Illustration 1 Arbetsskadeområdets dubbla maktsystem Bill Sund & Klas Åmark (1990) Makt och arbetsskador under 1900-talet Anmälda arbetsskador Arbetsgivarens ansvar
legitimitetsskapande maktordningar Illustration 2 Det dubbla maktsystemet för rehabilitering av äldre och sjuka med sviktande arbetsförmåga
A Fusioner i svensk industri (genomsnittligt antal per år) 1946 1955 c. 50 1956 1960 c. 100 1961 1965 c. 250 1966 1970 c. 345 1970- och 80-talet Lavinartad utveckling
A 1970-talets lösning på utslagningsproblemet Uppsägningsförbudet i LAS: Prop 1973:129 s. 126 ( sjukdom o dyl i princip ej saklig grund för uppsägning ) AD som överprövande instans Arbetsrättsligt institutionaliserat partssamråd på arbetsplatserna med LAN/Af som tillsynsmyndighet (Anpassningsgruppsverksamhet) Regler i AFL som gör det möjligt att lösa ut varaktigt nedsatt arbetsförmåga via sjukersättning på arbetsmarknadsmässiga grunder
A 1974 års samhällskontrakt 1. Förbud att säga upp omedelbart 2. Krav på arbetsträning, arbetsanpassning och omplaceringsåtgärder 3. Om stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan arbete av någon betydelse =def. saklig grund Operativ regel: Om sjukpenning = uppsägning ej möjlig Fk-beslut: Sjukersättning X% = uppsägning möjlig på X%
På de större arbetsplatserna hanterades svårlösta långtidssjukskrivningsärenden i s.k. anpassningsgrupper Anpassningsgruppssystemet kollapsade några år in på 1990-talet
Viktiga statliga åtgärder 1. Nya direktiv för arbetsmarknadsmyndigheterna i slutet av 1980-talet: 2. Statens finansiella överstyrning och kommunernas ekonomiska läge i början av 1990-talet Personalrationaliseringar resulterar i färre omplaceringsmöjligheter, indragning av medel för särskilda tjänster 3. De statsfinansiella saneringsprogrammen under 1990-talet Här särskilt den finanspolitiska prop. 1994/95:25 som föreslår renodlingsprincipen (ändrade regler för rätt till sjukpenning och sjukersättning) som metod för att möjliggöra kostnadsminskningar i sjukförsäkringen 5. Ändringarna i AFL 1995-2008 1 okt 1995 Prop. 1994/95:147 ang. rätt till sjukpenning/-ersättning + inga äldreregler 1 jan 1997 Förtydligande av att arbetsförmågan bör prövas mot alla på arbetsmarknaden normalt förekommande arbeten + ny handläggningsrutin för FK (7-stegsmodellen) 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete (prop 2007/08:136) Rehabiliteringskedjan 6. Strategisk ledning och styrning av den nya förstatligade Försäkringskassan Nationell handlingsplan för att halvera sjukfrånvaron, finanspolitiker och ekonomer i strategiska positioner, ny ledningsstrategi ( Programmet ), PILA-projektet, framtagning av standardiserade och tidsbudgeterade handläggningsprocesser (ENSA), införande av datoriserad ärendedagbok etc.
Gd-gruppens reaktion (s. 109) riskerna för permanent arbetslöshet, utförsäkring och hänvisning till socialbidrag som försörjning blir därmed stora. Detta alternativ ter sig dock knappast som rimligt vare sig ur den enskildes eller samhällets synpunkt Förslag: [..] ge arbetsmarknadsmyndigheterna möjlighet att bevilja hel eller partiell förtidspension på arbetsmarknadsmässiga grunder. Finansiering föreslås ske med särskilda medel avsatta för denna grupp av äldre. (Gd-gruppens skrivelse av den 30 juni 1995, sid 7)
Antal sjukskrivna Den galopperande sjukfrånvaron [RFV: Antal långtidssjukskrivna 1974-2002 pågående sjukpenningfall ] 150 000 125 000 100 000 75 000 180-364 dgr 365 dgr - 50 000 25 000 0 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001
Den lokala sjukfrånvarostatistiken 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Antal sjukskrivna >15 dgr 150 174 182 185 197 214 Antal sjukdagar 45 304 59 695 70516 80272 79 330 86 694 Andelar av sjukdagarna: Sjukfall >2 år 42% 50% 59% 65% 60% 59% Sjukfall >1 år 74% 74% 81% 85% 86% 82% Sjukfall >½år 89% 90% 93% 92% 91% 92%
Antalet individer med sjukpenning Sjukperiodernas längd (genomsnittl. antal dagar per ind.) Antal dagar givet 1996 års värde (dvs. 81,8) Faktiskt antal sjukdagar 1996 627 432 81,8 51 294 000 51 294 000 1997 497 118 97,1 40 640 533 48 259 000 1998 596 791 97,5 48 789 028 58 182 000 1999 700 670 103,0 57 279 902 72 184 000 2000 780 670 113,0 63 821 557 88 239 000 2001 840 588 121,8 68 719 990 102 350 000 2002 862 319 128,4 70 496 549 110 726 000 2003 795 543 136,3 65 037 458 108 419 000 2004 709 859 134,9 58 032 596 95 763 000 Källa: Försäkringskassans register, bearbetat av Anders Wikman vid Arbetslivsinstitutets analysenhet.
Treårsuppföljning av de vid Försäkringskassan registrerade sjukfallen 1995-2002 Gruppering av individer efter den sammanlagda sjukskrivningstiden under tre på varandra följande år. Antal sjukdagar 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 366- dagar 101-365 dagar 51-100 dagar 11-50 dagar 1-10 dagar Källa: Försäkringskassans register (Anders Wikman, Arbetslivsinstitutets analysenhet)
Kön, ålder (n=102) 86 kvinnor 16 män >60 år 19 55-59 år 21 50-54 år 22 45-49 år 17 40 44 år 14 <40 år 9
Yrke Undersköterska 25 Vårdbiträde 8 Socialsekreterare 3 Lärare 1-7 21 Lärare hög/gymn 7 Barnskötare 10 Förskollärare 4 Vaktm, städ, bitr 17 Utredn/planering 7 Enhetschefer 5
Sjukfrånvaroanledning Antal Andel sjukdgr Muskler och leder 30 26% Psykisk ohälsa 20 25% Psykisk utmattning 15 10% Hjärta, hjärna, cancer 15 18% Diabetes, lunga, tarm 8 6% Trafikskador 10 7% Övrigt 4 7% Summa 102 100%
Viktiga förändringar inom Försäkringskassan 2004 införs ett nationellt åtgärdsprogram för att halvera sjukfrånvaron inom fem år FK förstatligas och får en statssekreterare från finansdepartementet som generaldirektör PILA-projektet för att avsluta ärendehögarna Införandet av rehabiliteringskedjan (juli 2008) Intern målstyrning, processutveckling, tidsbudgetering (balanced scorecards, ENSA-processerna från 2003)
Den nyliberala ekonomisk-politiska doktrinen 1. Marknadsekonomin skall ej regleras utan lämnas i fred. Då fungerar den bäst. (Politiker vågar bara fatta populära beslut). 2. Statens roll skall inskränkas till att upprätthålla ett antal normer. Den viktigaste är inflationsbekämpning genom sparsamhet med allmänna medel, nedbantad offentlig sektor, så låga skatter som möjligt, ej aktiv konjunkturpolitik (i Keynes anda). 3. Offentliga monopol samt regleringar för banker, flyg, taxi, apotek m.m. skall avskaffas. I kvarvarande offentliga verksamheter skall marknadsliknande system införas. 4. Inkomsttrygghet genom socialförsäkringar försämrar arbetsmarknadens funktion och minskar arbetskraftsutbudet. Genom att stimulera ekonomin skapas ett ökat välstånd för alla (nedsippringsteorin) 5. Fackföreningar och andra starka organisationer bidrar till marknadsstörningar. Deras betydelse bör reduceras.
1980 och 1990-talet ändrade relationer mellan de centrala partsföreträdarna samt statliga reformer med starka nyliberala inslag Reformer inom offentliga välfärdstjänstesektorer: Arbetsmiljö- och rehabiliteringsreformen (1990 -) Grundskolereformen (1990) Företagshälsovården (1992) Arbetsskadeförsäkringen (1993) Psykiatri reformen (1995) Sjukförsäkringen (1995 ) Arbetslöshetsförsäkringen (2006) Generella reformer: Avreglering av finansmarknaderna & räddningen av samhällsviktiga finansinstitutioner Skattereformen Avreglering av monopol för offentliga myndigheter i välfärdsarbetet
Det aktuella ordningens legitimitet ifrågasätts av såväl forskare som allmänheten. Nya maktordningarna måste konstrueras för att passa 2000-talets arbetsliv.