Kommunstyrelsen 152-177
2 152 Sammanträdesdagar för kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige år 2017... 7 153 Översyn av ersättningar för borgerliga vigselförrättare... 9 154 Svar på motion om åldersbestämning av flyktingbarn - Boris Petrusson (SD)... 12 155 Svar på motion om fördelningen av platserna i valnämnden - Boris Petrusson (SD). 16 156 Svar på motion angående permanenta sammanträdeslokaler för kommunfullmäktige - Simon Waern (S) och John Skoglund (S)... 18 157 Översyn av taxa enligt plan- och bygglagen... 19 158 Riktlinjer för kommunens flyktingfonder... 20 159 Förslag på en tillfällig styrelse och bolagsordning för moderbolaget i den blivande fastighetskoncernen... 22 160 Ekonomisk handlingsplan för att säkerställa Flerårsstrategins fastställda budgetramar... 23 161 Miljöbokslut 2015... 27 162 Frågor till kommunstyrelsen från revisorerna inför årlig granskning 2016... 29 163 Remiss - Riktlinjer för arbete med konstnärlig gestaltning vid ny- och ombyggnation i Alingsås kommun... 33 164 Äskande av bidrag för analys av fisk med avseende på kvicksilver, TBT, läkemedelsrester samt åldersbestämning - Anten- Mjörnkommittén... 34 165 Fritt WiFi på fler platser... 35 166 Sammanställning av nämndernas internkontroll 2016... 37 167 Finansiering av nationell stödfunktion på SKL för utveckling av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst... 38 168 Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Bollvägen 4-6, samråd... 39 169 Detaljplan för Alingsås, Vändspår vid Alingsås station, granskning... 41 170 Rapport från Parlamentariska gruppen - Sociala hållbarhetsindikatorer... 43 171 Exploateringsavtal - Genomförande av detaljplan bostäder vid Kärrbogärdevägen, undertecknande... 45 172 Instruktioner till kommunens ombud vid stämma för AB Alingsås Rådhus... 46
3 173 Val av personlig ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott för Jan Gustafsson (V), efter Åsa Svedjenäs (V)... 47 174 Val av representant till beredningsgruppen i Tolkförmedling Väst... 48 175 Val av representant till styrgrupp för Fairtrade City... 49 176 Meddelanden... 50 177 Anmälan av delegeringsbeslut... 51
4 Plats och tid Rådslaget, Rådhuset, Alingsås kl 14.00-16.00 Ajournering kl 14.55-15.30 Beslutande Joakim Järrebring (S), ordförande Daniel Filipsson (M), vice ordförande Jan Gustafsson (V) Anna Hansson (MP), inga Jan Kesker (L) Eva Mattsson-Hill (L) Peter Martini (SD) Anton Oskarsson (M) Karin Schagerlind (M) John Skoglund (S) Stefan Svensson (KD) Novak Vasic (MP) Sebastian Aronsson (S) Karin Johansson (S) Lena Klevenås (MP) Thomas Pettersson (C) Övriga deltagare Urban Eklund (KD) Emil Johansson (M) Thorsten Larsson (M) Anton Cesar (S) Simon Waern (S) Magnus Haggren, kommundirektör Anci Eyoum, kommunsekreterare Information och överläggningar Susanne Wirdemo, ekonomichef Erik Stenkil Olsson, controller Paragrafer 152-177 Utses att justera Daniel Filipsson (M) Sekreterare Ordförande Justerande Anci Eyoum Joakim Järrebring (S) Daniel Filipsson (M)
5 Anslag / Bevis et är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum, 152-177 Datum för anslags uppsättande 2016-09-19 Datum för anslags nedtagande 2016-10-11 Förvaringsplats för protokollet Rådhuset, Administrativa avdelningen Underskrift
6 Information och överläggningar A/ Ekonomisk handlingsplanför att säkerställa Flerårsstrategins fastställda budgetramar --utgångspunkter för uppdraget och bakgrund -omvärldspåverkande faktorer -referenskostnader -taxenivåer -förstärkning av resultaträkningen -riktade statsbidrag -flyktingbidrag -exploatering och planverksamhet -översyn av organisationen -hantering av lokalkostnader -löneuppräkning -digitalisering B/ Kommundirektörens information -översyn av representanter i GRs nätverksgrupper -tf förvaltningschefer kultur- och fritid och tekniska förvaltningen -ensamkommande barn, familjehem och HVB-hem -ABC-verksamheten, nye chefen har kommit igång med arbetet C/ Övrig information -AB Alingsås Rådhus styrelse, tätare sammanträden fokus ägarstyrning aktivare roll -information från arbetsmarknadsrådet, nyanländas introduktion till arbeteslivet -operativa styrgruppen A+/E20
7 KS 152 Dnr 2016.512 KS 010 Sammanträdesdagar för kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige år 2017 Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott har att fatta beslut för sina respektive sammanträdesdagar under året. Kommunfullmäktige fattar beslut om dag och tid för sina sammanträden. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 23 augusti 2016 lämnat följande yttrande: Enligt styrmodellen för Alingsås ska fullmäktige i november månad varje år fastställa en flerårsstrategi där budget för de kommande åren ingår. Kommunfullmäktige Sammanträde med kommunfullmäktige (KF) hålls följande onsdagar kl 18.00: Sammanträdet den 29 november, där bland annat flerårsstrategin ska behandlas, börjar dock kl 9.30 25 januari 22 februari 4 september 29 mars 27 september 26 april 25 oktober 31 maj 29 november (flerårsstrategi) 14 juni 13 december Första sammanträdet år 2018 äger rum den 31 januari. Kommunstyrelsen Sammanträde med kommunstyrelsen (KS) hålls följande måndagar, kl 14.00: 6 februari 21 augusti 6 mars 11 september 10 april 9 oktober 8 maj 13 november 29 maj 27 november 19 juni 11 december Första sammanträdet år 2018 äger rum den 5 februari.
8 KS 152, forts Dnr 2016.512 KS 010 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträde med arbetsutskottet hålls varje onsdag kl 9.00 under veckorna 3-25 och veckorna 33-50, ett sammanträde per månad viks för ärendeberedning. Regelbundna träffar mellan kommunstyrelsens arbetsutskott och nämndernas-, kommunala bolagens, och räddningstjänstförbundets presidier sker tre gånger per år: -onsdagen den 1 februari i samband med årsredovisning -måndagen den 22 maj och tisdagen den 23 maj i samband med vårbokslut -måndagen den 2 oktober och tisdagen den 3 oktober i samband med delårsbokslut och inför flerårsstrategiberedning Presidieträffarna är ett led i kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Därutöver kan kommunstyrelsens arbetsutskott när som helst, vid behov, kalla en nämnds eller ett bolags presidium till en träff inom ramen för kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Arbetsutskottets Flerårsstrategiberedning sker måndagen den 16 oktober, tisdagen 17 oktober, onsdagen den 18 oktober och torsdagen den 19 oktober. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 31 augusti 2016, 145 och då fattat beslut om sammanträdesdagar för kommunstyrelsens arbetsutskott för år 2017. Kommunstyrelsens beslut: Sammanträdesdagar för kommunstyrelsen för år 2017 godkänns. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige för beslut: Sammanträdesdagarna för kommunfullmäktige för år 2017 godkänns.
9 KS 153 Dnr 2016.254 KS 024 Översyn av ersättningar för borgerliga vigselförrättare Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 11 maj 2016, 100 givit kommunledningskontoret i uppdrag att genomföra en översyn av ersättningarna för de kommunalt utsedda borgerliga vigselförrättarna. Kommunledningskontoret har i skrivelse den 26 juli 2016 lämnat yttrande med förslag till beslut. Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 8 augusti 2016, 136 återremitterat ärendet för ytterligare handläggning. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 17 augusti 2016 lämnat följande yttrande samt förslag till beslut: Borgerliga vigselförrättare utses av Länsstyrelsen, i de flesta fall efter nominering från kommunen. Att förrätta borgerlig vigsel är således ett statligt uppdrag. Länsstyrelsen förordnar endast så många vigselförrättare som svarar mot de behov som finns i kommunen. Detta är skälet till att kommunen nominerar vigselförrättare. Hur en borgerlig vigsel går till regleras i Förordning (2009:263) om vigsel som förrättas av särskilt förordnad vigselförrättare. Det är uppdraget enligt förordningen som arvoderas av staten. Vigseln enligt förordningen tar några minuter att genomföra. På Länsstyrelsen i Västra Götalands läns web-plats finns följande information om ersättning till vigselförrättare: En borgerlig vigselförrättare har rätt till ersättning med 110 kronor för varje vigsel som denne har förrättat. Har vigselförrättaren samma dag förrättat mer än en vigsel utgör ersättningen 30 kronor för varje vigsel utöver den första. Ett förordnande som borgerlig vigselförrättare är ett hedersuppdrag och en vigselförrättare har alltså ingen rätt att ta ut en avgift av brudparet. De förberedelser som vigselförrättaren behöver göra inför vigseln tillhör uppdraget att förrätta vigsel. På motsvarande sätt tillhör efterarbetet uppdraget. Den tid som vigselförrättaren lägger ned på förberedelser och efterarbete utgör tidsspillan som man inte får ta ut ersättning för. Praxis genom åren har blivit att vigselförrättaren även har begärt reseersättning av brudparet om paret önskar att vigseln ska förrättas på annan plats än den som kommunen tillhandahåller. Denna typ av ersättning uppkommer till följd av direkta utgifter som vigselförrättaren får på grund av parets speciella önskemål. Sådana utgifter ersätts inte av staten. Detta kan lösas genom en överenskommelse med paret som ska vigas. Vigselförrättaren får däremot inte ta ut en högre ersättning från paret än de faktiska resekostnaderna.
10 KS 153, forts Dnr 2016.254 KS 024 Kommunfullmäktige (KF) i Alingsås har i Ersättningar till förtroendevalda beslutat att borgerlig vigselförrättare ersätts med en timmes arvode (207 kr) per vigsel, utöver ersättningen från staten. Borgerliga vigselförrättare omfattas även av de övriga ersättningsreglerna för förtroendevalda (KF den 26 mars 2016, 48). Vid en jämförelse med nio GR-kommuner hösten 2015 (se bilaga till tjänsteskrivelsen) framgår att det är ytterligare två kommuner som ger ekonomisk ersättning utöver den statliga ersättningen. I sex av de nio kommunerna sköter förvaltningen fler delar av de administrativa uppgifter som är kopplade till vigseln än i Alingsås. Kommunens tillägg till den statliga arvoderingen får tolkas som att vigseln utöver den juridiska handlingen att ändra två personers civilstånd från ogifta till gifta, också innehåller ett ceremoniellt inslag av mer representativ karaktär motsvarande en timmes nedlagd tid. Om det finns en politisk ambition att öka den ceremoniella delen i uppdraget är det också rimligt att utöka ersättningen i motsvarande omfattning. Det är dock viktigt att skapa rimliga förväntningar både hos brudpar och vigselförrättare om vad som ingår i uppdraget. Vid en borgerlig vigsel saknas motsvarighet till det samtal mellan präst och brudpar om äktenskapet som kan förekomma vid kyrklig vigsel. Det ingår inte heller i den borgerliga vigselförrättarens uppdrag att lära känna brudparet. Eftersom det inte finns något krav på särskild lokal för borgerlig vigsel är det inte alltid självklart för brudparet att skilja själva vigseln ifrån firandet. Vigselförrättaren har sin funktion i själva vigseln, men har ingen del i firandet av den. Vid införande av kontaktcenter i Alingsås kan det vara aktuellt att se över fördelningen av administrativa uppgifter mellan vigselförrättare och förvaltningen. Förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige: 1. Översyn av ersättningar för borgerlig vigsel godkänns. 2. Ingen förändring görs av ersättningarna till borgerlig vigselförrättare. Borgerlig vigselförrättare ersätts med 1 timmes arvode/vigsel för deltagande i ceremoniella inslag i samband med vigseln. Arbetsutskottet har den 31 augusti 2016, 146 beslutat att hänskjuta ärendet till kommunstyrelsen för beslut. Yrkande Joakim Järrebring (S) yrkar på följande tillägg i förslag till beslut: Kommunledningskontoret får i uppdrag att, i första hand genom gemensam sak med GR eller enskilt, tillskriva länsstyrelsen angående problemet med att borgerliga vigselförrättare anser sig få för låg ersättning. Vilket leder till att kommuner anser sig nödgade att komplettera ersättningen genom eget arvode.
11 KS 153, forts Dnr 2016.254 KS 024 Yrkande, forts Jan Kesker (L) yrkar att förslag till beslut i kommunfullmäktige får följande lydelse: -Översyn av ersättningar för borgerlig vigsel godkänns. -Borgerlig vigselförrättare ersätts med 2 timmars arvode/vigsel för deltagande i ceremoniella inslag i samband med vigseln. Proposition Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla Joakim Järrebrings tilläggsyrkande förslag till beslut i kommunstyrelsen. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla Jan Keskers ändringsyrkande förslag till beslut i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens beslut: Kommunledningskontoret får i uppdrag att, i första hand genom gemensam sak med GR eller enskilt, tillskriva länsstyrelsen angående problemet med att borgerliga vigselförrättare anser sig få för låg ersättning. Vilket leder till att kommuner anser sig nödgade att komplettera ersättningen genom eget arvode. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige för beslut: 1. Översyn av ersättningar för borgerlig vigsel godkänns. 2. Borgerlig vigselförrättare ersätts med 2 timmars arvode/vigsel för deltagande i ceremoniella inslag i samband med vigseln. Exp: Klk-adm-uppdrag
12 KS 154 Dnr 2016.193 KS 671 Svar på motion om åldersbestämning av flyktingbarn - Boris Petrusson (SD) Ärendebeskrivning Boris Petrusson (SD) har till kommunfullmäktige den 27 april 2016, 111 lämnat en motion om att regeringen har bestämt att införa medicinska ålderskontroller för ensamkommande barn. I motionen framställs tre yrkanden: Att kommunen utreder vem som ansvarar för åldersbestämningen inom kommunen och hur den kontrolleras. Att kommunen med de tekniker som finns genom exempelvis röntgen av tänder och handleder, säkerställer åldern på de ensamkommande barn som idag finns i kommunen. Att kommunen säkerställer att de barn som anländer snarast åldersbestäms med den teknik som är allmänt vedertagen. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 22 augusti 2016 lämnat följande yttrande: Regeringen har den 19 maj 2016 (Ju2016/03931/Å) gett Rättsmedicinalverket i uppdrag att genomföra medicinska åldersbedömningar. Rättsmedicinalverket ska utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet med stor skyndsamhet påbörja genomförandet av medicinska åldersbedömningar inom ramen för ansökningar om uppehållstillstånd och omedelbart öka förmågan och kapaciteten på detta område. Förvaltningens yttrande bygger på följande underlag: Migrationsverket har gjort en rättsutredning angående bestämning av ålder (dnr 1.3.4-2016-45137). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) genomgång av ickeradiologiska metoder för åldersbestämning visar att dessa saknar vetenskapligt stöd. Socialstyrelsens granskning av vetenskapliga studier om medicinsk åldersbedömning visar att undersökning med magnetkamera av tillväxtzoner, främst knä, kan minska risken för att barn bedöms som vuxna jämfört med traditionell röntgen. Resultaten är så pass positiva att ett ordnat införande kan övervägas, till exempel efter en pilotstudie. Samråd har skett med Mia Hemmestad, jurist vid Sveriges kommuner och landsting. Socialstyrelsen har mot bakgrund av det arbete som pågår för att utveckla metoder för åldersbedömning i maj 2016 publicerat arbetet Åldersbedömning inom ramen för asylprocessen en etisk analys.
13 KS 154, forts Dnr 2016.193 KS 671 Bakgrunden kring åldersbedömning av flyktingbarn är sammanfattningsvis följande: Migrationsverket är beslutande myndighet i asylprocessen. Sökanden har bevisbördan för att göra sin identitet, av vilken åldern är en del, sannolik. Migrationsverket upplyser sökande om att de, för att uppfylla sin bevisbörda, kan begära att få göra en medicinsk åldersbedömning. Inom asylrätten i allmänhet, däribland vid åldersbedömning, finns en bevislättnadsregel till förmån för den asylsökande det vill säga att en individ i tveksamma fall ska behandlas som ett barn. I asylprocedurdirektivet (Europaparlamentets och Rådets direktiv 2013/32/EU) finns en artikel 25, som innehåller garantier för ensamkommande barn. Där framgår att medlemsstater får använda sig av läkarundersökningar för att fastställa åldern på ensamkommande barn och att vid tvivel om åldern efter läkarundersökning ska man utgå ifrån att sökanden är underårig. Vid Migrationsverkets initiala åldersbedömning registreras annan ålder än vad sökanden uppger endast i uppenbara fall eller där det finns bevisning som strider mot sökandens muntliga uppgifter och identiteten därmed är klarlagd på annat sätt. Frågor om sysselsättning och bistånd till bland annat asylsökande regleras i LMA (Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m fl). LMA anger inte något om behörighet att göra åldersbedömningar. Ingen myndighet ska göra någon direkt åldersbedömning enligt LMA. Däremot är tillämpningen av ett antal av bestämmelserna i lagen och anknytande förordning beroende av ifall någon är underårig eller inte. Enligt 3 LMA ska Migrationsverket, för ensamkommande barn, anvisa en kommun som ska ordna boendet. Anvisning ska ske i omedelbar anslutning till att ett ensamkommande barn ger sig till känna för en svensk myndighet och har ansökt om uppehållstillstånd. Av 22 LMA framgår att Migrationsverkets beslut om anvisning av ensamkommande barn inte får överklagas. När Migrationsverket anvisat ett ensamkommande barn till en kommun ska det anses att barnet vistas i den kommunen i den mening som avses i 2 a kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Den möjlighet som står till buds för kommuner som vill göra en annan åldersbedömning än Migrationsverket är att begära omprövning hos Migrationsverket eller att på annat sätt få verket att inse att omprövning av åldersbedömningen bör ske. Det är oklart om kommunen får göra en egen åldersbedömning i enskilda ärenden. Enligt MIV:s rätts-pm kan varje myndighet inom ramen för utredningsansvaret göra en individuell bedömning av till exempel ålder men man kan ifrågasätta om ett sådant system fungerar, risken blir ju då att varje myndighet gör skilda bedömningar i fråga om ålder vilket kan bli väldigt svårt att hantera. Om kommunen till exempel upphäver ett beslut om placering på HVB på grund av att barnet bedöms vara över 18 år, gäller fortfarande MIV:s anvisningsbeslut, vilket enligt LMA innebär att kommunen är ansvarig för att ordna boende. Om då MIV väljer att inte ompröva anvisningsbeslutet kan det bli knepigt, då kommunen ska ordna ett boende för en person som bedöms vara vuxen vid tillämpningen av SoL, men barn enligt LMA/anvisningsbeslutet. Ersättningsfrågan till kommunen blir då svår.
14 KS 154, forts Dnr 2016.193 KS 671 Den lämpligaste lösningen när kommunen upptäcker att det är uppenbart att barn inte är barn är att vända sig till Migrationsverket och begära en omprövning av anvisningsbeslutet, men detta har MIV inte helt godtagit. Diskussioner pågår mellan bland annat SKL och Migrationsverket. Notera även sekretessen, som SKL bedömt i enskilda fall kan brytas med stöd av 10 kap. 2 OSL (Offentlighets- och sekretesslagen), men detta är alltid fråga om en individuell bedömning. Om nu kommunen skulle anses ha rätt att göra en åldersbedömning inom ramen för beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) saknas direkt vägledning för vilka utredningsåtgärder som kan vidtas inom ramen för en sådan bedömning. Man får kanske ta utgångspunkt i hur man bedömer detta inom ramen för andra liknande utredningar/beslut om insatser enligt SoL. Det är fråga om insatser som grundas på frivillighet. Kommunen har en skyldighet att ordna något boende, utifrån LMA-reglerna. Kommunledningskontoret gör följande bedömning angående motionens yrkanden: Att kommunen utreder vem som ansvarar för åldersbestämningen inom kommunen och hur den kontrolleras. -Migrationsverkets ansvarar för åldersbedömning inom ramen för asylprocessen. Migrationsverkets beslut om anvisning till kommun enligt LMA-reglerna medför en skyldighet för kommunen att ordna boende. Om kommunen i ett enskilt ärende gör bedömningen att åldersbedömningen kan vara felaktig, oaktat att ickeradiologiska bedömningsmetoder enligt SBU saknar vetenskapligt stöd, blir frågan om kommunen med hänsyn till 10 kap 2 OSL kan underrätta Migrationsverket för att de ska göra en ändrad åldersbedömning. Att kommunen med de tekniker som finns genom exempelvis röntgen av tänder och handleder, säkerställer åldern på de ensamkommande barn som idag finns i kommunen. Möjligheterna att utreda ålder inom ramen för frivilligheten enligt SoL är oklara. Nyttan av detta är tveksam då kommunen har en skyldighet att ordna bostad så länge Migrationsverkets anvisningsbeslut enligt LMA kvarstår. Det är tveksamt om en generell åldersbedömning av alla ensamkommande barn i kommunen är en kommunal uppgift och något kommunen får ägna sig åt enligt regler om kommunal kompetens. Att kommunen säkerställer att de barn som anländer snarast åldersbestäms med den teknik som är allmänt vedertagen. Angående nyttan och tillåtligheten av en generell kommunal åldersbedömning hänvisas till ovanstående svar. De utredningar som finns angående metoder för åldersbedömning visar att radiologisk undersökning av tillväxtzoner med magnetkamera sannolikt är bästa metoden. Någon allmänt vedertagen eller fastställd metod för åldersbedömning inom ramen för asylprocessen finns inte. Det pågår ett arbete kring åldersbedömning av asylsökande som uppger att de är under 18 år. I detta arbete deltar Migrationsverket, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL).
15 KS 154, forts Dnr 2016.193 KS 671 Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 31 augusti 2016, 147 och då lämnat följande förslag till beslut: Motionen avslås. Yrkande Peter Martini (SD) yrkar bifall till motionen. Proposition Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla arbetsutskottets förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige för beslut: Motionen avslås.
16 KS 155 Dnr 2016.309 KS 011 Svar på motion om fördelningen av platserna i valnämnden - Boris Petrusson (SD) Ärendebeskrivning Boris Petrusson (SD) har till kommunfullmäktige den 15 juni 2016, 158 lämnat en motion om fördelningen av platserna i valnämnden. Motionären hemställer att kommunen: - ser över möjligheten att säkerställa att alla partier, som efter nästa val är representerade i kommunfullmäktige, också är representerade i valnämnden. - Undersöker om partierna är villiga att adjungera de partier som saknas i nämnden. - Undersöker om partierna kan enas om att fördela platserna i nämnden så att samtliga partier blir representerade. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 22 augusti 2016 lämnat följande yttrande: Kommunledningskontoret redovisar nedan de möjligheter som kommunallagen ger för att bifalla motionen. Om det är lämpligt att genomföra det som motionären föreslår är en fråga för politiskt ställningstagande. Antalet ledamöter och ersättare i valnämnden framgår av valnämndens reglemente. En majoritet i kommunfullmäktige kan besluta om att utöka antalet ledamöter och ersättare i valnämnden. Det nyvalda kommunfullmäktige väljer ledamöter och ersättare i valnämnden. En majoritet i det nyvalda kommunfullmäktige kan besluta om att ledamöter och ersättare i valnämnden skall väljas utifrån andra grunder än de proportionella styrkeförhållandena i kommunfullmäktige. Om valnämnden har fem ledamöter skall dock platserna tillsättas proportionellt om minst 12 ledamöter i kommunfullmäktige begär det. Enligt 4 kap, 23 får fullmäktige besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i en viss nämnd skall få närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Beslutet får även innefatta att den förtroendevalde skall ha rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Enligt kommentarerna till kommunallagen används regeln för att ge företrädare för småpartier insyn i nämndarbetet och för att ge kommunalråd möjlighet att vara närvarande i nämnder där de inte är invalda. En majoritet i kommunfullmäktige kan med stöd av denna regel skriva in i valnämndens reglemente att parti som har plats i kommunfullmäktige, men inte i valnämnden, skall ha närvarorätt vid nämndens sammanträden. Enligt kommunallagen Kap 6, 19 får en nämnd kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Den som har kallats till ett sammanträde får, om nämnden beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten. Majoriteten i valnämnden kan med stöd av denna regel besluta att adjungera representanter för de partier i fullmäktige som inte är representerade i nämnden.
17 KS 155, forts Dnr 2016.309 KS 011 Om kommunfullmäktige väljer att bifalla motionen kan det vara lämpligt att översynen sker inom ramen för arbetet i den parlamentariska grupp som tillsätts för att lägga fast den politiska organisationen inför nästa mandatperiod. Kommunledningskontoret överlämnar till kommunstyrelsens arbetsutskott att lämna förslag till beslut i kommunfullmäktige. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 31 augusti 2016, 148 och föreslagit att motionen avslås. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige för beslut: Motionen avslås.
18 KS 156 Dnr 2016.315 KS 096 Svar på motion angående permanenta sammanträdeslokaler för kommunfullmäktige - Simon Waern (S) och John Skoglund (S) Ärendebeskrivning Simon Waern (S) och John Skoglund (S) har till kommunfullmäktige den 15 juni 2016, 159 lämnat en motion angående permanenta sammanträdeslokaler för kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att: Alingsås kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med Fabs AB undersöka möjligheten att i det planerade kontaktcentret på Kungsgatan 11 även uppföra ändamålsenliga och representativa sammanträdeslokaler för Alingsås kommunfullmäktige. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 10 augusti 2016 lämnat följande yttrande: Kommunfullmäktiges sammanträden hålls på hotellet på Bankgatan 1 i Alingsås, sedan 2008, efter ett beslut i kommunfullmäktige den 18 juni 2008, 120. Sammanträdena flyttades från Nolhagaskolans matsal, som inte uppfyllde dåvarande krav på tillgänglighet, ljud, ljus, teknisk utrustning och service i övrigt. I samma beslut fick kommunstyrelsen i uppdrag att i den strategiska lokalplaneringen väga in behovet av en kommunal lokal för fullmäktiges behov. Kommunfullmäktige tog den 31 oktober 2012, 182 ställning till ett förslag om att bygga om Brunnsgårdens samlingslokal till fullmäktiges behov. Beslutet blev istället att anta ett nytt inriktningsbeslut om att upphandla lokal för fullmäktiges sammanträden där krav på tillgänglighet och modern teknik tas med. Vid sidan av hotellet var det nybyggda Estrad en tänkt anbudsgivare. På förfrågan om intresse att delta i upphandling meddelade dock Estrad att de inte kunde åta sig att vara permanent lokal för kommunfullmäktige, eftersom det inte gick att erbjuda en bra sammanträdesmiljö när handbollsmatcher och fullmäktigesammanträden sammanföll i tid. Någon separat upphandling av lokal för kommunfullmäktiges sammanträden har därför inte genomförts. Avrop sker på kommunens ramavtal om dagskonferenser med hotellet. Om den nya inriktningen är att kommunfullmäktige skall sammanträda i kommunens lokaler är det rimligt att komplettera utredningsuppdraget enligt motionärernas förslag. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 31 augusti 2016, 149. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige för beslut: Motionen bifalls.
19 KS 157 Dnr 2016.181 KS 072 Översyn av taxa enligt plan- och bygglagen Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 mars 2016 39 om reviderad taxa enligt plan- och bygglagen. Taxan bygger på Sveriges kommuner och landstings (SKL) förslag på taxeuppbyggnad från 2011. Under 2014 publicerade SKL ett nytt underlag för konstruktion av taxan. Denna reviderades ytterligare i juni 2016. Detta förslag har dock inte legat till grund för samhällsbyggnadsnämndens förslag på taxa. Anledningen är att förslaget innebär en annorlunda taxekonstruktion vilket kräver en djupare utredning. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 23 augusti 2016 lämnat följande yttrande: Kommunledningskontoret har tagit del av nämndens beslut och gör följande bedömning. Samhällsbyggnadsnämndens förslag på ny taxa följer i stort sätt SKL:s förslag från 2011. Avvikelser förekommer främst inom kart- och mät där förslaget innebär en lägre nivå än SKL:s förslag. Nämnden förklarar detta med att den digitala och tekniska utrustningen förfinats vilket möjliggör att verksamheten kan sänka sina avgifter gentemot kund. Ytterligare en förändring är att N-faktorn i taxan höjs från nuvarande 1,0 till 1,15. Även detta ligger inom linjen för SKL:s riktlinje som föreslår en faktor på 0,8 för kommuner under 20 000 invånare, samt en faktor om 1,2 för kommuner med en befolkningsstorlek över 50 000 invånare. Kommunledningskontoret gör bedömningen att samhällsbyggnadsnämnden på sikt bör ta fram förslag på ny taxa som baseras på SKL:s nya rekommendation från 2014. I detta arbete bör nämndens kostnadsbild ses över. Riktpunkter för lämpliga kostnadstäckningsgrader för nämndens olika verksamheter bör också fastställas. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 31 augusti 2016, 150. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige för beslut: Reviderad taxa enligt plan- och bygglagen godkänns.
20 KS 158 Dnr 2016.380 KS 070 Riktlinjer för kommunens flyktingfonder Ärendebeskrivning I samband med beslut om flerårsstrategi 2016-2018 för Alingsås kommun beslutades att flyktingfonderna flyttas från utbildnings- och socialnämnden till Finansiering från med och 2016. Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 9 november 2015 210 att ge kommunledningskontoret i uppdrag att skapa ett regelverk i syfte att centralisera kommunens flyktingfonder. Alingsås kommun har vid ingången av 2016 fonderade medel om cirka 28 mnkr gällande nyanlända medborgare med uppehållstillstånd och cirka 12 mnkr gällande ensamkommande barn. Fonderade medel hänför sig till överskott från statliga ersättningar från Migrationsverket. Regeringskansliet föreslår förändringar i ersättningsnivåerna för ensamkommande barn, vilket troligvis kommer innebära minskade medel för Alingsås. Socialnämnden har beräknat ersättningsminskningen till 37 mnkr, det motsvarar en minskning med 35 %. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 26 augusti 2016 lämnat följande yttrande: Flytten av flyktingfonderna från utbildningsnämnd och socialnämnd till ansvarsenhet finansiering är beslutade att gälla från 2016. Kommunstyrelsens uppdrag till kommunledningskontoret att skapa regelverk för hanteringen av flyktingfonderna behandlas i denna skrivelse. Fonderade medel får nyttjas till satsningar med koppling till integrationspolitiken i kommunen och som gynnar etableringen av nyanlända. Kommunfullmäktige beslutar om ianspråktagande av fonden. Administration i form av återsökningar, säkerställande, avstämning, uppföljning etc. kvarstår på respektive nämnd. Kommunledningskontoret har under 2016 genomfört en granskning av hur nämnderna hanterat erhållna flyktingbidrag. I samband med detta har kommunledningskontoret tagit del av information från socialförvaltningen som indikerar att flyktingfonderna delvis finansierat sådant som nämnderna erhållit kommunbidrag för. Detta har förbättrat nämndens resultat. Nämnden bör i ett separat ärende till kommunstyrelsen inkomma med en redogörelse där nyttjandet av de förmedlade medlen för ensamkommande barn framkommer.
21 KS 158, forts Dnr 2016.380 KS 070 Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 31 augusti 2016, 152. Kommunstyrelsens beslut: Socialnämnden får i uppdrag att inkomma i ett separat ärende med en redogörelse kring hur nämnden nyttjat flyktingfonden för ensamkommande barn. Nämnden ska också revidera sin prognos till delåret med anledning av detta. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige för beslut: Riktlinjer för Alingsås kommuns flyktingfonder godkänns. Exp: SN-uppdrag
22 KS 159 Dnr 2016.122 KS 260 Förslag på en tillfällig styrelse och bolagsordning för moderbolaget i den blivande fastighetskoncernen Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde den 15 juni 2016 149 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att i samråd med AB Alingsås Rådhus, bilda en fastighetskoncern, utifrån organisationsstrukturen holdingbolag samt två dotterbolag. Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 2016-08-10 143 att ge kommunledningskontoret i uppdrag att skyndsamt ta fram förslag på en tillfällig styrelse och bolagsordning för moderbolaget i den blivande fastighetskoncernen. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 29 augusti 2016 lämnat följande yttrande: Kommunledningskontoret har tagit fram förslag till bolagsordning för gemensam fastighetskoncern som biläggs denna tjänsteskrivelse. Förslaget grundar sig på kommunfullmäktiges beslut om att bilda en gemensam fastighetskoncern, utifrån organisationsstrukturen holdingbolag. Organisationsstrukturen holdingbolag innebär att bolaget äger och förvaltar aktier i sina dotterbolag. Dotterbolagen utgörs av AB Alingsåshem, samt FABS AB. Organisationsstrukturen innebär inte en sammanslagning av de bägge bolagen, utan innebär en gemensam organisationsstruktur. Kommunledningskontorets förslag innebär att AB Alingsås Rådhus (ABAR) styrelse utgör interimistisk styrelse fram till ordinarie styrelse tillsätts. Den interimistiska styrelsens första uppdrag blir att tillsätta en ny verkställande direktör. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 31 augusti 2016, 154. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige för beslut: 1. Bolagsordning för det nybildade moderobolaget i den gemensamma fastighetskoncernen godkänns. 2. AB Alingsås Rådhus styrelse utses till interimistisk styrelse.
23 KS 160 Dnr 2016.508 KS 077 Ekonomisk handlingsplan för att säkerställa Flerårsstrategins fastställda budgetramar Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade den 30 maj 2016, 104, i samband med vårbokslut 2016, att ge kommunledningskontoret i uppdrag att ta fram en kraftfull ekonomisk handlingsplan för att säkerställa Flerårsstrategins fastställda budgetramar. Utgångspunkten för handlingsplanen var att sänka verksamheternas nettokostnader till likvärdig nivå som andra jämförbara kommuner, utifrån de strukturårsjusterade standardkostnaderna, inom planperioden. Därutöver skulle god ekonomisk hushållning genomsyra handlingsplanen. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 23 augusti 2016 lämnat följande yttrande: Enligt kommunallagen ska varje kommun upprätta en treårsplan för kommunens ekonomi med utgångspunkt i god ekonomisk hushållning. I praktiken tenderar det att medföra ett kortsiktigt ettårsperspektiv av den ekonomiska planeringen, vilket kan medföra problem för verksamheten som behöver längre tid för eventuella omställningar. Alingsås kommun är inget undantag utan kommunens flerårsstrategi omfattar tre år. Däremot ska investeringsplaneringen vara utifrån ett femårsperspektiv, vilket också är lagstadgat. Alingsås kommun har genom att ta fram ett tillväxtprogram förbättrat den långsiktiga planeringen då programmet har ett tioårigt perspektiv. Därtill har kommunfullmäktige beslutat om att en koncernbudget (sammanställd budget) ska upprättas i syfte att stärka kommunens ekonomiska planering. Kommunledningskontoret har inför årets flerårsstrategiprocess för avsikt att ta fram en långsiktig finansiell plan, som skall kopplas till tillväxtprogrammet. Därmed möjliggörs kopplingen mellan en långsiktig finansiell plan och de övriga delarna i den kommunala budgeten (resultat-, balans- och finansbudget) men även den sammanställda budgeten. Långsiktiga beräkningar är nödvändiga underlag för prioriteringar och strategier för finansiering av investeringar. Det vill säga hur mycket som bör finansieras med lån och hur stor andel som ska egenfinansieras genom avskrivningar och resultat. Alingsås kommun bör fastställa långsiktiga strategier för ekonomisk hållbarhet kopplat till övriga hållbarhetsmål. Alingsås kommun står, i likhet med de flesta av landets kommuner inför stora utmaningar framöver till följd av förändrad demografi. Andel barn och äldre ökar i de flesta kommuner, så även i Alingsås kommun. Detta medför utmaningar i form av krav på utökad kommunal service. Fler äldre medför ökat krav på äldreomsorg och fler barn medför högre krav på barnomsorg och skola.
24 KS 160, forts Dnr 2016.508 KS 077 Utöver förändrad demografi och ett ökat flyktingmottagande står de flesta av landets kommuner inför stora behov av investeringar i infrastruktur och övrig kommunal service. Behovet är särskilt stort i kommuner som växer och som ligger i nära anslutning till storstäderna. Alingsås är med sitt geografiska läge att betrakta som en tillväxtkommun. En ökad befolkning medför krav på investeringar, samtidigt som tidigare års investeringar börjar nå sin tekniska livslängd vilket ställer krav på reinvesteringar. Alingsås kommun är mitt uppe i planeringen av utbyggnaden av E20 genom staden. Beroende på slutlig utformning kan detta ställa ytterligare krav på kommunala investeringar. Planering pågår även för en överdäckning av E20 vilket är en stor investering i förhållande till kommunens storlek. Innevarande års vårbokslut visade på krav på större budgetföljsamhet då flera nämnder prognostiserade negativ budgetavvikelse samtidigt som prognosen från kommunens tomtförsäljning också försämrades. Sedan dess har ny skatteprognos från SKL publicerats samtidigt som några verksamheter signalerar sämre prognoser. Detta medför ett behov av både omedelbara åtgärder och omställningsåtgärder för att klara kommunens ekonomi på lång sikt. Om inget görs i nuläget finns risk för att Alingsås kommun innevarande år inte klarar lagstadgat balanskrav. Av denna anledning finner kommunledningskontoret att kraftfulla åtgärder måste vidtas omedelbart. De långsiktiga utmaningarna erfordrar dock större strukturella åtgärder. För att klara framtida åtgärder räcker inte besparingsåtgärder, inköps- eller anställningsstopp. Grundläggande prioriteringar som är hållbara över tid bör eftersträvas. Ett bra riktmärke för vilken kostnadsnivå som ska eftersträvas är de så kallade referenskostnaderna, (fd strukturårsjusterade standardkostnader), som finns för kommunens kärnverksamheter. För att bifogad handlingsplan ska få genomslagskraft snabbt måste nämndernas budgetramar i kommande flerårsstrategi anpassas till rådande ekonomiska situation. Det innebär krav på politiska ställningstaganden, där kommunens skattefinansierade verksamhet inte bör ställas emot nödvändig tillväxt, då den kommunala ekonomin är mer komplex än ett företags. Grundprinciper, som bör fastställas i kommunens ekonomistyrningsprinciper, är att skattefinansierad verksamhet ska finansieras genom skatter och statsbidrag. Görs den avgränsningen tydligt innebär det att re- och anpassningsinvesteringar, som syftar till att bibehålla kommunens tillgångsmassa, finansieras genom avskrivningar och resultat. Däremot bör investeringar till följd av tillväxtprioriteringar finansieras genom finansiella intäkter, i form av exempelvis utdelning från de kommunala bolagen. Genom att dela in olika typer av intäkter och kostnader inom kommunens resultaträkning, kan både en kontrollerad nettokostnadsnivå, önskvärd tillväxt och nödvändiga investeringar ske utan att motsattsförhållanden uppstår. Aviserade förändringar av kommunal redovisningslag kommer innebära en styrning av kommunal budgetering och redovisning åt den här inriktningen. Troligtvis medför förändringen av lagstiftningen att Alingsås kommun bör se över gällande definition av god ekonomisk hushållning i samband med framtagandet av Flerårsstrategi 2017-2019.
25 KS 160, forts Dnr 2016.508 KS 077 Kommunledningskontoret har för avsikt att återkomma med konkreta förslag till åtgärder innevarande år, om kommunens prognostiserade resultat vid delårsbokslutet kräver det. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 31 augusti 2016, 163 och lämnat följande förslag till beslut: Handlingsplan för en ekonomi i balans godkänns och kommunledningskontoret ges med anledning av planen följande uppdrag: Att ta fram en långsiktig finansiell analys för kommunkoncernens totala ekonomi. Att inarbeta förändrad hantering av riktade statsbidrag i kommunens ekonomistyrprinciper Att inarbeta och tydliggöra i kommunens ekonomistyrprinciper att skattefinansierad verksamhet ska finansieras genom skatteintäkter och statliga bidrag Att inarbeta i kommunens ekonomistyrprinciper att investeringar till följd av tillväxt ska finansieras genom finansiella intäkter Att utreda och föreslå hantering för centralisering av nämndernas lokalhyror i syfte att genomföra förändringen i kommande flerårsstrategi Att till budgetberedning räkna om nämndernas ramar i enlighet med handlingsplanens förslag Att påskynda förvaltningarnas förändringsprocesser inom ramen av kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige: 1. Samtliga nämnder får i uppdrag att säkerställa korrekt nivå på taxe- och avgiftsnivåer i kommunen i syfte att stärka kommunens intäkter inför kommande budgetår. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med övriga nämnder genomföra en organisationsöversyn av kommunens förvaltningsstruktur i syfte att effektivisera och optimera kommunens resurser. Uppdraget ska slutredovisas skyndsamt. Yrkande Stefan Svensson (KD) yrkar att punkterna 3 och 4 under förslag till beslut i kommunstyrelsen stryks. Stefan Svensson (KD) yrkar att punkt 1 under förslag till beslut i kommunfullmäktige får följande lydelse: Samtliga nämnder får i uppdrag att säkerställa korrekt nivå på taxe- och avgiftsnivåer i kommunen med syfte att självkostnadsprincipen ska gälla. Proposition Ordföranden ställer proposition på Stefan Svenssons ändringsyrkande i förslag till beslut i kommunstyrelsen och finner det avslaget. Ordföranden ställer proposition på Stefan Svenssons ändringsyrkande i förslag till beslut i kommunfullmäktige om nivå på taxe- och avgifter och finner det bifallet.
26 KS 160, forts Dnr 2016.508 KS 077 Kommunstyrelsens beslut: Handlingsplan för en ekonomi i balans godkänns och kommunledningskontoret ges med anledning av planen följande uppdrag: Att ta fram en långsiktig finansiell analys för kommunkoncernens totala ekonomi. Att inarbeta förändrad hantering av riktade statsbidrag i kommunens ekonomistyrprinciper Att inarbeta och tydliggöra i kommunens ekonomistyrprinciper att skattefinansierad verksamhet ska finansieras genom skatteintäkter och statliga bidrag Att inarbeta i kommunens ekonomistyrprinciper att investeringar till följd av tillväxt ska finansieras genom finansiella intäkter Att utreda och föreslå hantering för centralisering av nämndernas lokalhyror i syfte att genomföra förändringen i kommande flerårsstrategi Att till budgetberedning räkna om nämndernas ramar i enlighet med handlingsplanens förslag Att påskynda förvaltningarnas förändringsprocesser inom ramen av kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige för beslut: 1. Samtliga nämnder får i uppdrag att säkerställa korrekt nivå på taxe- och avgiftsnivåer i kommunen med syfte att självkostnadsprincipen ska gälla. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med övriga nämnder genomföra en organisationsöversyn av kommunens förvaltningsstruktur i syfte att effektivisera och optimera kommunens resurser. Uppdraget ska slutredovisas skyndsamt. Anteckning Daniel Filipsson (M), Eva Mattson Hill (L), Stefan Svensson (KD) och Thomas Pettersson (C) lämnar följande protokollsanteckning: Redan i början av mandatperioden föreslog Alliansen åtgärder för att säkerställa kommunens finansiella situation. Vi har vid upprepade tillfällen fortsatt påtalat behovet. Nu, efter drygt halva mandatperioden, kommer så en handlingsplan i syfte att reducera kostnader. Handlingsplanen är dock inte tidssatt och det framgår inte heller vilka ekonomiska effekter den skall ge. Kortfattat är handlingsplanen för vag och den kommer försent. Alliansen vill med kraft betona att handlingsplanen kräver ett antal beslut i kommande flerårsstrategi som svarar upp mot det som fastställs i handlingsplanen. Alliansen kommer i sin flerårsstrategi att hålla fast vid ett överskott på 2% i enlighet med SKL:s rekommendationer och vi förväntar oss att den rödgröna ledningen i sitt förslag till flerårsstrategi gör detsamma med bibehållet skatteuttag. Då återgår vi till den stabilitet som kännetecknade Alingsås kommun under Alliansens år vid makten. Exp: Klk-ek-uppdrag
27 KS 161 Dnr 2016.527 KS 810 Miljöbokslut 2015 Ärendebeskrivning Miljöbokslutet ska dels spegla den miljöpåverkan som kommunens och de kommunala bolagens verksamhet ger upphov till och dels lyfta fram vad som görs i verksamheterna för att minska denna miljöpåverkan. Miljöbokslutet ska också vara ett komplement och beslutsunderlag för politiker och chefer när prioriteringar ska göras i arbetet med flerårsstrategin. Miljöbokslutet kan därtill synliggöra områden där insatser behöver göras, och att kostnadseffektiva satsningar och prioriteringar bland kommunens verksamheter görs. De senaste åren har det i Alingsås kommun inte funnits någon separat årlig miljöredovisning. Istället har miljöredovisningen funnits som en del i den ordinarie kommunala årsredovisningen. På uppdrag av kommunstyrelsen arbetade under 2015 tjänstemän och en parlamentarisk grupp tillsammans fram mer relevanta miljöstyrande indikatorer med därtill hörande nyckeltal. På förslag från den parlamentariska gruppen togs därför beslut om att återinföra en separat miljöredovisning. Nyckeltalen i miljöbokslutet har valts ut för att i första hand spegla sådant som kommunen själv har rådighet och påverkansmöjlighet över. Miljöbokslutet gör därför inte anspråk på att vara heltäckande och spegla allt i Alingsåssamhället. Miljöbokslutet är ett levande dokument. Om data till ett visst nyckeltal över tid visar sig vara svår att få fram eller om datakvaliteten inte bedöms vara tillförlitlig eller relevant så bör nyckeltalet tas bort. På samma sätt kan andra nyckeltal som mäter saker som idag inte finns med vid behov kunna tas med. En utvärdering av om rätt nyckeltal finns med i bokslutet bör därför årligen göras. Både detta arbete och arbetet med att analysera nyckeltalen föreslås kommande år genomföras av en analysgrupp där tjänstemän från berörda verksamheter (förvaltningar och bolag) ingår. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 22 augusti 2016 lämnat följande yttrande: För att kunna nå de prioriterade målen i flerårsstrategin 2016-18 som handlar om miljö, energi och klimat behövs ett bra beslutsunderlag. Miljöbokslutet blir en del av ett sådant beslutsunderlag. Förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige: Miljöbokslut 2015 antas. Arbetsutskottet beslutade den 31 augusti 2016, 151 att bordlägga ärendet. Arbetsutskottet har därefter behandlat ärendet den 7 september 2016, 167.
28 KS 161, forts Dnr 2016.527 KS 810 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige för beslut: Miljöbokslut 2015 antas. Anteckning Novak Vasic (MP) och Lena Klevenås (MP) lämnar följande protokollsanteckning: Det är glädjande att det första miljöbokslutet är plats. Den erbjuder mycket information om status för kommunens ekologiska hållbarhet. En avgörande faktor för vår framtida livskvalitet. En del av bokslutet visar på positiva trender, andra på negativa. Ibland saknas data. Några av de oroande trenderna är till exempel att Utbetald milersättning till tjänstemän för tjänsteresor med privatbil (kr) har ökat, samt att mängden åkerareal har minskat sedan 1980-talet. Det är också oroande att Barn- och ungdomsnämnden inte tycks bedriva ett systematiskt arbete med uppdraget Giftfria förskolor, samt att flera förskolor och skolor ännu inte har godkänd status avseende radon. Ännu en faktor till oro är att avloppsreningsverket i Sollebrunn inte tycks ha kontroll på hur många gånger de tvingats bredda, och hur stora volymer avloppsvatten som därmed orenat släpps ut i Mellbyån och vidare ut i Anten. Glädjande är till exempel att andelen Skyddad natur har ökat under de senaste åren, samt att andel ekologisk mat i kommunens verksamhet har ökat. Andelen ekologisk mat är dock ännu inte tillfredsställande. När Miljöbokslut 2016 tas fram hoppas jag på kompletta data, mera intressanta analyser om varför utvecklingen ser ut som den gör, och eventuella påpekanden om åtgärder i de fall det behövs. Jag hoppas också att miljöbokslutet skall vara en god guide för beslut om nya åtgärder i flerårsstrategi och kanske även separata åtgärdsprogram.
29 KS 162 Dnr 2016.327 KS 016 Frågor till kommunstyrelsen från revisorerna inför årlig granskning 2016 Ärendebeskrivning De förtroendevalda revisorerna i Alingsås kommun genomför varje år en grundläggande granskning av styrelse och nämnder. Syftet med den grundläggande granskningen är att översiktligt bedöma om styrelsen och nämnderna har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. I grundläggande granskning 2016 önskar revisorerna nämndernas skriftliga svar på bifogade frågor senast den 30 september. Revisionen önskar även träffa respektive nämnds presidium i en nämnddialog under hösten. Gemensamma frågor till samtliga nämnder: (1) Enligt flerårsstrategi 2016 ska den politiska styrmodellen i Alingsås kommun utgå från tre perspektiv: ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Beskriv hur styrelsen arbetat med att konkretisera dessa tre perspektiv i styrningen av verksamheten? (2) Beskriv vilka frågor som varit i fokus under året utifrån styrelsens uppdrag samt styrande indikatorer? (3) Enligt den beslutade styrmodellen ska varje nämnd och styrelse identifiera dels åtaganden som bedöms som nödvändiga förändringar för att uppnå de prioriterade målen, dels internkontrollpunkter som bedöms vara delar av verksamheten som måste hållas under uppsikt. Vidare anges att till åtagandena kopplas nyckeltal som bedöms som väsentliga för att bidra till måluppfyllelsen. Beskriv styrelsens process för att arbeta fram åtaganden, interkontrollpunkter samt nyckeltal? (4) På vilket sätt följer styrelsen löpande under året beslutade åtaganden, internkontrollpunkter samt nyckeltal? (5) Hur arbetar styrelsen med budgetuppföljning och prognosarbete? (6) Enligt kommunens styrmodell ska nämnderna följa COSO-modellens principer för intern kontroll. I kommunstyrelsens tillämpningsanvisningar för uppföljning, bokslut och flerårsstrategiberedning framgår anvisningar för hur nämnderna ska arbeta med SWOTanalys samt väsentlighets- och riskanalys. Styrelse och nämnders väsentlighets- och riskanalys ska dokumenteras och rapporteras till kommunstyrelsen. Uppföljning av internkontrollplanen ska ske i samband med våruppföljning, delårsbokslut och årsbokslut. Hur säkerställer styrelsen att arbetet med intern kontroll sker enligt kommunens styrmodell och anvisningar? (7) Beskriv resultat och eventuella åtgärder utifrån årets uppföljning av internkontrollplanen? (8) Beskriv styrelsens främsta utmaningar det kommande året?