Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin

Relevanta dokument
Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Designa en personcentrerad miljö

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Seminarium om VÅRD I BOSTADEN 10:00 VÅRD I HEMMET - Det egna hemmet rum för vård och omsorg Inga Malmqvist, professor, Inst för Arkitektur, Chalmers

Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens

IDÉER OM FRAMTIDENS TRYGGHETSBOENDE

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning?

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Nyckelord: Fram- och tillbaka översättning, mätinstrument, fysisk miljö, särskilt boende för äldre

Vårdmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande

Kan man designa en personcentrerad miljö?

Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård?

Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera?

Hur löser vi fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter?

Trygg stödjande miljö. Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Göteborrgs Universitet

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome

Motivet finns att beställa i följande storlekar

MedTech20 Questionnaire 1 (8)

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström

Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer

Uppföljning av 90+ träning för 2014 och 2015

PTS KONCEPTPROGRAM. Forum för vårdbyggnad konferens. 19 november Elin Rittmark

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?

Välfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 2015

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

Metoder i omvårdnadsarbete

Föreläsare och föreläsningar Skånska demensdagen 2017, den 11 och den 12 oktober

Möta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod AOP600. Avancerad omvårdnad vid psykisk ohälsa, 7.5 högskolepoäng

Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum

PFA och Active Support -en jämförelse

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

Supported employment. Erfarenheter från forskning och praktik

POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

Lärandemodell. för verksamhetsintegrerat lärande SAMVERKAN. Universitet och högskola i. med hälso- och sjukvård samt tandvård

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

God fysisk vårdmiljö - utformning av Västra Götalandsregionens vårdlokaler

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

Dialogcafé Välfärdsteknologi Möjligheter och konsekvenser

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Nycklar till den goda vården

Kursutvärdering / Kursrapport

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Huvudmålgrupper för Forskningen inom Arbetsterapi

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Konceptutvecklare vårdmiljöer. Vi jobbar för bra ljudmiljöer inom sjukvården

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

Sammanhållen Digital Vårdmiljö & ehälsa

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Vi behöver mer kunskap om

Öppna jämförelser ett verktyg i det strategiska utvecklingsarbetet

Ett salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet

KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Healthcare!in!Housing! " an!ageing!society

Medtech4Health. Teknikens roll i dagens och framtidens hälso-, sjukvård och omsorg. Ett strategisk forsknings- och innovationsprogram

Utbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Vårdens lokaler Planering och design för framtidens hälso- och sjukvård.

Kan ett personcentrerat förhållningssätt ha betydelse för kontinens?

Möjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen?

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?

Kognitiv tillgänglighet - erfarenheter från ett projekt

POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.

Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS?

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

Styrdokument för Produktion2030

Hälsa, ohälsa och det goda åldrandet i staden

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Sahlgrenska akademin. Filosofie masterexamen med huvudområdet vårdpedagogik

Enhetsundersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård, Resultat för Elinsborg Vård och Omsorgsboende, Stockholm, Spånga-Tensta

Metoder i omvårdnadsarbete - en portfölj för färdighetsträning inom verksamhetsförlagd utbildning

Välfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 2014

AVDELNINGEN SKALA OCH MATERIAL BOENDET KONSTRUKTION HÅLLBARHET ETT MED NATUREN

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng

Sköra äldre. (Fried et al. 2004) Förnamn Efternamn, titel

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen

Omvårdnad GR (A), Hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar, 15 hp

Transkript:

Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin

Forskningsprojekt Huvudman är Högskolan Dalarna Finansieras av Högskolan Dalarna, forskningsprofilen Hälsa och Välfärd samt Göteborgs Universitet Forskningsledare är Marie Elf Projektet knutet till Karolinska Institutet

Medverkande Susanna Nordin a,b Helle Wijk c,d Marie Elf a,e Kevin McKee a Lena von Koch b a: Akademin Utbildning, Hälsa och Samhälle, Högskolan Dalarna b: Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, Karolinska Institutet c: Institutionen för Hälsa och Vårdvetenskap, Göteborgs Universitet d: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg e: Chalmers Tekniska Högskola, Institutionen för Arkitektur

Översikt Artikel I Artikel II Artikel III Artikel IV Anpassa instrument för svenskt kontext Beskriva fysisk miljö inom äldreboenden Utforska aktiviteter i relation till fysisk miljö Undersöka miljöns inverkan på välbefinnande Publiserad i BMC Geriatrics Inskickad till HERD I manus I manus

Äldre personer Skör hälsa och komplexa behov Beroende av sin omgivning

Stödjande miljöer Byggnadsutformning - småskalighet - privata rum el. lägenheter - tydlig skyltning - personliga ledtrådar

Ljus

Utevistelse Högre självskattad hälsa Förbättrad sömn Färre läkemedel Minskad agitation Färre fall

Färg Positiv känsla Stödjer igenkänning Underlättar orientering

Ljud

Symboler

Vad är problemet? Vårdmiljöer utvärderas sällan Ingen återkoppling av funktion i praktiken Fler studier behövs miljö - välbefinnande

Vad kan vi göra? Observera den fysiska miljön Ställa frågor till äldre personer Ställa frågor till personal

Kan man mäta kvaliteten på miljön? Identifiering av instrument i litteratur Genomsökning från 1990 till 2014

Vad kom vi fram till? Ett fåtal instrument inom hälso- sjukvård Instrumenten ej tillräckligt testade Brist på person-centrerade instrument

Instrumentet SCEAM Baserat på forskning om äldres behov En väl utformad miljö kan öka äldres livskvalitet och vara till stöd i takt med åldrande och funktionsnedsättningar

Sheffield Care Environment Assessment Matrix (SCEAM) Location Outside spaces Form & circulation spaces Day spaces Bathrooms & toilets Private rooms Staff spaces Safety & health (66) Support for physical disability (55) Comfort of indoor environment (39) Support for cognitive impairment (26) Awareness of outside world (33) Normalness & authenticity (32) Privacy (47) Personalisation (20) Choice & control (25) Community (20) Provision for staff (7)

SCEAM Inledande test av validitet Konsultation och ytterligare anpassning Översättning eng till sve Anpassning Förnyat test av validitet Översättning sve till eng Diskussion och sammanjämkning Reliabilitetstester

Expertgrupp Byggnadsplanerare Arkitekter Vårdpersonal Enhetschefer Äldre personer

Svensk version Externt/ entré Vardagsrum Matrum Badrum Privata lgh Övergr. utformn. Trädgård/ utomhus Antal delfrågor Säkerhet 5 2 3 5 13 8 2 38 Fysiskt stöd 4 3 3 5 11 15 3 44 Kognitivt stöd - 1-1 3 11 1 17 Normalitet 1 5 3 2 6 4 1 22 Val - 2 2-5 12 4 25 Integritet - 2 1 4 1 5 2 15 Trivsamhet 2 4 2 2 7 7 5 29 Öppenhet och Integrering Antal delfrågor 9 1 - - 3 6 1 20 21 20 14 19 49 68 19 210

Hur är instrumentet uppbyggt? Integritet Val Trivsamhet Säkerhet Fysiskt stöd Kognitivt stöd Öppenhet och integrering Normalitet

Integritet

Val

Trivsamhet

Säkerhet

Fysiskt stöd

Kognitivt stöd

Öppenhet & Integrering

Normalitet

Forskningsprojekt Storstad och glesbygd Gamla och nya äldreboenden Varierande byggnadsutformning Olika organisationsformer

Privata lägenheter hade generellt hög kvalitet

Måltidsutrymmen hade generellt hög kvalitet

Trädgård/utomhusområde hade generellt låg kvalitet

Säkerhet skattade högt

Kognitivt stöd skattade lågt

Integritet skattade lågt

Konklusion Trots standarder och riktlinjer finns stora skillnader i utformning av fysisk miljö Det finns förbättringspotential för att stödja äldre med skör hälsa med hjälp av miljön

Vad har vi mer undersökt?

Hinder i miljön

Nästa steg Äldres livskvalitet Vårdkvalitet Personalens upplevelser av vårdmiljöer för äldre

Projektets relevans Bidrar till ökad kunskap om den fysiska miljöns påverkan på äldres välbefinnande Kan höja kvaliteten på boendemiljöer och levnadsvillkoren för äldre personer

Tack! snr@du.se