Socialsekreterare på Rånkommissionen/Ungdomsroteln

Socialsekreterare på Rånkommissionen/Ungdomsroteln Slutrapport 1 juni 2006-31 maj 2008 Datum: Ansvarig: Förvaltning: 2008-06-10 Gaby Wallström Centrum stadsdelsförvaltning

Innehållsförteckning Inledning 4 1. Bakgrund 5 2. Projektets utformning 6 2.1 Målen 6 2.2 Hur målen uppnås 6 2.3 Målgrupp 6 2.4 Arbetsmetod 6 2.5 Arbetsmodell 7 3. Tiopunktsprogrammet en gemensam åtgärdsplan 8 4. Arbetsuppgifter 9 4.1 Deltagande vid utsättning 9 4.2 Förhör 9 4.3 Samtal med föräldrar och ungdom 11 4.4 Anmälningar 12 4.5 Uppföljningssamtal 12 4.6 Samordning och service 13 4.7 Utbildning och rådgivning till polisen 14 4.8 Dokumentation 15 5. Stadsdelarna 15 5.1 Samarbete med stadsdelarna 15 6. Rånkommissionen/Ungdomsroteln 18 6.1 Samarbete med Rånkommissionen/Ungdomsroteln 18 6.2 Hembesök 19 6.3 Misstänkta under 15 år 20 6.4 Rådgivning 21 6.5 Åklagarmyndigheten 21 7. Narkotikaroteln 22 7.1 Samarbete med Narkotikaroteln 22 7.2 Vår målgrupp 24 7.3 Rådgivning 25 8. Övriga polisen 25 8.1 Närpolisområde City 25 8.2 Närpolisområde Söder 26 8.3 Närpolisområde Öster 26 8.4 Andra enheter inom polisen 26 9. Anmälningar avseende barn till narkotikamissbrukare 27 10. Polisens anmälningar till socialtjänsten 28 10.1 Anmälan jml 14:1 SoL 28 10.2 Barn i fara 28 11. Lagstiftning 29 2 Socialsekreterare på Rånkommissionen/Ungdomsroteln

12. Samarbete med andra aktörer 30 12.1 Socialsekreterare på närpolisområdena 30 12.2 Stödcentrum 30 12.3 Socialarbetare för ungdomar 31 12.4 Ungdomstjänst 31 12.5 MST- teamet 31 12.6 Maria Malmö 32 12.7 Samverkansmöte socialtjänst, polis och åklagare 32 12.8 Rådgivning till andra samarbetspartners 32 13. Utvärdering 32 14. Forskning 33 15. Framtiden 34 16. Reflektioner/Slutdiskussion 35 Bilagor: Bilaga 1: Statistik Bilaga 2: Kontaktuppgifter Bilaga 3: Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) Bilaga 4: Utdrag ur socialtjänstlagen Bilaga 5: Enkät till socialtjänsten 3 Socialsekreterare på Rånkommissionen/Ungdomsroteln

Inledning Färsk forskning från Rikspolisstyrelsen visar att ungdomskriminaliteten i Sverige i stort går ner. Trots detta är ungdomar överrepresenterade i brottsstatistiken. Under 2006 utgjorde exempelvis ungdomar mellan 15-20 år 24% av samtliga skäligen misstänkta i Sverige. Samtidigt som de endast utgjorde 10% av befolkningen. Bland ungdomarna är det en mindre grupp som är särskilt brottsaktiva. Mindre än 10% står för 40-50% av den totala ungdomsbrottsligheten. Det kan därför konstateras att det är av oerhörd vikt att olika myndigheter samverkar kring ungdomar i riskzonen för kriminalitet och missbruk samt att barn och ungdomar i riskzonen upptäcks så tidigt som möjligt. År 2005 begicks det över 800 personrån i Malmö vilket var en mycket hög siffra. Ingen annanstans i Sverige begicks det så många rån per capita. Polisen konstaterade att ofta var gärningspersonerna ungdomar som rånade andra ungdomar. För att komma tillrätta med alla rån inrättade polismyndigheten i Malmö en specialiserad enhet, Rånkommissionen, med uppdrag att arbeta för att öka lagföringen och minska personrånen. På ett tidigt stadium insåg både polismyndigheten och Malmö stad att det också krävdes ett samarbete mellan socialtjänst och polis. I Malmö Stad gjordes det en mängd insatser för att minska ungdomsproblematiken men det ansågs dock inte vara tillräckligt utan kommunen behövde pröva nya metoder. I juni 2006 startade därför ett tvåårigt projekt som innebar att två socialsekreterare placerades på rånkommissionen. Målet med projektet har varit att underlätta kommunikationen mellan socialtjänst och polis. Att tidigt uppmärksamma ungdomar som befinner sig i miljöer som är en risk för deras hälsa och utveckling. Att utveckla rutiner för informationsutbyte mellan polis och socialtjänst. Samt att tillsammans med Rånkommission och Narkotikarotel genomföra gemensamma satsningar. Syftet med projektet är också att på sikt minska nyrekryteringen till kriminalitet och missbruk. Projektet har nu nått sitt slut efter två år och blivit en permanent verksamhet. Polisens Rånkommission har från och med den 1 januari 2008 också blivit en permanent verksamhet och heter numera Ungdomsroteln. I vår slutrapport kommer vi att försöka ge en beskrivning av hur dessa två år har varit. Vilka rutiner vi har upprättat, vad som utvecklats, vad vi har lärt oss och hur vi tänker kring det fortsatta arbetet. Vi kommer att fokusera på vilket sätt vi tror att det gör en skillnad för polis, socialtjänst och inte minst Malmös kommuninvånare, att polis och socialtjänst har ett fördjupat samarbete. 4 Socialsekreterare på Rånkommissionen/Ungdomsroteln

Från vårt rum på polishuset har vi en fantastik utsikt över kanalen och Malmös innerstad vilket gör att man inte kan låta bli att reflektera över vilken fantastisk stad Malmö är. Och det är inte bara den vackra ytan som får oss att konstatera detta. Trots att det finns en hel del problem i Malmö konstaterar vi att Malmö stad och dess medborgare visar ett stort engagemang för att vi ska kunna bo och verka i en stad som vi alla kan vara stolta över. 1. Bakgrund I samband med den ökande ungdomskriminaliteten och inrättandet av rånkommissionen blev det allt tydligare att polisen och socialtjänsten behövde utveckla ett ännu närmare samarbete, då det fanns brister i kommunikationen mellan de olika myndigheterna. Det framkom också ett behov av kontinuitet och långsiktighet som bygger på ömsesidigt kunskapsutbyte om de två myndigheternas ansvarsområden och befogenheter. Kommunstyrelsen i Malmö beslutade 2006-02-15 att Malmö kommun under två år åtar sig att inrätta ett projekt med två socialsekreterare placerade på polisens rånkommission. Organisatoriskt tillhör socialsekreterarna Centrums stadsdelsförvaltning men arbetar kommunövergripande. En extern utvärdering av projektet har gjorts av Berit Andersson, docent i sociologi vid sociologiska institutionen på Lunds Universitet. Syftet med utvärderingen var att ge kunskap om hur samverkan mellan polis och socialtjänst kan utvecklas och åstadkomma effektivare insatser mot ungdomsbrott. Utvärderingen presenterades i juni 2007 och visade ett positivt resultat av samverkan mellan polis och socialtjänst, se vidare under avsnittet Utvärdering. Vid kommunstyrelsens sammanträde i juni 2007 beslutade kommunstyrelsen att verksamheten ska anslagsfinansieras fr.o.m. 2008-01-01. Verksamheten drivs dock i projektform t.o.m. maj 2008. Polismyndigheten i Malmö beslutade hösten 2007 att Rånkommissionen skulle bli permanent verksamhet fr.o.m. 2008-01-01. I samband med att Rånkommissionen blev en permanent verksamhet bytte man namn från Rånkommissionen till Ungdomsroteln. Verksamhetens inriktning är densamma. 5 Socialsekreterare på Rånkommissionen/Ungdomsroteln

2. Projektets utformning 2.1 Målen Målen med projektet är: Att få till stånd och underlätta en bra kommunikation mellan socialtjänst och polis, som ger en snabbare reaktion på unga som begår brott. Att tidigt uppmärksamma ungdomar som befinner sig i miljöer som är en risk för deras hälsa och utveckling, på så sätt minskar nyrekryteringen till kriminalitet och missbruk. Att utveckla rutiner för informationsutbyte mellan polis och socialtjänst. Att tillsammans med Rånkommissionen/Ungdomsroteln och Narkotikaroteln genomföra gemensamma satsningar. 2.2 Hur målen uppnås Genom en placering av socialsekreterare som arbetar kommunövergripande i samma lokaler som Rånkommissionen/Ungdomsroteln och Narkotikaroteln fungerar kommunikationen mellan stadsdelarna och polisen smidigare. Tillgängligheten från socialtjänstens sida har ökat, vilket ger en god förutsättning för att kunna samordna arbetet och effektivt utnyttja de olika resurserna. Detta leder till att utredningar samt insatser från socialtjänsten kan inledas i ett tidigare skede 2.3 Målgrupp Målgruppen är i första hand unga mellan 12-18 år som Rånkommissionen/Ungdomsroteln och Narkotikaroteln kommer i kontakt med då de har gjort sig skyldiga till eller är misstänkta för rån, narkotikabrott eller andra allvarliga brott. Även de unga som Rånkommissionen/Ungdomsroteln kommer i kontakt med genom att de befinner sig i riskzon för kriminalitet eller drogmissbruk uppmärksammas. Undantag från åldersgruppen görs om behovet uppstår. 2.4 Arbetsmetod Arbetstiden är dagtid måndag till fredag. Vi visar dock flexibilitet avseende arbetstiden exempelvis när polisen gör särskilda satsningar på kvällstid. Vi har ett lösningsfokuserat förhållningssätt och arbetar utifrån en lösningsfokuserad arbetsmetod. 6 Socialsekreterare på Rånkommissionen/Ungdomsroteln

2.5 Arbetsmodell Utifrån de mål som finns för projektet har det arbetats fram en modell för socialtjänstens arbete hos Rånkommissionen/Ungdomsroteln och Narkotikaroteln. Tanken är att lyfta fram det som är viktigt i arbetet samt att ha en gemensam arbetsmodell och ett gemensamt förhållningssätt i relation till samarbetspartners, ungdomar och föräldrar. Socialtjänstens representanter: Socialsekreterare placerade på Narkotikaroteln och Rånkommissionen/Ungdomsroteln arbetar kommunövergripande och ger service till socialtjänsten på stadsdelarna. Myndighetsutövning: Ungdomar och föräldrar ska i kontakten med socialsekreterare placerade hos polisen veta att socialsekreterarna representerar socialtjänsten samt vilka befogenheter de har d.v.s. att anmälan görs till socialtjänsten. Socialsekreterarna kan också i sin myndighetsutövning göra bedömningen att kontakt behöver tas akut med socialtjänsten. Socialsekreterarna hjälper polisen att uppmärksamma och vidarbefodra oro för barn i riskmiljöer. Professionalism: Att socialsekreterarna är kompetenta och trygga i sin yrkesroll. Rutiner: Rutinpärm är upprättad. Det är viktigt att ha rutiner så att arbetsuppgifter utförs likartat t.ex. vid förhör och upprättande av anmälningar. Samverkan: Korta vägarna mellan socialtjänst och polis samt öka informationsutbytet mellan myndigheterna. Ökad förståelse för varandras arbete: Genom att ha socialsekreterare hos polisen får man möjlighet att öka polisens förståelse för socialtjänstens verksamhetsområde och vice versa Tydlighet: Tydlighet i rollen som socialsekreterare. Det ska inte råda oklarheter kring att socialsekreterarna representerar socialtjänsten. Föräldrakontakt: Föräldrarna stärks i sin föräldraroll genom att resurserna lyfts fram. Genom att informera föräldrarna om misstänkt kriminalitet och/eller den oro polisen känner avseende deras barn ges de en större möjlighet att ta sitt föräldraansvar. Till föräldrar förmedlas en positiv bild av socialtjänsten. Inge hopp om att förändring är möjlig: Det är viktigt att uppmärksamma positiva resurser hos ungdomarna och deras föräldrar. Ungdomarnas styrka, resurser och det som fungerar i deras liv ska lyftas fram. Dokumentation: Dokumentation är viktigt för att kunna utveckla arbetet och se om det är till nytta. Lösningsfokuserad arbetsmetod: Metoden lämpar sig väl för arbete med ungdomar då den fokuserar på nutid och framtid istället 7 Socialsekreterare på Rånkommissionen/Ungdomsroteln

för det förflutna. Genom att använda lösningsfokuserad arbetsmetod blir människor bekräftade och deras resurser lyfts fram. Det är viktigt att de personer socialsekreterarna möter i sitt dagliga arbete, både ungdomar, poliser och socialsekreterare blir lyssnade på och att det de säger respekteras och tas på allvar. 3. Tiopunktsprogrammet en gemensam åtgärdsplan Inom ramen för Välfärd för alla har ett tiopunktsprogram utformats. Tiopunktsprogrammet är Malmö stads och polisområde Malmös gemensamma åtgärdsplan. Denna åtgärdsplan fastställdes av brottsförebyggande rådet 2007-10-26. Åtgärdsplanen innehåller gemensamma åtgärder och åtaganden under 2008 och dessa ska sammanfalla med parternas ordinarie handlings- och verksamhetsplaner för samma period. Programmets övergripande mål är att öka tryggheten i Malmö genom att bland annat ta fram åtgärder för att minska ungdomskriminaliteten och gatuvåldet. Polisen och Malmö stad ska intensifiera kontakterna avseende brottsaktiva individer genom en kontinuerlig dialog avseende Malmö stads insatser och Polisens brottsförebyggande verksamhet och spaning. Nedan följer punkterna. 1 Tidig upptäckt av barn och ungdomar i riskmiljöer 2. Ungas tillgång till droger ska minskas genom tidig upptäckt 3. Riktade insatser mot öppna drogarenor 4. Särskilt brottsaktiva barn och ungdomar 5. Samlade insatser till familjer med särskilt brottsaktiva ungdomar 6. Ungdomsbrott ska snabbutredas 7. SSP-samverkan ska utvecklas och utvärderas 8. Gemensamma insatser ska göras i Södra Innerstaden, Centrum och Herrgården 9. Temasatsningar utifrån en gemensam problembild ska göras två gånger om året 10. Polis och stadsdelar ska delta tidigare i detaljplaneprocessen Vi anser att tiopunktsprogrammet ligger i linje med målen i vår projektplan och kan till vår glädje konstatera att vi redan innan planen fastställdes arbetade utifrån många av de punkter som tas upp i planen. Andra delar har utvecklats över tid, ett exempel på vad som har utvecklats är hanteringen kring barn i fara /anmälan jml 14:1 SoL. Vi kommer att ta upp detta närmare under olika avsnitt i rapporten. 8 Socialsekreterare på Rånkommissionen/Ungdomsroteln

Vissa av punkterna berör inte vårt arbete direkt utan är mer på stadsdel och närpolisnivå. Men självklart håller vi oss uppdaterade om vad som planeras och händer ute på stadsdelarna och hos närpolisen. 4. Arbetsuppgifter Vad gäller våra arbetsuppgifter så har vissa varit givna från början av projektet medan andra har utvecklats efterhand i dialog med vår arbetsledare och polis. Nedan beskriver vi våra arbetsuppgifter. 4.1 Deltagande vid utsättning Vi är dagligen med vid utsättning på Rånkommissionen/Ungdomsroteln. Utsättning är ett möte där Rånkommissionen/Ungdomsroteln chefer informerar om vad som har hänt under dygnet och vilka nya polisanmälningar som inkommit avseende Ungdomsrotelns målgrupp. Vid utsättningen får vi ofta ta del av viktig information rörande ungdomar som vi vidarebefordrar till socialtjänsten på stadsdelarna. I anslutning till vårt deltagande vid utsättning tar vi del av polisens s.k. dagrapport. Detta gör vi för att informera oss om vilka ungdomar som har blivit gripna för brott som tillhör vår målgrupp för att sedan kunna förmedla denna information till berörd socialtjänst. Då vi har en överenskommelse med Narkotikaroteln om att vi gör anmälningar jml 14:1 SoL på barn till de personer som blir gripna för narkotikabrott kontrollerar vi även vilka vuxna personer som gripits för narkotikabrott, se vidare under avsnittet Anmälningar avseende barn till narkotikamissbrukare. Vad gäller övriga personer som blir misstänkta för brott är det aktuell enhet inom polisen som gör anmälan jml 14:1 SoL till socialtjänsten om dessa personer har barn. 4.2 Förhör Vi representerar socialtjänsten vidinplanerade förhör på Rånkommissionen/Ungdomsroteln och Narkotikaroteln med ungdomar som är misstänkta för kriminalitet när socialsekreterare från stadsdelen inte har möjlighet att delta. När ungdomar grips och förhör ska hållas omgående är någon av oss socialsekreterare med. Under förutsättning att vi får ett uppdrag från hemkommunen och i mån av tid kan vi delta vid förhör med ungdomar som inte är bosatta i Malmö. Deltagande har även skett vid förhör på andra enheter inom polisen men då har det alltid rört sig om ungdomar som tillhör eller tangerar 9 Socialsekreterare på Rånkommissionen/Ungdomsroteln

vår målgrupp. Under vårt första år var relativt vanligt att dessa enheter glömde att meddela oss när de skulle hålla förhör, därefter har detta förbättrats avsevärt. Vi ser det som naturligt att det behövs en inkörningsperiod för att en hel organisation ska vänja sig vid och upprätta rutiner utifrån att det finns socialsekretare på plats i huset. Det vi har kunnat konstatera är att vi aldrig riktigt vet vad ett förhör kan utmynna i. Vid några tillfällen har förhör lett till att ungdomen omedelbart omhändertagits jml 6 LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) i direkt anslutning till förhöret. Vi har då varit socialtjänsten behjälpliga i detta. Det har förekommit att ungdom i samband med förhör lämnar uppgifter som tyder på att ungdomen far illa på andra sätt än genom sin kriminalitet, t.ex. olika former av brister i omsorgen från föräldrarna. Vid vissa av dessa tillfällen har vi gjort bedömningen att ungdomens sociala situation varit så pass allvarlig att vi fått kalla hit socialsekreterare från stadsdelen för en akut bedömning. Ett exempel är då en ung pojke var misstänkt för många rån och vårdnadshavaren inte var med vid förhöret. På grund av den allvarliga situationen och svårigheter i att bedöma hur vårdnadshavaren skulle reagera kontaktades socialsekreterare på stadsdelen omgående. De mötte upp polisen i hemmet när pojken kördes hem. Både polis och socialtjänst har i framfört att de var mycket nöjda med samarbetet. När vi startade vårt projekt på Rånkommissionen/Ungdomsroteln hade vi en föreställning om att i princip alla föräldrar skulle medverka vid förhör. Så är det inte. Förutom vid de få tillfällen då åklagare eller förhörsledare beslutar att föräldrar inte ska medverka väljer föräldrarna relativt ofta att inte vara med. Det finns självklart många anledningar till detta. När vi frågar polisen vilka anledningar föräldrar uppger är det ofta att de är arga eller besvikna på ungdomen och tycker att han/hon själv kan vara på förhör, att de inte kan medverka pga. att de inte kan komma ifrån arbetet eller har små barn att ta hand om. En del föräldrar skäms för det deras barn gjort och vill av den anledningen inte komma till polisen. I vissa fall så har ungdomarna berättat för oss att föräldrarna ville följa med men att ungdomen sagt till detta och att han/hon vill gå själv. Det gäller framförallt de ungdomar som närmar sig 18 år. Polisen eller åklagaren beslutar ibland att föräldrar inte ska medverka vid förhör Det kan vara då föräldrar tidigare medverkat vid förhör men uppträtt störande. Ibland då ungdomar gripits på bar gärning händer det att polisen inte får kontakt med förälder och förhöret måste hållas skyndsamt. Det kan också vara i särskilda fall då polisen tror att ungdomen kommer att berätta mer om föräldrarna inte är med. Polisen är dock alltid mycket noga med att underrätta föräldrar skyndsamt efter förhör. 10 Socialsekreterare på Rånkommissionen/Ungdomsroteln

4.3 Samtal med föräldrar och ungdom När polisen har hållit förhöret har vi ett kort enskilt samtal med ungdomen och föräldrarna. Under samtalet tar vi upp allmänna frågor kring ungdomens sociala situation och försöker fokusera på det som fungerar och ungdomens resurser. Vi är intresserade av hur ungdomen ser på sin situation och tankar kring på vilket sätt det kan göra skillnad för dem att socialtjänsten får vetskap om att de är misstänkta för brott. Samtalen med ungdomar och föräldrar har utvecklats över tid. Vi har arbetat fram rutiner, för att samtalen ska vara så lika utformade som möjligt. Eftersom vi använder oss av lösningsfokuserad arbetsmetod har samtalen en tydlig början, mitt och slut. Fördelen med att använda sig av lösningsfokuserad arbetsmetod är att man möter personen där den befinner sig just nu och fokuserar på nutid, framtid och det som fungerar. Samtidigt behöver ungdom och föräldrar bekräftas i den svåra situation som de just nu befinner sig i. Vi upplever att våra samtal med ungdomar och föräldrar är viktiga och till hjälp för dem. Vi får frågor av många olika karaktärer. Föräldrarna uttrycker ofta oro och bekymmer över sina barns umgänge. Det som slår oss och som är positivt är att de flesta ungdomar som vi har samtal med önskar förändra sin situation. Vid våra samtal har det också framkommit att de flesta föräldrar är positiva till att en anmälan görs till socialtjänsten. Vi imponeras av att både ungdomarna och föräldrarna trots den svåra situation som de befinner sig i kan beskriva det som fungerar och varandras goda sidor. Vid samtalet frågar vi även föräldrarna om det går bra att vi har ett uppföljningssamtal per telefon med dem efter tre veckor. Om föräldrarna inte är med på förhöret kontaktas de per telefon och informeras om att anmälan görs till berörd stadsdels socialtjänst. Under detta telefonsamtal tas även frågan om uppföljningssamtal upp. De allra flesta föräldrar som vi kontaktar och informerar om att vi gör en anmälan till socialtjänsten på hemstadsdelen är positiva till det. I de fall vi inte får tag på föräldrarna per telefon så skickar vi brev. Nedan följer två exempel på hur ett anmälningssamtal kan se ut. Telefonsamtal med moder vars son gripits kvällen innan misstänkt för ringa narkotikabrott. Sonen var också vid gripandet mycket berusad. Modern är mycket tacksam för den hjälp familjen fick av poliser från Ungdomsroteln vid gripandet. Hon beskriver sonen som en pojke som har lätt för att lära sig men som upplevts lite låg på sista tiden. Sonen vill inte prata med sina föräldrar om hur han mår men modern har fått uppfattningen att kamraterna är mycket viktiga. Modern är ledsen och uppger att hon vill veta vad hon och fadern ska göra som föräldrar. 11 Socialsekreterare på Rånkommissionen/Ungdomsroteln

Vidare tror hon att sonen behöver en samtalskontakt. Hon ställer sig positiv till att anmälan lämnas till socialtjänsten. Samtal med föräldrar och son i samband med förhör. Föräldrarna uttrycker stor oro för sin son. Fadern säger att han vill göra allt för att hjälpa sonen och att det finns många som engagerar sig för honom Det känns som om sonen är två personer, en hemma där han är väluppfostrad och trevlig och en annan med kamrater som han begår brott med. Fadern uppger att sonen också har olika kamrater. Han är mycket duktig på fotboll och har bra kamrater i fotbollslaget men har kamrater från skolan som enligt fadern är dåliga. Fadern påtalar för sin son att det är viktigt att ha respekt för sig själv och sina föräldrar att göra det rätta så att han blir en bra och snäll pojke. Föräldrarna säger att de tycker att det är bra att socialtjänsten informeras då de behöver hjälp. 4.4 Anmälningar En skriftlig anmälan utifrån misstänkt kriminalitet skickas av oss till socialtjänsten på den stadsdel som ungdomen och dess familj tillhör. Det som är viktigt att ha med i anmälan är bl.a. vilket/vilka brott ungdomen är misstänkt för samt ungdomens inställning till brottsmisstanken/brottsmisstankarna. Om ungdomen gripits eller kallats till förhör och om ungdomen anhållits efter förhöret samt om föräldrar varit närvarande vid förhöret. Andra viktiga faktorer att ta upp är om ungdomen är tillfrågad om medling och om det finns någon annan specifik oro kring ungdomen. I anmälan beskrivs också vad som framkommit i samtal med ungdomen och föräldrarna samt vilken polis som utreder ärendet. Det vi försöker ha i fokus är vilken information som är av vikt för socialtjänsten. Samtidigt försöker vi lyfta fram det som är positivt i ungdomens liv. Tanken med detta är att stärka ungdomen och föräldrarna och att ge socialtjänsten positiv information att bygga vidare på. Vi vill också ge en nyanserad bild av ungdomen, inte bara om ungdomens kriminalitet och/eller missbruk. Anmälningarna mottas positivt av socialtjänsten och att man anser att de är informativa och ger viktig användbar information. När ungdomar grips på kvällstid och helger, då vi inte har möjlighet att vara med vid förhören gör vi anmälan till socialtjänsten omgående när vi åter är i tjänst. 4.5 Uppföljningssamtal Vi har uppföljningssamtal per telefon med föräldrarna ca tre veckor efter att vi har gjort anmälan. Målet med uppföljningssamtalet är att stämma av med föräldrarna hur familjen har det och samtala med dem 12 Socialsekreterare på Rånkommissionen/Ungdomsroteln

kring vad som har blivit bättre sedan anmälan gjorts till socialtjänsten. De allra flesta föräldrar har varit positiva till att vi kontaktar dem för ett uppföljningssamtal, detta gäller även de som inte har varit med vid förhöret. Här följer ett exempel på ett uppföljningssamtal. En moder kontaktas vars son gripits misstänkt för ringa narkotikabrott där både förälder och socialsekreterare medverkade vid förhöret.. Sonen nekade vid brottstillfället till att ha rökt cannabis men erkänner att han rökt tidigare. Både snabbtest och analyssvar visade positivt avseende THC (cannabis). Modern beskriver att situationen mycket blivit bättre för sonen. Han går på samtal hos Maria Malmö (behandlingscentrum för ungdomar med missbruksproblem). Modern upplever att Maria Malmö är mycket bra för sonen. Han får en möjlighet att prata och komma bakom det som gör att han röker hasch. Skolan fungerar också bättre för sonen Familjen har ännu inte fått kontakt med socialtjänsten men är ändå nöjd med situationen som den är just nu. 4.6 Samordning och service Vår roll är att vara socialtjänstens förlängda arm hos polisen. Det är viktigt att upprätthålla en god service till socialtjänsten och polisen. Detta innebär som nämnts tidigare att vi har hög tillgänglighet. Vi anstränger oss för att ge relevant information avseende kriminella och missbrukande ungdomar till socialtjänsten. Tanken är att detta ska ge socialtjänsten bättre förutsättningar att hjälpa dessa ungdomar. Vi är övertygade om att desto tidigare ungdomarna uppmärksammas desto större är möjligheten att bryta negativa mönster. En viktig del i arbetet går ut på att samordna informationsflödet mellan polis och socialtjänst. För att underlätta arbetet för polisen och socialtjänsten på stadsdelarna och för att få överblick, har vi påtagit oss en samordningsfunktion kring de sociala frågorna och kontakten med socialtjänsten. Ett exempel på när socialtjänsten fick snabb information från oss gällde en ungdom som var omhändertagen jml LVU och som under tiden han var hemma på umgänge hos föräldrarna blev misstänkt för brott. Sannolikt hade det dröjt en tid innan socialtjänsten fått denna information om vi inte hade funnits på plats och vidarebefordrat den omgående. Stadsdelarna kontaktar oss relativt ofta angående ärenden som är aktuella på andra enheter inom polisen än Rånkommissionen/Ungdomsroteln eller Narkotikaroteln. I regel är de då i behov av någon form av fördjupad information som till exempel 13 Socialsekreterare på Rånkommissionen/Ungdomsroteln

hur brottsmisstankarna gentemot en ungdom ser ut, det kan även gälla att de behöver veta vilken polis som utreder ett specifikt ärende. Det förekommer att vi på uppdrag av stadsdelar tagit en mer aktiv roll i deras arbete med den unge. Vi har exempelvis utifrån önskemål från aktuell stadsdel representerat dem vid en häktningsförhandling gällande två unga pojkar. Vi har tät kontakt med socialsekreterarna på stadsdelarna och lämnar uppföljningsinformation. Det kan exempelvis vara följdfrågor utifrån anmälan som är gjord eller om ungdomar fortfarande är misstänkt för ett brott eller om de är avförda från en brottsmisstanke. Information om vilka observationer polisen har gjort angående ungdomar aktuella hos socialtjänsten är också relevant för socialsekreterarna. Socialsekreterarna på stadsdelarna har vant sig vid att socialsekreterarna hos polisen har hög tillgänglighet och att snabbt få den information som de efterfrågar. Detta har lett till att socialsekreterarna ute på stadsdelarna även kontaktar oss med frågor kring ungdomar som inte tillhör målgruppen. Vi har även en hel del kontakt med socialtjänsten i andra kommuner. Kontakten gäller både ungdomar som är misstänkta för allvarliga brott och anmälningar jml 14:1 SoL avseende barn till narkotikamissbrukare till andra kommuner. 4.7 Utbildning och rådgivning till polisen Att utbilda polisen kring socialtjänstens arbete är ytterligare en av arbetsuppgifterna. I utbildningar av polisen har fokus lagts på den lagstiftning som styr socialtjänstens arbete, hur handläggningen av ärenden går till hos socialtjänsten samt anmälningsplikten och vad en anmälan bör innehålla. Framförallt har poliserna på Rånkommissionen/Ungdomsroteln och Narkotikaroteln utbildats. Vi har även föreläst för en grupp som arbetar på närpolisområde City och för polisaspiranter som studerar på Polishögskolan. Vi har även många givande diskussioner med poliserna i informella sammanhang som vi är övertygade om leder till ökad förståelse för varandras verklighet. Relativt ofta kontaktar poliserna oss och vill ha rådgivning kring sociala frågor. Det kan exempelvis handla om den information de har angående en ungdom är relevant att lämna till socialtjänsten. Det kan även vara frågor som rör lagstiftning eller hur de ska formulera sig när de skriver en s.k. barn i fara /anmälan jml 14:1 SoL. 14 Socialsekreterare på Rånkommissionen/Ungdomsroteln

4.8 Dokumentation För att veta om det som görs är till hjälp är det viktigt att dokumentera. Dagbok förs med en sammanfattning av varje månad. I dagboken nedtecknas bl.a. vad som hänt på Rånkommissionen/Ungdomsroteln och Narkotikaroteln, vilka beslut som fattats och de reflektioner som gjorts under månaden. Vidare förs statistik månadsvis på allt vi gör. Hur många förhör vi deltagit i, antal anmälningar som gjorts till respektive stadsdel, föräldrakontakter, anmälningar som inte tillhör målgruppen, ivägskickade förundersökningsprotokoll, lämnande av uppföljningsuppgifter till stadsdelarna o.s.v. Statistiken är viktig för att kunna följa utvecklingen kring de ungdomar som misstänks för kriminalitet, vilka arbetsuppgifter som utförts och hur framtiden ska planeras. Statistik och information sammanställs också på begäran från chefer och andra berörda personer. 5. Stadsdelarna 5.1 Samarbete med stadsdelarna Eftersom stadsdelarna är en av våra viktigaste samarbetspartners har vi vid två tillfällen träffat socialsekreterare och arbetsledare på samtliga stadsdelar. Detta skedde hösten 2006 och hösten/våren 2007-2008. Inför vår årsrapport i juni 2007 inhämtade vi synpunkter från stadsdelarna via en enkätundersökning, se bilaga 5. Syftet har varit att inhämta stadsdelarnas tankar och synpunkter kring vårt arbete. Då en primär uppgift är att vara till hjälp för stadsdelarna är det naturligt att inhämta deras synpunkter kring hur vi utför vårt arbete för att kunna erbjuda ytterligare service och hjälp till stadsdelarna. De frågor som ställdes var: På vilket sätt är det till hjälp för er verksamhet att socialsekreterare är placerade på rånkommissionen och narkotikaroteln? Vad behöver vi utveckla för att vara till bäst hjälp? Av Malmös tio stadsdelar svarade nio på vår enkät. Nedan följer en sammanställning av de synpunkter som framkommit vid våra besök på stadsdelarna varvat med de synpunkter som framfördes från stadsdelarna i enkätundersökningen, se bilaga. Det som varit gemensamt för samtliga stadsdelar är att de är positivt inställda till det arbete vi utför. De anmälningar och den information som lämnats till dem gör att de tidigare får vetskap om misstänkt 15 Socialsekreterare på Rånkommissionen/Ungdomsroteln

kriminalitet. Vidare underlättas deras arbete av att socialsekreterare finns tillgängliga hos polisen som snabbt kan inhämta uppgifter från polisen samt vidarebefordra det som är av vikt för socialtjänsten. Detta bekräftas också av enkätundersökningen. Någon stadsdel uppger att det idag är lättare att få tag på polisen då vi kan förmedla kontakt. Samma stadsdel tycker att vi är nåbara, har stor tillgänglighet och alltid är hjälpsamma. En annan stadsdel uttrycker att vi är snabba med att svara på deras frågor och ge information som de behöver. Vidare framkommer det av enkäten att det är bra att vi finns tillgängliga för frågor från socialtjänsten och att vi är med på förhör som bestäms med kort varsel. Det upplevs som positivt att vi agerar som en direkt länk mellan socialtjänst och polis vilket ökar samverkan kring ungdomarna men också samarbetet i stort mellan polis och socialtjänst. Avseende kontakten med ungdomar och deras föräldrar så anser en stadsdel att vi beskriver ungdomens situation ur ett socialt perspektiv och en stadsdel anser att det är bra för föräldrar och ungdomar att vi snabbt tar kontakt med föräldrarna, detta framgår av enkätundersökningen. Två stadsdelar anser att vi medverkar till att ge polisen större förståelse för socialtjänstens uppdrag och att det är bra att vi har kunskap om den lagstiftning som styr socialtjänstens arbete. Någon stadsdel uttryckte önskemål om att vi i våra anmälningar skulle skriva vilka risk- och skyddsfaktorer som finns kring ungdomarna. Samma stadsdel tog även upp frågeställningen kring om det finns möjlighet för oss att göra bedömning huruvida en utredning behöver inledas. Vi menar att beslut om att inleda utredning ska tas på respektive stadsdel. Angående våra anmälningar påpekar en stadsdel att det är viktigt att det framgår om ungdomen är delgiven misstanke om brott. Någon stadsdel önskar mer information om aktuella ungdomar i åldrarna 18-20 år framförallt när de är misstänkta för narkotikabrott. Vidare har samtliga stadsdelar i enkätundersökningen framfört önskemål om att vi ska vidarebefordra samtliga polisanmälningar avseende ringa narkotikabrott på personer i åldrarna 18 till 20 år. En stadsdel poängterar vikten av att de får all information om oro som polisen har om ungdomar. Samma stadsdel anser att det i deras arbete är till hjälp att få PM från polisen som även tar upp positiva saker om ungdomarna. Flera stadsdelar tar upp att de märker att polisen förstår vikten av att skriva barn i fara /anmälan jml 14:1 SoL. De flesta stadsdelar kommenterar att de anser att det är bra att polisen i allt större utsträckning skriver barn i fara /anmälan jml 14 :1 SoL. Någon stadsdel tycker att barn i fara -blanketten ibland är torftigt formulerad 16 Socialsekreterare på Rånkommissionen/Ungdomsroteln

och några stadsdelar uppger att kontaktuppgifter ofta saknas eller är knapphändiga. Dessa synpunkter har framförts till polisen vilket har lett till att informationen har blivit utförligare. Avseende de anmälningar jml 14:1 SoL som görs avseende barn till narkotikamissbrukare så undrade en stadsdel om vi skickar polisanmälan till den kommun eller stadsdel som föräldern bor i. Utifrån anmälningsplikten görs anmälan jml 14:1 SoL till den stadsdel eller kommun där barnet bor. Generellt sett finns inte utrymme att även skicka polisanmälan till den stadsdel eller kommun som föräldern bor i. De flesta stadsdelarna har uppgett att de tycker det är positivt att anmälningar görs jml 14:1 SoL avseende barn till personer som är misstänkta för narkotikabrott. Ett par stadsdelar har synpunkter kring att de inte får information om personer som blir misstänkta för rattfylla eller drograttfylla. Information lämnas om att nämnda brott räknas som trafikbrott och att de handläggs på en egen enhet på Närpolisområde Söder. Socialsekreterare placerad på närpolisområde Söder vidarbefodrar dessa anmälningar. Vid vårt första besök på stadsdelarna diskuterades hembesöken då de väckte många frågor och funderingar ute på stadsdelarna. Syftet med hembesöken har diskuterats och vi menar att hembesöken är ett led i polisens arbete som inte står i strid mot det arbete som utförs på stadsdelarna utan är komplement till detta. Hembesöken sker också på polisens initiativ och som grund ligger de uppgifter som polisen har avseende den unge. Efter hand som projektet har framskridit och vi utfört hembesök har socialtjänsten inte framfört några negativa åsikter om våra hembesök. Vid vårt senaste besök på stadsdelarna togs inte frågan om hembesöken upp mer än att en stadsdel ville att vi skulle göra fler hembesök. Vi har också blivit uppringda av socialsekreterare som uttryckt oro för ungdomar och föreslagit att vi gör hembesök tillsammans med polis. Samtliga stadsdelar anser att det är viktigt att polisen förhör ungdomar under 15 år som är misstänkta för allvarligare brott d.v.s. förhör jml 31 LUL. Det är viktigt att brottet utreds och socialsekreterarna anser att det är en bra och tydlig markering från samhället gentemot den unge. Vid vårt senaste besök på samtliga SDF informerades socialtjänsten att de kan begära att en utredning jml 31 LUL görs även om åklagaren har beslutat att lägga ner förundersökningen. Detta är viktig kunskap och stadsdelarna var positiva till att få denna information. Vidare informerade vi samtliga stadsdelar om att polisen inte kan ta drogtester på ungdomar under 15 år oavsett om det finns samtycke. 17 Socialsekreterare på Rånkommissionen/Ungdomsroteln

Av enkätundersökningen framgår att stadsdelarna inte har några direkta åsikter eller tankar på vad som kan förbättras eller utvecklas i vårt arbete. En stadsdel tycker att förhören är med för kort varsel. För övrigt så uppger stadsdelarna att det är bra som det är, att vi ska fortsätta ge snabb information eller att de inte vet om vi behöver utveckla/förbättra något. Nedan följer några citat från stadsdelarna utifrån enkätundersökningen: man får snabbare information om ärendet och vad som händer. Ni är en direkt länk in i polisen. Ni medverkar till att hjälpa till att ge polisen större förståelse för socialtjänstens arbete. Att ni fungerar som en brygga mellan socialtjänst och polis förbättrar samarbetet. Bättre samverkan kring ungdomarna. Snabbare hantering av ärenden vilket är mycket bra. 6. Rånkommissionen/Ungdomsroteln Allt arbete som polisen utför med misstänkta gärningspersoner under 18 år styrs av Lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). Detta innebär att det ställs speciella krav på de utredningar som polisen på rånkommissionen handlägger. Lagen har utformats för att öka samarbetet mellan polis, åklagare, socialtjänst och domstolar samt öka snabbheten i ungdomsärenden. Vad vi kan se så har alla inblandade myndigheter intentioner att skyndsamt och på bästa sätt handlägga dessa ärenden. 6.1 Samarbete med Rånkommissionen/Ungdomsroteln Vi har nu blivit integrerade hos Rånkommissionen/Ungdomsroteln vilket vi bl.a. märker genom att det är en självklarhet för polisen att vi ska vara med på förhör med misstänkta ungdomar. Vi upplever också att man ser det som en tillgång att vi har samtal med ungdomarna och föräldrarna efter förhöret. Polisen får också hjälp att komma ihåg att ta upp frågan kring medling ifall de glömmer detta. Polisen upplever avlastning i att vi gör anmälningar till socialtjänsten där vi också lämnar information om vem som utreder ärendet på Rånkommissionen/Ungdomsroteln. Både i januari 2007 och 2008 började ett relativt stort antal nya poliser på Rånkommissionen/Ungdomsroteln då flera av dem som arbetade här tidigare gick till andra tjänster. Vi hade vissa farhågor kring att utvecklingen i vårt projekt skulle mattas av pga. ett relativt stort byte av personal. Vi har kunnat konstatera att det har fungerat alldeles utmärkt med den nya personalen som i stort sett omgående förstod vår roll. Vi anser att detta beror på att ledningen för Rånkommissionen/Ungdomsroteln var tydlig med att vi 18 Socialsekreterare på Rånkommissionen/Ungdomsroteln

socialsekreterare har en obestridd plats på Rånkommissionen/Ungdomsroteln. Tillsammans med poliserna har vi arbetat målmedvetet för att göra anmälningar omgående till socialtjänsten när ungdomar har blivit misstänkta för brott. Genom en specialiserad enhet hos polisen som arbetat intensivt med dessa brott får också polisen fram fler misstänkta gärningspersoner. Detta har lett till att anmälningar kan göras till socialtjänsten som får en möjlighet att utreda och tillsätta adekvata insatser och åtgärder för ungdomarna. Vi har upptänkt att vissa ärenden tar längre tid för polisen att utreda. Liksom socialtjänsten måste polisen prioritera vissa utredningar. Då de flesta utredningarna på Rånkommissionen/Ungdomsroteln leds av åklagare gör det att polisen måste invänta direktiv från åklagaren. De senaste månaderna har Rånkommissionen/Ungdomsroteln arbetat mycket med butiksrån och bankrån och har nått relativt stor framgång i att komma fram till vilka som kan misstänkas för dessa brott. Under 2007 begicks 1 bankrån och 16 butiksrån, under innevarande år fram till den 31 maj har det begåtts 9 bankrån och 16 butiksrån. Vid samtliga bankrån i år har det varit minst två gärningspersoner varav nio av gärningspersonerna har varit under 18 år. Av de misstänkta som är under 18 år är någon känd för att ha begått personrån sedan tidigare, medan andra har varit helt okända av polis och socialtjänst. Under första året av projekttiden gjorde vi 210 anmälningar i vår målgrupp. Under andra året gjordes totalt 153 anmälningar i vår målgrupp. Vi ser det som en naturligt och rimlig utveckling att antalet anmälningar sjunker. Det vi kan konstatera är dock en svag ökning av antalet anmälningar i vår målgrupp det senaste halvåret jämfört med föregående sexmånadersperiod. Vi kan även se en svag uppgång av antalet ungdomar under 18 år som vi har gjort anmälan på utifrån att de har blivit gripna misstänkta för narkotikabrott. 6.2 Hembesök Alltsedan projektet påbörjades har Rånkommissionen/Ungdomsroteln och vår arbetsledning påtalat vikten av att vi tillsammans med poliserna gör hembesök. Hembesöken är ett erbjudande och det står familjen helt fritt att tacka nej. Hittills har de flesta familjerna varit positiva till att få ett hembesök av en polis och en socialsekreterare när de har förstått vad tanken är med ett sådant. Syftet med hembesöken är att visa en enad vuxenvärld, att polis och socialtjänst samarbetar. Vidare är syftet att höra med ungdomen och föräldrarna hur de ser på situationen samt informera om vart man kan vända sig för att få hjälp. 19 Socialsekreterare på Rånkommissionen/Ungdomsroteln

Under projektets första år gjorde vi tio hembesök. Under sommaren och hösten 2007 utförde vi tyvärr inte några hembesök. Anledningarna till detta är flera. Då det skett omflyttningar inom polisen och en hel del personal arbetar på andra enheter har antalet poliser på rånkommissionen minskat. Av de två poliser som vi tidigare hade utfört hembesök tillsammans med har en återgått till anställning på en annan enhet. Det finns många av poliserna som vi anser är lämpliga att utföra hembesök, trots detta har det varit svårt att hitta en ersättare. Sedan årsskiftet har vi i viss omfattning kommit igång med att göra hembesök igen. 6.3 Misstänkta under 15 år Angående förhör av ungdomar under 15 år så styrs polisens arbete av 31 LUL. Denna paragraf innebär att en utredning rörande brott kan inledas avseende en ungdom under 15 år som är misstänkt, under vissa förutsättningar. En av anledningarna till att förhör kan hållas är att det kan ha betydelse för socialtjänstens möjlighet att bedöma vilka insatser som skulle vara till hjälp för ungdomen. Bestämmelsen gör det möjligt för polis eller åklagare att inleda utredning på begäran av socialnämnden såväl i enskilda fall som efter mer generella överenskommelser. Någon uttrycklig begäran från socialnämndens sida behövs inte. Det räcker med att det kan antas att utredningen har betydelse för att avgöra behovet av insatser. De brott som framförallt kommer ifråga för polisutredning är brott riktade mot person eller egendom och brott som har en särskilt hög grad av hänsynslöshet. Om det gäller ett barn som är under 12 år ska det finnas synnerliga skäl för att inleda en utredning rörande brott. Vår upplevelse är att i vissa fall har utredningar lagts ner innan polis eller åklagare inhämtat socialtjänstens uppfattning i frågan. Vi kan dock se att under vår tid på Rånkommissionen/Ungdomsroteln så har det skett en utveckling och vår bedömning är att fler brott med gärningspersoner under 15 år idag utreds av Rånkommissionen/Ungdomsroteln. I en del fall med gärningspersoner under 15 år har den utredande polisen på begäran från åklagare gjort en förfrågan till oss som representanter för stadsdelarna, om socialtjänsten vill att utredning ska företas. Vi har i vissa fall ansett att vi kan vara socialtjänstens representanter när det varit uppenbart att det är av vikt för socialtjänstens vidare handläggning att polisen utreder brottet. I andra fall framförallt när det gäller yngre gärningspersoner har vi kontaktat den stadsdel som ungdomen tillhör för att inhämta deras uppfattning i frågan. Frågan har tagits uppe på ett av BRÅ:s samverkansmöten där representanter från stadsdelarnas socialtjänst medverkar. Dessa 20 Socialsekreterare på Rånkommissionen/Ungdomsroteln

representanter ansåg att det var bra att vi går in i deras ställe och begär att förhör ska hållas när det är uppenbart att det är till hjälp för stadsdelen. Utifrån tiopunktsprogrammet har polismyndigheten, Malmö stad och åklagarmyndigheten bestämt att riktlinjer för dessa utredningar ska utarbetas. Då en statlig utredning är tillsatt för att se över hela LULlagstiftningen och förslag ska läggs fram i november 2008 avvaktar man med riktlinjerna. Vi anser att det är bra att denna fråga tas upp, det är viktigt att hitta gemensamma former för hur polisen ska utreda brott avseende ungdomar under 15 år. Trots att ungdomarna inte kan lagföras så är polisens utredning av stor vikt för socialtjänstens fortsatta handläggning då det ger socialtjänsten möjlighet att göra bättre utredningar. Detta leder till att ungdomen och dess familjs resurser kan tillvaratas på ett bättre sätt. Något vi vill lyfta fram är vikten av information gällande unga gärningspersoner. Det händer emellanåt att polisen blir kontaktad av upprörda föräldrar till målsägande. De har fått besked om att utredningen är nedlagd men förstår inte anledningen. Vad de inte vet är att anledningen ibland är att gärningspersonen är under 15 år och inte kan lagföras. 6.4 Rådgivning I vår roll anser vi att det ingår att ge service till polisen när det gäller förfrågningar där det krävs den kompetens som vi har även om det inte gäller vår målgrupp. Exempel på detta är när en av poliserna hade en målsägande på besök som var mycket ledsen och rädd och vi hade samtal med målsäganden. Vi hade ett stödjande samtal med målsäganden och målsägandens moder, de fick även information om brottsofferstöd. Vi har även haft andra stödjande samtal utifrån önskemål från polisen. Ett annat exempel är när en av poliserna skrev ett PM till socialtjänsten när en ungdom som Rånkommissionen/Ungdomsroteln tidigare hade haft mycket kontakt med tog kontakt med aktuell polis på eget initiativ. Utifrån samtalet framkom att många delar av pojkens liv fungerar bättre. Polisen var dock fortfarande orolig för pojkens umgänge utifrån vilka han var tillsammans med när de träffades. I sitt PM nedtecknade polisen både det positiva som framkom i samtalet men också den oro han kände utifrån umgänget. 6.5 Åklagarmyndigheten Enligt 3 LUL ska en förundersökning mot den som är under 18 år alltid ledas av åklagare om den unge är skäligen misstänkt för ett brott 21 Socialsekreterare på Rånkommissionen/Ungdomsroteln

för vilket det är föreskrivet fängelse i mer än sex månader. Detta innebär i praktiken att de flesta utredningar som Rånkommissionen/Ungdomsroteln handlägger leds av åklagare. I samband med att en ungdom blir skäligen misstänkt skickas ärendet till åklagarmyndigheten för lottning d.v.s. att en åklagare ska utses som förundersökningsledare. Det vi tycker oss se är att ibland blir ärendet av olika anledningar liggandes på åklagarmyndigheten en tid innan åklagare utses. Då vi arbetar för att socialtjänsten skyndsamt ska informeras om en ungdom är misstänkt för ett brott kan det ibland bli diskussioner om hur vi ska gå tillväga. Den unge är inte delgiven misstanke och det råder förundersökningssekretess i ärendet. Vi har vid dessa tillfällen diskuterat med polisen och kommit fram till en lösning som inneburit att informationen lämnats till socialtjänsten. I något fall har vi inte avvaktat åklagarmyndighetens beslut utan informerat socialtjänsten då det dragit ut på tiden och ärendet varit av särskilt allvarlig karaktär. Ett exempel på detta var då en ungdom under 15 var misstänkt för ett allvarligt rån där ungdomen knivskurit offret. Ett annat exempel var när en ungdom delgivits misstanke för flera rån och det efterhand i utredningen tillkom fler brott som den unge var misstänkt för. Åklagaren beslutade att polisen skulle höra om en del målsäganden innan nya förhör med gärningspersonen kunde hållas. I ärendet rådde förundersökningssekretess samtidigt som den unge var föremål för en omfattande utredning från socialtjänstens sida. Den unge var omedelbart omhändertagen jml 6 LVU vilket innebar att socialtjänstens utredning skulle vara slutförd inom fyra veckor från att det omedelbara omhändertagandet verkställts. I detta fall bestämdes det i samråd med utredande polis att informera socialtjänsten om de nya brotten då det kunde antas att uppgifterna var av stor vikt för socialtjänstens bedömning. 7. Narkotikaroteln 7.1 Samarbete med Narkotikaroteln Narkotikaroteln är en viktig samarbetspartner då de specifikt arbetar med att bekämpa narkotikan i Malmö. Till skillnad från Rånkommissionen/Ungdomsroteln arbetar Narkotikaroteln inte med en specifik åldersgrupp utan Narkotikaroteln arbetar med narkotikabrott på olika nivåer som exempelvis narkotikabrott genom eget bruk och narkotikabrott genom överlåtelse. Alltsedan starten av projektet har vi i dialog med Narkotikaroteln arbetet målmedvetet för att få till stånd ett gott samarbete. Vår utgångspunkt har hela tiden varit att ta in vad Narkotikaroteln efterfrågar för hjälp från oss och bygga vidare på i det i samarbetet som 22 Socialsekreterare på Rånkommissionen/Ungdomsroteln

redan fungerar. Inledningsvis var vi i olika utsträckning med vid Narkotikarotelns utsättningar. Under hösten 2006 ägnade sig Narkotikaroteln åt ett stort spaningsärende som inte innefattade ungdomar. Utifrån detta beslutade vi i samråd med Narkotikarotelns biträdande chef att vi inte skulle delta vid deras utsättningar. I överenskommelsen ingick dock att vi vid behov kunde medverka vid deras utsättningar igen. Vårt deltagande vid utsättningarna i början av projektet ledde till att vi blev kända för de flesta som arbetar på Narkotikaroteln. I syfte att strukturera informationsflödet från Narkotikaroteln till oss bestämdes hösten 2006 i samråd med Narkotikarotelns biträdande chef och vår chef att vi skulle ha ett eget fack på Narkotikaroteln. I detta fack bestämdes att polisanmälningar avseende narkotikabrott på personer under 20 år skulle läggas. Samma höst drev vi frågan kring att polisen förutom ordinarie droganalys som skickas till Rättsmedicinalverket (RMV), även skulle utföra ett snabbtest på ungdomar under 18 år som var misstänkta för ringa narkotikabrott. Vi har varit tydliga med att syftet var att underlätta för socialtjänsten på stadsdelarna att hjälpa de ungdomar som var i behov av hjälp p.g.a. sitt missbruk. Utförandet av dessa snabbtest har fungerat bra. Under våren 2007 fördes diskussioner med vår chef kring hur vi kan fördjupa och utveckla vårt samarbete med Narkotikaroteln ytterligare. I juni 2007 hade vår chef möte med ledningen för Narkotikaroteln och Rånkommissionen/Ungdomsroteln. Då beslutades bl.a. att vi i mån av tid ska följa med Narkotikaroteln ut när de arbetar på fältet. Detta med anledning av att vi har uppmärksammat att när vi har arbetat tillsammans ute med Narkotikaroteln har vi sett en tendens till att de i större utsträckning kontaktar oss. Vårt samarbete med Narkotikaroteln har utvecklats avsevärt det senaste året. Vi känner oss idag som en naturlig samarbetspartner och upplever att Narkotikaroteln ser oss som en tillgång i deras arbete. Vi har haft diskussioner med Narkotikaroteln kring om vi ska vara behjälpliga med vår närvaro när Narkotikaroteln har sina särskilda satsningar d.v.s. att de i vissa stadsdelar satsar extra mycket resurser t.ex. mot gatulangningen under en begränsad tid. Narkotikaroteln uppger att den hjälp de behöver vid dessa satsningar är att socialsekreterare finns tillgängliga på kvällstid som de vid behov kan kontakta, utöver social jour. Utifrån diskussion med vår chef så har vi kommit överens om att vi informerar berörd stadsdel när det är aktuellt att Narkotikaroteln har en särskild satsning. Sedan projektets start har vi haft både formella och flera informella möten med Narkotikaroteln kring vårt samarbete. Det som 23 Socialsekreterare på Rånkommissionen/Ungdomsroteln