LABORATION 2 DNS Laboranter: Kurs: Klass: Operativsystem 1 HT12 DD12 Handledare: Hans Ericson Martin Andersson Utskriftsdatum: 2012-09-12
Mål, syfte, förutsättningar Mål Laborationen skall ge insikt i Windows 2008-miljön, hur man arbetar med tjänster samt installation av DNS. 1.1 Syfte Studenten skall efter genomgången laboration ha kunskap om hur konfigurering av tjänster fungerar som helhet, vara bekant med verktygen MMC och ha grundläggande kunskap om DNS. 1.2 Tid Ett laborationstillfälle om 4 timmar har reserverats. 1.3 Förutsättningar Laborationen genomförs i grupper om två eller tre personer, rapport skrivs tillsammans men lämnas in enskilt, ALLA namnen skall stå med på rapporten. Laboranten behöver tillgång till två datorer. En med Windows Server 2008 installerat som virtuell dator med datornamnet ns1, samt Windows 7 som riktigt operativsystem. En dator med Windows 7. Tre publika IP-adresser behövs samt tillåtelse att göra DNS-requests ut på Internet. Laboration 1 förutsätts vara genomförd. 1.4 Redovisning Inlämning via pingpong. De frågor och uppgifter som ges i labben besvaras och löses genom rapportskrivning. Varje kapitel i labbinstruktionen har ett underkapitel kallat Redovisning där uppgifter om vad som skall stå i labbrapporten finns. Rapportmallen skall användas och rapporten skall vara i PDF-format när den laddas upp. 1.5 Övrigt De manualer som skapas under laborationen skall skrivas under kapitel 4, resultat, i labbrapporten. Skapa ett underkapitel för varje manual. Komplettera med bilder där du själv tycker det är lämpligt för att ge ett bra intryck. Samtliga manualer skall vara skrivna för datorvana personer som inte använt just de verktyg som för tillfället behandlas. Page 2 of 7
2 Tjänstehantering Under Administrative tools finns Services där du kan se vilka tjänster som är igång, om de startas automatiskt osv. Du kan även använda Microsoft Management Console, MMC. Du hittar bl.a. DHCP client DNS client Remote Access connection manager Remote Registry Windows Firewall/Internet Connections Sharing 2.1 Redovisning Skriv en manual om hur man hanterar tjänster i Windows 2008. Vilka verktyg finns? Vilka av ovanstående tjänster kan man stänga av och varför? Ta reda på lite information om respektive tjänst av de fem ovan, skriv ett stycke om varje tjänst, vad den gör, när man ska använda den. Förklara hur man kan se vilket konto som kör en tjänst och vilka beroenden (dependencies) en tjänst har. 3 Introduktion till MMC Verktyget MMC, Microsoft Management Console, används för att konfigurera många olika tjänster och delar av Windows 2008. Du startar MMC genom Start -> Administrative tools -> Computer management. 3.1 Loggning I Computer Management hittar du i vänstra delen av fönstret Event Viewer. I Event viewer kan du se loggar från olika delar av systemet och de är kategoriserade efter vem som loggar. Under Application hittar du exempelvis meddelanden från applikationer, under Security hittar du säkerhetsrelaterad information såsom misslyckade och lyckade inloggningar på systemet. Du kan dubbelklicka på varje meddelande för att få en mer utförlig beskrivning på respektive felmeddelande. Logga ut och gör med flit några misslyckade inloggningar mot servern, skriv fel lösenord, testa med ett konto som inte finns och liknande. Logga sedan in och titta i loggen. Du kan högerklicka på de loggar som finns i Event Viewer och välja properties. Där finns två möjligheter att få en så kallad roterande log. Om en tjänst eller inloggning inte fungerar kan det vara bra att kolla i loggfilerna. Oftast finns något spår av en tjänst som misslyckats att starta eller varför en inloggning inte fungerar. Om du får problem kan en titt i loggfilerna spara mycket tid jämfört med att vänta på en lärare! Allt eftersom fler tjänster installeras kommer möjligheterna att logga utökas. Kika t.ex. tillbaka här efter att du installerat tjänsten DNS. Page 3 of 7
3.1.1 Redovisning När du bekantat dig med MMC skapar du en manual för detta. Manualen skall vända sig till datorvana personer som inte är insatta i just verktyget MMC. Ta hjälp av kurslitteraturen för att skriva lite om MMC och MSC-filer. Redovisa hur man ser storleken på loggfilerna, hur man får roterande loggar och på vilka två grunder man kan få loggarna att rotera. Vad finns det för förrespektive nackdel med respektive metod? 3.2 Perfmon Verktyget Performance Monitor (PERFMON) finns i både Windows 7 och Windows 2008 server. Du startar det enklast genom att köra start -> kör och skriva PERFMON. Du kan göra denna del av labben i Windows 7 lika väl som i Windows 2008. Notera dock att det finns olika typer av performance counters i respektive operativsystem. Performance Monitor plottar grafer över hur olika delar i systemet används. Det kan vara allt från belastningen på CPU:n till läs- och skrivoperationer till hårddisken. Perfmon kan verka synnerligen komplicerat och ganska poänglöst i början, men rätt använt kan det ge en bra vink om vad som är felet i ett system. I nedre delen av fönstret ser du vilken typ av data som plottas för tillfället. Dessa kallas för performance counters och kan läggas till och tas bort som du själv tycker. Börja med att ta bort de befintliga graferna. Markera dem antingen i listan och tryck DELETE eller klicka på knappen NEW COUNTER SET. Klicka sedan på knappen med plustecknet. Under Performance object väljer du vilket objekt (t.ex. hårddisk, processor osv) du vill se information om. Vi skulle som exempel kunna ta reda vilken typ av nätverkstrafik som är mest aktiv mot servern. Lägg till performance counters för ICMP (Messges/sec), Page 4 of 7
IP (Datagrams/sec), TCP (Segments/sec) och UDP (Datagrams/sec). Vad detta betyder behöver du inte veta just nu, det kommer under nätverkskursernas gång förklaras. Några av linjerna kommer förmodligen få ganska snarlika färger. Högerklicka på respektive performance counter i listan och välj Properties. Ändra färgerna så de blir lätta att skilja åt. 3.2.1 Redovisning Ta ett screenshot av performance monitor och infoga i rapporten. Skapa därefter en egen uppsättning performance counters, se till att de går att skilja åt och ta med även denna i rapporten. Skriv också lite om vilka counters du valt och motivera varför. 4 Installation av DNS I denna laboration fungerar det att installera DNS via Add Role -verktyget. Är du osäker så kan du läsa i kurslitteraturen om hur du installerar DNS-tjänsten i Windows 2008 (DNS-installation finns på sidan 182, själva kapitlet om DNS börjar på sid 179). När DNS är installerat, ändra inställningarna för nätverkskortet i Windows 2008 så att DNS pekar antingen på datorns egna IP eller på 127.0.0.1 (en så kallad loopbackadress). I de flesta fall när man labbar med DNS måste de datorer man använder som klienter peka ut labb- DNS-servern för att man ska kunna testa funktionen. I vårt fall har vi skapat en verklig koppling till den publika namespacen. Man ska alltså kunna använda vilken DNS-server som helst i världen som lokal nameserver och ändå få svar från er labb-dns. Page 5 of 7
!!OBS VIKTIGT!!! Av säkerhetsskäl måste rekursiva uppslag stängas av på din DNS-server. Detta gör du genom att klicka i rutan Disable recursion (also disables forwarders) som du hittar under fliken Advanced i egenskaper för din DNS-server.!!OBS VIKTIGT!!! Under Administrative tools på servern skall du nu ha fått ett alternativ kallat DNS (du har fått ett MMC snap-in ). Där kan du konfigurera: Forward lookup zone Reverse lookup zone Forward lookup zone är den zon som har hand om vanliga DNS-uppslag, dvs översättning av namn till IP-adresser (t.ex. www.dnlab.se till 193.10.31.167). Reverese har hand om översättningen åt andra hållet, från IP till namn. I den här labben kommer vi endast att konfigurera en Forward lookup zone. Kolla i Event viewer. Du skall ha en ny snap-in som heter DNS som bl.a. talar om att tjänsten är startad 4.1 Redovisning Se till att din dator har en rensad DNS-cache. Beskriv hur en resolv av t.e.x. www.nada.kth.se fungerar när den skickas från en dator i labbet med dina IP-adresser och dnlabs DNS-servrar. Beskrivningen skall vara detaljerad med alla steg från förfrågningen från klient-datorn till svaret från Page 6 of 7
din DNS. Rita gärna en bild i Microsoft Visio (finns på datorerna i labbet). Använd mallen Detailed Network diagram så finner du symboler för datorer och eventuell nätverksutrustning. 4.2 Skapa en forward lookup zone För att kunna lägga till DNS-records så behöver du skapa en forward lookup zone. Följ instruktionerna på sidan 186 och frammåt i boken för att skapa en zon. En viktig punkt som måste följas när du lägger till din zon i denna laboration är att namnet på zonen MÅSTE vara studxx.dnlab.se Detta för att vi i den överordnade namnstrukturen har definierat detta för just din IP-adress. xx motsvarar gruppen som ni har prickat av. Har ni t.ex. valt grupp 13 så skall zonen alltså heta stud13.dnlab.se. 4.3 Redovisning Skapa ett A och ett CNAME i din zon. Hitta på IP-adresser till dessa records, t.ex. 192.168.100.100. Redovisa att ditt record fungerar genom att ta ett screenshot när en nslookup eller ping görs till ditt record från en dator som inte använder dnlabs DNS-servrar. Beskriv vad följande DNS-records används till och förklara vad de fyller för funktion. A CNAME MX NS I rapporten ska det även finnas med en ingående förklaring till varför det är så viktigt att inte tillåta rekursiva uppslag på din DNS-server. 5 Extrapoäng För att få bonuspoäng så måste labben lämnas in i tid! Senast kl 23:59 dagen innan nästa labboration. Observera att rapporten måste godkännas utan anmärkningar direkt vid första inlämningen för att bonuspoäng ska erhållas. Page 7 of 7