1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Förebyggandets konst - Föräldraskapsstöd, 7,5 högskolepoäng The art of Prevention - Parental Support, 7.5 Credits Kurskod: FH001U Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Folkhälsovetenskap Högskolepoäng: 7,5 Ämnesgrupp (SCB): Folkhälsovetenskap Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: GXX Inrättad: 2016-10-27 Senast ändrad: 2016-10-27 Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2017 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande skall efter avslutad kurs kunna: - beskriva familjeinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete under barnets hela uppväxt, inklusive evidensbaserade metoder - beskriva barns och ungas hälsa, risk- och skyddsfaktorer, samt familjens betydelse för barnets utveckling och hälsa - redogöra för nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd "En vinst för alla" - beskriva barnets rätt till utveckling och bästa uppnpåeliga hälsa samt barnets rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem med utgångspunkt i Konventionen om barnets rättigheter - redogöra för metoder och verktyg till hjälp vid planering, implementering, dokumentation och utvärdering av föräldraskapsstödjande arbete på lokal och regional nivå - redogöra för hållbara strukturer och samverkans betydelse för att lyckas med föräldraskapsstödjande arbete på lokal och regional nivå Färdighet och förmåga, - redogöra för grundläggande begrepp och modeller för hälsofrämjande och förebyggande föräldraskapsstöd med vetenskapligt stöd - analysera familjens situation i termer av risk och skyddsfaktorer utifrån folkhälsans bestämningsfaktorer, såsom genus, socioekonomiska villkor och etniska faktorer, och deras betydelse för jämlikt och jämställt föräldraskap - redogöra för strategier för framgångsrik implementering av föräldrastödsinsatser - redogöra för kostnader och vinster med att arbeta med föräldraskapsstöd (hälsoekonomi) - planera för ett föräldraskapsstöd som genomsyras av ett barnrättsperspektiv och ett jämlikt och jämställt föräldraskap, samt som bidrar till att möta föräldrars behov av stöd i sin relation till varandra Värderingsförmåga och förhållningssätt,
2(5) - värdera ett systematiskt föräldraskapsstödjande arbete utifrån etiska principer och ur ett jämlikhets- och barnrättsperspektiv Kursens huvudsakliga innehåll Utbildningen utgår från aktuell forskning, bästa tillgängliga kunskap och regeringens nationella strategi för ett utvecklat föräldrastöd. Utbildningen omfattar föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt, liksom hur stödet kan erbjudas föräldrar med olika bakgrund, önskemål, förutsättningar och behov. Utbildningen genomsyras av ett barnrättsperspektiv samt det gemensamma och jämställda föräldraskapet. Kompetensutveckling och stöd för regional och lokal utveckling av samlad strategi för föräldrasskapstöd ingår i utbildningen. Utbildningen ger kunskap om risk- och skyddsfaktorer och familjens betydelse för barns och ungas hälsa. Metoder och verktyg till hjälp vid planering, marknadsföring, implemetering, dokumentation och utvärdering av föräldraskapsstödjande arbete på regional och lokal nivå ingår. Hälsoekonomiska aspekter belyses. Olika hälsofrämjande och förebyggande insatser med vetenskapligt stöd behandlas med särskilt fokus på universella insatser. Vikten av hållbara strukturer för att erbjuda ett kvalitativt och genomarbetat föräldraskapsstöd på regional och lokal nivå belyses, liksom hur effektiv samverkan mellan professioner och verksamhetsområden kan organiseras och genomföras. Studieformer Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, läsning av kurslitteratur, självstudier, handledning och aktivt deltagande i olika uppgifter som främjar lärande. Föreläsningarna ger grunderna inom föräldraskapsstödjande arbete. Dessa sker vid fyra dagar på Örebro universitet, tillsammans med seminarier. Ytterligare föreläsningar blir tillgängliga på den digitala lärmiljön Blackboard. Obligatorisk närvaro gäller för campusträffarna vid Örebro universitet. Examinationsuppgifter genomförs på distans. Vid frånvaro på campusträffarna beslutar examinator om ersättningsuppgift. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Familjers situation i Sverige, 2 högskolepoäng. (Provkod: 0100) Skriftlig gruppuppgift. Främjande och förebyggande föräldraskapsstödjande insatser, 2 högskolepoäng. (Provkod: 0200) Skriftlig gruppuppgift. Strategi för ett hälsofrämjande och förebyggande familjestöd, 3,5 högskolepoäng. (Provkod: 0300) Individuell skriftlig hemtentamen. Campusträffar (Provkod: 0400) Deltagande i seminarier och vid föreläsningar. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Familjers situation i Sverige Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). Främjande och förebyggande föräldraskapsstödjande insatser
3(5) Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). Strategi för ett hälsofrämjande och förebyggande familjestöd Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Campusträffar När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Kriterier för sammanvägningsbetyg: För att erhålla betyget godkänd (G) på hela utbildningen krävs betyget G respektive deltagit (DT) på samtliga examinationer. För att erhålla betyget Väl godkänt (VG) på hela utbildningen krävs dessutom betyget VG på examinationen Strategier för ett hälsofrämjande och förebyggande familjestöd. Kurslitteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur Alfredsson, Elin, Broberg, Anders G & Axberg, Ulf (2014) Föräldrastöd och tonåringar Göteborg: Göteborgs universitet, 67 sidor, http://www.lansstyrelsen.se/orebro/sv/manniska-och-samhalle/folkhalsa/pages/foraldrastod.aspx Bremberg, Sven & Eriksson, Lilly (red) (2010) Investera i barns hälsa. Stockholm: Gothia, 224 sidor Föräldrar spelar roll. Vägledning i lokalt och regionalt föräldrastödsarbete Stockholm: Folkhälsomyndigheten, 67 sidor, http://mfof.se/foraldraskapsstod/ Folkhälsomyndigheten (2016) Föräldrastöd - är det värt pengarna? Hälsoekonomiska analyser av föräldrastödsprogram. Stockholm: Folkhälsomyndigheten, http://www.mfof.se, 32 sidor Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Stockholm: Folkhälsomyndigheten, 116 sidor, http://www.folkhalsomyndigheten.se Slutredovisning av uppdrag kring ett utvecklat föräldrastöd "Uppdrag att fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd" Stockholm: Folkhälsomyndigheten, 61 sidor, http://www.folkhalsomyndigheten.se Forster, Martin (2009) Fem gånger mer kärlek - forskning och praktiska råd för ett fungerande familjeliv Stockholm: Natur och Kultur, 277 sidor Forte (2016) Forte Magasin 4. Nya Perspektiv 113 sidor. (Tillhandahålls av Örebro universitet) Guldbrandsson, Karin (2007) Från nyhet till vardagsnytta. Om implementeringens mödosamma konst: En forskningssammanställning Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, 35 sidor, https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv Regeringens skrivelse (2014) Ett stärkt föräldrastöd - för barnets rätt till trygga uppväxtvillkor 49 sidor, http://www.regeringen.se/rattsdokument/skrivelse/2014/02/skr.-20131487-/ Regeringskansliet (2014) Konventionen om barnets rättigheter - Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Stockholm: Regeringskansliet, 78 sidor, http://www.regeringen.se/rapporter/2014/11/s2014.025/ Schäfer Elinder, Liselotte & Kwak, Lydia (red.) (2014) Evidensbaserat folkhälsoarbete
4(5) Lund: Studentlitteratur, 203 sidor Socialdepartementet (2013) Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd: En vinst för alla 49 sidor, http://www.regeringen.se/rapporter/2013/09/s2013.010/, S2013.010 Socialstyrelsen (2015) Effekter av föräldrastöd. Redovisning av en nationell utvärdering på uppdrag av Socialstyrelsen Stockholm: Socialstyrelsen, 23 sidor, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-11-12 Socialstyrelsen (2015) Föräldrastöd inom hälso- och sjukvården Stockholm: Socialstyrelsen, 73 sidor, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-12-38 Statens folkhälsoinstitut (2013) Så arbetar kommuner, landsting och ideella organisationer med föräldrastöd Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 37 sidor. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/halsa-i-olika-grupper/barn-och-unga/foraldrastod/sk Referenslitteratur Anttila, Sten m.fl. (2010) Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En systematisk litteraturöversikt Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering, 301 sidor, http://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-utvarderar/program-for-att-forebygga-psykisk-ohalsa-hos-barn/ Bing, Vibeke (2003) Små, få och fattiga: om barn och folkhälsa Studentlitteratur: Lund, 310 sidor Bramhagen Ann-Cathrine & Anna Carlsson (Red) (2013) Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar Lund: Studentlitteratur, 261 sidor Broberg, Anders & Almqvist, Kjerstin & Tjus, Tomas (2004) Klinisk barnpsykologi Stockholm: Natur och Kultur, 367 sidor Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Broberg, Anders (2012) Anknytning i förskolan - Trygghet som grund för lek och lärande Stockholm: Natur och Kultur, 200 sidor Bäck-Wiklund, Margareta & Johansson, Thomas (2012) Nätverksfamiljen Stockholm: Natur och Kultur, 320 sidor Eliasson, Kristin, Gunnarsson, Lena & Welin, Peder (2015) En förälder blir till - Ett verktyg för jämlikt föräldraskap genom utbildning och reflektion Göteborg: Kunskapscentrum för Jämlik vård, Västra Götalandsregionen, 64 sidor, http://jamlikvard.vgregion.se Eriksson, Charli, Fröding, Karin, Hulldin, Johanna, Jensen, Jennie, Larsson, Madelene, Tinnfält, Agneta, Pettersson, Camilla, Broman, Ida & Ljung, Cecilia (2014) Kompetenta familjer med ungdomar - ideal och realitet i familjestödet i Karlskoga och Degerfors Örebro universitet: Studier i folkhälsovetenskap 2014:1, 172 sidor, https://www.folkhalsomyndigheten.se Ferrer-Wreder, Laura & Stattin, Håkan & Cass Lorente, Calolyn & Tubman, Jonathan G & Adamson, Lena (2005) Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga. En forskningsöversikt Stockholm: Förlagshuset Gothia, 486 sidor Slutrapport. Uppdrag att fördela medel för att utveckla stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stockholm: Folkhälsomyndigheten, http://www.mfof.se, 23 sidor Forte (2016) Nyanlända barn och den svenska mottagningsstrukturen. Röster om hösten 2015 och en
5(5) kunskapsöversikt Stockholm: Forte, 35 sidor, http://forte.se/publikation/nyanlanda-barn-och-den-svenska-mottagningsstrukturen/ Johansson, Thomas (2009) Familjeliv Malmö: Liber, 188 sidor Kristina Pellmer, Bengt Wramner, Håkan Wramner (2012) Grundläggande folkhälsovetenskap Stockholm: Liber, 264 sidor Lagerberg, Dagmar & Sundelin, Claes (2000) Risk och prognos i socialt arbete med barn. Forskningsmetoder och resultat. Stockholm: Gothia & Centrum för utvärdering av socialt arbete, 382 sidor Länsstyrelsen i Stockholms län (2015) Att vara förälder i Sverige! Utvärdering av två föräldrastödsprogram Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län, 48 sidor, http://www.lansstyrelsen.se/stockholm, Rapport 2015:17 Länsstyrelsen i Örebro län (2016) Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet - verksamheten 2015 Länsstyrelsen i Örebro län, 40 sidor, http://www.lansstyrelsen.se/orebro/sv/manniska-och-samhalle/folkhalsa/pages/foraldrastod.aspx Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (2016) Samarbetssamtal. Kartläggning av föräldrars och samtalsledares erfarenheter http://www.mfof.se Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2016) Samla kraft. En vägledning för kommuner och civilsamhället om samverkan kring insatser för nyanlända Stockholm: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 58 sidor, http://www.mucf.se/publikationer/samla-kraft Neander, Kerstin (2011) Mötets magi. Om samspelsbehandling och vardagens välgörande möten Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro läns landsting, 86 sidor, http://www.allmannabarnhuset.se Ribbens McCarthy, Jane & Edwards, Rosalind (2011) Key Concepts in Family Studies. London: Sage, 247 sidor Socialstyrelsen (2014) Vägledning för elevhälsan Stockholm: Socialstyrelsen, 244 sidor, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-10-2 SOU 2008:131 (2008) Föräldrastöd - en vinst för alla: Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap: Betänkande Stockholm: Fritzes, 183 sidor, http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2009/01/sou-2008131/ SOU 2016:19 (2016) Barnkonventionen blir svensk lag. Betänkande av Barnrättighetsutredningen Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Vetenskapliga artiklar kan tillkomma.