Drottningholmskolan KVALITETSARBETE läsåret 2015-16 1
Innehåll Elevantal, klasser och personal Regelverk och styrdokument Värdegrund och värdegrundsarbete Trygghet och arbetsro Samarbete med hemmen Kvalitet, elevdemokrati, inflytande Studie- och yrkesvägledning Elevhälsa Skolbibliotek Elevernas kunskapsutveckling Särskilt stöd IT i skolan Fritidshemmet Skolmåltider Skolgård Årstidsbundna traditioner och fester Miljöarbete Drottningholms slott Kompetensutveckling Skolhuset och expansion 2
Elevantal, klasser och personal läsåret 2015-16 Drottningholmskolan hade sju klasser detta läsår. Vid skolstarten var 115 elever inskrivna i skolan. Fördelning: förskoleklass (20), klass 1 (13), klass 2 (18), klass 3 (14), klass 4 (10), klass 5 (19) och klass 6-7 (21). Vid vårterminens slut var 130 elever inskrivna. Fördelning: förskoleklass (20), klass 1 (18), klass 2 (17), klass 3 (18), klass 4 (12), 5 (22) och klass 6-7 (23). Det fanns inga elever för årskurserna 8-9. Drottningholmskolan har åtta klasslärare samt flera ämneslärare som arbetar deltid. Fritidspedagogerna arbetar deltid. På detta sätt blir vi många vuxna runt barnen. Regelverk och styrdokument En waldorfskola ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Drottningholmskolans grundläggande värden vilar på demokratins grund. Vi följer skollagen, Grundskoleförordningen och Lgr 11, samt waldorfskolans kursplan En väg till frihet. Denna revideras just nu av Waldorfskolefederationen så att den ska vara uppdaterad mot den nationella läroplanen. 3
Värdegrund och värdegrundsarbete Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Alla som verkar i skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Skolan ska gestalta och förmedla människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet. Alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan är icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Drottningholmskolan reviderar sin likabehandlingsplan varje år. Vi har FN-flaggan som viktig symbol för att påminna oss om de mänskliga rättigheterna och att dessa måste hållas levande i arbetet med barnen. Ett genusarbete pågår ständigt. Vi är medvetna om att i undervisningen ge sådana bilder att alla känner frihet att finna sin egen identitet. Lärare och fritidspedagoger söker ständigt välja exempel som inte manifesterar gamla genusmönster. Trygghet och arbetsro Vi arbetar för att det ska råda arbetsro i skolan. I de lägre klasserna varvas lugna arbetsstunder med rörelse och kreativitet. Under skoltidens gång blir de lugna arbetsstunderna allt längre. På rasterna finns alltid rastvärdar ute på skolgården. Våra trivsel- och ordningsregler är framtagna i samråd med eleverna och sitter uppe i de utrymmen där elever vistas. Om reglerna inte följs har vi en skriven plan med åtgärder som sker stegvis, en så kallad åtgärdstrappa. 4
Trivsel- och ordningsregler Vi på Drottningholmskolan Bryr oss om varandra och hjälps åt för att alla ska trivas och känna sig trygga Har en vänlig samtalston och ett vårdat språk Pratar och rör oss lugnt inomhus Värnar om skolmiljön och håller rent från skräp Är rädda om skolans inredning, föremål, böcker och material Kommer i tid till lektionerna och tar fram rätt material Är tysta under genomgångar och räcker upp handen när vi vill säga något Lämnar in mobilerna på morgonen och återfår dem när skoldagen är slut Tar av oss huvudbonader, ytterkläder och skor när vi går in I skolan måste arbetet för trygghet och trivsel pågå kontinuerligt. Varje år genomför vi en trivselundersökning genom att låta eleverna fylla i en enkät. Enkäten utvärderas sedan av kollegiet och åtgärder vidtas vid behov för att öka trivsel, trygghet och arbetsro. Det har framkommit att det finns ställen på skolgården som några av de yngre eleverna upplever som otrygga om inte en vuxen närvarar. Vi uppdaterar vår likabehandlingsplan årligen. Åtgärder: Vi ska se till att rastvärdarna cirkulerar mera runt på skolgården på rasterna. Vi ska få igång fadderverksamheten igen till kommande läsår för att ytterligare öka trygghet och trivsel. Samarbete med hemmen Att vara förälder i Drottningholmskolan är förknippat med ett engagemang för barnen och deras skola. Ett nära samarbete mellan skola och hem gynnar barnen och ger dem en trygghet i vardagen. I alla klasser hålls minst 2 4 föräldramöten per läsår. Skolan och fritidshemmet erbjuder ett utvecklingssamtal per termin för alla elever. Möten kring de elever som behöver särskilda stödinsatser sker med tätare intervaller. Klasslärarna informerar vårdnadshavarna kontinuerligt via veckobrev om vad klassen arbetar med, vad som är på gång och om något särskilt hänt eller ska hända. Vår målsättning är att snabbt informera vårdnadshavarna om det varit något särskilt under skoldagen. Tidigare i skolans historia fanns det en föräldraförening som senare lades ned på grund av bristande intresse. Vår vision är att inom två år återuppväcka den, kanske i en ny form. Åtgärder: Vi planerar att försöka få i gång föräldraföreningen senast till höstterminen 2017. Vi ska uppmana vårdnadshavarna på fritidshemmet att använda möjligheten till utvecklingssamtal med fritidspersonalen för att få ett bra samarbete kring barnen. 5
Kvalitet, elevdemokrati, inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Skolan arbetar kontinuerligt med att utvärdera den egna verksamheten. Tid sätts av på kollegiemöten och arbetslagsmöten som hålls varje vecka. Representant från fritidshemmet deltar också. Mötesprotokollen mejlas ut till alla medarbetare och skolans styrelse, så att även de som inte haft möjlighet att delta får ta del av det som diskuterats och beslutats. På måndagar har fritidshemmet konferens där rektor närvarar. Då utvärderas bland annat fritidsverksamheten och beslut tas om eventuella aktiviteter och åtgärder. Även elevärenden tas upp. På klasskonferenserna som hålls minst en till två gång per termin går vi igenom elevernas kunskapsnivå och studieresultat och även deras sociala utveckling. Detta dokumenteras och följs upp på nästkommande möte. Behöver det göras åtgärder för en elev blir det en snabbare uppföljning. Ekerö kommun genomför varje läsår en enkätundersökning med vårdnadshavare och elever i årskurserna F, 2, 5 och 8. Den redovisas sedan offentligt och representanter från Barn- och utbildningskontoret träffar skolan för att utvärdera undersökningen. Vi har en trivselenkät som eleverna fyller i under hösten och våren. Den ger en bra bild av hur eleverna trivs i skolan. Varannan vecka har elevhälsoteamet ett längre möte och då tas föranmälda elevärenden upp till samtal. 6
Varje vecka har vi en punkt på dagordningen som handlar om skolmiljön. På skolans hemsida finns en blankett med rutiner för önskemål, synpunkter och klagomål. Åtgärder: Vi ska följa upp elevernas resultat på olika prov mer systematiskt. Till höstterminen 2017 har vi planerat att införa en webbaserad lärplattform för att effektivisera och underlätta det systematiska kvalitetsarbetet samt ge vårdnadshavare en större inblick i deras barns skolgång. Samråd, elevdemokrati och elevinflytande För att eleverna ska ha inflytande över sin lärmiljö och sitt kunskapande är det av stor vikt att ha ett fungerande elevråd. Skolans elevråd föregås av klassråd och har sammankomster cirka en gång i månaden där två representanter från varje årskurs deltar. Genom klassråd och elevråd lär sig eleverna hur ett demokratiskt beslutsfattande ser ut i praktiken och att ta eget ansvar, lyssna på andra och kommunicera sina synpunkter. En person från skolans ledningsgrupp håller i mötet, dokumenterar det som sägs och vidarebefordrar det till styrelsen och skolans alla medarbetare. Efter varje elevrådsmöte tas elevernas frågor upp på kollegiet och besvaras inför kommande elevråd. Skolan har även ett miljöråd som är uppbyggt på ungefär samma sätt som elevrådet och leds av skolans miljöansvariga lärare. Se avsnittet om miljöarbete. Alla klasser har avsatt tid, där representanterna från elevråd och miljöråd får rapportera från sina möten och ta upp frågor som skall föras vidare till dessa möten. Lärarna ansvarar givetvis för att kursplanen följs och att det centrala innehållet är i fokus, men lyssnar samtidigt till elevernas synpunkter när undervisningen planeras, genomförs och utvärderas. Detta sker till exempel genom att eleverna inför en ny ämnesperiod får berätta vad de vill bli bättre på, hur de vill redovisa det behandlade stoffet och vilken arbetsform de vill välja för att tillgodogöra sig periodens innehåll. Ett ställe där eleverna ges stort medinflytande är skolbiblioteket. Vi har en idé- och förslagslåda där det varje dag läggs lappar från eleverna med inköpsförslag eller idéer kring bibliotekets utformande och verksamhet. En mycket stor del av vårt nuvarande bokbestånd är ett resultat av elevernas alla skiftande önskemål. Detta har visat sig vara ett lyckat koncept då incitamentet för att läsa blir så mycket större när ens önskebok dyker upp i samlingen. Åtgärder: När klassrepresentanterna i elevrådet blivit vana i sina roller kommer uppgifter att överlåtas till dem så att mötena i högre grad leds av eleverna själva. Ibland har eleverna tyckt att sträckan är lång mellan beslut och åtgärd, till exempel när det gällde inköp av nya basketkorgar till skolgården. Detta berodde på en bristande lyhördhet 7
hos Ekerö kommun som ansvarar för vår skolgård. Vi ska arbeta för en bättre kontakt med kommunen gällande åtgärder av detta slag. Språkval: Årskurs 1 har engelska på schemat och i årskurs 2 tillkommer tyska. Sedan läses dessa språk i flera år framöver. Från och med årskurs 6 tillkommer språkval och då kan eleverna välja om de vill fortsätta med tyska eller börja med franska. Skolans val: Drottningholmskolan har eurytmi som skolans val. Eurytmi är ett rörelseämne som finns i waldorfskolor. Elevens val: Elevens val ska ge eleverna möjlighet att fördjupa sig i något av de ordinarie skolämnena. Den som väljer vår skola har också valt ett pedagogiskt alternativ, waldorfpedagogik. Det innebär att eleven kommer att ha mer undervisning i de estetiska/praktiska skolämnena än vad som är reglerat i skollagen. Hos oss är elevens val integrerat i en del av undervisningen. Åtgärder: Vi ska ha en eller två temaveckor med elevens val kommande skolår. Kanske ska vi ha ett gemensamt övergripande tema. Det beslutet får kollegiet ta i samråd med elevrådet. Elevhälsa I utbildningen ska hänsyn tas till elevers olika behov. De ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt det är möjligt. Utbildningen syftar också till att, i samarbete med hemmen, främja elevers allsidiga personliga utveckling. Det ska finnas elevhälsa som ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Om en elev bedöms vara i behov av särskilt stöd ska det, i första hand och så långt det är möjligt, ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Det primära huvudansvaret vilar på arbetslaget där pedagogerna har olika ansvar för eleverna. Rektor har det övergripande ansvaret då det uppstår behov av mer stöd. Elevhälsoteamet - EHT På Drottningholmskolan finns ett elevhälsoteam som består av rektor, kurator, specialpedagog och skolsköterska. Vid behov tillkallas skolläkare och psykolog. EHT ansvarar för den övergripande elevhälsan, som främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsoteamet träffas en gång i veckan. Genom regelbundna besök hos eleverna, elevhälsans dokumentation, trivselenkäter, rapporter från elevråden, arbetslag och enskilda lärare får EHT information för sitt arbete med att öka elevhälsan. Utifrån informationen som framkommer görs en kartläggning och det förebyggande arbetet kan därefter planeras och åtgärder kan vidtas. Möten dokumenteras skriftligt och förvaras i en EHT-pärm som är inlåst. 8
Vid oro för en elevs hälsa, sociala och/eller pedagogiska situation ska ansvarig pedagog eller annan pedagog på skolan lämna en anmälan till EHT, som skyndsamt tar upp ärendet och ser till att behoven utreds och eventuella åtgärder vidtas. Skolsköterska och läkare Skolsköterskan har mottagning en dag i veckan och skolläkaren 1 2 gånger per termin. Elevernas kunskapsutveckling Klasskonferenser, åtgärdsprogram, IUP, skriftliga omdömen Varje termin hålls klasskonferenser för alla klasser för att säkerställa elevernas kunskapsutveckling. Vid dessa närvarar klasslärare, specialpedagog, rektor och i möjligaste mån även de facklärare som undervisar i klassen. Dessa konferenser protokollförs och arkiveras. Här beslutas om pedagogisk utredning, åtgärdsprogram och särskilt stöd. Varje lärare ansvarar för att informera rektor om elever som riskerar att inte uppnå kunskapsmålen. Behöver eleven stöd vidtas åtgärder. Alla elevers kunskapsutveckling dokumenteras och följs upp vid utvecklingssamtalen som hålls en gång per termin. Klassläraren skriver individuella omdömen i årskurserna 1 3 och från årskurs 4 skriver även facklärarna omdömen. Dessa överlämnas till vårdnadshavarna inför utvecklingssamtalet på våren. Vid dessa samtal träffas vårdnadshavare, elev och klasslärare. I de äldre årskurserna närvarar ibland facklärare. Vid utvecklingssamtalen 9
upprättar lärare, elev och vårdnadshavare en individuell utvecklingsplan, IUP, för eleven. Samtal förs också om elevens sociala utveckling. För de elever som är i behov av särskilt stöd eller andra åtgärder skrivs en pedagogisk utredning och åtgärdsprogram som sedan kontinuerligt följs upp och utvärderas. En gång per termin ges även skriftlig information till föräldrar om det centrala innehåll som behandlats under läsåret. Åtgärder: Kollegiet ska anordna en mindre kurs för att säkerställa att alla pedagoger är medvetna om hur vi formulerar oss korrekt vid författandet av omdömen. Kunskapsbedömning, betyg och prov Waldorfskolan är enligt skollagen betygsbefriad fram till årskurs 9. Från årskurs 8 får eleverna betygsliknande omdömen och i årskurs 9 sätts betyg. Waldorfskolan arbetar på ett lite annorlunda sätt än de kommunala grundskolorna med undervisningen i svenska och matematik i de lägre klasserna, bland annat vad gäller progressionstakten och undervisningsstoffet. Om resultaten på de nationella proven för årskurs 3 inte är höga kan detta vara en orsak. I årskurs 9 har våra elever uppnått goda resultat som är helt jämbördiga med andra skolor. Elevernas kunskaper i svenska testas kontinuerligt från och med andra klass och även i förskoleklassen av skolans specialpedagog. Vi genomför även: Fonologisk kartläggning enligt Bornholmsmodellen i förskoleklass DLS-tester i årskurs 2, 5 och 8 Nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 Sporadiska DLS-tester i årskurs 4 9, enskilt eller i helklass Ämnesprov hålls vanligtvis från och med årskurs 4 efter avslutat moment i de olika ämnena. Proven kan vara utformade på olika sätt och kan göras enskilt eller i grupp. Många gånger ersätts provet av en muntlig eller skriftlig redovisning där eleven har möjlighet att på ett mer personligt sätt redogöra för vilken kunskap som inhämtats kring det aktuella temat. I de äldsta klasserna arbetas det ofta med powerpoint-presentationer. Vi vill vara flexibla och ha olika sätt och metoder att låta eleverna redovisa sina kunskaper på. Elever som har behov av särskilda anpassningar kan få göra sina prov muntligt och även redovisa med foto eller film. Åtgärder: Vi behöver komma fram till en form och struktur för att följa upp kunskapsresultat på en mer skolövergripande nivå, särskilt nu när vi fått fler elever och större klasser. 10
Frånvaro Om en elev är sjuk eller av annan anledning inte kan komma till skolan meddelar vårdnadshavaren berörd lärare genom sms eller telefonsamtal, senast samma morgon. Det är viktigt för skolan att veta att alla barn är på rätt plats under skoltid. Om ingen ansvarig för barnet har hört av sig, ringer berörd lärare till vårdnadshavaren vid första förmiddagsrasten. Klasslärare dokumenterar all frånvaro. Blir frånvaron för hög kallas elev och vårdnadshavare till ett möte med berörd klasslärare och rektor för att åtgärda den höga frånvaron. Hjälper inte detta blir nästa steg att samarbeta med de sociala myndigheterna. Särskilt stöd Om en elev bedöms vara i behov av särskilt stöd ska det, i första hand och så långt det är möjligt, ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Det primära ansvaret vilar på arbetslaget där pedagogerna har olika ansvar för eleverna. Rektor har det övergripande ansvaret då det uppstår behov av mer stöd. Skolan har en anställd specialpedagog som arbetar enskilt med elever och i grupp samt samarbetar med klasslärare och föräldrar för att ge handledning och rådgivning. Hon tillhandahåller hjälpmedel som datorprogram, hörselkåpor, skärmar, sittkuddar med mera. Specialpedagogen arbetar även med sensomotorik och ljudstimulering för lättstörda elever. 11
För närvarande finns även två personliga assistenter och en stödlärare. Speciallärare och rektor ansvarar för att skolan använder godkända blanketter för pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Skolan följer riktlinjerna från Skolverket och Ekerö kommun. Rektor beslutar i samråd med EHT om åtgärder. Åtgärder: Vi söker ekonomiskt stöd för personalförstärkning inom specialpedagogik. Vi har fått statligt stöd till att köpa WIP intensivprogram, ett välbeprövat träningsmaterial avsett för elever med läs- och skrivsvårigheter, som kommer att användas framöver. Vi håller på och utformar hur våra EHT-möten ska organiseras och effektiviseras. Vi har ett inplanerat besök från Syncentralen till terminsstarten i höst samt studiebesök på Ängkärrskolan (skola för elever med svår dyslexi). Läxhjälp - studiestuga En timme i veckan har vi en så kallad studiestuga då vi erbjuder läxhjälp och stöd åt alla våra elever i de högre årskurserna. Då är flera facklärare på plats för att hjälpa till med det eleverna behöver eller önskar få hjälp med. För de yngre eleverna finns också den möjligheten, men då ges stödet i klassrummet. Åtgärder: Vi har fått statligt bidrag till läxhjälp, så till nästa läsår vill vi ha studiestuga och läxhjälp redan från årskurs 3. Vi behöver sätta i gång stödåtgärder i ett tidigare skede om vi märker att en elev har svårt i ett ämne. Skolbibliotek Eleverna har tillgång till ett litet skolbibliotek med skönlitteratur, referenslitteratur och uppslagsverk. Biblioteksansvarig är skolans facklärare i svenska. Biblioteket är bemannat vissa tider men eleverna är alltid välkomna dit för att låna böcker i sällskap av klasslärare eller annan vuxen; biblioteket är aldrig låst. De äldre eleverna får gå dit själva, vilket bygger på förtroende för deras förmåga att ta eget ansvar. Skolan har även ett lärarbibliotek med fackböcker i varje ämne. Vi har även detta år fått bidrag från Ekerö kommun till medel för högre måluppfyllelse. En stor del av detta värdefulla bidrag går till nya böcker så att biblioteket hela tiden känns uppdaterat. Under innevarande år har särskilt fokus lagts på på lättlästa böcker för låg- och mellanstadiet och för barn med läs- och skrivsvårigheter, både faktaböcker och skönlitteratur. 12
Åtgärd: Under kommande läsår ska insatserna riktas mot de äldre elevernas läsning; det bidrag som är avsatt till skolbiblioteket kommer att användas till att köpa in lättlästa klassiker, ungdomslitteratur och böcker på engelska. Biblioteket ska vid skolans expansion flyttas till en större, ljusare och framförallt mer lättillgänglig lokal. Bemanningen kommer att öka med några timmar per vecka. Sedan vi började satsa stort på biblioteket har utlåningen av böcker mångfaldigats och läslusten och läskunnigheten verkar ha ökat. Vi vill fortsätta denna positiva utveckling! Lärarbiblioteket kommer att gallras och moderniseras genom att vi köper in ny litteratur i flera ämnen. IT i skolan Vi har för närvarande en klassuppsättning Ipads och laptops som används en hel del i de högre klasserna, framförallt till kunskapssökning och ordbehandling men även till digital layout och filmskapande. Vår utrustning används även mycket av våra elever som har behov av stöd och tekniska hjälpmedel. Åtgärder: Till nästa läsår vill vi få till en IT-sal och projektorer i fler klassrum. Vi behöver ha någon som kan ta hand om datorer, Ipads och övrig teknikutrustning i skolan. 13
Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning ska i mångt och mycket integreras i skolan under hela skoltiden. Hos oss ser vi till att olika yrken presenteras genom berättandet i årskurs 1 och 2. I årskurs 3 läggs stor vikt vid att ingående beskriva och även att till viss del prova på de gamla ursprungliga yrkena som smed, snickare, bonde, skräddare, ullberedare och andra yrken som funnits länge i mänsklighetens historia. I årskurs 4 tittar vi på vilka yrken som funnits i vår hembygd och i årskurs 5 träder sådana yrken som människorna hade under de gamla kulturerna fram. På samma sätt anknyter vi till olika i yrken i geografi- och historieundervisningen för de äldre klasserna. I samhällskunskapen ser vi på andra samhällsrelaterade yrken. I årskurs 8 och 9 blir studie- och yrkesvägledningen konkret för att hjälpa eleven att finna studier och yrke inför framtiden. Då får de lektioner som helt ägnar sig åt detta. De får information om olika yrken och utbildningar. De praktiserar på arbetsplatser (PRAO). Eleverna får skriva CV och jobbansökningar. De får enskilda samtal med den SYV som skolan anlitar. Åtgärder: Skolan ska upprätta en plan för hur vi ska arbeta med studie- och yrkesvägledning. Planen ska beskriva hur vi ska arbeta från klass ett till klass nio, med frågor som rör arbetsliv och studier. Planen ska beskriva hur dessa frågor kan integreras i ämnen som historia och samhällskunskap. Planen ska även beskriva hur studie- och yrkesvägledningen ska vara ett eget område där särskilda aktiviteter genomförs. Vi ska ha en pedagog som ansvarar för studie- och yrkesvägledningen. 14
Fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder såväl fri lek som ordnade aktiviteter för barnen både ute och inne. Fritidshemmet ligger i direkt anslutning till skolan och delar sina lokaler med skolans förskoleklass och matsal. Detta läsår har cirka 65 barn varit inskrivna i fritidsverksamheten. Verksamheten är uppdelad i två grupper, lillfritids för barnen i klass F 1 och storfritids för årskurs 2 3. I den senare gruppen går även några äldre barn som fått dispens. Den yngre gruppen håller till i skolans nedre plan och de äldre barnen har sin hemvist mittemot den stora skolbyggnaden, i matsalen. Fritidshemmet har en föreståndare som samarbetar med kollegiet och rektor. Varje måndag träffas hela fritidspersonalen för planering och utvärdering. Samarbetet mellan skolan och fritidshemmet har fördjupats och riktlinjer för hur samarbetet ska gå till har ställts upp. Två gånger per termin har skola och fritidshem gemensamma pedagogdagar. Åtgärder: Fritidshemmet kommer att få en ny lokal till nästa termin och det blir ett stort arbete att flytta hela verksamheten. Samarbetet mellan skolan och fritidshemmet måste hållas i gång. Fritidshemmets personal kommer att fördjupa sig i läroplanen och arbeta fram ett sätt för dokumentation av verksamheten. De kommer även att se till att elevernas inflytande ökas. En fritidspedagog kommer att arbeta under lunchrasten med rastaktiviteter. 15
Skolgård Vi har en stor skolgård, en gårdsplan med grus, en talldunge och bakom skolhuset en liten backe och äppelträdgård. Bakom gymnastiksalen har vi en stor gräsplan. Utanför skolgården ligger en grusad fotbollsplan och nästintill skolområdet en skogsbacke där vi tillbringar mycket skoltid. Det har funnits en del lekanordningar på skolgården som kommunen tagit bort under höstoch vårtermin på grund av att de inte var tillräckligt säkra. Kommunen bytte också ut våra gamla slitna basketkorgar mot nya lägre, men de nya korgarna är för låga, tycker våra elever. Åtgärder: Det finns mycket som kan göras så att skolgården blir trivsammare, vilket vi ofta samtalar om på kollegiemötena. Lallerstedts fond har gett bidrag till en kompisgunga som ska sättas upp under sommaren då vår skolpaviljong är färdigbyggd. Vi har bett kommunen att byta ut de låga basketkorgarna till högre korgar som vi hade tidigare. 16
Årstidsbundna traditioner och månadsfester Inför lov och större högtider hålls så kallade månadsfester. Då framför klasserna inslag ur undervisningen inför kamrater, lärare och föräldrar, så att hela skolan får en upplevelse av vad man arbetat med i de olika klasserna. Sång, instrumentspel, drama och recitation är vanliga inslag. På höstterminen har vi Mikaelifirande, lyktfest och Luciafirande i december. På julavslutningen brukar vi ha fackeltåg till Lovö kyrka där eleverna framträder med sång och kanske något uppträdande. Efteråt bjuds alla på fika i skolan. En adventsträdgård anordnar vi vartannat år. Då formar vi en stor spiral av granris på golvet i det största rummet i skolan. Alla klasslärare skaffar äpplen och sätter ett julgransljus i dem. Vi brukar ha en musiker som spelar när eleverna sedan klassvis vandrar in en och en i spiralen för att tända ett ljus i granriset. I år var det inte adventsträdgård utan i stället en julverkstad då hela skolan julpysslade tillsammans. I februari brukar vi ha en månadsfest med glatt tema och till påsk en liknande fest som brukar vara lite mer samlande. Påskfirandet skiljer sig lite åt varje år, men påskägg brukar eleverna få på något sätt. Sommaravslutningen brukar firas i gymnastiksalen varefter det ordnas tårtkalas på skolgården. Föräldrarna bakar tårtorna. Åtgärd: Till nästa julavslutning måste vi hitta en ny lokal då vi inte längre får plats i Lovö kyrka. Världsarvet Drottningholm Vår skola ligger granne med Drottningholms slott, ett av världens kulturarv med Drottningholmsteatern och Kina slott. Det är vi mycket glada för och vi besöker parken och byggnaderna med jämna mellanrum. Vi har sedan tidigare en plan för att bygga upp elever och pedagogers kunskapar om Världsarvet Drottningholm. Där finns aktiviteter beskrivna för varje årskurs på skolan. Vi gör också årliga besök på den ekologiska bondgården på Lovö prästgård och har även ett samarbete med hembygdsföreningen på Rörby gård. Åtgärder: Vid något tillfälle under läsåret ska vi tillsammans ordna en utställning om vårt världsarv. Till exempel genom foton, modeller och enkla bildtexter. 17
Miljöarbete Drottningholmskolan är Grön flagg-certifierad, vilket innebär att vi arbetar aktivt och långsiktigt med hållbar utveckling, både i undervisningen och den dagliga verksamheten. Eleverna är med i arbetet och träffas regelbundet 1 2 gånger i månaden i ett miljöråd som leds av en ämneslärare. På mötet utvecklas frågor som sedan tas upp i klasserna där de bearbetas för att sedan tas tillbaka till elevrådet där beslut tas. Därefter förmedlas besluten till kollegiet och alla övriga elever. Detta år anordnade eleverna bland annat en loppmarknad och fick in 13 000 kronor till förmån för utrotningshotade djur. Ett av våra mål är att vara en giftfri skola och vi väljer i första hand miljömärkta varor och arbetsmaterial. Vår skolmat är i huvudsak vegetarisk och i möjligaste mån tillagad av ekologiska råvaror. Tidvis har det slängts mycket skolmat och vi har under året arbetat med att eleverna inte ska ta mer mat än de kan äta upp. Åtgärder Vi ska fortsätta med att arbeta för att allt mindre mat slängs. Vi ska införa gröna påsen till vårt matavfall. Vi fick ett väldigt fint utlåtande för vårt Grön flagg-arbete i år och fortsätter därmed arbetet som tidigare. 18
Skolmåltider Skolmaten tillagas i köket intill matsalen av en kock som är anställd av Ekerö kommun. Kockens närmaste chef är rektor för förskolan där matsalen ligger. Vi har beställt ekologisk mat och betalar ett högre pris än annars. Maten är till största delen ekologisk med några undantag, men målet är att den ska vara ekologisk fullt ut. Skolans personal äter tillsammans med barnen. Tidvis kan det vara ganska högljutt och flera elever äter för lite. I matsalen serveras salladsbuffé och dagens rätt med vegetariskt alternativ. För de elever som behöver specialkost serveras detta. Det finns även knäckebröd, smör samt mjölk och vatten att dricka till. Skolan är indelad i två matlag. Först äter elever från förskoleklass samt årskurs 1 3. Matlag nummer två består av årskurs 4 7. Åtgärd: Nästa läsår behöver vi ha tre matlag. Vi kommer att behöva köpa in skolluncherna från annat håll kommande läsår, då förskolan inte längre har kapacitet för att laga mat till oss. Vi behöver få ner ljudnivån i matsalen. Vår skolsköterska ska prata med våra elever om vikten av att äta lunch och även frukost. Kompetensutveckling Vi ser gärna att våra medarbetare fortbildar sig. I augusti åkte en grupp pedagoger till Oslo för att gå en veckas vidareutbildning inför skolstarten. Hela EHT deltog i 5 heldagars seminarium om förstärkt elevhälsa som anordnades av Skolverket. Två medarbetare har anmält sig till Waldorflärarutbildningen som börjar i höst. Åtgärd: Vi uppmuntrar våra medarbetare till fortbildning och kurser för att höja kompetensen. Även kommande höst kommer en grupp pedagoger att delta på den årliga Oslokursen. Vi har fått statligt stöd till att utveckla gymnastikämnet på skolan och kommer att ta emot en workshopledare som lär oss hur man kan använda motorisk träning som pedagogiskt redskap för inlärning. Detta kommer även att vara användbart på fritidshemmet och skulle kunna utmynna i en aktivitet på Elevens val. 19
Skolhus och expansion Skolans styrelse har under lång tid arbetat med frågan hur vi ska kunna expandera. Det senaste året har vi haft det väldigt trångt. Nu har vi äntligen fått en ny skolbyggnad på plats, men det återstår en hel del arbete innan vi kan flytta in. Förhoppningen är att vi ska ha det mesta på plats lagom till skolstarten i augusti. Åtgärder: Till nästa läsår är planen att vi ska dela upp skolans elever i två skolhus. I det nya skolhuset, paviljongen, ska vi ha förskoleklassen och årskurserna 1 5 samt fritidshemmet. I det gamla skolhuset ska vi ha de äldre eleverna. Skolflytt och lärarrekrytering Vi står inför en stor flytt och kommer att få fler elever än tidigare. En stor utmaning är att hitta behöriga lärare. Vi behöver anställa två nya klasslärare, två språklärare, en elevassistent, NO- och matematiklärare, musiklärare och idrottslärare samt en medarbetare på halvtid till köket. I och med att vi får fler elever och två skolhus kommer vi att dela upp våra elever i ett lågoch mellanstadium, där även förskoleklassen och fritids håller till, och ett högstadium. Då får vi möjlighet att flytta och utöka vårt skolbibliotek, samt frigöra ett rum för musik, eurytmi och teater. Vi blir fler medarbetare som i fortsättningen ska arbeta i två olika skolhus. Allt detta blir en stor och spännande utmaning. Åtgärd: Vi måste alla arbeta för att hålla vårt täta och värdefulla samarbete levande. 20
21