Internationell handel

Internationell handel Globalisering Resursfördelning i öppna ekonomier Patrik Karpaty Handelshögskolan, Örebro universitet 1

Kontaktinformation Patrik Karpaty Patrik.karpaty@oru.se Tel: 019 301196 2

Litteratur Sawyer och Sprinkle, kap. 1-9, 11 (annan lärare på kap 11). Berg, kap. 2 och 16. Icke-obligatorisk läsning: OSP, kap. 3 och 18. Berg, C. Global ekonomi. SNS, 2008. O Sullivan A. & Sheffrin S. & Perez, S. Economics: Principles, Applications, and Tools. Senaste upplagan. Pearson International Edition. Sawyer, Charles W., Sprinkle, Richard L. International Economics. Senaste upplagan (3:rd edition). Pearson International Edition. 3

Allmänt 4 föreläsningar (12 timmar) Tentamen 9 januari Datum Anmälan senast tre veckor innan omfattning som tidigare 4

Innehåll Kapitel 1 allmänt om världshandeln Kapitel 2 varför handlar länder med varandra? Kapitel 3 komparativa fördelar och PPF Kapitel 4 faktorproportionsteorin Kapitel 5 inombranschhandel Kapitel 6 internationella faktorrörelser Kapitel 7 tariffer Kapitel 8 Icke tariffära handelshinder Kapitel 9 Handelspolitik 5

Varför är detta relevant? Japan Tsunamin och effekter på världshandeln Finanskrisen The hangover from the financial crisis is still with us," WTO Director General Pascal Lamy. Eurokrisen i Europa Kina hot eller löfte? Spända relationer Kina USA appreciering av yuanen Offshoring, utflyttning av produktion? Migration FDI, 30% av våra företag är utlandsägda 6

Chart 2: Volume of world merchandise exports 1990-2011 a Indices, 1990=100 a. Figures for 2011 are projections Source: WTO Secretariat 7

Dagens föreläsning kapitel 1-3 1. Introduktion Globalisering 2. Varför handlar länder med varandra? 3. Komparativa fördelar och PPF 8

Globalisering Definition: En sammansmältning av nationella marknader till en gemensam global eller regional marknad, genom avlägsnande av hinder för internationell rörlighet för varor, tjänster och företagande/ägande. Omfattar handel gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden migration utbyte av information och teknologi mellan länder kultur miljö attityder livsåskådning 9

GLOBALIZATION Table 1.6 Exports Plus Imports as a Percentage of GDP for Selected Countries Country Real Export plus Imports as a Percent of GDP Singapore 462.9% Hong Kong 334.4 Luxembourg 282.0 Hungary 180.0 Ireland 176.7 Belgium 174.0 Netherlands 146.9 Taiwan 118.1 Honduras 109.7 Philippines 107.7 Austria 103.0 Costa Rica 96.4 Korea 95.5

GLOBALIZATION Table 1.6 Exports Plus Imports as a Percentage of GDP for Selected Countries Country Real Export plus Imports as a Percent of GDP Denmark 94.5 Switzerland 90.7 Sweden 88.9 Canada 81.8 Indonesia 81.7 Portugal 79.9 Nicaragua 79.3 Iceland 78.9 Israel 78.3 Finland 77.9 Ecuador 76.9 Germany 76.6 Norway 76.4

GLOBALIZATION Table 1.6 Country Exports Plus Imports as a Percentage of GDP for Selected Countries Real Export plus Imports as a Percent of GDP Turkey 71.2 Chile 71.1 Poland 69.5 Mexico 66.8 Spain 65.1 U.K. 59.9 France 57.5 Italy 54.5 China 54.4 South Africa 54.4 Greece 54.3 Australia 48.9 U.S. 26.6 Japan 23.4

Internationella realekonomiska transaktioner Transport över gränsen av en vara eller tjänst som produceras i hemlandet Etablering av produktion i utlandet genom nyetablering, fusion med eller uppköp av utländskt företag Tillfällig förflyttning till utlandet av företagets personal och andra resurser för utförande av uppdrag Konsumtion i samband med internationell turism 13

Drivkrafter bakom globaliseringen sedan 1800 Handelspolitisk liberalisering Sänkta kostnader för transporter, information och kommunikation Avveckling av regler som begränsar utländskt ägande 14

1 International Trade Barriers to Trade FIGURE 1-3 Trade in Goods and Services Relative to GDP This diagram shows total trade in merchandise goods and services for each country divided by GDP. There was a considerable increase in the ratio of trade to GDP between 1890 and 1913. This trend was ended by World War I and the Great Depression Most of the industrial countries shown did not reach the level of trade prevailing in 1913 until the 1970s.

THE OUTPUT OF THE WORLD ECONOMY Table 1.1 Distribution of World Population and Economic, 2005 Low-Income Economies Middle-Income Economies High-Income Economies GDP per capita Population (millions) % of World Population Total GDP (millions of $) % of World GDP $602 2,352 36.5% $1,416,212 3.2% $2,782 3,075 47.8% $8,553,721 1.2% $34,316 1,011 15.7% $34,687,058 77.7% The distribution of world income affects the study of international trade because the production of goods and income is unevenly distributed among the world economies

IMPORTS AND EXPORTS OF GOODS IN THE WORLD ECONOMY Table 1.2 Distribution of Imports and Exports of Merchandise in the World Economy 2005 Low-Income Economies Middle-Income Economies High-Income Economies Imports (millions of $) % of World Total Exports (millions of $) % of World Total $316,559 3.0% $261,853 2.5% $2,552,089 23.9% $2,795,181 26.8% $7,816,297 73.2% $7,376,990 70.7% World Total $10,684,945 $10,434,024

Volume IMPORTS AND EXPORTS OF GOODS IN THE WORLD ECONOMY Figure 1.1 Real World Exports of Goods and Real GDP, 1975 2005 500 450 400 350 300 250 200 150 100 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 World Exports World GDP

INTERNATIONAL TRADE IN SERVICES Table 1.3 Distribution of International Trade in Services in the World Economy 2005 Low-Income Economies Middle-Income Economies High-Income Economies Imports (millions of $) % of World Total Exports (millions of $) % of World Total $101,435 4.3% $84,840 3.4% $449,275 19.1% $412,960 16.8% $1,800,743 76.6% $1,962,711 79.8% World Total $2,351,453 $2,460,511

Sverige, en liten öppen ekonomi Kan inte påverka världsmarknadspriset (egenskaper som liknar fullständig konkurrens) Starkt internationaliserat land Mycket beroende av vad som händer i omvärlden Ökad importkonkurrens leder till att företag (och branscher) med låg produktivitet slås ut Ökad importkonkurrens leder till att företag (och branscher) med hög produktivitet expanderar på exportmarknaden 20

Information om svensk handel Statistiska centralbyrån (SCB) www.scb.se Exportrådet www.swedishtrade.se Kommerskollegium www.kommers.se Ekonomifakta www.ekonomifakta.se OECD UN Comtrade 21

Sveriges utrikeshandel Se även appendix i S&S, s521 Export c:a 49% av BNP >60% av alla varor exporteras 48 % av inhemsk användning är import Överskott i utrikeshandeln (export>import) Källa : SCB 22

Sveriges utrikeshandel Andelar av total export/import (%) Export Import* 1999 2004 2009 1999 2004 2009 EU (27) 62,7 59,0 58,5 72,8 73,1 69,0 EFTA 9,5 10,0 11,8 9,2 8,8 10,1 NAFTA 10,8 12,4 7,7 6,3 3,9 4,2 Övriga Europa 2,3 2,6 3,0 1,1 3,1 4,3 Asien 9,8 11,0 12,0 8,9 9,1 9,7 Japan 2,4 1,8 1,3 2,8 2,1 1,5 Kina 1,8 2,1 3,1 1,1 2,4 3,8 Övriga 5,0 5,0 7,0 1,7 2,1 2,7 Källa: SCB *) Import enligt avsändningsland EFTA: Island, Liechtenstein, Norge, Schweitz Bild hämtad från Kommerskollegium 25/2-2011 23

Sveriges är bra på (har komparativ fördel i) Kunskapsintensiv produktion som kräver hög kompetens hos arbetskraften, förvärvad genom hög utbildning och/eller stora investeringar i FoU som i sin tur är nödvändigt för att säkerställa en snabb omsättning av produkt- och processinnovationer. Realkapitalintensiv och högmekaniserad processindustri. Produktion som baseras på svenska naturresurser, främst skogsindustri. 24

Procent Verkstadsindustrin ersätter de råvarubaserade näringarna Olika näringars värdeandel av svensk export, löpande priser 100% 90% Övrigt (Kemi m m) 80% 70% 60% Jordbruk, livsmedel Malm Järn/stål Läkemedel 50% Skog/Trävaror Papper/Massa 40% 30% 20% Verkstad 10% 0% 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: SCB 25 Bild hämtad från Kommerskollegium 25/2-2011

Övriga varor 14% Sveriges viktigaste exportvaror 2009 998 miljarder SEK Skogsvaror 12% Mineralvaror 9% Kemivaror 14% Verkstadsvaror 44% Källa: SCB Energivaror 7% Bild hämtad från Kommerskollegium 25/2-2011 26

Vilka varor exporterar vi? Varugrupper % Stor undergrupp % Verkstadsvaror 44,4 Maskiner 15,4 El-, telekom 13,1 Vägfordon 9,2 Kemivaror 13,5 Läkemedel 6,4 Skogsvaror 11,5 Papper 6,9 Mineralvaror 10,5 Järn och stål 5,2 Energivaror 8,0 Oljeprodukter 7,2 Övrigt 12,1 Livsmedel 4,6 Teko, skor 1,8 27

Sveriges viktigaste importvaror 2009 911 miljarder SEK Övriga varor 22% Skogsvaror 3% Mineralvaror 8% Kemivaror 14% Verkstadsvaror 41% Energivaror 12% Källa: SCB Bild hämtad från Kommerskollegium 25/2-2011 28

Struktur? Inombranschhandel Mkt stor andel Verkstadsvaror Maskiner El-, telekom Vägfordon Vad kan teorierna säga om detta? 29

Komparativ fördel Sverige har komparativ fördel i Tillv. Industri Järn o Stål Läkemedel Teleprodukter Transportmedel Dvs, kapitalintensiva branscher Komparativa nackdelar i bränsle o gruvdrift Sverige, rel. mkt högutb. Arb, kraft och kapital 30

Tjänstehandeln Omfattar transport-, försäkrings-, konsult- och turisttjänster etc. Blygsam i förhållande till varuhandeln Tjänstesektorn växer i betydelse Naturligt skydd mot importkonkurrens ( non-tradeable services ) Hinder för export: många tjänster, speciellt hushållstjänster, måste produceras där konsumenten finns Dessutom bromsar handelshinder och regleringar tjänstehandeln 31

Tjänsteexportens utveckling Tjänsteexport som andel av totalt exportvärde, löpande priser 35 30 25 20 15 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 Källa: SCB, nationalr äkenskaper na OBS: br uten skala År Hämtat: 2011-02-25 Tjänsteexport 32

Tjänsteexport 2009 465 mdr SEK (varor: 998) 1. Övriga affärstjänster 36 % 2. Turism 20% 3. Transporttjänster 16% 4. IT, kommunikation 14% 5. Licenser, royalties 8% 6. Finans och försäkring 3% 7. Bygg- och entreprenad 1% 8. Offentliga och personliga 1% 33

Internationell handel, sammanfattningsvis Världshandeln domineras av i-länderna Inombranschhandeln största posten Handeln stiger snabbare än BNP Direktinvesteringsflödena stiger ännu mer 34

Orsaker till dessa mönster Handelspolitik Lägre tullar, regionala avtal minskar osäkerhet (t ex växelkurs) Sjunkande transportkostnader Teknisk utveckling inom information- och kommunikation (IKT) Avregleringar inom och mellan länder Stordriftsfördelar ökad specialisering Omfattande handel inom multinationella företag (MNF) 35

Teori Teorier försöker förklara: Vilka är orsakerna till internationell handel? Vad bestämmer handelns struktur, dvs varför importerar ett land vissa varor och exporterar andra? Vad blir effekterna på priser och produktion? Storleken på handeln 36

Varför handlar länder med varandra? Sawyer & Sprinkle kapitel 2 Patrik Karpaty Handelshögskolan, Örebro universitet 37

Allmänt Pris Kvantitet Kvalitet Råvaror Närhet variation 38

På företagsnivå Ofta lönsamt med internationell handel Stora fasta kostnader för att börja exportera Bara de produktiva företagen kan klara tröskeln att börja exportera Transportkostnader är viktiga För att etablera produktion i utlandet krävs ännu högre produktivitet 39

Handel vid fullständig konkurrens Antaganden En homogen vara = likvärdig i båda länderna Fullständig konkurrens p=mc inga pris- eller lönestelheter alla köpare och säljare är pristagare fullständig information inga etableringshinder många köpare och säljare inga tullar eller handelshinder låga eller inga transportkostnader Jämviktsläge i varje land då Utbud = Efterfrågan Jämförbara priser mellan länderna, dvs växelkurs = 1 40

Utbud o efterfrågan Positiv utbudskurva för marknaden befintliga företag producerar mer eller fler företag etablerar sig enskilda företag horisontell efterfrågan Negativ efterfrågekurva för marknaden formas av inkomst och smak efterfrågan ökar när priset sjunker 41

p p p Land A Land B Världsmarknaden q q q 42

Jämvikt innan internationell handel Figuren visar utbud och efterfrågan för respektive land. Notera att MC och priset är högre i land A än i land B. p p p Land A Land B E A U A Världsmarknaden U B p A p B E B q q q q A q B 43

Härledning av importefterfrågekurvan i land A p Land A U p Importefterfrågan för land A på världsmarknaden E q q 44

Härledning av importefterfrågekurvan i land A p Land A U p Importefterfrågan för land A på världsmarknaden p A A E q q Rita in land A:s jämviktspris under autarki (ingen handel) p A 45

Härledning av importefterfrågekurvan i land A p Land A U p Importefterfrågan för land A på världsmarknaden p A A p A1 E q q Välj ett nytt pris lägre än p A t ex p A1 46

Härledning av importefterfrågekurvan i land A p Land A U p Importefterfrågan för land A på världsmarknaden p A A p A1 E U 1 E 1 q q Avståndet (E 1 -U 1 ) visar land A:s efterfrågeöverskott och motsvarar efterfrågan på världsmarknaden vid priset p A1. 47

Härledning av importefterfrågekurvan i land A p Land A U p Importefterfrågan för land A på världsmarknaden p A A p A1 p A2 E IE A U 2 U 1 E 1 E 2 q q Välj ett nytt pris lägre än p A1, nämligen p A2 och dra en ny linje. Avståndet (E 2 -U 2 ) visar land A:s efterfrågeöverskott och motsvarar efterfrågan på världsmarknaden vid priset p A2. Fortsätt så. 48

Härledning av exportutbudskurvan i land B p Land B p Exportutbud för land B på världsmarknaden A EU B E U p B2 p B1 p B U 2 U 1 E 1 E 2 q q På exportmarknaden gör man samma sak fast med utbudsöverskottet, dvs land B producerar billigare och kan ta ut högre pris på världsmarknaden än hemma. 49

Handel p p p Land A Land B E A U A U B Världsmarknaden EU B p A p V p B E B IE A q q q E Handel kommer att ske om det nya världsmarknadspriset blir lägre än det som gäller i land A (p A ) och högre än det som gäller i land B (p B ). Vid p V är importefterfrågan = exportutbudet jämvikt på världsmarknaden 50

Handel export från land B p p p Land A Land B E A U A U B Världsmarknaden EU B p A p V p B E B IE A Q A C A q A q C Q q q B B E q B C = inhemsk konsumtion Q = inhemsk produktion vid handel 51

Handel export från land B p p p Land A Land B E A U A U B Världsmarknaden EU B p A p V p B E B IE A Q A EÖ C A q q q EÖ = efterfrågeöverskott vid lägre priser UÖ = Utbudsöverskott vid högre priser C B UÖ Q B E 52

Handel och specialisering uppstår Om det finns prisskillnader mellan länder På grund av skillnader i efterfrågan Skillnader i konsumenternas inkomster och preferenser mellan länder Landet med höga inkomster och starka preferenser för varan importerar Landet där konsumenterna har lägre inkomster och preferenser exporterar På grund av skillnader i utbudet Skillnader i produktionskostnader eller naturresurser mellan länderna Landet med hög produktionskostnad och liten tillgång till naturresurser importerar Landet med låga produktionskostnader och riklig tillgång till naturresurser exporterar 53

Komparativ fördelar och PPF Alternativkostnaden är den förlorade intäkten av att använda arbetskraften i en sektor jämfört med i en annan sektor. Land A sägs ha en komparativ fördel i att producera vara x om den relativa kostnaden i land A för att tillverka x är lägre än vad den är i land B (dvs lägre alternativkostnad). 54

Absoluta och komparativa fördelar Absoluta fördelar När land A är mer produktivt i att producera en vara än land B Komparativa fördelar När alternativkostnaden för att producera en vara är lägre i land A än i andra länder Handel kan även uppkomma när ett land har absolut fördel i produktionen av båda varorna OBS! Ett land kan inte ha komparativa fördelar i alla varor 55

Ex: Syd och Nord Alternativkostnader Nord producerar 10 milj. rosor eller 100 000 datorer Alternativkostnaden för att producera rosorna är då 100 000 datorer Syd producerar 10 milj. rosor eller 30 000 datorer I Syd är alternativkostnaden för lika många rosor 30 000 datorer 56

Alternativ 1 land Miljoner rosor Tusental datorer Nord 10 0 Syd 0 30 Total 10 30 1. Nord producerar inledningsvis bara rosor, men övergår till datorer 2. Syd tillverkar bara datorer men övergår till rosproduktion Samma produktion av rosor i världen, men fler datorer när Nord tillverkar dem 57

Alternativ 2 land Miljoner rosor Tusental datorer Nord 0 100 Syd 10 0 Total 10 100 1. Nord producerar inledningsvis bara rosor, men övergår till datorer 2. Syd tillverkar bara datorer men övergår till rosproduktion Samma produktion av rosor i världen, men fler datorer när Nord tillverkar dem 58

Alternativ 2 forts land Miljoner rosor Tusental datorer Nord -10 +100 Syd +10-30 Total 0 +70 1. Nord producerar inledningsvis bara rosor, men övergår till datorer 2. Syd tillverkar bara datorer men övergår till rosproduktion Samma produktion av rosor i världen, men fler datorer när Nord tillverkar dem 59

Alternativkostnader Alternativkostnaden för tex rosor i termer av datorer är den mängd datorer som måste ges upp för att tillverka ytterligare en ros. - Q R / Q D I detta fall skiljer sig dessa mellan länderna I Nord är alternativkostnaden för 10 milj rosor 100 000 datorer I syd är alternativkostnaden för 10 milj rosor bara 30 000 datorer Bättre om Syd producerar rosor Den vara med lägst alternativkostnad är mest fördelaktig att producera när 2 länder och 2 varor jämförs

Absolut fördel Table 2.1 innan handel En vanlig arbetsdag producerar en arbetare Land Maskiner Kläder USA 5 10 Indien 2 15 61

Absolut fördel Table 2.2 handel Flytta en arbetare Land Maskiner Kläder USA +5-10 Indien -2 +15 Förändr. output +3 +5 62

Komparativ fördel Table 2.3 innan handel En vanlig arbetsdag producerar en arbetare Land Maskiner Kläder Relativa kostnader USA 5 15 1M = 3K Indien 1 5 1M=5K 63

Alternativkostnaderna USA absolut fördel i bägge varor Jämför nu alternativkostnaderna USA 1 Maskin för 3 Kläder 1 Kläder för 1/3 Maskin Indien 1 Maskin för 5 Kläder 1 Kläder för 1/5 Maskin Specialisering mot varan med låg alternativkostnad 64

Komparativ fördel Table 2.4 handel Flytta en resp. tre arbetare Land Maskiner Kläder USA +5-15 Indien -3 +15 Förändr. output +2 0 65

Priser och alternativkostnader Priserna skall spegla alternativkostnaderna Ju högre alternativkostnad desto högre priser I USA lägre alternativkostnad för maskiner (3) Maskiner relativt billigt i USA I Indien högre alternativkostnad för maskiner (5) Maskiner relativt dyra i Indien I USA högre alternativkostnad för kläder (1/3) Kläder relativt dyrt i USA I Indien lägre alternativkostnad för kläder (1/5) Kläder relativt billigt i Indien 66

Scope for trade! Klädpriser innan handel 1/3 M för 1 K i USA och 1/5M för 1 K i Indien Om USA kan importera kläder billigare från Indien, lägre än 1/3 men mer än 1/5 (tex 1/4) Om Indien kan få mer betalt för sina kläder av USA, mer än 1/5 men mindre än 1/3 (tex 1/4) 67

Vinster av handel Anta att 1M=4K på världsmarknaden Dvs en maskin kostar 4 kläder USA producerar bara maskiner 100M Exporterar 50M Importerar 50M*4K=200K Indien producerar bara kläder 300K Exporterar 200K Importerar 200K*(1/4)M = 50 M 68

Vinster av handel Table 2.6 byteskvoten ¼ M mot 1 K Land Land USA Indien Produktion 100M, 0 K 0M, 300K Konsumtion 50M, 200K 50M, 100K Prod och kons utan handel Vinster av handel 50M, 150K 40M, 100K 50K 10M 69

Komparativa fördelar och PPF Sawyer & Sprinkle kapitel 3 Patrik Karpaty Handelshögskolan, Örebro universitet 70

Lutningen på PPF PPF MRT MPL K K / L MPL M M / L 71

PPF Kläder Q k Alla kombinationer som ligger på PPF och innanför PPF är möjliga De utanför är ej möjliga Maskiner Q m

Alternativkostnad Konstant alternativkostnaden i Ricardomodellen y MPL visar hur mycket en extra anställd arbetare producerar Av vara y: MPLy= - y/ L y och vara x: MPLy= - y/ L y Sätt L y = 1 och L x = 1. Räta linjens ekvation = y/ x Lutningen på PPF = y/ x = MPL y /MPL x A y B 'y C x x x

THE PRODUCTION POSSIBILITIES FRONTIER AND CONSTANT COSTS Table 3.1 Production and Consumption With and Without Trade: Based on an Exchange Rate of 1 Machine = 4 yds. of Cloth Production at Full Employment Consumption with Trade Domestic Production and Consumption Without Trade (autarky) U.S. 100 machines 0 yds. of cloth 50 machines 200 yds. of cloth 50 machines 150 yds. of cloth Country India 0 machines 300 yds. of cloth 50 machines 100 yds. of cloth 40 machines 100 yds. of cloth Gaines from Specialization and Trade 50 yds. of cloth 10 machines

THE PRODUCTION POSSIBILITIES FRONTIER AND CONSTANT COSTS Table 3.2 Production Possibilities Schedules for the U.S. and India at Full Employment U.S. India Number of Machines Yds. of Cloth Number of Machines Yds. of Cloth 100 0 60 0 90 30 50 50 80 60 40 100 70 90 30 150 60 120 20 200 50 150 10 250 40 180 0 300 30 210 20 240 10 270 0 300

Produktionsmöjlighetskurvor vid autarki (ingen handel) Kläder Kläder 300 USA 300 Indien MRT = - 3 MRT = - 5 150 A 100 A 50 100 Maskin 40 60 40 Maskin 76

Konsumtionsmöjlighetskurvor vid handel Kläder Kläder 300 USA 300 Indien 200 E Export 150 Import A 100 A E 50 100 Maskin 50 40 60 Maskin Export Import 77

Summering Produktion 100 maskiner, 0 Kläder i USA 300 kläder i Indien, 0 maskiner Konsumtion 50 maskiner, 200 kläder i USA 100 kläder, 50 maskiner i Indien Autarki vs handel +50 kläder USA, + 10 maskiner i Indien 78

Terms of trade Bytespriset, bra eller dåligt? Terms of Trade = Exportpris/Importpris Intervallet 1M=3K till 1M=5K Om USA endast får 3.5K per M? ToT försämras för USA ToT förbättras för Indien 79

Kläder Konsumtionsmöjlighetskurvor vid ny Terms of Trade Kläder 300 USA 300 Indien 200 175 150 Import A Export 125 100 A 50 100 Maskin 50 40 60 Maskin Export Import 80