2006-02-26 Förslag till Verksamhetsplan 2006-2007 för Svensk Knivförening Föreningens verksamhetsidé SVENSK KNIVFÖRENING är en intresseorganisation som leder och främjar svenskt knivmakeri nationellt såväl som internationellt. Föreningen utvecklar svenskt knivmakeri bland annat genom en levande kontakt med alla aktörer som agerar inom ramen för näringsgrenen knivmakeri. Föreningen vill på alla nivåer bedriva knivmakeriet så att det utvecklar människor positivt såväl fysiskt som psykiskt som socialt och kulturellt. Föreningen marknadsför det svenska knivmakeriet ur ett konsthantverksperspektiv. Svensk knivförening arbetar fortlöpande med att utveckla knivmakeriet med utgångspunkt i det kulturella arvet. Arbetet skall skapa trygghet utgående ifrån vår egen historia och kultur för att väcka nyfikenhet på det som är nytt eller annorlunda. Arbetet präglas av ledorden kunskap och öppna sinnen; att människor upplever kulturella olikheter, nya tekniker och material som berikande i knivmakeriet. Föreningen främjar aktiviteter som präglas av samarbete, kvalitet, långsiktighet och mångfald, där både traditionella och nya arbetsformer kan utvecklas. Föreningen är en katalysator som bland annat påverkar och leder kompetensutveckling, försäljningprocesser och kulturellt samarbete. Föreningens verksamhetsområden Föreningens verksamhetsidé omsätts bland annat inom verksamhetsområdena; Organisation och ledning Utbildning och kompetensutveckling Traditioner och kulturellt arv Tävlingsverksamhet Utställningar och mässor 1
Marknadsföring, marknadsplatser och sponsring Information och media Medlemsrekrytering och medlemsvård och riktlinjer för verksamhetsområden och riktlinjer för verksamhetsområdena är följande; Organisation och ledning Styrelse- och föreningsarbetet skall organiseras och genomföras på ett sådant sätt att medlemmarnas kompetens och engagemang nyttjas. Arbetet inom respektive verksamhetsområde skall genomföras i arbetsutskott där den sammanhållande är en representant i styrelsen och övrig bemanning utgörs av medlemmar i föreningen. Resultatet av arbetet i utskotten skall som konkreta förslag redovisas för styrelsen som har att fatta beslut om genomförande. Beslut om genomförande skall omfatta tidpunkt för när arbetet eller del där av skall vara utfört. Arbetet i arbetsutskotten och styrelsen skall fokuseras på de resultat som uppnås. Av detta följer att en systematisk uppföljning av att fattade beslut realiseras, fortlöpande måste göras. - Fortlöpande analys och planering skall genomföras i syfte att uppdatera verksamhetsidéer och verksamhetsplaner som ligger till grund för ett effektivt styrelse- och föreningsarbete. - Särskilda arbetsutskott skall organiseras inom respektive verksamhetsområde. I arbetsgrupperna krävs en bred medlemsrepresentation vilket skapar resurser och en större medlemsmedverkan. Av kostnadsskäl eftersträvas inledningsvis lokal geografisk rekrytering till arbetsutskotten. - En systematisk uppföljning av fattade beslut skall genomföras. Utbildning och kompetensutveckling 2
Utbildning och kompetensutveckling skall genomföras med utgångspunkt i det kulturella arvet. Utbildningen skall präglas av ledorden kunskap och öppna sinnen; att människor upplever kulturella olikheter, nya tekniker och material som berikande i knivmakeriet. Behovet av kompetensutveckling skall klarläggas och tillgodoses utgående från olika målgruppers behov. Inledningsvis skall kraftsamling ske till åtgärder som ger en snabb kompetenshöjning med en optimal geografisk spridning. Metoder för utbildning och kompetensutveckling skall alltid analyseras i ett större sammanhang. Kompetensutveckling i ett ämnesområde kan om det systematiseras samtidigt ske med flera olika medier, hjälpmedel och kanaler under en kortare eller längre tid varvid synergieffekter uppstår. - En fördjupad behovsanalys avseende prioritering av ämnesområden skall genomföras och därefter årligen revideras och uppdateras. Härvid skall behovet avseende kompetensutveckling inom ämnet estetik särskilt beaktas. Analysen skall resultera i en plan för kompetensutveckling av svenskt knivmakeri och dess olika aktörer. Planen skall även redovisa förslag till olika typer av utbildningsmetoder och beskriva metodernas inbördes påverkan/samverkan. Planen skall även redovisa hur olika målgruppers behov av kompetensutveckling tillgodoses. - En grundläggande nulägesanalys avseende genomförande av seminarier, work shop, etc skall genomföras. Utgående från analysresultat upprättas en plan som redovisar prioriteringar av ämnesområden, förslag till åtgärder för att stödja kompetensutveckling vid olika utbildningstillfällen samt förslag till åtgärder för finansiering av desamma. - Föreningen skall efter en noggrann behovsanalys planera och organisera en systematisk utbildning av instruktörer som representerar nuvarande och presumtiva medlemmars geografiska fördelning i landet. - och utbildningshjälpmedel för genomförande av grundkurs skall tas fram och göras tillgänglig för lokala föreningar och andra medlemsgrupper. Traditioner och kulturellt arv 3
Föreningen skall fortlöpande arbeta med att utveckla knivmakeriet med utgångspunkt i det kulturella arvet. Arbetet skall skapa trygghet utgående ifrån vår egen historia och kultur för att väcka nyfikenhet på det som är nytt eller annorlunda. - Möjligheten att införa ett Hall of Fame i ett traditions- och nulägesperspektiv skall analyseras och utredas. Ett förslag till genomförande skall upprättas. - Artiklar och annan information om ämnet skall göras tillgängligt för medlemmar på lång sikt inom ramen för föreningens hemsida. Detta omfattar även tidigare publicerad information. - Möjligheten att införa en tävlingsklass Replika ( återskapande av historisk kniv) skall utredas. Tävlingsverksamhet Tävlingsregler och bedömningen av knivar blir ofta måttsocken på vad bra knivar är. Tävlingsverksamheten styr följaktligen svenskt knivmakeris utveckling. Tävlingsregler måste därför utformas på sådant sätt att önskvärd utveckling av knivmakeriet säkerställs. Många och detaljerade regler kan i många fall hämma en utveckling präglad av kreativitet, nytänkande och samarbete.. Nuvarande tävlingarnas utformning och genomförande tenderar, till delar, att bromsa utvecklingen av knivmakarna och knivmakeriet. Köp och säljhjulet bromsas på grund av diskriminerande regler avseende damaskblad, gravyr och scrim. Vissa knivtyper, såsom Konstkniv hänvisas till kameleontklassen Öppen klass. Tävlingsverksamheten skall främst organiseras och genomföras så att de tävlandes kompetens utvecklas. Formerna för upplägg och genomförande bör avdramatiseras så att flera vågar lämna in tävlingsbidrag. Bedömning av tävlingsbidrag bör till minst 50 % inriktas på estetiken och andra eventuella faktorer som har en stor påverkan på köp-sälj -processen. Åtgärder för att korta den nu mycket omfattande bedömningsprocessen bör analyseras och föreslås. Härvid bör försök göras i syfte att från dagens numeriska bedömningsprotokoll gå mot ett, på papper, verbaliserat omdöme som den tävlande har större nytta av i sin fortsatta kompetensutveckling. 4
Faktorer som kreativitet, nytänkande, samarbete bör vara ledstjärnor i tävlingsverksamheten. Regler som i nuvarande regelverk motverkar dessa ledstjärnor skall överses och tas bort. - Grundläggande analys skall göras för att klarlägga hur tävlingsverksamheten skall organiseras och genomföras för att de tävlandes kompetens skall utvecklas. - Åtgärder för att avdramatisera tävlandet som andra åtgärder som motiverar till ökat tävlande skall arbetas fram. - Tävlingsverksamheten skall utformas och genomföras på ett sådant sätt att ledstjärnorna kreativitet, nytänkande och inte minst samarbete säkerställs. - Nuvarande bedömningsprocess bör förenklas och inriktas på mer användarvänlig feedback. Härvid bör utvärderande försök göras i samband med en eller flera tävlingar. Försöken bör genomföras i en eller flera klasser där båda metoderna prövas parallellt. Utställningar och mässor Samordning av utställningar och mässor skall ske för att motverka tidsmässiga kollisioner eller konkurrens om besökare, tävlingsbidrag eller utställare. Detta för att motverka utslagning eller många halvdana genomföranden. Samordningen skall även säkerställa att behovsrelaterad kompetensutveckling i form av seminarier och work shop genomförs inom ramen för den kompetensutvecklingsplan som framarbetats för svenskt knivmakeri. Detta är viktigt eftersom genomförandet av dessa under utställningar och mässor är kostnadseffektivt då resor och uppehälle inte blir en extra utgift. En positiv utveckling av svenskt knivmakeri kräver att idéer, metoder, marknadsplatser, etc utvecklas med influenser från den globala värld vi lever i. Om vi skall få in internationella inslag i våra mässor, vilket synes nödvändigt, så krävs det att dessa ger något tillbaka till de internationella såväl som de nationella utställarna. Detta kräver att det då och då (vart 3-4 år?) görs en gemensam storsatsning av KnivmakarSverige på en större mässa. Detta kräver nya, annorlunda former för samverkan samt ett nytt ledarskap. Storsatsningar ger en internationell genklang och innebär en god och helt nödvändig marknadsföring av svenskt knivmakeri och de enskilda knivmakarna. 5
Ett arrangemang av ett svenskt mästerskap är för huvuddelen av våra lokalföreningar en mycket, mycket stor utmaning. Erfarenheter av arrangemang i den storleken saknas ofta liksom tillräckliga ekonomiska medel. Av detta följer att nya samarbetsformer även i detta fall måste skapas samtidigt som Svensk knivförening torde behöva ta en aktivare ledarroll. Kompetens på området skall utvecklas och samlas i arbetsutskottet Utställningar och mässor. Grundläggande analys avseende former för utställningar och mässor i Sverige skall genomföras. I analysen bör nuläget, exempelvis avseende antal, tidsförläggning, besöksfrekvenser, förekommande kompetenshöjande aktiviteter, etc, klarläggas. Analysen bör resultera i en plan för samverkan syftande till samordning och möjliggörande av stöd vid genomförandet. Utredning av nya metoder och former för genomförande av större mässor och SM, skall genomföras. Svensk knivförenings roll skall härvid utvecklas och klarläggas. Svensk knivförening tar, genom ett medarrangörsskap, en aktiv ledarroll i planläggning och genomförande av Knivmässa 2008 och seminarier hösten 2006 i Sävsjö Marknadsföring, marknadsplatser och sponsring Syftet med marknadsföring är att skapa en positiv attityd till föreningen och till svenskt knivmakeri. Marknadsföringen skall tydligt kommunicera föreningens verksamhetsidé och dess värderingar. Det svenska knivmakeriet skall härvid marknadsföras ur ett konsthantverksperspektiv med betydelsen Hantverksmässig framställning av konstnärliga brukseller prydnadsföremål. Det svenska knivmakeriets mångfald med en bred bas och en internationellt högt ansedd topp skall tydliggöras i marknadsföringen. Åtgärder skall vidtas för att via olika marknadsplatser skapa utökade möjligheter för knivmakarna att avyttra sina produkter. Härvid skall dagens möjligheter till kundkontakter via Internet klarläggas och nyttjas. Andra nätverk och kundkontakter skall fortlöpande utvecklas och stödjas bl a genom en effektiv marknadsföring. Särskild kraft och resurser skall läggas på att upparbeta ett närverk med kontakter med knivtidsskrifter, journalister, knivbutiksägare och andra handlare, knivforum, samlarforum och samlarklubbar, med flera. Detta skall göras nationellt men inte minst internationellt, varvid en inledande kraftsamling görs till Europa och USA. 6
Möjligheter till införande av ett kvalitetsmärkningssystem för Svensk Kniv skall utredas. Detta i syfte att höja statusen för den enskilde knivmakaren till gagn för köp-säljprocessen Arbetet med sponsring skall skapa ekonomiska resurser för att möjliggöra genomförandet av stora delar av föreningens verksamhet. Med denna verksamhetsplan torde föreningens verksamhet expandera varför sponringsverksamheten måste intensifieras avsevärt. Sponsringen skall vara ett affärsmässigt samarbete till ömsesidig nytta för parterna och bygger på att en sponsor upplever klara kundfördelar i de avtal som tecknas. Möjligheten till sponsring genom medlemsmedverkan skall tillvaratas. - Den slutligt antagna verksamhetsplanen skall tydligt och med stöd av många olika kanaler kommuniceras till interna såväl som utvalda externa målgrupper. Detta i syfte att klarlägga vad föreningen står för, dess värderingar och vad den kommer att arbeta med. Detta är särskilt viktigt med hänsyn till den nya, klart uttalade, ledarroll som föreningen har iklätt sig. - Utredning görs och förslag tas fram på hur svenskt knivmakeri och Svensk knivförening skall marknadsföras. Det svenska knivmakeriet skall marknadsföras ur ett konsthantverksperspektiv med betydelsen Hantverksmässig framställning av konstnärliga bruks- eller prydnadsföremål. Det svenska knivmakeriets mångfald med en bred bas och en internationellt högt ansedd topp skall tydliggöras i marknadsföringen - Utredning görs och förslag tas fram på ett kvalitetsmärkningssystem Svensk Kniv. - Utredning görs och förslag tas fram på hur ett närverk med kontakter, nationellt och internationellt, med knivtidsskrifter, journalister, knivbutiksägare och andra handlare, knivforum, samlarforum och samlarklubbar, med flera, skall utvecklas. - Utredning görs och plan för sponsring tas fram. Sponsringen skall utgöra ett samarbete till ömsesidig nytta för parterna och bygger på att en sponsor upplever klara kundfördelar i de avtal som tecknas. Sponsringsmöjligheter där medlemmar medverkar skall särskilt överses och utvecklas. 7
Information och media Till verksamhetsområdet hänförs arbetet med föreningens medlemstidning, hemsidan och annan informationstjänst. Verksamhetsområdet har kopplingar till samtliga andra verksamhetsområden eftersom dessa i mångt och mycket kommuniceras genom dessa två medier. Mediet medlemstidningen har stort värde eftersom denna är tillgänglig för alla medlemmar. Tidningens begränsning är det begränsade utrymmet för artiklar (motsv) och bilder i fyrfärg. Möjligheten att aktuellthålla pågående verksamhet är begränsad eftersom tidningen endast ges ut 4 gånger per år. Mediet hemsidan har däremot stora lagringsmöjligheter av större informationsmängder, texter såväl som bilder. Mediet kan därför med fördel lagra tidigare artiklar, knivskolor, tävlingsresultat, tips o trix, med mera som därmed kan göras tillgängliga för medlemmarna. Likaså har mediet inneboende möjligheter till kommunikation mellan förening och medlemmar samt inbördes mellan olika aktörer. Mediet kan även kontinuerligt uppdateras i realtid till skillnad från medlemstidningen. Nackdelen är att en fullt nyttjad hemsida kräver stora kontinuerliga arbetsinsatser av en redaktion som torde var minst lika stor som medlemstidningens. De båda medierna måste ses som en och samma möjlighet till kommunikation. De skall jobba tillsammans med samma mål och syften. Av detta följer att verksamhetsområdet måste ha ett arbetsutskott som tar ansvar för samordning och produktion i båda medierna. Material som kommuniceras i något av de två medierna skall merutnyttjas i det andra mediet bland annat i syfte att skapa synergieffekter. Detta är särskilt uttalat för material som publiceras i medlemstidningen. - Förslag till utveckling av hemsidan skall utarbetas. En komponent Kunskapssmedjan (motsv.) med lagring av tidigare artiklar, knivskolor, etc skall införas. Nuvarande forums utformning skall utvärderas och överses. Utvecklingen av forumet, såväl som hela hemsidan, skall präglas av ledorden användarvänligt och lättillgängligt. Möjlighet till och former för upprättande av en marknadsplats för knivmakare skall utredas. 8
- En plan för informationstjänsten skall upprättas och årligen utvärderas och uppdateras Medlemsrekrytering och medlemsvård Varje människa som går in i en förening eller antar ett erbjudande ställer frågan; What s in it for Me? Vad i detta gagnar mig? Av detta följer att det ställs krav på att föreningens verksamhet är så attraktiv för den enskilde knivmakaren eller organisationen att ett medlemskap väljs. Det är därför viktigt att marknadsföra vad föreningen står för, arbetar med och de resultat som uppnåtts. Flera av de svenska knivmakare som arbetar internationellt är inte medlemmar i föreningen. Dessa knivmakare utgör föregångsmän och föredömen för svenskt knivmakeri, andra knivmakare och inte minst våra unga knivmakare. Föreningen måste ha verksamhet som bjuder in målgrupper som samlare, handlare, lokalföreningar och inte minst internationellt arbetande svenska knivmakare. Översynen av verksamhetsidén för föreningen innebär att alla målgrupper inom näringsgrenen knivmakeri utgör fullvärdiga, presumtiva medlemmar. Särskilda åtgärder skall vidtas för att rekrytera och kompetensutveckla målgrupper som tidigare inte involverats i föreningens verksamhet. Exempel på detta är gruppen samlare och gruppen kvinnor. En väl fungerande medlemsvård är av stort värde. Att rekrytera en medlem och att sedan inte ta hand om honom är oekonomiskt. Kostnader i arbete och pengar är förhållandevis höga vid den första rekryteringsprocessen. Att behålla medlemmen är ofta förknippad med en låg resursinsats men glöms vanligtvis bort. Några enkla exempel på medlemsvård kan vara ett personligt välkomstbrev från ordföranden, ett utvärderingsbrev efter första årets medlemskap, etc. Medlemsgruppen Lokala knivföreningar utgör en speciell grupp med speciella behov varför dessa särskilt bör analyseras och stödjas. - Analys och klarläggande av föreningens kundfördelar skall utföras. Kundfördelarna och föreningens verksamhetsplan skall sedan kommuniceras i syfte att kraftfullt öka medlemsantalet. 9
- Parallellt med analysen av kundfördelar skall en plan för medlemsvård utarbetas. Planen skall årligen utvärderas och revideras. Arbetet med fastlagda medlemsvårdande åtgärder skall snarast påbörjas - Särskild analys skall göras för att konkretisera hur målgrupper som nu inte omfattas av föreningens verksamhet skall implementeras och kompetensutvecklas. Exempel på dessa målgrupper är samlare, internationellt arbetande svenska knivmakare, kvinnor, etc. - Lokala föreningar skall stödjas bland annat genom; * att goda och långvariga relationer som tillgodoser föreningarnas intressen och behov skapas. * att föreningarnas tävlings- och utbildningsverksamhet stöttas. * att talangers individuella utveckling främjas 10