Sammandrag av Socialstyrelsens handbok Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig Direktlänkar till mer information Socialstyrelsens handbok Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig i sin helhet FAQ Patientens självbestämmande Patientens självbestämmande har ett starkt lagligt stöd. Nästan all hälso- och sjukvård är frivillig. Rätten till information och inflytande är avgörande för att patienten ska kunna vara självbestämmande och delaktig i vården. Vården ska erbjuda det vårdalternativ som bedöms vara bäst för patienten ur medicinska och etiska synpunkter och om det med hänsyn till kostnaderna framstår som befogat. Här berörs olika typer av samtycke och beslutskompetens: Avbrytande av livsuppehållande behandling Barns rätt att bestämma Kvinnor under 18 år som söker abort Speciallagstiftning om barns och ungdomars ställning Särskilt stöd till vissa barn under 18 år Personer med nedsatt autonomi Bemötande, information och delaktighet God kvalitet enligt Hälso- och sjukvårdslagen innebär att visa respekt för patientens självbestämmande och integritet, samt att rehabiliteringsinsatserna så långt det är möjligt utformas och genomförs i samråd med patienten. Ett patientcentrerat arbetssätt och en delaktig patient har en positiv inverkan på vårdens resultat. Patienten är beroende av vårdens kompetens, resurser och beslut för att kunna bli delaktig och utöva sitt självbestämmande. Kontinuitet och entydighet i kontakter och information bidrar också till trygghet. Vårdpersonalen ska informera tydligt och klart så att patienten kan ta till sig och förstå information om diagnos, behandling och vilka resultat som kan uppnås. Återkoppling från patient under samtal ger underlag för en bedömning av om information behöver förtydligas eller kompletteras. Beslutsfattare, ledningsansvariga och personal har ett gemensamt ansvar för frågor som rör bemötande, information, kommunikation, delaktighet och inflytande för patienten. Några verktyg för att underlätta kommunikationen: SBAR, teach-back landstinget.sormland@dll.se www.landstingetsörmland.se

Sammandrag av Socialstyrelsens handbok Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig Individuellt anpassad information Vad säger lagen? En patient ska ges individuellt anpassad information om: sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård och behandling sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården vårdgarantin Begreppet individuellt anpassad innebär att informationen ska förmedlas utifrån varje patients förutsättningar Val av behandlingsalternativ Lagen säger att när det finns flera behandlingsalternativ enligt vetenskap och beprövad erfarenhet så ska patienten ges möjlighet att välja det alternativ som hon eller han föredrar. Patienten har rätt att välja ett visst behandlingsalternativ även om det är dyrare än andra. Patentens rätt att välja behandlingsalternativ är dock inte obegränsad. att ta till sig information. Det ska finnas rutiner som tydliggör ansvaret för samarbetet kring och planeringen av vården av enskilda patienter, till exempel för överföring av information och för samverkan i vårdprocessen. I information om metoder ingår också vilka biverkningar och risker som finns samt förväntade effekter eller följdverkningar av olika behandlingsmetoder. Patienten ska själv inte behöva ta kontakt för att till exempel få veta undersökningsresultat, få besked om att en remiss tagits emot eller beräknad väntetid till återbesök, specialist eller behandling. Kostnaderna ska vara rimliga i förhållande till sjukdom, skada eller förväntat resultat. Patienten har rätt till information, muntligt, skriftligt eller på annat sätt om olika behandlingsalternativ utifrån sina förutsättningar och behov i den aktuella vårdsituationen. När en patient står i begrepp att fatta ett beslut om behandling som inte kan avbrytas eller göras ogjord är det Förnyad medicinsk bedömning Landstinget är skyldigt att erbjuda en förnyad medicinsk bedömning om: patienten har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada eller om det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten eller har stor betydelse för patientens framtida livskvalitet. Den som ansvarar för patienten ska medverka till en förnyad medicinsk bedömning. Patienten har ett stort inflytande på var denna bedömning ska utföras. Förnyad medicinsk bedömning är inte detsamma som kollegial konsultation eller samråd mellan läkare, varför det kan vara viktigt att skilja på det man i dagligt tal kallar second opinion och skyldigheten enligt lag att i vissa fall erbjuda en förnyad medicinsk bedömning. landstinget.sormland@dll.se www.landstingetsörmland.se

Sammandrag av Socialstyrelsens handbok Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig Information om vårdgaranti och val av vårdgivare Vårdgivaren är skyldig att ge information om vårdgarantin och om patientens möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade vården. Vårdgivaren har skyldighet att hjälpa patienten att få vård hos en annan vårdgivare inom garanterad tid när det gäller den specialiserade vården och behandling inom landstingets planerade vård. Oavsett hos vilken vårdgivare landstinget erbjuder patienten vård ska det inte innebära några extra kostnader för patienten. Ställningstaganden och information om patientens valmöjligheter och vårdgarantin ska antecknas i patientens journal. Den som har rätt till vård inom det allmänna sjukvårdssystemet i Sverige har rätt att få vård i andra länder inom EU och under bestämda förutsättningar få denna ersatt av det allmänna. Vårdgarantin Från och med 1 juli 2010 är vårdgarantin inskriven i hälso- och sjukvårdslagen. Primärvården ska erbjuda kontakt i telefon eller på plats samma dag...... och ett läkarbesök - om det behövs - inom högst sju dagar. Efter beslut om remiss/vårdbegäran ska ett besök inom den specialiserade vården kunna erbjudas inom högst 90 dagar efter beslutsdatum...... och en beslutad behandling inom ytterligare högst 90 dagar efter beslutsdatum. Kontinuitet och samordning Lagen säger att verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården ska tillgodoses. Patientens ställning riskerar att försvagas om det förväntas att patienten ska ta för stort samordningsansvar, exempelvis vid förflyttning från sjukhus till vård utanför sjukhus. Fast vårdkontakt En fast vårdkontakt ska alltid utses på patientens begäran, oavsett om det anses behövligt eller inte. En fast vårdkontakt kan vara någon ur hälsooch sjukvårdspersonalen, till exempel en läkare, sjuksköterska eller psykolog. En fast vårdkontakt kan hjälpa patienten att samordna vårdens insatser, informera om vårdsituationen, förmedla kontakter och vara kontaktperson för andra berörda både inom hälso- och sjukvården och även andra berörda myndigheter. Samordning av insatser och förmedling av information görs med patientens samtycke enligt sekretessbestämmelser. Landsting och kommuner ska i samråd utarbeta rutiner för vårdplanering i samband med utskrivning från sluten vård till öppen vård och socialtjänst och även rutiner för informationsöverföring (se SOSFS 2005:27). I HSL finns krav på landsting och kommuner att ta fram en individuell plan för personer med funktionsnedsättning. Syftet är att samordna insatser för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. landstinget.sormland@dll.se www.landstingetsörmland.se

Sammandrag av Socialstyrelsens handbok Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig Journalföring, sekretess och informationssäkerhet Syftet med att föra patientjournal är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. Den ska också vara en informationskälla för patienten, där det ska vara lätt att följa de bedömningar och överväganden som gjorts liksom eventuella komplikationer eller vårdskador som förekommit samt prognosen för den utförda behandlingen. Huvudregeln är att patientjournalen ska vara skriven på lättförståelig svenska. Om patienten anser att en journaluppgift är felaktig ska det antecknas i journalen. Om en felaktig uppgift rättas måste båda skrivningarna synas. En journaluppgift som är signerad eller låst kan inte förstöras/raderas annat än efter Socialstyrelsens godkännande på begäran av patient. Patienten kan motsätta sig att journaluppgifter inom en vårdenhet görs tillgängliga för andra vårdenheter inom samma vårdgivare. Innan journaluppgifter görs tillgängliga för andra vårdgivare (sammanhållen journalföring) måste patienten informeras och ges möjlighet att motsätta sig detta. Vårdgivaren får erbjuda patienten direktåtkomst till sin journal om man kan uppfylla kraven på säkerhet. Patienten har rätt att ta del av sin journal om den som är ansvarig (verksamhetschef) efter prövning har bedömt att så kan ske. Sekretess innebär att det är förbjudet att lämna ut uppgifter, såväl muntligt som skriftligt och gäller för journaluppgifter om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde, eller någon närstående, lider men. Patienten kan själv medverka till att uppgifter kan lämnas ut. I vissa fall är vårdgivaren skyldig att lämna ut uppgifter. Information vid vårdskador och hantering av klagomål Alla patienter som drabbas av en vårdskada har rätt till en fullständig och tydlig information om vad som hänt. Patientsäkerhetslagen innehåller tydliga regler om vad denna information ska innehålla och att den ska dokumenteras i patientens journal. Varje verksamhet ska ha rutiner för att säkerställa att patienten när det inträffar en vårdskada får information om: att vårdskada inträffat vilka åtgärder som vidtas för att förebygga att händelsen upprepas möjligheten att anmäla klagomål till Socialstyrelsen möjligheten att begära ersättning från patientförsäkringen LÖF eller läkemedelsförsäkringen patientnämndernas verksamhet Det ska också finnas rutiner för hantering av klagomål och förslag till förbättringar från patienter och närstående som ska underlätta patienternas kontakt med hälsooch sjukvården. Vårdgivaren ska ge patienter och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Att ta tillvara och bearbeta patienters och närståendes synpunkter på ett strukturerat sätt kan bidra till ökad patientsäkerhet. landstinget.sormland@dll.se www.landstingetsörmland.se

Din guide till Socialstyrelsens handbok: Informationsskyldighet och etiska dilemman Människosyn och människovärde är bärande fundament i etiken. Att respektera patientens autonomi innebär att man måste kunna lyssna både på det som sägs och det som är outtalat och försöka tolka patientens inställning och svar. Hälso- och sjukvårdspersonal bör ha regelbundna diskussioner om etiska frågeställningar och vilket förhållningssätt man bör ha. Det finns många situationer och etiskt känsliga frågeställningar som ställer extra stora krav på individuell anpassning, lyhördhet och kommunikativ kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Ett exempel på detta är frågor om prognos när livet går mot sitt slut och diskussioner om gränser för livsförlängande behandling uppstår. Mer om etik i landstinget Etik i Landstinget Sörmland Etik inom Habilitering och Hjälpmedel Exempel på etiska frågor: Det är angeläget att då och då avsätta tid till att diskutera etiska frågor. Det kan handla om och hur man på bästa sätt kan stödja patienten när komplicerade beslut måste fattas. Här är några exempel på situationer då man som informationsansvarig ställs inför särskilda svårigheter. Exemplen är bland annat hämtade från ärenden som diskuterats i Socialstyrelsens råd för etiska frågor: Om och när genetisk information ska lämnas till en patient och/eller dennes anhöriga och närstående. Om och när läkaren ska informera om till exempel omärkliga sjukdomstecken eller anatomiska/funktionella avvikelser. Vilken rätt till exempel en förälder till en vuxen utvecklingsstörd person har att bestämma över hans eller hennes hälso- och sjukvård. En kvinnas rätt till självbestämmande om utebliven behandling kan skada ett foster. Hur skyldigheten att informera om och ge möjlighet att välja behandlingsalternativ/en förnyad medicinsk bedömning ska tillämpas vid allvarlig psykisk störning (hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser visavi LRV och LPT). När anhöriga tar över besluten från patienten av kulturella (etniska eller religiösa) skäl. När det sjuka barnets vilja inte överensstämmer med föräldrarnas uppfattning. När ett minderårigt barn har skilda vårdnadshavare med olika uppfattning. När maken vill att hustrun ska sondmatas medan barnen inte vill det. Autonomi och blodtransfusioner. landstinget.sormland@dll.se www.landstingetsörmland.se

Din guide till Socialstyrelsens handbok: Information och kommunikation via Internet Utbudet av hälsoinformation, egenvårds- och behandlingsråd samt interaktiva tjänster via Internet utvecklas snabbt och bidrar till att stärka patientens ställning. Samtidigt finns det risker, till exempel med information från aktörer som inte utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet. Internet kan kanske inte ersätta det personliga fysiska mötet med patienten, men kan i vissa fall vara ett alternativ eller komplement. Viktiga informationstjänster: www.1177.se innehåller kvalitetsgranskad och lättförståelig information och lättanvända tjänster. kortnumret 1177: landstingens sjukvårdsrådgivning per telefon. Exempel på andra tjänster: www.pion.se www.hso.se www.dhr.se www.handisam.se www.nsph.se Kvalitetsindikatorer och uppföljning För att kunna följa upp hälso- och sjukvårdens kvalitet (strukturer, processer och resultat) och få underlag till öppna jämförelser och förbättringsarbete behövs olika typer av indikatorer och mått. Socialstyrelsen utvecklar dels övergripande nationella indikatorer inom de sex God vårdområdena kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, jämlik och effektiv hälso- och sjukvård samt vård i rimlig tid, dels sjukdomsspecifika indikatorer inom ramen för nationella riktlinjer. Enkäter är ett av flera redskap för att ta reda på patienters och närståendes uppfattning om hur hälso- och sjukvården lever upp till lagstiftningens och föreskrifternas krav. För att få mera kunskap och underlag till förbättringar kan man komplettera med ex vis journalgranskning, hur dokumenteras information, delaktighet m.m i journalen, genomföra djupintervjuer, be patienter skriva dagböcker och ha regelbunden kontakt med patientnämnder. landstinget.sormland@dll.se www.landstingetsörmland.se