Kvalitetsdokument 2014/2015 Ösbyskolan
Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan?... 3 1.1.1 Struktur för kvalitetsarbetet... 3 1.1.2 Tillgänglig lärandemiljö för alla elever enligt SPSM s tillgänglighetsmodell?... 4 1.1.3 Likvärdig bedömning och betygssättning... 5 1.2 Utvecklingsområden på skolan läsåret 2014/2015... 5 2 Resultatrapportering och analys... 6 2.1 Alla elever ska nå minst godkända resultat i alla ämnen... 6 2.1.1 Nådde alla elever alla kunskapsmål?... 6 2.1.2 Bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling för varje elev... 7 2.1.3 Eleverna har hög läsförmåga... 7 2.2 Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande... 8 3 Övriga frågor... 9 3.1 Trygghet, trivsel och inflytande... 9 3.1.1 Andelen elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna... 9 3.1.2 Alla elever känner sig trygga... 10 3.1.3 Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka... 10 3.2 Personal... 11 3.2.1 Pedagogisk kompetens och behörighet... 11 4 Framgångsfaktorer och goda exempel... 11 Sida 2 av 12
1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.1 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Vi utvärderar kontinuerligt med hela personalgruppen, lärare, lärare-elev, fritidspersonal, fritidspersonal-elev och föräldrar. Utvärderingarna dokumenteras. Trivselenkät bland eleverna en gång/termin. Analys, uppföljning och åtgärder diskuteras av likabehandlingsteamet som består av fritidspedagog, speciallärare, skolsköterska och rektor. Deltar i kommunens Våga Visa - enkäter för förskoleklass och år 2. Resultaten analyseras och de få områden som uppvisar ett lägre resultat ligger till grund för åtgärder och utvecklingsförslag. Skolledningen träffar klassföräldrar på Frukostmöte ca tre gånger/ termin. Likabehandlingsplanen revideras i juni varje år. Resultatet från trivselenkäten inkluderas i likabehandlingsplanen. Klagomålsrutiner finns på vår hemsida. Medarbetarsamtal för personalen. Deltar i kommunens kunskapstester. Kontinuerlig analys av diagnoser i svenska och matematik. Varje vecka har vi personalmöte, fritidsmöte, elevstöd (handledning av psykolog), elevvård/likabehandling, klasslagsmöte och lärarmöte. 1.1.1 Struktur för kvalitetsarbetet Beskrivning Kvalitetsarbetet sker i små steg med ständiga förbättringar. Bra processer ger goda resultat. Kvalitet för oss är en väl fungerande och synlig struktur för våra föräldrar. För att lyckas med att utveckla och höja kvaliteten i skolan tar vi tillvara varandras kompetenser genom att stödja varandra i den professionella utvecklingen. Samarbete, reflekterande dialoger, gemensamma normer och värderingar och fokusering på elevernas lärande är några av nycklarna. All personal går ständigt tillbaka till tidigare utvärderingar när vi planerar vår verksamhet. Analyser av utvärderingsresultaten leder till förbättringar. Vi har en god och konstruktiv dialog med våra föräldrar som gynnar kvalitetsarbetet. Vi har fler barn som söker till vår skola än vi kan ta emot. Kommunens enkäter visar att vi är på rätt väg och håller hög kvalitet. Vid analys av diagnoser fångar vi tidigt de elever som behöver extra stöd. Eleverna på Ösbyskolan når målen bra/ mycket bra. Några få elever behöver stödinsatser för att nå målen. Sida 3 av 12
1.1.2 Tillgänglig lärandemiljö för alla elever enligt SPSM s tillgänglighetsmodell? Beskrivning Ösbyskolan är en personaltät skola. Under lektionerna finns det 2-3 pedagoger i varje klassrum. Personalen har olika erfarenhet och kunskap om alternativa lärstilar och lärverktyg. Vi har elevstöd med psykolog för hela klasslaget en gång/månad. Elevvårdskonferenser med föräldrar, speciallärare, skolsköterska och rektor. Elevvårdsteamet (speciallärare, skolsköterska, resursperson och rektor) träffas varje vecka. På våra personalkonferenser som vi har en gång i veckan har vi en stående punkt som rör barn i svårigheter. Alla våra elever har en egen lärplatta. Vi använder lärplattor med tangentbord och talsyntes för de elever som behöver stöd med sin läs- och skrivutveckling. Vi har tillgång till Inläsningstjänst. Extra anpassningar är mycket värdefullt för eleven och läraren. Det gör lärandemiljön mer tillgänglig för eleven. Särskilt stöd innebär oftast att eleven får en till en undervisning i svenska (läsning). Mycket gott och värdefullt samarbete med Skoldatateket. Styrkor: Hög personaltäthet Speciallärare 80% Bildstöd till alla Lärplatta en till en Kvällsföreläsningar för all personal om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och dyslexi/ dyskalkyli Ett klassrum anpassat för elev med hörselnedsättning. Skoldatateket Utvecklingsområden: Bredare utvärdering av lärandemiljön. Återhämtningsplatser Mer utbildning för arbetslagen runt tillgänglighet. Uppmuntra varje elev att hitta sin lärstil. Sida 4 av 12
1.1.3 Likvärdig bedömning och betygssättning Beskrivning Rättar och diskuterar proven i lärarlaget. Deltar i kommunens samrättningsmöten. 1.2 Utvecklingsområden på skolan läsåret 2014/2015 Vi har arbetat vidare med NTA. Lärplattor till alla elever. Mattelyftet Storyline Elevledda samtal år 3 Beskrivning av utvecklingsområden skolan arbetat med under läsåret Vid starten av läsåret 2012/13 blev vi medlemmar i NTA Skolutveckling. Implementeringen av NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) är ett långsiktigt arbete och har varit ett viktigt utvecklingsområde för oss även under detta läsår. Under det gångna läsåret har även vår förskoleklass arbetat med en temalåda. Personal och elever har fått utbildning i hur lärplattan kan bli ett bra pedagogiskt verktyg. Två av våra klasslärare har gått Mattelyftet, den tredje gick föregående läsår på sin dåvarande arbetsplats. År 1-3 har gjort varsin Storyline under det gångna läsåret. År1 Bondgården, år2 Rymden och år3 Forntiden. Storyline är ett tematiskt och ämnesövergripande arbetssätt där elevernas förförståelse utmanas och bearbetas genom arbete i grupp, individuellt och i storgrupp. Ett annat betydelsefullt utvecklingsområde är våra elevledda utvecklingssamtal i år3. Vårt långsiktiga mål är att även år2 ska omfattas. Analys (publiceras inte på webben) NTA är ett frågebaserat, undersökande arbetssätt med experiment som grund, helt i överensstämmelse med läroplanen och våra behov. NTA sätter eleven i centrum och gör dem nyfikna och nyfikenhet är vägen till kunskap vilket vi har sett med gott resultat. Arbetet med NTA- lådorna har varit mycket givande och fångat elevernas intresse. Pedagogen ska ge eleven kreativitet och struktur i sitt lärande. Genom NTA:s organisation får pedagogen förutom material och lärarhandledning framförallt fortbildning som är i överensstämmelse med läroplanen och det vetenskapliga arbetssättet. Effekterna av våra insatser kommer att generera elever som hittar nycklarna till ett glädjefyllt lärande i NO-teknik. Införandet av lärplattor till samtliga elever har slagit mycket väl ut. Mattelyftet har gett våra lärare i år 1 och 3 ett värdefullt kompetenslyft. Sida 5 av 12
Arbetet med Storyline har varit mycket uppskattat av elever, personal och föräldrar. Genom bla elevledda samtal ökar medvetenheten om det egna lärandet vilket är i linje med våra styrdokument. De elevledda samtalen har mottagits mycket positivt bland elever och föräldrar. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Under nästa läsår kommer förhoppningsvis all lärarpersonal att ha behörighet till för vårt stadium hörande temalådor för NTA. Fortsätta att utveckla kompetensen runt pedagogiken för lärplattor. Fördjupa arbetet med Storyline. Utveckla försteläraruppdraget. Elevledda samtal för år 2. En fortsatt utveckling av auskultationerna i varandras klasser. Fortsätta att utveckla det kollegiala lärandet Prioriterade områden till nästa år: Samarbete med förskoleklass. Vi diskuterar teman och viktig kunskap att ha med sig in i år 1. (Penngrepp, skrivriktning, bokstavskännedom, siffror mm). Fortsätta med det kollegiala lärandet för att lyfta varandra i arbetslag och lärarlag. 2 Resultatrapportering och analys 2.1 Alla elever ska nå minst godkända resultat i alla ämnen Gediget arbete med elevstöd och elevvårdskonferenser. Speciallärare hämtar upp de barn som behöver extra stöd och skriver åtgärdsprogram. Extra personal i varje klassrum för att barn med behov av särskilt stöd kan få den hjälp de behöver. Kunnig skolsköterska och tillgång till psykolog och skolläkare. 2.1.1 Nådde alla elever alla kunskapsmål? Beskrivning Alla elever når kunskapsmål i svenska och matematik. Ingen direkt skillnad mellan pojkar och flickor (en flicka och tre pojkar har missat varsitt litet delmål i matematik). De barn som behövde sitta i eget rum/lite lugnare fick göra det. Speciallärare hjälpte till att genomföra proven i olika rum. Vissa prov genomfördes i smågrupper eller halvklass. Sida 6 av 12
Alla klarade alla moment i svenska. Vi har haft tidiga insatser med läsinlärning, biblioteksbesök, författarbesök, en läsande klass-materiel, läsmedborgarmärken och nytt läromedel (ABC-materiel). I matematik var det extra roligt att se att våra elever hade så gott som full pott på delmomenten som handlade om problemlösning och geometri. Det är också de modulerna som vi har arbetat extra med i och med mattelyftet. Antal elever som inte klarat kunskapskraven i alla ämnen/ Antal elever som inte fått minst betyget E i alla ämnen Lå 2014/2015 Lå 2013/2014 Årskurs 3 0 Analys (publiceras inte på webben) Analys: fortsätt att arbeta som vi gör med mattelaborationer varje vecka, problemlösning mm Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer att arbeta på liknande sätt samt utveckla våra metoder ännu mer. 2.1.2 Bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling för varje elev Beskrivning, Analys (publiceras inte på webben) och utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Lärplattorna ger oss möjlighet att individanpassa i de flesta ämnen. Vi anpassar nivåer i svenska och matematik i och med att vi har de läromedel vi har. Gott samarbete med fritidshemmet med vårt Storyline-arbete. Vi lägger upp arbetet tillsammans med eleverna. Den röda tråden finns där och fritids tar vid där skoldagen slutar. Vi fortsätter på samma sätt nästa år. 2.1.3 Eleverna har hög läsförmåga I förskoleklassen jobbar man fokuserat med Bornholmsmodellen med stor framgång. Majresultatet på kommunens test var mycket gott S=8,5 på en 9-gradig skala. Vi har även testat förskoleeleverna med LUS LäsUtvecklingsSchema. Där var snittresultatet 7, målet för förskolan är LUS 4. I skolan har vi ett gott resultat men några elever behöver extra stöd. Stödåtgärder är insatta. År 1:s LUS-resultat är 11, målet är 9, År 2 har LUS 14, målet är 12. Samtliga elever i år 3 har klarat läsuppgifterna på de nationella proven. Vad det gäller treorna ser vi en kraftig höjning av läsnivån. Denna klass har legat lågt på kommunens tester ända sedan förskolan. Med rätt stöd och mycket goda pedagogiska insatser har de nu en hög läsförmåga. Vi ser att vi når nämndens mål med att eleverna ska ha en hög läsförmåga. Sida 7 av 12
Svaren i Pilenenkäterna mycket positiva, förskoleklassen 96% och år 2 100% på frågan om lärarna aktivt arbetar för att stimulera mitt barns språkutveckling. 2.2 Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande Beskriv hur verksamheten på fritidshemmet är upplagd för att stimulera elevernas utveckling och lärande? Fritidshemmets mål är att: Komplettera förskoleklass och skola Främja elevernas delaktighet och inflytande Stimulera elevernas utveckling och lärande Erbjuda en meningsfull fritid Ösbyskolans fritidshem präglas av öppenhet, god kompetens och omhändertagande. Enligt trivselenkäten trivs nästan alla barn mycket bra. I Pilenenkäten uppger 96% av förskoleföräldrarna och 100% av år 2 att fritidshemmets verksamhet är stimulerande och utvecklande för deras barn. En förutsättning för utveckling och lärande är trygghet. Barnen på fritidshemmet ska känna sig trygga i gruppen och med fritidspersonalen. Skolans värdegrund gäller hela dagen på Ösbyskolan. Enligt våra styrdokument ska fritidshemmet stimulera elevernas utveckling och lärande. Viktigt att komma ihåg att barns lärande sker i alla sammanhang och hela tiden. Några exempel på verksamheter som stimulerar elevernas utveckling och lärande: - Skapande aktiviteter där barnen får använda sin fantasi och prova olika tekniker. År 1-3 har gjort varsin Storyline som vi har fortsatt att arbeta med i praktiskt pyssel på fritidshemmet. - Den fria leken som utvecklar barnens sätt att lösa problem, tränar samarbetsförmåga, motorik, förmågan att ge och ta instruktioner och utvecklar fantasi och språk. - Uteverksamhet på vår fantastiska skolgård och i närområdet. Fritidshemmet har utedagar varje vecka där barnen tränar sin motorik, leker och upptäcker naturen. Vi åker skridskor på Stockhagens idrottsplats varje vecka under en 10- veckors period. - Samlingar där barnen får tillfällen till att påverka verksamheten under demokratiska former. - Lovverksamheten är viktig för de barn som vistas där. Alla har möjlighet att påverka aktiviteterna. - Samarbetsövningar för att få ett gott klimat i barngruppen. Sida 8 av 12
Analysera ert arbete med att stimulera elevernas utveckling och lärande på fritidshemmet Både de spontana och planerade aktiviteterna blir till en lärande miljö där eleverna lär sig att samarbeta, kommunicera, träna fin- och grovmotorik, språklig förmåga och social kompetens. Personalen har många olika intressen och kompetenser som gagnar fritidshemmet. Närvarande och engagerade pedagoger stärker positiva beteenden. Pedagogens roll som förebild är mycket stor. En annan viktig roll är att ge eleverna en ökad möjlighet till att ta eget ansvar. I denna frigörande process har fritidshemmet en viktig del. Vi informerar om fritids aktiviteter i lärarens veckobrev. Vi har blivit bättre på att belysa att eleverna är med och påverkar de gemensamma aktiviteterna. I Pilenenkäterna är det både för förskoleklassen och år 2 en förbättring på 10%. Vi behöver dock fortsätta att förbättra informationen runt denna fråga. Svaren på Pilenenkäten tyder på att våra föräldrar är mycket nöjda med den verksamhet som vårt fritidshem har att erbjuda. Både förskoleklass och år 2 svarar 100% på frågan om personalens kompetens. Vi observerar förhållningssätt hos pojkar och flickor för att se vad pojkar och flickor särskilt behöver arbeta med. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi behöver fortsätta med att belysa elevernas lärande genom att ställa frågor som får barnen att reflektera över vad de har gjort och vad de har lärt sig. Knyta ihop säcken efter avslutad aktivitet med frågor som: Vad gjorde du? Hur gjorde du? Vad var svårt? Vad lärde du dig? Vi i personalen behöver fortfarande bli bättre på att dokumentera, lärplattan är ett bra hjälpmedel. Vi behöver bli ännu bättre på att utvärdera tillsammans med barnen. 3 Övriga frågor 3.1 Trygghet, trivsel och inflytande 3.1.1 Andelen elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna Två gånger per läsår gör vi trivselenkäter med våra elever. 100 % av eleverna tycker att de alltid/ofta har arbetsro på lektionerna. Resultatet på föräldraenkäten för förskoleklass är 65%, lika med kommunen och en förbättring från året innan. 35% svarade vet inte. Föräldrarna i år 2 svarar 82% och 18% vet ej. Här är det en förbättring både jämfört med året innan och med kommunen. Vi arbetar aktivt med att alla lektioner ska ha god arbetsro bla genom hög personaltäthet. Vi är tre vuxna i varje klasslag. Sida 9 av 12
Analys Kvalitetsdokument 2015 Personalen och föräldrar som kommer på besök upplever att det är mycket god arbetsro i våra klasser. Barnen upplever större arbetsro än vad föräldrarna ger uttryck för i sina enkäter. Vi behöver diskutera mer med elever och föräldrar vad arbetsro står för. 3.1.2 Alla elever känner sig trygga Nästan samtliga elever på Ösbyskolan uppger att de trivs mycket bra/bra i våra trivselenkäter. Föräldrarna svarar i förskoleklass 96% och i år 2 100%. Vi är en liten skola med en närvarande och engagerad personal. Vi har hög personaltäthet och fritidspersonalen följer barnen hela dagen. Alla blir sedda och vi har en mycket god relation med våra föräldrar. Vi har alltid personal ute på skolgården varje rast, även innan skolstart på morgonen. Vad det gäller värdegrundsarbetet har vi EQ-lektioner varje vecka. Vi tar upp värdegrundsarbetet varje vecka på personalmötet, där vi bestämmer vad vi särskilt ska tänka på i arbetet med barnen. Analys Värdegrundsarbetet är djupt förankrat på vår skola vilket har uppmärksammats av både Skolinspektionen och Våga Visa-observationen. 3.1.3 Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka I föräldraenkäten anser 91% av förskoleföräldrarna att de får tydlig information om hur mitt barn utvecklas. Det är drygt 10% bättre än 2014 och vi ligger 20% högre än genomsnittet i Danderyds kommun. För år 2 ligger resultatet högt men ett par procent lägre än året innan men högre än kommunens snitt. När föräldrarna svarade på enkäten hade de inte fått de skriftliga omdömena eftersom dessa ges en gång per läsår. Detta tror vi har påverkat resultatet. Vi har mycket goda resultat men arbetar vidare med hur vi kan bli ännu bättre. Analys Vi har varit noga med att informera på föräldramöten, i brev och på Frukostmöten om våra styrdokument. Vi har lagt ut alla våra lokala pedagogiska planeringar på vår hemsida med lösenord. Sida 10 av 12
3.2 Personal 3.2.1 Pedagogisk kompetens och behörighet Beskriv läget kortfattat Samtliga lärare är behöriga och har legitimation. Vi har inget rekryteringsbehov framöver. Vi har en förstelärare som fokuserar på skolutveckling och elevernas måluppfyllelse. Hon ansvarar för all administration av NTA. Vi håller på att utveckla det kollegiala lärandet. Vi använder oss mycket av Skoldatatekets kompetens. Analys av era insatser under året På frågan om läraren är bra på att väcka mitt barns intresse svarar förskoleklassen 96% (4% vet ej) och i år 2 är svaret 100%. Siffrorna talar för sig själva. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi fortsätter med NTA och förhoppningsvis kommer all personal att vara behörig på de temalådor som tillhör deras stadium. Det kollegiala lärandet hoppas vi finna former för så att det blir ett naturligt inslag i arbetet. Det pedagogiska arbetet runt lärplattorna behöver hela tiden utvecklas så det fortsätter vi med. Storyline-utbildning hoppas vi att vi kan hitta. 4 Framgångsfaktorer och goda exempel Skolans goda resultat Den feedback vi får från föräldrar och Pilenenkäterna visar ett för vår skola mycket gott resultat. Värdegrundsarbetet är djupt förankrat på Ösbyskolan och är grunden till att våra elever trivs och känner sig trygga. Vi har god sammanhållning och Ösbyskolan vann 2014 aktivitetspokalen i Danderyds-OS för fjärde gången i rad. För att vinna pokalen gäller det att så många som möjligt ställer upp. Ett annat gott exempel är våra elevers läsförmåga. Analys av skolans goda resultat Ösbyskolan är en skola med knappt 100 elever med en närvarande och engagerad personal. Vi har hög personaltäthet och fritidspersonalen följer eleverna hela dagen. Alla barn blir sedda och vi har goda relationer med våra föräldrar. Vår speciallärarresurs är hög (80%) och vår speciallärare är en kompetent och engagerad resurs i vårt elevvårdsarbete. Vi har ett väl fungerande elevvårdsteam med speciallärare, skolsköterska, skolläkare, psykolog, talpedagog och rektor. Vi har elevstöd, handledning av psykolog, för varje klasslag en gång i månaden. Sida 11 av 12
Vi har varit noga med att informera om de nya styrdokumenten och det arbete vi gör med LPP har gett gott resultat. Klassföräldrarna träffar skolledningen minst sex gånger under läsåret. Dessa frukostmöten är en väl fungerande länk mellan skolledning och föräldrar. Vår hemsida uppdateras hela tiden och på bloggen kan man följa vår verksamhet. Vad det gäller läsförmågan har vi en strukturerad kartläggning av våra elever och de elever som riskerar att inte nå målen fångas tidigt upp av vår speciallärare som sätter in läs- och skrivprojekt. Förskoleklassen jobbar intensivt med Bornholm. Vi läser dagligen minst 20 minuter och alla klasser besöker biblioteket för att få bokprat och låna böcker. Vi har stimulerande författar- och illustratörsbesök under våra bokveckor. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år NTA-arbetet fortsätter. Kompetensen runt lärplattorna utvecklas. Sida 12 av 12