med näringslivs- och turismfrågor och det är bra för Karlskoga. Under 2014 kommer vår nya brandstation och vårt nya vårdboende färdigställas. Hyresbostäder bygger Fruktlunden, 23 nya, moderna lägenheter centralt i Karlskoga - en satsning på framtiden. Flera etableringar sker också på Storängens handelsområde. Dessutom bygger Svenska kyrkan en förskola i Östra Karlskoga. Tack till all personal, och alla förtroendevalda som deltagit i arbetet med mål och budget 2014-2016. Nu gäller det att vi fortsätter att förbättra våra kommunala verksamheter för våra invånares och Karlskogas bästa. Sven-Olov Axelsson
4 (107) God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning (kommunallagen 8 kap 1). Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bl.a. att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Med andra ord - ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv avser kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta samband krävs bl.a. en god planering, framförhållning, handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om resultat och avvikelser gentemot uppställda mål. God ekonomisk hushållning uppnås för Karlskoga kommun genom att de finansiella målen och verksamhetsmålen (d.v.s. de av fullmäktige fastställda fullmäktige- och nämndmålen) uppfylls. Regler för resultatutjämningsreserv Allmänt Syftet är att ge Karlskoga kommun möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera medel i RUR för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Syftet med RUR är således att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när till exempel skatteunderlagsutvecklingen är svag. RUR är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. RUR ska kunna användas i en balanskravsutredning när en svag utveckling av skatteunderlaget gör att kommunen redovisar ett negativt resultat efter balanskravsutredningen. Med RUR kan kommunen vid en tillfällig intäktsdämpning undvika kortsiktiga neddragningar av verksamheter som eventuellt senare måste byggas upp igen. Avsikten med RUR är således inte att göra det möjligt att skjuta upp långsiktigt nödvändiga beslut om en verksamhet eller ekonomin i stort, det vill säga inte hämma åtgärder som är viktiga ur effektivitetssynpunkt. RUR ska inte heller användas för att göra kortsiktiga förändringar av skattesatsen. När får medel sättas av till RUR Reservering till en resultatutjämningsreserv av årets resultat får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när avsättningen får ske i stället uppgå till 2 procent av summan av de ovan nämnda posterna.
5 (107) Vid beräkningen får endast det resultat som avser finansförvaltningen inräknas. Resultat från nämnderna hanteras över åren via treårsbudget och kan inte ligga till grund även för RUR. Beslutet om avsättning till RUR fattas i samband med årsredovisningen. Den totala storleken på reserverat belopp i RUR får högst uppgå till 1 % av detta års skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. När får RUR disponeras En förutsättning är att medlen från RUR ska täcka negativa resultat, d v s så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll. Detta gäller såväl i budgeten som i årsredovisningen. Medel från resultatutjämningsreserven får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Om skatteunderlagsprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under innevarande år avviker negativt från den skatteunderlagsprognos som låg till grund för budgeten får RUR-disponeras. Detta förutsätter dock att den negativa avvikelsen påverkar skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning med mer än 2 %. Den slutliga beslutet om disponeringen av RUR görs i samband med årsredovisningen. KF kan fatta beslut om att hela RUR får disponeras vid ett och samma tillfälle. Ett beslut om att disponera RUR får inte äventyra kommunens likviditet. Finansiella mål Karlskoga kommun har två finansiella mål som är viktiga för att få en stark, långsiktig och hållbar ekonomi. Förändring av eget kapital ska vara positiv och utgöra minst 2 % av skatter och bidrag. Det innebär 30 mnkr år 2014, ca 30,8 mnkr år 2015 och ca 31,8 mnkr för år 2016. Syftet med målet är att verksamheten varje år skall generera pengar till egenfinansiering av investeringar, skapa förutsättningar för att minska låneskulden och trygga framtida pensionsåtaganden. Ambitionen är att öka nivån på resultatet successivt från år 2015 och framåt i syfte att konsolidera kommunens ekonomi. Investeringarna skall som huvudregel uppgå till maximalt avskrivningsnivå. Detta ger följande investeringsnivå per år enligt fastställd investeringsplan: 54,5 mnkr år 2014 53,3 mnkr år 2015 58,0 mnkr år 2016 Syftet med målet är att egenfinansiera investeringar, minska låneskuld och stärka soliditeten. Båda målen syftar också till att kommunens ekonomi skall vara så stark att man klarar framtida pensionsåtaganden utan negativ inverkan på kommunens kärnverksamheter.
6 (107) Kommunfullmäktiges mål och styrmått Kommunfullmäktiges mål ska bidra till att Karlskoga når ambitionen i Vision 2020 och att kommunen tar ansvar för en god ekonomisk hushållning i ett verksamhetsperspektiv. Fullmäktigemålen följs upp efter april och augusti samt i årsredovisningen. Måluppfyllelsen bygger på en sammanvägning av resultaten av fullmäktiges styrmått och nämndmålens måluppfyllelse. Kommunfullmäktige har lyft fram sju fullmäktigemål som är särskilt viktiga att följa upp ur ett kommunfullmäktigeperspektiv. Medborgar-/brukarperspektiv Mål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Karlskoga ska vara en bra kommun att leva och verka i, för både kommuninvånarna, besökarna och företagarna. Karlskoga ska vara möjligheternas stad, där alla får lyckas oavsett bakgrund eller kön. Här finns öppenhet för nya influenser och nytänkande. Kultur- och fritidsutbudet är stort och erbjuder något för alla. Befolkningsminskningen har bromsats upp under senare år, vilket är viktigt för att Karlskoga ska utvecklas som serviceproducent, boendeort och besöksmål. Det ska kännas tryggt att bo och vistas i Karlskoga. Kommunen arbetar förebyggande mot brott och arbetar tillsammans med andra aktörer för att minska klotter och för att stärka folkhälsan. Mål 1 mäts genom Styrmått 1.1: Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga (index 0-100) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder 58 (2010) 59-62 - 65 Styrmått 1.2: Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Karlskoga (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Folkhälsonämnden, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och föreningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och gymnasienämnden 88 - - F 85, P 95 - - Styrmått 1.3: Andel elever i grundskolans åk 5 och 8 samt i grundsärskolan som uppger att de känner sig trygga (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Folkhälsonämnden och barn- och utbildningsnämnden Åk 5: 92 Åk 8: 88 94 1-97 100 100 1 Ovägt medel
7 (107) Styrmått 1.4: Andel av Karlskoga kommuns publika lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samhällsbyggnadsnämnden, folkhälsonämnden 38 38 38 38 40 45 Styrmått 1.5: Anmälda våldsbrott (antal per 1 000 invånare) Mätning: Öppna jämförelser trygghet och säkerhet Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder 10,9 10,9-10,6 10,4 10,2 Styrmått 1.6: Andel ensamkommande barn och ungdomar som upplever att kommunens mottagande är gott (procent). Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Socialnämnden Berör: Socialnämnden, kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, gymnasienämnden, kultur- och föreningsnämnden, folkhälsonämnden 38 49-56 58 60 Styrmått 1.7: Helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (Nöjd- Region-Index, 0-100) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder 59 (2010) 56-58 - 60
8 (107) Mål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Karlskoga kommun ska tillhandahålla god service och god kvalitet på sina tjänster. Karlskogaborna ska känna att de kommunala verksamheterna är väl fungerande och tillgängliga och att de får valuta för sina skattepengar. Kommunen arbetar med att ständigt förbättra verksamheten. Brukarna och medborgarna är viktiga aktörer i förbättringsarbetet och det ska därför finnas möjligheter för karlskogaborna, oavsett ålder, att vara med och påverka kommunens verksamheter. Mål 2 mäts genom Styrmått 2.1: Hur nöjda kommunens brukare är med verksamheterna/tjänsterna (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder som har brukare - 68 2-72 3 74 76 Styrmått 2.2: Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon (procent) Mätning: Extern serviceundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder 72 68 80 80 81 82 Styrmått 2.3: Andel brukare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder - 71 4-75 5 85 100 Styrmått 2.4: Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamheter (Nöjd-Inflytande-Index) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder 40 (2010) 37-40 - 42 2 Nöjd-Kund-Index, värde mellan 0-100 3 Från och med 2014 byts måttenheten NKI mot andel (%) mycket nöjd/ganska nöjd. 4 Nöjd-Kund-Index, värde mellan 0-100 5 Från och med 2014 byts måttenheten NKI ut mot andel (%) mycket gott/ganska gott.
9 (107) Mål 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Karlskoga kommuns arbete präglas av ett främjande och förebyggande förhållningssätt och har ett tydligt barnperspektiv. Kunskap om skydds- och riskfaktorers påverkan på individers utveckling och hälsa används för att stärka barn och unga och framförallt de mest utsatta. Att leva i en ekonomiskt utsatt familj påverkar och begränsar ofta barns hela vardag och förutsättningar. Karlskoga kommun prioriterar insatser som stärker barns och ungas fysiska, psykiska, kulturella och sociala utveckling för en jämlik hälsa och möjlighet till en aktiv fritid. Mål 3 mäts genom Styrmått 3.1: Antal ferieplatser (antal/år) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Socialnämnden Berör: Samtliga nämnder 231 243-230 230 230 Styrmått 3.2: Hur stor andel av de sökande från årskurs 9 som erbjuds en ferieplats (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Socialnämnden Berör: Samtliga nämnder - 100 6-100 100 100 Styrmått 3.3: Antal timmar/vecka i snitt som fritidsgårdarna 7 är öppna efter skoltid under verksamhetsåret (tim/vecka) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden, gymnasienämnden - 42-42 42 42 Styrmått 3.4: Andel föreningar som har en plan för hur man kan nå barn och unga från ekonomiskt utsatta familjer (%) Mätning: Egen undersökning Samordningsansvar: Kultur- och föreningsnämnden Berör: Kultur- och föreningsnämnden 0 0-20 40 60 6 Samtliga som sökte feriearbete och tillhörde målgruppen (åk 9) fick feriearbete 2012. Därutöver sökte ytterligare 82 ungdomar i andra åldrar feriearbete. Bland dessa lottades platserna ut, framförallt bland dem i årskurs 1 i gymnasiet som inte hade något feriearbete året innan. 7 Stacken och Skrantagården
10 (107) Styrmått 3.5: Andel barn och unga som uppger att de mår bättre genom kommunens främjande och förebyggande insatser (%). Mätning: Egen undersökning Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Folkhälsonämnden, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och föreningsnämnden - - Nollmätning Medarbetarperspektiv Mål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Karlskoga kommun är en stor och viktig arbetsgivare som erbjuder många arbetstillfällen både för karlskogaborna och för inpendlare från andra kommuner. Att vara en bra arbetsgivare med medarbetare som är motiverade och engagerade är en förutsättning för att kunna fullfölja kommunens uppdrag om att leverera service med god kvalitet till kommuninvånarna. Kommunens arbetsmiljö ska vara god och hälsofrämjande. Mål 4 mäts genom Styrmått 4.1: Medarbetarindex (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal 66 (2010) 66-67 - 68 Styrmått 4.2: Ledarskapsindex (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal 65 (2010) 67-68 - 69 Styrmått 4.3: Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal 70 (2010) 69-70 - 71
11 (107) Styrmått 4.4: Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) Mätning: Medarbetarundersökningen och HME-undersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal - 79-79 80 80 Styrmått 4.5: Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) Mätning: Medarbetarundersökningen och HME-undersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal - 78-78 79 79 Styrmått 4.6: Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) Mätning: Medarbetarundersökningen och HME-undersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal - 80-80 81 81 Utvecklingsperspektiv Mål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas. Karlskoga erbjuder en varierad arbetsmarknad inom såväl privat som offentlig sektor. Karlskoga är känd för sin höga tekniska kompetens och gynnsamma villkor för industriell tillverkning, forskning och utveckling. God tillgänglighet och service från kommunens alla verksamheter är viktigt för företagens utveckling. Mål 5 mäts genom Styrmått 5.1: Hur nöjda företagarna är med kommunens service (Nöjd-Kund-Index, 0-100) Mätning: Stockholm Business Alliance och SKL:s Insikten Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder 66-70 - 72 - Styrmått 5.2: Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet i Karlskoga kommun (1-6) Mätning: Svenskt Näringslivs enkätundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder 3,1 3,1 3,6 3,2 3,3 3,5
12 (107) Styrmått 5.3: Antal nystartade företag per 1 000 invånare (antal/år) Mätning: Nyföretagarcentrums Företagarbarometer Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden, gymnasienämnden och barn- och utbildningsnämnden 3,7 3,4-3,4 3,4 3,8 Mål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Karlskoga kommun strävar efter att vara ett hållbart samhälle. Kommunen ska vara en god förebild genom att minska sin klimatpåverkan så långt möjligt. Ekonomiskt tar kommunen ansvar för att inte förbruka och belasta kommande generationers resurser. Detta innebär en ekonomi i balans samt att genomförda investeringar ger en avkastning enligt gällande avkastningskrav. Socialt arbetar kommunen aktivt med att stärka sociala nätverk, både på grupp- och individnivå. Karlskoga ska vara ett demokratiskt, jämlikt och jämställt samhälle. Mål 6 mäts genom Styrmått 6.1: Andel ungdomar i årskurs 9 som anger att de mår mycket bra/bra (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Samtliga nämnder F 77, P 90 83 - F 80, P 90 - - Styrmått 6.2: Andel ungdomar i årskurs 9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Samtliga nämnder F 85, P 87 86 - F 86, P 91 - - Styrmått 6.3: Andel ungdomar i årskurs 8 som ser mycket positivt på framtiden (procent) Mätning: Egen hälsoenkät Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Samtliga nämnder - F 84, P 87 - F 85, P 89 F 86, P 90 F 88, P 92 Styrmått 6.4: Förbrukning av energi, el och uppvärmning, i den kommunala organisationen (procent i förhållande till basåret 2009) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samtliga nämnder - -9-10 -10-11 -12
13 (107) Styrmått 6.5: Kostnad för brukarnöjdheten (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med brukare - 657 8-690 9 689 687 Mål 7. Karlskoga är känd som en framstående utbildningsort. Karlskoga har ett stort och brett utbildningsutbud. Det livslånga lärandet börjar redan i förskolan genom att skolan bygger grunden för fortsatt inlärning. Att ha en bra förskola, grundskola och gymnasieskola med barn och elever som stimuleras och utvecklas är därför viktigt både för individen och för samhället. Möckelngymnasiet har ett bra samarbete med näringslivet, vilket ger eleverna goda kunskaper och förutsättningar för att gå vidare till fortsatta studier eller arbete. Vuxenutbildningen och samverkan med Örebro universitet bidrar till kompetensutvecklingen i det lokala näringslivet. Mål 7 mäts genom Styrmått 7.1: Andel godkänd i samtliga ämnen i årskurs 9 (procent) Mätning: Skolverket Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden 75,7 75,2 90 90 90 90 Styrmått 7.2: Meritvärde i genomsnitt i årskurs 9 (meritpoäng) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden 201,1 197,3-202 205 208 Styrmått 7.3: Andel elever från Karlskoga Degerfors som väljer Möckelngymnasiet för sin utbildning (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Gymnasienämnden Berör: Gymnasienämnden och barn- och utbildningsnämnden - 79 60 65 65 65 Styrmått 7.4: Andel karlskogaelever som söker teknik- och naturvetenskaplig gymnasieutbildning i första hand (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Gymnasienämnden Berör: Gymnasienämnden och barn- och utbildningsnämnden 15,0 22 17,0 20 20 20 8 Måttenhet för brukarnöjdhet 2012 är Nöjd-Kund-Index (NKI). 9 Från och med 2014 byts måttenheten NKI till andel (%) mycket nöjd/ganska nöjd.
14 (107) Styrmått 7.5: Betygspoäng i genomsnitt efter avslutade gymnasieutbildning (betygspoäng) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Gymnasienämnden Berör: Gymnasienämnden, folkhälsonämnden Kga 13,0 Dfs 14,6 Kga 12,9 Dfs 13,8 13,3 13,4 13,5 13,5 Karlskoga kommuns styrmodell Vision 2020 Vision 2020 omfattar Karlskoga som ort betraktat. Den övergripande ambitionen är att vi ska ha ett livskraftigt och dynamiskt Karlskoga med en befolkning kring 30 000 även i perspektivet 2030. Visionen består av fem delar: Tradition och förnyelse Teknik, tjänster, kultur och upplevelser Stad och vatten Förskola till högskola Samverka göra skillnad Karlskoga kommun ansvarar för frågor som är viktiga för att människor ska trivas med att bo och verka här. Visionen lyfter särskilt fram den kommunala verksamhetens betydelse för Karlskogas utveckling. Visionen anger att Karlskoga år 2020 har en kommunal service som möter invånarnas och näringslivets förväntningar. Varje medarbetare kan bidra till att utveckla verksamheten genom att arbeta för att de politiska målen och verksamhetens mål uppnås. Varje möte och varje kontakt är viktig. Genom medarbetarnas kompetens och engagemang påverkas upplevelsen av kommunens verksamheter. För att vi ska nå ytterligare mål i riktning mot visionen är det nödvändigt att invånare och näringsliv engageras. Kommunens roll är att skapa förutsättningar för att detta engagemang tillvaratas så att det kan bli till konkreta resultat.
15 (107) Målkedja och perspektiv Visionen och de politiskt fastställda målen anger den politiska viljeinriktningen. Fyra nivåer ingår i styrmodellen vision, fullmäktigemål, nämndmål och förvaltningsmål/aktiviteter. Tillsammans ska målen på de olika nivåerna bilda en helhet. Samtliga mål på samtliga nivåer ska vara mätbara. Detta görs genom att styrmått kopplas till respektive mål. Ett styrmått anger vad som ska mätas. Ett styrmått ska säga något om målet, ange rimlig nivå samt vara tidsatt. För att de förtroendevalda ska få en helhetsbild av kommunens verksamheter styrs, planeras och följs kommunens verksamheter upp utifrån följande perspektiv: medborgar-/brukarperspektiv medarbetarperspektiv utvecklingsperspektiv. Kommungemensam rapportering Det ska finnas en tydlig koppling mellan planeringsprocessens fastställda mål och resultat och uppföljningen under och efter verksamhetsåret. Den kontinuerliga uppföljningens syfte är att återkoppla hur det går till den politiska nivån - om verksamheterna når mål och resultat. Uppföljningen ska därför ge signaler som kan komma att innebära att åtgärder måste vidtas direkt eller inför kommande års verksamhetsplanering. Uppföljning och rapportering sker på flera olika nivåer. Rapporteringen sker enligt nedanstående modell. Gemensam rapporteringsmodell
16 (107) Utöver rapporteringen till kommunstyrelsen och fullmäktige kan varje nämnd besluta om mer frekvent eller annan typ av rapportering. Ramfördelning Tillämpade principer I fördelningen av de ekonomiska ramarna 2014-2016 för kommunstyrelsen och nämnderna har politiska värderingar beaktats. De demografiska förändringar (minskat/ökat elevantal, antal äldre etc) som sedan tidigare beslutats för perioden är oförändrade. Sedan budget 2010 har beräknade löneökningar budgeterats centralt och nämndernas ramar ska sedan i möjligaste mån korrigeras efter avtalsrörelsens utfall. För 2014 har helårsutfallet beräknats bli 2,6 %. Anslags- och självkostnadsstyrd verksamhet Inom den kommunala verksamheten ingår dels enheter som är anslagsstyrda, dvs bedriver verksamhet inom ett anvisat anslag och dels enheter vars uppgift är att mot betalning ge intern service till övriga kommunala verksamheter. De verksamheter som inte är anslagsfinansierade fungerar som interna serviceenheter, t ex folkhälsoförvaltningen, vars verksamhet är anpassad till övriga förvaltningars efterfrågan. Interndebiterade tjänster beräknas och prissätts efter självkostnadsprincipen. Kommunfullmäktige tilldelar respektive nämnd ett budgetanslag. Budgetanslaget är netto, dvs nämndens beräknade kostnader minus nämndens beräknade intäkter. Budgetanslagen benämns ofta också för kommunbidrag, dvs av kommunens totala skatte- och statsbidragsresurs tilldelas nämnderna ett s k kommunbidrag.
17 (107) Omvärldsanalys Konjunkturutvecklingen Den ekonomiska utvecklingen har under årets början varit fortsatt svag såväl internationellt som här på hemmaplan. Förhoppningarna om en stabilare tillväxt har dock gradvis stärkts och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) förutser att konjunkturen stärks framöver. Återhämtningen blir dock inledningsvis svag då bedömningen är att svensk BNP i år växer med 1,1 procent och nästa år med 2,4 procent. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på nästa år som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Åren 2015 2016 växer skatteunderlaget med över 2 procent i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Både 2015 och 2016 växer sysselsättningen med omkring 1,5 procent. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli svagare än tillväxten i Sverige. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. Under 2013 och 2014 ökar timlönerna med knappt 3 för att sedan öka med 4,0 procent 2016. Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,6 till 1,7 procent. Skatteunderlagstillväxten Skatteunderlagsprognosen bygger på den samhällsekonomiska bild som sammanfattas här ovan. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) räknar med att skatteunderlaget under 2012 växte i historiskt genomsnittlig takt. För 2013 väntas lägre lönehöjningar och något mindre ökning av arbetade timmar medföra en dämpning av skatteunderlagstillväxten. För år 2014 beräknas skatteunderlagets tillväxt avta ytterligare trots större lönehöjningar och sysselsättningsökning i samma storleksordning som i år. Det förklaras främst av att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner bidrar till att pensionsinkomsterna knappt ökar alls.
18 (107) Näringsliv och sysselsättning Den lokala arbetsmarknaden styrs av många faktorer och endast ett fåtal kan påverkas av kommunala initiativ och åtgärder. Den internationella ekonomiska situationen påverkar främst den exportberoende delen av näringslivet med även de företag som har lokala och regionala kunder. Det kommunen kan åstadkomma är vissa grundläggande förutsättningar som kan påverka tillgången på arbetskraft samt lokaler och mark för företagande. Karlskoga har under sommaren drabbats av några varsel men samtidigt pågår diskussioner kring flera företagsetableringar. Det pågår kontinuerligt ett arbete med att skapa förutsättningar för ett varierat utbud av bostäder likväl som mark och lokaler där företag kan etablera och expandera. Tillsammans med Trafikverket och andra aktörer pågår likaså ett kontinuerligt arbete med att förbättra och utveckla kommunikationer och förutsättningar för transporter. För närvarande pågår planläggnings- och utredningsarbeten för att, i enlighet med översiktsplanen från 2011, utveckla nya verksamhetsområden i anslutning till E18 väster och öster om Karlskoga samt utveckling av Bofors-Backaområdet. Insatser har gjorts för att öka intresset för Botorps- och Flygfältsområdet. Det finns klara indikationer på att Karlskoga stärker sin position som ett mellanregionalt handelscentrum (mellan Örebro och Karlstad). Förutom redan etablerade nationella kedjor på Skolgärdet och i Kulan har även Biltema, Mekonomen och bilbesiktningsföretaget Carspect beslutat om nysatsningar i Karlskoga. Byggnation pågår i Storängen. Ytterligare etableringsförfrågningar finns, både i Centrumstråket och med inriktning på Storängen. I Centrumstråket har Willys efter många års väntan äntligen kommit igång med sin ombyggnad och utvidgning i Kulan. Ombyggnad av den yttre miljön har också påbörjats med avsikt att öka tillgängligheten till och i Karlskoga centrum Besöksnäringens värde ökar från år till år och förutom redan etablerade besöksmål i Karlskoga som Alfred Nobels Björkborn, Karlskoga Motorstadion och Boda Borg har den helt nya satsningen med en motorsporthelg, inom ramen för The Heart of Racing genomförts för första gången och med ett mycket lyckat utfall som borgar för en fortsättning och en blivande tradition. Örebro Universitets ambitioner att skapa en civilingenjörsutbildning fortskrider och där är Karlskoga Science Park en viktig partner för att knyta näringslivet och rätt företag till utbildningen. Inom kort bildas ett bolag för ändamålet där förutom Karlskoga kommun även Örebro kommun, Örebro universitet, Regionförbundet och näringslivet ingår. Arbetsförmedlingen anger i ett pressmeddelande att man nu ser ljusare på framtiden. Sysselsättningen i länet förväntas öka med 700 personer under 2013 och 900 personer under 2014. Det är främst inom den privata tjänstesektorn de nya jobben kommer att skapas medan utvecklingen inom industrisektorn förväntas gå betydligt långsammare. Arbetslösheten har ökat jämfört med förra året, såväl i länet som i Karlskoga. I augusti 2013 var 9,8 % öppet arbetslösa i Karlskoga (16-64 år), vilket är 146 personer flera jämfört med 2012 och något högre än genomsnittet i länet som ligger på 9,2 %. Arbetslösheten för ungdomar är vid samma tidpunkt 14,2 %.
19 (107) Befolkningsutveckling Prognos SCB har tagit fram en befolkningsprognos för Karlskoga kommun. Prognosen visar på en befolkningsminskning. Under 2012 har emellertid befolkningen ökat med 15 personer. Födelseöverskottet var negativt med 135 personer, invandringsöverskottet positivt med 156 personer och inrikes flyttningsöverskott negativt med sex personer. År Födelse- Netto- Folk- Befolkningen överskott flyttade ökning under under under vid årsslut året året året 2013 29 535-80 -17-96 2014 29 454-76 -5-81 2015 29 385-73 5-69 2020 29 198-63 42-21 2025 29 138-70 61-9 2030 29 054-87 64-22 Karlskogas befolkningsstruktur och utveckling Befolkningsutvecklingen i Karlskoga 2008-2012 År 2008 2009 2010 2011 2012 Antal 29 872 29 742 29 668 29 616 29 631 Förändring -130-74 -52 15 Förändring % -0,44% -0,25% -0,18% 0,05% Även de preliminära uppgifterna för 2013 visar på en positiv utveckling med +124 personer till och med juni. Karlskogas invånarantal uppgår då preliminärt till 29 755. Orsaken till differensen mellan prognos och verklighet förklarar SCB med att immigration och inrikes inflyttningar är beräknade utifrån ett medelvärde för åren 2007-2012. Dessa års medelvärde avviker då från den verklighet vi kan se under 2013.
20 (107) Övriga ekonomiska förutsättningar Skatteutjämningssystemet Skatteutjämningssystemet består av flera delar. Genom inkomstutjämningsbidrag/avgift garanteras samtliga kommuner 110 procent av medelskattekraften. Denna konstruktion innebär att Karlskoga kommun år 2014 erhåller 194 mnkr. Kostnadsutjämning-, Reglering- och Strukturbidrag/avgift syftar till att utjämna skillnader mellan kommunernas behov av service och deras förutsättningar att producera densamma. För budgetåret 2014 uppgår summan av dessa bidrag till kommunen till knappt 7 mnkr. Utjämningen för LSS-kostnadernas del i utjämningssystemet har minskat för Karlskogas del och beräknas för år 2014 uppgå till -5 mnkr. När fastighetsskatten avvecklades och ersattes av kommunal fastighetsavgift fördelades denna inkomst per invånare i hela landet. Från 2008 och framåt är det den egna kommunens fastighetsbestånds förändrade taxeringsvärden som ger förändring av fastighetsavgiften, vilken tillfaller kommunen. För 2013 är fastighetsavgiften beräknad till 46 mnkr. Alla ovanstående belopp baseras på SKL:s prognos från den 15 augusti 2013 Pensionskostnader Kommunens pensionskostnader exklusive ansvarsförbindelsen har i budget 2014 beräknats till 108 mnkr inklusive löneskatt. Som underlag för beräkningen har prognos från KPA använts som kompletterats med beräkningar för de åtaganden som förvaltas av SPP. I plan 2015 och 2016 uppgår den beräknade kostnadsökningen till ca 4 mnkr per år. Utöver budgeterade pensionskostnader ovan har kommunen ett stort åtagande i den ansvarsförbindelse som genom blandmodellen redovisas inom linjen under balansräkningen. I bokslut 2012 uppgick denna ansvarsförbindelse till 896 mnkr. Sammantaget innebär det att kommunens pensionsutbetalningar ökar framåt och dessa kostnader bedöms i givna prognoser kulminera under perioden 2015-2025. För att möta kommande års kostnadsökningar har kommunen inom eget kapital avsatt 165 mnkr för ansvarsförbindelsen. En förutsättning för avsättningar inom eget kapital är att resultaten efter balansutredningen kommande år uppgår till minst 30 mnkr. Syftet med denna åtgärd är att kommande kostnadsökningar för pensioner inte skall tränga undan övrig kommunal verksamhet. Lyckas denna strategi påverkas likviditeten positivt som då i enlighet med god ekonomisk hushållning kan användas för amortering av lån. Lönekostnadsutveckling och inflation Lönekostnadsutvecklingen år 2014 har beräknats till 2,6 %. I likhet med tidigare år är lönekostnadsökningarna (från och med budget 2010) budgeterade centralt för att under budgetåret fördelas till nämnderna när avtalsförhandlingarna är klara.
21 (107) Kommunkoncernen Karlskoga kommunhus AB Ordförande VD Sven Olov Axelsson Patrik Haasma Kort företags-/förbundsbeskrivning Bolaget är moderbolag till Hyresbostäder i Karlskoga AB och Karlskoga Energi och Miljö AB. Ekonomi (tkr) 2012 2013 2014 2015 2016 Omsättning Resultat efter finansiella poster -26 768-27 300-27 150 Balansomslutning Soliditet (%) 41 41,5 41,8 Investeringsplan (tkr) 2012 2013 2014 2015 2016 Per bolag/objekt 0 0 0 Per bolag/objekt Per bolag/objekt Per bolag/objekt Ekonomi- och verksamhetsplan enligt ägar-/förbundsdirektiv Bolagets negativa resultat ska kapitaltäckas av Karlskoga Energi och Miljö AB. Bolaget amorterar 10 mnkr 2013 och planerar en amortering om 15 mnkr 2014. För att möjliggöra en amortering om 15 mnkr 2014 behöver KEMAB utdela/överföra koncernbidrag utöver kapitaltäckningen av resultatet.
22 (107) Budget 2014-2016 Ramarna i driftbudgetförslaget är utformade efter politiska prioriteringar med demografisk resursanpassning enligt föregående års plan. Fortsatt arbete med rationaliseringar och effektiviseringar i verksamheterna bedöms nödvändiga för att klara de finansiella målen. Utifrån kommunens ekonomiska och finansiella läge måste investeringsnivåerna hållas på nivåer under avskrivningskostnaderna. För budgetåret 2014 och planeringsåren 2015-2016 ligger investeringsnivåerna i snitt på 55 mnkr per år. Eftersom avskrivningskostnaderna är högre skapas härigenom ett positivt kassaflöde som kan användas till amorteringar. Driftbudget (tkr) Bokslut Budget Budget Budget Budget Nämnd/styrelse 2012 2013 2014 2015 2016 Kommunfullmäktige, revision 2 281 2 596 2 796 2 596 2 596 Kommunstyrelsen 112 751 106 610 106 465 107 165 107 165 Östra Värmlands överförmyndarnämnd 2 908 2 908 2 908 Administrativ nämnd 5 027 5 027 5 027 Valnämnd 700 Socialnämnden 559 614 575 660 578 422 571 638 571 638 Barn- och utbildningsnämnden 401 333 396 902 399 002 392 156 392 156 Kultur- och föreningsnämnden 77 784 77 983 77 483 77 483 76 983 Samhällsbyggnadsnämnden 62 755 57 355 50 655 50 655 50 655 Myndighetsnämnden 284 325 325 325 325 Folkhälsonämnden 2 256 2 110 2 110 2 590 1 530 Gymnasienämnden 145 123 143 440 146 891 144 437 144 437 Summa verksamhetskostnader 1 364 181 1 362 981 1 372 784 1 356 980 1 355 420 Finansförvaltning -1 440 400-1 392 477-1 387 890-1 387 754-1 387 334
23 (107) Investeringsbudget (tkr) Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Kommunfullmäktige 0 500 0 0 0 Kommunstyrelsen 6 100 3 000 2 000 2 000 5 000 Socialnämnden 3 000 4 270 4 270 3 370 5 610 Barn- och utbildningsnämnden 4 100 5 000 3 500 3 500 3 500 Kultur- och föreningsnämnden 1 700 4 000 3 220 2 200 5 350 Samhällsbyggnadsnämnden 166 400 88 000 38 228 34 660 35 000 Folkhälsonämnden 800 2 250 1 732 670 1 010 Gymnasienämnden 5 400 1 750 1 500 1 400 2 500 KUF uppdrag till SBN 5 500 Budget 2016 Summa investeringsutgifter 187 500 108 770 54 450 53 300 57 970 Resultatbudget (tkr) Bokslut Budget Budget Budget Budget 2012 2013 2014 2015 2016 Nettokostnader -1 343 308-1 362 981-1 372 784-1 356 980-1 355 420 Pensioner inkl motbokn -48 038-52 389-52 482-54 116-58 663 Jämförelsestörande poster 16 500 Löneökningar -12 128-53 400-81 400-110 400 Oförutsett -3 000-1 000-3 000-3 500 Skattevxl trafik åter 1 600 1 600 1 600 Minskning sociala avgifter, yngre och äldre 10 925 5 500 10 800 5 500 5 500 Särskilda projektmedel till KS förf -4 809 0-1 700-21 500 Motbokning kapitalkostnader 62 619 61 704 67 700 67 700 67 700 Avskrivningar -55 200-62 791-67 321-67 687-67 842 Verksamhetens nettokostnad -1 356 502-1 430 894-1 466 887-1 490 083-1 542 525 Skatteintäkter 1 216 398 1 231 747 1 257 562 1 305 351 1 367 249 Generella statsbidrag 228 726 235 563 241 694 233 154 224 838 Finansiella intäkter 21 200 38 480 5 500 5 500 5 500 Finansiella kostnader -42 900-45 400-22 763-23 148-23 148 Resultat efter finansiella poster 66 922 29 496 15 106 30 774 31 914 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Realisationsvinster 9 200 Årets resultat 76 122 29 496 15 106 30 774 31 914
24 (107) Kassaflödesanalys (tkr) Den löpande verksamheten Bokslut Budget 2012 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Årets resultat 76 122 29 496 15 106 30 774 31 914 Justering för av- och nedskrivningar 55 226 62 791 67 321 67 687 67 842 Justering för pensionsavsättningar 1 329 10 000 1 000 1 000 1 000 Justering för realisationsvinster -9 194 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av röre lse kapital 123 483 102 287 83 427 99 461 100 756 Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga fordringar 3 645 Ökning/minskning kortfristiga skulder -5 805 Medel från den löpande verksamheten 121 323 102 287 83 427 99 461 100 756 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar tidigare beslut Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investeringar i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten -187 573-108 770-54 450-53 300-57 970-20 000 14 250-1 263 1 275-187 561-94 520-74 450-53 300-57 970 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 50 000 20 000 Amortering av skuld Investeringsbidrag 6 804 Minskning av långfristiga fordringar 3 245 Medel från finansie ringsve rksamhe te n 60 049 0 20 000 0 0 Årets kassaflöde -6 189 7 767 28 977 46 161 42 786 Likvida medel vid årets början 8 975 2 786 10 553 39 530 85 691 Likvida medel vid årets slut 2 786 10 553 39 530 85 691 128 478
25 (107) Balansräkning (tkr) Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Bokslut Budget Budget Budget Budget 2012 2013 2014 2015 2016 1 059 392 1 103 403 1 143 397 1 126 010 1 114 137 1 166 692 1 176 648 428 000 428 000 428 000 2 226 084 2 280 051 1 571 397 1 554 010 1 542 137 Omsättningstillgångar Förråd mm Fordringar 153 466 169 796 153 000 153 000 153 000 Kassa och bank 2 786 99 844 39 530 85 691 128 478 Summa omsättningstillgångar 156 252 269 640 192 530 238 691 281 478 Summa tillgångar 2 382 336 2 549 691 1 763 927 1 792 701 1 823 615 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital vid årets början 860 203 936 325 965 821 980 927 1 011 701 Årets resultat 76 122 29 496 15 106 30 774 31 914 Summa eget kapital 936 325 965 821 980 927 1 011 701 1 043 615 Avsättningar Pensionsskuld 48 166 80 960 50 000 51 000 52 000 Övr avsättningar 12 895 8 000 5 000 3 000 Summa avsättningar 61 061 80 960 58 000 56 000 55 000 Skulder Långfristiga skulder 1 059 580 1 165 732 385 000 385 000 385 000 Kortfristiga skulder 325 370 337 178 340 000 340 000 340 000 Summa skulder 1 384 950 1 502 910 725 000 725 000 725 000 Summa eget kapital och skulder 2 382 336 2 549 691 1 763 927 1 792 701 1 823 615
26 (107) Kommunkoncernens låneskuld Låneskuldens fördelning 2013 Förändring 2014 Karlskoga kommuns lån 365 20 385 Karlskoga Kommunhus AB 590-15 575 Hyresbostäder i Karlskoga AB 785 26,5 811,5 Karlskoga Energi och Miljö AB* 674 674 *50% av låneskulden i Karlskoga Biogas AB (totalt Utgående balans 2014 100 mnkr) belastar Örebro kommun. 2 414 31,5 2 445,5 Kommentarer Karlskoga Kommunhus AB förväntas minska sin låneskuld genom amorteringar. Hyresbostäder i Karlskoga AB förväntas öka sin låneskuld då det kvarstår betalningar och låneutrymme avseende tidigare kreditbeslut för vårdboendet. Karlskoga Energi och Miljö ABs låneskuld enligt ovan omfattar hela låneskulden i Karlskoga Biogas AB. Eftersom 50 % av bolaget ägs av Örebro kommun belastar 50 mnkr Örebro av ovan belopp om 674 mnkr.
27 (107) Kommunfullmäktige och revision Ordförande Anders Ohlsson Andel av kommunens kostnad 0,2 % Driftbudget 2014-2016 (tkr) Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Kostnader 2 317 2 596 2 596 2 596 2 596 varav arvoden 1 294 1 603 1 603 1 603 1 603 Intäkter -36 0 0 0 0 Nettokostnader 2 281 2 596 2 596 2 569 2 596 Nettobudget 2 496 2 596 2 596 2 596 2 596 Resultat i förhållande 215 0 0 0 0 till budget Nettokostnader per verksamhet Kommunfullmäktige och 2 281 2 596 2 596 2 596 2 596 revisionen Summa nettokostnader 2 281 2 596 2 596 2 596 2 596 Investeringsplan 2014-2016 (tkr) Resultat 2012 Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Investeringsprojekt Voteringsutrustning 0 500 0 0 0 Summa 0 500 0 0 0 Plan 2016 Kommentarer till investeringsplan 500 tkr avseende voteringsutrustning kommer eventuellt att flyttas över till 2014 då investeringen kanske inte genomförs under 2013.
28 (107) Kommunstyrelsen Ordförande Sven-Olov Axelsson Andel av kommunens kostnad 7,3 % Förvaltningschef (tf) Stefan Larsson Sammanfattning År 2014 Under 2014 kommer ledningskontoret att gå in i en ny organisation till följd av den genomlysning som sker under hösten 2013. I övrigt kommer prioriterade områden vara uppföljning av ekonomifunktionen, etablering av näringslivsbolaget, implementering av medarbetare- och ledarpolicy samt fortsatt arbete med infrastrukturfrågor. 2014 kommer dessutom två val att genomföras, vilket kommer kräva stora insatser från ledningskontoret. År 2015-2016 2015 är det första året på den nya mandatperioden, som sannolikt kommer innebära vissa nya arbetssätt oavsett valutgången. Ledningskontoret kommer i övrigt fokusera på att konsolidera sig. Under 2016 är det förvaltningens förhoppning att någon form av servicecenter har etablerats i någon form inom den kommunala förvaltningen. Verksamhet och uppdrag Ekonomiavdelning bereda budget och övriga ekonomiska ärenden ansvara för den dagliga ekonomiska driften och upprätta ekonomiska rapporter stödja, serva och styra förvaltningarna i ekonomiska frågor hantera finansiella frågor inom kommunkoncernen IT-avdelning samordning, drift och service samt utveckling inom IT och telefoni för kommunens verksamheter infrastrukturfrågor som rör bredbandsutvecklingen inom kommunens geografiska område Kansliavdelning sammanträdeshantering, utredningar, sekreterarskap till kommunstyrelse, kommunfullmäktige, kommunalråd samt kommundirektör hantera post och diarieföring förvaltningsinformation verkställa upphandlingar enligt LOU
29 (107) Personalavdelning beredande och verkställande organ i strategiska personal-, organisations-, ledarskaps- och lönefrågor konsultativ och samordnande roll mot förvaltningarna i dessa frågor Stab för tillväxt och utveckling strategisk samhällsutveckling, regional utveckling och översiktlig planering tillväxt- och näringslivsfrågor, infrastruktur samordning av kommunens övergripande information/kommunikation säkerhetssamordning Övergripande kvalitetsfrågor utveckling av övergripande styrnings-, verksamhetsuppföljnings- och kvalitetsfrågor Driftbudget 2014-2016 (tkr) Bokslut Budget Budget Budget Budget 2012 2013 2014 2015 2016 Kostnader 194 865 117 978 192 833 193 533 193 533 varav personal 118 610 46 765 120 353 120 353 120 353 Intäkter -82 114-11 368-86 368-86 368-86 368 Nettokostnader 112 751 106 610 106 465 107 165 107 165 Nettobudget 127 828 106 610 106 465 107 165 107 165 Resultat i förhållande till budget 15 077 0 0 0 0 Från och med budget 2014 har bemanningsenhetens kostnader och intäkter bruttoredovisats även i budget, därav de stora skillnaderna jämfört med budget 2013. Analys av treårsbudget Prognosen för treårsperioden 2011-2013 är att kommunstyrelsens verksamheter kommer att gå mot ett nollresultat. Räknar man in det extra tillskott kommunstyrelsen fick i form av utvecklingsmedel beräknas resultatet för treårsperioden vara plus 17,8 mnkr. Detta överskott kan dock ej nyttjas utan att påverka kommunens resultat i negativ riktning.
30 (107) Viktigare åtgärder och verksamhetsförändringar i förhållande till 2013 Ny tillförordnad kommunchef har utsetts med uppdrag att omorganisera kommunstyrelsens ledningskontor. Under 2014 planeras det för en sjösättning av ett nytt ledarprogram för kommunens chefer. Kommunen har tillsammans med det lokala näringslivets organisationer bildat ett bolag med syftet att gemensamt verka för att stödja utvecklingen av näringslivet i kommunen. Kommunens stödjande arbete kring näringslivsutveckling samt turistbyrån har upphandlats. Arbetet under 2013 med att skapa en plattform för utvecklingen av Karlskoga som The heart of racing, THOR, har varit lyckad och innebär att utvecklingsarbetet kan gå vidare. Under 2014 kan nästa steg tas för motorsportveckan mot ett stort event och för näringslivets koppling till motorsport. Under 2014 genomförs två allmänna val som ska administreras av kansliavdelningen. Under 2014 ska samtliga kommunfullmäktige- och nämndledamöter vara utrustade med läsplatta, vilket innebär att alla sammansträdeshandlingar distribueras digitalt. Investeringsplan 2014-2016 (tkr) Resultat Plan Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 Investeringsprojekt Investeringar IT 1 560 1 900 1 900 1 900 1 900 Möbler/inredning/övrigt 24 100 100 100 100 Adm besluts-stödsystem 0 1 000 0 0 0 Ekonomi- och lönesystem 0 0 0 0 3 000 Summa 1 584 3 000 2 000 2 000 5 000 Kommentarer till investeringsplan Från 2013 planerar kommunstyrelsen att flytta med 1 mkr av outnyttjade investeringsmedel till 2014. Detta avser administrativt beslutsstödssystem.
31 (107) Kommunstyrelsens mål och mått Medborgar-/brukarperspektiv Fullmäktigemål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Kommunstyrelsens mål Mål 1.1 Kommuninvånarna känner sig trygga i Karlskoga Det ska kännas tryggt att bo och vistas i Karlskoga. Kommunen arbetar förebyggande mot brott tillsammans med andra aktörer för att minska klotter och för att stärka folkhälsan Mål 1.1 mäts genom Styrmått 1.1.1: Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga (index 0-100) 58 59-62 - 65 kv 53, m 63 (2010) kv 57, m 62 Styrmått 1.1.2: Antal skaderapporter (antal per år) 147 118 90 90 80 80 Mål 1.2 God integration för nyanlända samt för ensamkommande flyktingbarn Karlskoga kommun välkomnar nya medborgare årligen. En del av dem är personer med utländsk härkomst som kommer som flyktingar, asylsökande, ensamkommande barn och/eller anhöriginvandrare. Att få nya kommuninvånare är en avgörande faktor för kommunen att växa och utvecklas med den mångfald och kompetens som nya medborgare tillför vår kommun. Detta förbättrar även kommunens skatteunderlag, vilket i sin tur skapar ökad köpkraft som gynnar både kommun och näringsliv i sin helhet. Kommunens målsättning om god integration för våra nya medborgare, skapar förutsättningar för fortsatt tillväxt och utveckling inom kommunen. Mål 1.2 mäts genom Styrmått 1.2.1: Andel ensamkommande barn och ungdomar som upplever att kommunens mottagande är gott (procent) 38 49 60 56 58 60 Mål 1.3 Karlskoga är en attraktiv kommun att bo, leva och verka i Karlskoga ska vara en bra kommun att leva och verka i, för både kommuninvånarna, besökarna och företagarna. Karlskoga ska vara möjligheternas stad, där alla får lyckas oavsett bakgrund eller kön. Här finns öppenhet för nya influenser och nytänkande. Kultur- och fritidsutbudet är stort och erbjuder något för alla. Befolkningsminskningen har bromsats upp under senare år, vilket är viktigt för att Karlskoga ska utvecklas som serviceproducent, boendeort och besöksmål.