Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Utbildningsnämnden Tid: Onsdagen den 23 Mars 2016, kl 17.00 Plats: Kungsgatan 9, nämndsammanträdesrummet Sunnerö Förmöten från kl.16.00: Rödgröna i Sunnerö, Alliansen i personalrummet Information A/ 17.00-17.30 Information om Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter - organisatorisk och social arbetsmiljö. Maria Wallmyr, KLK Information och överläggningar A/ Förvaltningschef B/ GR C/ Ledamöter Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Ekonomisk uppföljning per månad 2. Genomlysning samt kommunikationsplan för Campus 3. Kommunikationsstrategi för utbildningsförvaltningen 4. Systematiskt kvalitetsarbete Vuxnas lärande 5. Revidering av riktlinjer för programråd 2016 6. Organisation Alströmergymnasiet 2016/2017 7. Revisionsrapport - Årlig grundläggande granskning 2015 8. Revisionsrapport - Granskning avseende flyktingmottagning 2015 9. Delegation 2016 10. Meddelanden 2016 Ulf Carmesund (S) Ordförande Anton Hultin Sekreterare
Ärende 1 Ekonomisk uppföljning per månad
Ärende 2 Genomlysning samt kommunikationsplan för Campus
Genomlysning Campus Alingsås
Innehåll Verksamhet...3 Uppdrag...3 Organisation...3 Utbildningsutbud och antal studerande 2015...3 Yrkeshögskola (YH)...5 Samverkan nationellt...5 Samverkan regionalt...5 Kobra...6 Erasmus +...7 Samarbeten...7 Alingsås Business Center...7 Teknikcollege...7 Vård- och omsorgscollege...7 Framtida strategier och åtgärder...7 Plan 2016-2017...9 2
Verksamhet Uppdrag Kommunfullmäktige (KF 104) antog 2003-09-24 en målbild för högskoleutbildning i Alingsås under namnet Målbild 700 Högskoleutbildning i Alingsås. Denna målbild var en del i arbetet med Vision 2010 i syfte att i rollen som Alingsås kommuns lärcenter verka för en lokal arena för högskoleutbildningar i flexibel form. I syfte att verka för en matchning mellan efterfrågad kompetens och relevanta utbildningar arbetar Campus Alingsås i dag utifrån kommunens näringslivsstrategier och medborgarnas behov och önskemål. Inriktningen är till största delen högre utbildning i flexibel form. En viktig uppgift Campus Alingsås har som lärcentrum är att tillgängliggöra högre utbildning lokalt i Alingsås, både för individers möjlighet att studera utan att behöva flytta och för arbetslivet att få tillgång till kompetent arbetskraft. Campus Alingsås är ett kommunens lärcentrum. Ett gemensamt uttryck för lärcentrums uppdrag kan uttryckas genom de tre M:en : - Mötesplats för lärande - Mäklare mellan kompetensbehov hos individer/arbetsliv och utbudet av utbildningar - Motor för utveckling och tillväxt i Alingsås kommun. Organisation Campus Alingsås är en del av Vuxnas lärande i Alingsås. På Campus Alingsås finns två anställda såsom en högskolekoordinator och en utbildningssamordnare. En verksamhetschef finns för Vuxnas lärande som består av Vuxenutbildning och Campus Alingsås. Under 2016 kommer även en kompetensmäklare att anställas inom ramen för EU-projektet Kobra. Utbildningsutbud och antal studerande 2015 De formella utbildningar som genomförs på Campus Alingsås är eftergymnasiala och består av både yrkeshögskoleutbildning och högre utbildning (högskola och universitet). Utbildningarna är allt från hela program med grupper på plats i Alingsås till enskilda kurser på distans. Dessa utbildningar anordnas av externa utbildningsaktörer och sker i samarbete och på plats vid Campus Alingsås. Även kompetenshöjande kurser för anställda, förberedande kurser för individer och certifieringskurser kan läsas och/eller tenteras på Campus. 3
Nedan framgår statistik över antal studenter vid Campus. Statistiken visar det totala antalet studerande där Campus mäklar utbildning och/eller ger service till studerande i någon form. Här ingår exempelvis studerande som väljer att skriva tentamen i Alingsås samt studerande som genomgår YH-utbildningar och högskoleutbildningar på plats i Alingsås samt även deltagare i uppdragsutbildning etc. Tabell: Totalt antal studerande på Campus (räknat vår och höst och sedan summerat) År 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antal studerande 310 530 556 677 623 711 666 595 625 589 En stor del av Campus samverkan med lärosäten är hanterandet och möjlighet för studerande att skriva tentamen på plats i Alingsås. Detta görs i enlighet med högskolornas och universitetens föreskrifter och ordningsregler. Nedan framgår antal tentamen som studerande genomfört vid Campus Alingsås under 2014 och 2015. Tabell: Antalet tentamen skrivna på Campus Alingsås År Totalt antal tentamen Fördelade på antal olika tentamen Fördelat på antal tillfällen 2014 1034 251 126 2015 861 226 105 Av största vikt är att upprätthålla en hög kvalitet på rutiner kopplat till tentamen så att studenter har fortsatt möjligheten att skriva tentor på hemmaplan. Utifrån ovan givna siffror så har Campus Alingsås samverkat med ett antal olika lärosäten och andra utbildningssamordnare som framgår enligt följande: Blekinge Tekniska Högskola Göteborgs universitet Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan Väst Karlstads universitet Linnéuniversitetet Luleå tekniska universitet Lunds tekniska högskola Lunds universitet Malmö högskola Mittuniversitetet Northern Helicopters Jönköping Polishögskolan i Solna Stockholms universitet Teologiska högskolan i Stockholm Umeå universitet Uppsala universitet YH Borås Yrkeshögskola YH Folkuniversitetet YH Helsingborg YH VBU Ludvika Örebro teologiska högskola Övrigt - Derby university 4
De två lärosäten med de största volymerna på Campus Alingsås är Högskolan i Skövde som bl.a. genomför Butikschefsprogrammet i Alingsås och Karlstad universitet som bland annat genomför lärarprogram i Alingsås. En viktig del i Butikschefsprogrammet som genomförs av Högskolan i Skövde är de lokala partnerbutiker som via Campus Alingsås nätverk är kopplade till programmet. Campus har kontakt med ett 40-tal butiker som regelbundet medverkar genom att de får besök av studerande som genomför intervjuer. När det gäller de olika lärarprogrammen från Karlstad universitet får Campus inför varje år framföra önskemål om vilka program som önskas i Alingsås kommun. Önskemålen utgår de behov som finns inom skolverksamheten i Alingsås kommun. Karlstad universitet fördelar sedan, i stor konkurrens, ut utbildningarna till landets lärcenter. I januari 2016 startade förskolärarprogrammet åter på Campus Alingsås. Yrkeshögskola (YH) På Campus Alingsås genomförs för tillfället YH-utbildningen Byggproduktionsingenjör med inriktning hållbart byggande. Campus Alingsås finns representerat i utbildningens styrgrupp. Totalt finns 33 studerande vid denna utbildning som studerar år 1 eller 2. Under 2015 gjordes två nya ansökningar till Myndigheten för yrkeshögskolan att starta Medicinsk sekreterare och Fastighetstekniker 2. Ansökningarna fick emellertid avslag med motiveringen geografisk fördelning av tilldelade utbildningar. Inom de områden där det bedöms finnas komptensbrist, kommer Campus Alingsås att fortsätta verka för att fler YHutbildningar kommer på plats lokalt i Alingsås kommun. Samverkan nationellt Genom ett aktivt deltagande i nätverket Nitus (www.nitus.se ) samverkar Campus Alingsås nationellt. Nitus är ett nätverk där medlemmarnas gemensamma målsättning är att stimulera till fortsatta studier och att verka för att tillgängliggöra högre utbildning i hela landet. Campus Alingsås finns representerat i Nitus styrelse. Nitus samarbetar med departement, myndigheter och organisationer och vill utveckla dessa samarbeten för att i ännu större grad kunna erbjuda fler eftergymnasiala utbildningar på fler orter. Som medlem i Nitus genomgår Campus Alingsås varje år en självskattning kopplat till kvalitetskriterier. Campus Alingsås är i enlighet med denna metod ett kvalitetsdeklarerat lärcentrum vilket innebär att Campus uppfyller de krav som Nitus ställer för att i möjligaste mån kunna möta studenters behov och lärosätenas krav. Samverkan regionalt Campus Alingsås är medlem i nätverket Westum (www.westum.se) och är även representerat i dess styrelse. Westum är ett regionalt nätverk för lärcentra och vuxenutbildningar i Västra Götaland där 34 kommuner är medlemmar. Westum jobbar bl.a. operativt med att driva på och samordna olika EU-projekt. Detta arbete gör att Campus Alingsås för tillfället deltar i två stycken projekt (Kobra och Erasmus +) som har arbetats fram inom Westum. Med den samverkan som finns i Westum växlas det lokala arbetet upp och ger större effekter. 5
Kobra Med start i september 2015 och tre år framåt är Utbildningsförvaltningen, genom Campus Alingsås, med i interregprojektet Kobra (Kompetensbaserat Regionalt Arbetssätt). EUprojektet har fokus på kompetensförsörjning och uppbyggandet av en lokal kompetensplattform som skall stärka relationen mellan arbetsliv och utbildning. Projektet syftar till att skapa långsiktiga och hållbara metoder att analysera behovet av och förmedla rätt kompetens samt att ta fram behovsbaserade utbildningar. Projektet sker i samverkan med ett tiotal svenska partners från Danmark och Norge. För Alingsås del innebär medverkan i KOBRA ökade möjligheter att stärka förvaltningens arbete med att skapa metoder för tydlighet och struktur för samverkan mellan förvaltning och arbetslivet. Arbetet inom Kobra kommer att resultera i att förvaltningen i högre grad kan anpassa utbildningar efter de behov som finns. Det operativa arbetet i Kobra består av tre delar: Kompetensmäklare Kompetensmäklarens roll lokalt är att vara en intermediär mellan näringsliv, arbetsmarknad och utbildning på lokal basis. Analys Aktiviteter som förstärker omvärldskunskap och researcharbetet. Komplettera operativa behovsanalyser med bransch- och arbetsmarknadsanalyser. Behovsbaserad utbildning Aktiviteter som gör att man kan paketera rätt utbildningar och utveckla flexibla utbildningsleveranser. Utveckla nya former av kostnadseffektiv samverkan. Utveckla metoder för att kunna leverera utbildning till ett stort antal mottagare. Öka kostnadseffektiviseringen och tillgängligheten av utbildningen. 6
Erasmus + Campus Alingsås är även med som partner i Westums beviljade ansökan inom EU-projektet Erasmus +. Detta möjliggör i första hand praktik och kollegialt lärande för lärare och elever inom vård- och omsorgskurser samt till viss del SFI. Campus Alingsås samordnar och håller i planering, den första omgången lärare kommer att åka till Katalonien i Spanien under maj månad. Samarbeten Alingsås Business Center Campus Alingsås ingår som en del i Alingsås kommuns nya näringslivsorganisation, Alingsås Business Center, med ansvar för kompetensförsörjningsfrågor och utbildning. Teknikcollege Under 2014 blev Teknikprogrammet på Alströmergymnasiet certifierat som Teknikcollege. Campus Alingsås har sedan start varit en del av den lokala styrgruppen tillika programråd. Under 2016 har en utbildning i industriteknik för vuxna arbetats fram inom ramen för Teknikcollege, och start planeras under augusti. Vård- och omsorgscollege Under 2014 blev Alingsås kommuns vårdutbildningar på gymnasienivå för ungdomar och vuxna certifierade som vård- och omsorgscollege. Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsgivare, fackförbund och utbildare som arbetar för att öka intresset för utbildningar och yrken inom vård och omsorg. Certifieringen till VO-College är en kvalitetsstämpel. Campus Alingsås finns representerat i den lokala styrgruppen och driver på arbetet med att få en samlad bild av det totala kompetensbehovet och bevakar särskilt behovet av eftergymnasiala kompetenser t.ex. inom nivån för yrkeshögskola. Framtida strategier och åtgärder Under 2015 har Campus Alingsås gjort två strategiska förflyttningar med syftet att tydliggöra och förbättra samverkan mellan arbetsliv och utbildning. Detta för att Alingsås kommun skall kunna erbjuda goda möjligheter till arbete och företagande. Ett viktigt beslut har varit att medverka i interregprojektet Kobra för att därigenom kunna ta fram ett effektivare arbetssätt som omsätter arbetslivets kompetensbehov till utbildningsinsatser. Ytterligare ett steg har varit det nära samarbetet med Alingsås näringslivsorganisation, Alingsås Business Center, i syfte att ta fram och ta ansvar för kompetensförsörjningsfrågorna. Dessa åtgärder och förflyttningar bör kunna bidra till att det utvecklas en tydlig en dörr in för näringslivet och övriga i sin kontakt med Campus Alingsås. 7
Nedanstående bild kan illustrera hur Campus Alingsås arbete kan se ut i relation till projektet Kobra som Alingsås Business Center (ABC): 8
Plan 2016-2017 I Kobra har det tagits fram ett gemensamt frågebatteri till företag för att kartlägga deras kompetensbehov på kort och lång sikt. Parallellt med detta genomförs en heltäckande s.k. omvärldsbevakning (deskresearch) för att så långt det är möjligt få kunskaper om vilka utmaningar olika branscher står inför. Lokala inventeringar av kompetensbehov kommer att genomföras. Ett tiotal konkreta utbildningar kommer att genomföras inom Kobra som kommer att tillgängliggöras för företag inom branscherna industri och besöksnäring i Alingsås kommun. Preliminärt startar utbildningarna under hösten 2016. Exempel på utbildningar och insatser som kan bli aktuella utifrån kontinuerliga behovsanalyser är: ansökningar till Yrkeshögskolemyndigheten i syfte att starta YH- utbildningar, tillgång till enstaka YH-kurser, övriga utbildningar i kompetenshöjande syfte såsom exempelvis uppdragsutbildningar, yrkesutbildning för vuxna (yrkesvux). 9
Utbildningsförvaltningen Datum: 2016-03-08 Utbildningsförvaltningen Handläggare: Åsa Holmstrand Direktnr: Beteckning: 2015.123 UN Strategisk kommunikationsplan Campus Alingsås En genomlysning av Campus uppdrag och en strategisk kommunikationsplan har gjort med analysunderlag från intervjuer och enkäter som har genomförts med medarbetare, tjänstemän, chefer, politiker, studerande och kommuninvånare med avsikten att undersöka hur dessa målgrupper upplever tydligenheten kring Campus erbjudande, uppdrag och roll som lärcenter i Alingsås. Resultatet visar att följande tre områden är viktiga att belysa i en strategisk kommunikationsplan för Campus: större tydlighet kring verksamhetens namn, erbjudande och innehåll. Namnfrågan Undersökningen visar att den mest centrala aspekten i ett kommunikativt hänseende är den otydlighet som råder vad gäller begreppet Campus Alingsås. I dag förekommer olika begrepp/namn såsom Utbildningens hus, vuxnas lärande, vuxenutbildningen, Campus, SFI etc., vilket skapar en otydlighet för kommuninvånarna och omvärld. I ett kommunikativt perspektiv bör samtliga verksamheter som i dag är samlade under Vuxnas lärande såsom Campus Alingsås och Vuxenutbildningen är samlat under ett gemensamt namn. Förslaget för det övergripande namnet är Campus Alingsås. Främsta argumentet för detta är att namnet är inarbetat, det finns på fler orter vilket underlättar arbetet gentemot högskolor, universitet och andra utbildningsanordnare samt att det är kort, tydligt och lätt kommunicerat i text och bild. Ett centralt budskap Av intervjuerna framkom också att det råder en stor osäkerhet kring vad det är Campus erbjuder. För förtydliga bilden är det behövs ett tydligt erbjudande formuleras. Värdeord som utveckling, mäklare, motor, mötesplats, flexibilitet, möjligheter och framtid ska utgöra en grund i framtagande av budskapet. Det bör också tas fram en s.k. boilerplate, som är en kortfattad och koncis beskrivning av vad verksamheten gör. Denna text om Campus ska sedan användas i samtliga kanaler där Campus förekommer såsom hemsida, kurskataloger, annonser, sociala medier mm. Grafiskt uttryck För förtydliga och kommunicera budskapet och innehållet bör ett nytt grafiskt uttryck tas fram. Genom ett enhetligt grafiskt uttryck i all kommunikation skapas en tydlighet i kommunikationen med en tydlig avsändare. Detta avser all kommunikation såsom trycksaker, annonser, hemsida, sociala medier mm Ett grafiskt uttryck ska rymmas inom kommunens grafiska profil, då det är viktigt att signalera att denna verksamhet Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Besöksadress Telefon: 0322-61 60 00 Fax: E-post: myndighetsbrevlåda Webbplats: www.alingsas.se
är en del av kommunen såsom färgval, typsnitt, formspråk mm. I denna del ingår även att ta fram ett gemensamt bildspråk utifrån målgrupp och lärmiljöer. Tidplan 2016 mars mars/april april/maj maj juni beslut om gemensamt namn, sammanställa en kommunikationsplan för Campus Alingsås, framtagande av budskap (mars/april) framtagande av ett grafiskt manér, framtagande av gemensamt bildspråk (fotografering), implementera det nya grafiska uttrycket i samtliga kanaler; webb/sociala medier, tryck- saker och annonser etc, 30 juni Implementeringen av Campus Alingsås nya grafiska uttryck ska vara klar i samtliga kanaler. Kostnad Den totala kostnaden är ca 60 000 vilket ryms inom ordinarie verksamhetsbudget. Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 67 30 E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
Ärende 3 Kommunikationsstrategi för utbildningsförvaltningen
Utbildningsförvaltningens kommunikationsstrategi Version 2016-03-09
Innehåll 1. Syfte 3 1.2. Riktlinje, strategi och plan 3 2. Uppdrag 3 3. Mål 4 4. Budskap 4 5. Vad styr kommunikationsarbetet? 4 6. Extern kommunikation 5 6.1. Externa målgrupper 5 6.2. Externa kanaler 6 7. Intern kommunikation 6 7.1. Interna målgrupper 6 7.2. Interna kanaler 7 8. Roller och ansvar 7 9. Press och media 8 10. Utvärdering och uppföljning 8-2 -
1. Syfte Syftet med kommunikationsstrategin är att skapa en förvaltningsövergripande gemensam planering och syn på hur kommunikationen i utbildningsförvaltningen ska bidra till att nå Alingsås kommuns vision, mål och utbildningsförvaltningens åtaganden enligt Flerårsstrategin 2016-2019 (UN 2015, 104) Kommunikationsstrategin beskriver utbildningsförvaltningens arbete med intern och extern kommunikation och ska fungera som en vägledning för alla medarbetare i förvaltningen. Kommunikationsstrategin ska uppdateras vid behov och årligen kompletteras med en kommunikationsplan för respektive verksamhet. Detta görs i samband med framtagande av lokal handlingsplan/ arbetsplan. 1.2. Riktlinje, strategi och plan Denna kommunikationsstrategi baseras på kommunens övergripande dokument inom kommunikationsområdet, Kommunikationsriktlinjer Alingsås kommun. Strategin är förvaltningsspecifik och omfattar alla förvaltningens verksamheter. I samband med större projekt/verksamhetsförändringar ska en kommunikationsplan tas fram. Denna är underordnad både kommunikationspolicy och kommunikationsstrategi. Kommunikationsriktlinjer Kommunövergripande Kommunikationsstrategi Förvaltningsspecifik Kommunikationsplan Verksamhets-/projektunik 2. Uppdrag I utbildningsförvaltningen ingår Alströmergymnasiet, vuxenutbildningen, Campus Alingsås och integrationsavdelningen. Förvaltningens övergripande mål för skol- och utbildningsverksamheten är att samtliga elever och studerande ska nå de uppsatta målen som finns för respektive utbildning samt ge kvalitativ och praktisk hjälp till nyanlända. Alströmergymnasiet erbjuder 12 nationella program samt Introduktionsprogram och Gymnasiesärskola. Det är ca 1000 elever som är inskrivna vid gymnasiet. Vuxnas lärande omfattar vuxenutbildning och Campus Alingsås. Vuxenutbildningen bedriver grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare (SFI) och särskild utbildning för vuxna. Campus erbjuder eftergymnasiala utbildningar i samverkan med yrkeshögskolan, högskolor, universitet och andra utbildningsanordnare. Förvaltningens organisation för studie - och yrkesvägledning finns inom Vuxnas lärande och har som uppdrag är att erbjuda oberoende studie- och yrkesvägledning kring individuella behov och förutsättningar för studier och/eller arbete. - 3 -
Integrationsavdelningens huvudsakliga uppgift är att vara en sluss till andra delar i kommunen för att på så sätt uppfylla de krav som finns inom etableringslagstiftningen i form av stöd med praktisk hjälp med försörjningsstöd, bosättning, skola, SFI och samhällsorientering. Integrationsavdelningen tillhandahåller även icke lagstadgad verksamhet med aktiviteter för barn, unga vuxna samt föräldrar. 3. Mål Kommunikationsfrågorna ska bidra till att utbildningsnämnden når sina åtaganden och därmed kommunens övergripande mål. Utbildningsnämnden förhåller sig till följande mål: Mål 2: Alingsås organisation är klimatsmart och på sikt fossilbränslefri. Mål 3: Alingsås kommun erbjuder goda möjligheter till arbete och företagande. Mål 5: Alingsås kommun bygger välfärden på god service, tillgänglighet och engagerade medarbetare. Mål 6: Alingsås kommun ger möjligheter för alla barn och ungdomar att växa upp i en trygg och utvecklande miljö. Mål 7: Alingsås kommun utvecklar samhället tillsammans med medborgaren. 4. Budskap Utbildningsförvaltningen möter elever, studerande och nyanlända utifrån deras behov och förutsättningar och bidrar till att de når sin fulla potential och skapar sig en plats i det framtida samhället. 5. Vad styr kommunikationsarbetet? Följande styrande dokument, fastställer hur vi i Alingsås kommun arbetar med kommunikationsfrågor: Kommunikationsriktlinjer Alingsås kommun (https://alfresco.alingsas.se/share/page/site/ kommunledningskontoret/document-details?noderef=workspace://spacesstore/8fd82223-43c1-4ee4-880d-bedde8002594) Grafiskt profilprogram för Alingsås kommun (2007.140 KS-003) Riktlinjer för alingsas.se (2010.280 KS-003) Riktlinjer för sociala medier (2010.145 KS-002) Brandbook för Alingsås kommun (https://alfresco.alingsas.se/share/page/site/arbetsrum-- -klk---bildbanken/document-details?noderef=workspace://spacesstore/9f5234d2-f6d7-42c6-a6f6-5096e983f278) Mall för kommunikationsstrategi (https://alfresco.alingsas.se/share/page/site/kommunled- ningskontoret/document-details?noderef=workspace://spacesstore/57f872d0-fe83-4227- 974a-c0387692ff6d) Mall för kommunikationsplan (https://alfresco.alingsas.se/share/page/site/kommunlednings- kontoret/document-details?noderef=workspace://spacesstore/51b8c46c-a946-4aa2- a4b6-74c83b0f4f14) Förutom dessa styrdokument finns en rad lagar och regler som reglerar kommunikationsarbetet. Dessa finns sammanställda i dokumentet Kommunikationspolicy för Alingsås kommun. - 4 -
6. Extern kommunikation Det utbildningsförvaltningen kommunicerar ska synliggöra och öka kännedomen om verksamheterna samt ge kommuninvånarna och övriga intressenter kunskap om vilken service och vilka tjänster som erbjuds. Genom att kommunicera till nedan målgrupper ökar insikten kring Alingsås kommuns erbjudande om utbildning och övrig service till våra kommuninvånare. 6.1. Externa målgrupper Studenter och elever Studerande i eftergymnasiala utbildningar Studerande i övriga utbildningar vid Campus Elever som deltar i Svenska för invandrare Studenter i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Elever vid Alströmergymnasiet Elever som deltar i Särskild utbildning för vuxna (Särvux) Dessa grupper skiljer sig åt både vad gäller kanalval och budskap. Vuxna som är intresserade av att börja studera I målgruppen ingår vuxna kommuninvånare som är intresserade av att studera på Campus eller vuxenutbildningen. Även anställd personal i privat och offentlig sektor som är intresserade av att utbilda sig i kompetensutvecklingssyfte ingår i denna målgrupp. Grundläggande vuxenutbildning och SFI är särskilt intressant, då det finns krav i Skolagens bestämmelser om att nå dessa med kommunens erbjudande. Nyanlända Avser nyanlända vuxna (20-64 år) och familjer med uppehållstillstånd. Arbetslivet Näringsliv och offentligt arbetsliv är en viktig målgrupp och särskilt utpekad i nämndens flerårsstrategi(un 2015, 104). Att ha en tät dialog med denna målgrupp är därför viktigt. Organisationer, föreningar och nätverk Organisationer, föreningar och nätverk, företagarföreningar, branschorganisationer, intresseföreningar, näringslivsorganisationer såsom Alingsås Business Center (ABC). Angränsande kommuner Framför allt är angränsande kommuner som GR-kommunerna och Vårgårda intressanta för utbildningsförvaltningen. Statliga, regionala och kommunala aktörer Här ingår framför allt Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Västtrafik, Polisen, Räddningstjänst, Skolinspektionen, Skolverket mm. Högstadieskolor i Alingsås Högstadieelever på Alingsås grundskolor är viktiga då de inom kort ska välja gymnasieskola. Högskolor och universitet En nära kommunikation med högskolor och universitet är viktigt framför allt för Campus. - 5 -
6.2 Externa kanaler Digitala verktyg Det finns ett antal digitala verktyg som används inom skolans värld för att sprida information till studerande. Exempel på sådana är Vklass och Arena för lärande. www.alingsas.se Hemsidan är den primära kanalen för all extern information. Hemsidan har ca 90 000 besök varje månad. Sociala medier Alingsås kommun använder sig av sociala medier som en del i den externa kommunikationen. Dessa kanaler är ett bra komplement till www.alingsas.se. Utställningar och mässor Mässor och utställningar är forum där förvaltningen kan visa upp sig för till exempel studenter. Annonsering Annonser är aktuellt i främst Alingsås tidning och Alingsåskuriren. Dessa tidningar har olika profil och utgivningsdagar, vilket kan vara bra att ta i beaktande. Media Media är både en målgrupp och en kanal. Det är viktigt att ständigt uppdaterar media om vad som händer i förvaltningen, stora projekt och nyheter. Om media är väl insatta i frågorna och har god kunskap om utbildningsförvaltningens verksamheter, gör detta att artiklar och inslag håller högre kvalitet. 7. Intern kommunikation En väl fungerande intern kommunikation ger medarbetarna förutsättningar för att kunna utföra sitt arbete effektivt. Den interna kommunikationen ska bidra till att främja god måluppfyllelse i verksamheten och att bidra till tydlighet, trygghet och delaktighet för medarbetarna. Information och kommunikation är ett av ledningens främsta instrument för att styra verksamheten mot de mål som ska uppnås. Det är alltid önskvärt att extern kommunikation föregås av intern information och förankring. 7.1. Interna målgrupper Medarbetare i utbildningsförvaltningen Alla medarbetare behöver inte alltid nås av samma information. Det är viktigt att målgruppsanpassa informationen då även denna målgrupp består av undergrupper, som till exempel chefer, pedagogisk personal och administrativ personal. Politiker i utbildningsnämnden Att hålla nämndens politiker välinformerade om vad som sker i förvaltningen är viktigt då välinformerade politiker som är väl insatta i verksamheternas frågor då får bättre insikt och underlag för att kunna fatta välgrundade beslut. Politiker i andra nämnder, kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Även i andra nämnder är det viktigt med väl insatta politiker. - 6 -
Specifika förvaltningar i kommunen Medarbetare på barn- och ungdomsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen, vård- och äldreomsorgsförvaltningen och i viss mån kommunledningskontoret arbetar i många fall med angränsande frågor och därför är det viktigt att denna målgrupp hålls välinformerad. Medarbetare i kommunen Det är viktigt att alla medarbetare i Alingsås kommun hålls informerade om större aktiviteter och nyheter som förvaltningen genomför. Detta då den externa kommunikationen får högre kvalitet om alla medarbetare är välinformerade om vad som sker i organisationen i stort. 7.2 Interna kanaler Intranätet Kommunportalen Intranätet är den interna kanal som har snabbast spridning och lämpar sig för kortare nyheter. APT Tillsammans med kommunportalen utgör arbetsplatsträffarna våra primära kanaler för intern kommunikation är och en viktig kanal för dialoginriktad kommunikation. Strategidagar med politiker och chefer i förvaltningen På strategidagarna nås både politiker och chefer i förvaltningen 8. Roller och ansvar Alla medarbetare i förvaltningen har ansvar för att bidra till en väl fungerande intern och extern kommunikation genom att aktivt söka information via kommunportalen, alingsas.se, chefer och kollegor, ställa frågor och själva bidra till dialog och delge information till chefer och kollegor. I förvaltningen finns utsedda medarbetare som hanterar vissa operativa kommunikationsuppgifter såsom publicering på hemsida, intranät och i sociala medier. Chefer i utbildningsförvaltningen ansvarar för att verksamhetens interna och externa kommunikation hanteras på ett effektivt och professionellt sätt och för att för att kommunikationsaspekten finns med i verksamhetsplaneringen och i det dagliga arbetet. Cheferna ansvarar också för att informera sina medarbetare, lyssna på sina medarbetare och skapa utrymme för dialog. Kommunikationsenheten på kommunledningskontorets roll är att vara drivande och stödjande i kommunikationsfrågor. Enheten ska informeras och/eller involveras vid större beslut, förändringar, aktiviteter och projekt. När det gäller kontakter med press och media ansvarar kommunikationsenheten för samtliga pressaktiviteter som till exempel utskick av pressmeddelanden och arrangerande av presskonferenser. - 7 -
9. Press och media Alla medarbetare i Alingsås kommun har som offentligt anställd meddelarfrihet, d.v.s. rätt att lämna information till massmedierna för publicering utan att arbetsgivaren får efterforska varifrån denna information har kommit. Meddelarfriheten ger dock inte den enskilde medarbetaren rätt att uttala sig för Alingsås kommuns räkning. Meddelarfriheten gäller heller inte sådan information som det råder sekretess kring. När det gäller vem som ska uttala sig i press och media är inriktningen att den som är bäst lämpad och har de efterfrågade sakkunskaperna besvarar journalisternas frågor. Enskilda medarbetare är dock aldrig skyldiga att uttala sig i press och media. Det är dock respektive förvaltningschef. Förvaltningschefer får inte göra sig otillgängliga för journalisternas frågor. När det gäller kommunövergripande frågor, extraordinära händelser och frågor rörande tillväxt, investeringar och Alingsåssamhällets utveckling är det ytterst kommunledningen med kommundirektören i spetsen som ansvarar för dessa mediakontakter. Utgångspunkten är dock att överlämna detaljfrågor till den eller de som har bäst sakkunskaper inom området. De förtroendevalda uttalar sig utifrån sina politiska uppdrag. Det innebär att beslut som fattats av kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller nämnder därför kommenteras av berörda politiker. Frågorna handlar oftast om vad som ska göras, vilka resurser verksamheterna får och vilka effekter man önskar få ut av det och när det ska göras. Kommunikationsenheten ska kontaktas inför eller efter medarbetare och chefer uttalat sig i media, då detta underlättar uppföljning och analys av mediebilden. Kommunikationsenheten bistår också både medarbetare och chefer med råd och stöd inför presskontakter och uttalanden i media. 10. Utvärdering och uppföljning Följande verktyg kommer att användas för att analysera, utvärdera och följa upp kommunikationsarbetet i utbildningsförvaltningen: Medarbetarundersökning Undersökningar och analys av alingsas.se och kommunportalen såsom läsarundersökningar, tillgänglighetsrapporter och statistik SCB:s medborgarundersökning KKIK (där det går att lägga till vissa specifika frågor) Förvaltningens elev- och brukarundersökningar Företagsklimat.se Årlig analys av mediabilden Årlig analys av kommunens närvaro i sociala medier - 8 -
Ärende 4 Systematiskt kvalitetsarbete Vuxnas lärande
Kunskapsuppfö ljning Vuxenutbildningen i Alingsa s 2015 Ansvarig: Anna Gullberg, verksamhetschef vuxenutbildningen i Alingsås Ulrika Alestig, rektor för vuxenutbildningen i Alingsås 1
INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING... 5 1. UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE (SFI)... 5 1.1 Kartläggning och analys av kunskapsresultat samt avbrott... 5 1.1.1 Antal elever över tid, status och betyg... 6 1.1.2 Lärsträckan... 9 1.2 Prioriterade utvecklingsområden 2016... 10 2. GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING... 11 2.1 Kartläggning och analys av kunskapsresultat samt avbrott... 11 2.2 Prioriterade utvecklingsområden 2016... 13 3. GYMNASIALA YRKESUTBILDNINGAR... 14 3.1 Vård och omsorg... 14 3.1.1 Kartläggning och analys av kunskapsresultat samt avbrott... 14 3.1.2 Prioriterade utvecklingsområden 2016... 17 3.2 Lärling... 17 3.2.1 Kartläggning och analys av kunskapsresultat samt avbrott... 17 4. SÄRVUX... 19 4.1 Kartläggning och analys av kunskapsresultat samt avbrott... 19 4.2 Prioriterade utvecklingsområden 2016... 20 5. Högskoleförberedande gymnasiala kurser... 20 5.1 Kartläggning och analys av kunskapsresultat samt avbrott... 20 Vad gäller de F som är satta av Hermods kan vi se att majoriteten går att härleda till genomförda prövningar där 38 % av de som gör prövning får F. De IG-MVG som är registrerade kommer av att det har genomförts prövningar i de gamla kurserna. Av de som läser distanskurs för Hermods får 17 % av eleverna F och detta är enligt dem en normal siffra sett till deras erfarenheter från andra kommuner. Det man kan se är att de som får F ofta har gjort stora delar av kursen men antingen inte klarar den muntliga examinationen på slutet eller inte lämnar in de avslutande uppgifterna.... 23 5.2 Prioriterade utvecklingsområden 2016... 23 2
3
SAMMANFATTNING Vuxenutbildningen har i uppdrag att till Utbildningsnämnden inkomma med en kartläggning och analys av det samlade kunskapsresultatet avseende utbildning på grundläggande nivå, gymnasial nivå, utbildning i svenska för invandrare (SFI) och inom särskild utbildning för vuxna (Särvux). I uppdraget ingår också att redovisa antalet studieavbrott och eventuella orsaker till avbrotten, samt en redovisning av lärsträckan på SFI-kurserna. Kartläggningen och analysen visar en positiv utveckling inom flera av skolformerna samt att det finns ett par tydliga utvecklingsområden. Några resultat av analysen är: Förkortad lärsträcka på SFI Vi ser till stora delar en fortsatt positiv utveckling när det gäller lärsträckan på SFI, störst förbättringen märks bland elever med akademisk bakgrund. Fortsatt arbete med studiehall samt studiehandledning på modersmålet ser vi som ett av de stora skälen till den fortsatt positiva utvecklingen. Lägre andel avbrott på SFI Jämför vi Alingsås kommun med riket i sin helhet ligger vi lägre i avbrottsfrekvens på samtliga kurser och studievägar. Statistiken för riket visar på siffror mellan 18-25 % i avbrottsfrekvens och för Alingsås 13-20 % (gäller helåret 2014). Det innebär också att andelen avbrott minskat från 2013 till 2014 vilket är mycket positivt. Stor ökning av antalet kursdeltagare inom vård- och omsorgsutbildningarna Utvecklingen av flexibla studieformer inom vård- och omsorgsutbildningarna har lett till en ökning av antalet kursdeltagare från 395 st. hösten 2013 till 501 st. hösten 2015. Hela utbildningen som krävs för att få ett vård- och omsorgscollege-diplom går nu att läsa på distans förutom den rent arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Många unga mellan 20-24 år hoppar av sin utbildning inom fristående gymnasiala kurser utan känd anledning Bland de elever som avbrottar en kurs utan känd anledning inom gymnasiala fristående kurser är samtliga mellan 20-24 år. Ett sätt att framöver bättre hantera detta faktum är den nyligen uppstartade samverkan inom DUA mellan kommun och Arbetsförmedling. 4
INLEDNING Utifrån det uppdrag Utbildningsnämnden givit Vuxenutbildningen om kartläggning och analys av kunskapsresultat, avbrottsfrekvens och lärsträcka följer här en rapport upplagd utifrån de olika skolformerna. Skolformernas resultat och avbrottsstatistik anges och de statistiska uppgifterna analyseras. Utifrån analysen är prioriterade utvecklingsområden utpekade för en framgångsrik utveckling, helt i linje med ett systematiskt kvalitetsarbete. Nationell statistik gällande vuxenutbildningen i Sverige publiceras årligen i slutet av juni. Det innebär att de siffror vi har nationellt att jämföra med är från 2014. Vi har därför tagit fram egen statistik för att kunna se om åtgärder vi inom vuxenutbildningen vidtagit under 2015 har haft önskad effekt när det gäller kunskapsresultat och avbrott. Samtliga uppgifter (med något undantag) härrör därför från vårt egna elevregistreringssystem Alvis. Alvis är också det system från vilket vi skickar underlag till Skolverket och SCB när det gäller insamlande av nationell statistik. I vissa fall jämför vi hösten 2014 med hösten 2015 och i andra fall jämför vi helåren. När vi väljer att använda halvår som jämförelse beror det på att något hänt som gör att vi anser detta bättre. Det gäller t.ex. SFI där vi under våren 2014 och våren 2015 startade upp olika projekt som vi vet inte fick ordentligt genomslag förrän under respektive höst, och då blir detta mest givande att mäta. När det gäller de gymnasiala högskoleförberedande kurserna vi tog över i egen regi från augusti -15 är det också intressant vad vi själva haft för resultat jämfört med året innan. Siffrorna nedan visar på antalet kursdeltagare respektive period. När det gäller de gymnasiala och grundläggande kurserna kan en elev läsa en eller flera kurser. Våren 2015 Hösten 2015 Grundläggande vuxenutbildning 68 60 GY egen regi (inkl. vård) 128 279 GY upphandlad 260 111 Särskild utbildning för vuxna 18 18 Utbildning i svenska för invandrare 254 256 Gymnasial lärlingsutbildning för vuxna 9 0 1. UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE (SFI) 1.1 Kartläggning och analys av kunskapsresultat samt avbrott Antalet elever på SFI har varit relativt stabilt under 2015 och i nivå med 2014. Vi hade initialt inga elever från asylboendet Höglunda men fick under hösten fler elever härifrån då 5
Höglunda åter användes till flyktingar och där ett antal fick permanent uppehållstillstånd under hösten och då sökte till oss. Under 2015 fick vi statsbidrag för kvalitetshöjande insatser från Skolverket. Dessa pengar använde vi till att genomföra ett projekt som innebar att erbjuda våra elever på SFI studiehandledning på modersmål. Valet av denna aktivitet har sin bakgrund i att just studiehandledning på modersmålet utpekades som en framgångsfaktor i GRINT 1 :s rapport. Vår förhoppning var givetvis att detta skulle möjliggöra ytterligare individualisering vilket förhoppningsvis kortar lärsträckan för individen i förlängningen. Totalt hade vi under 2015 14 personer anställda som studiehandledare och vi kunde då erbjuda studiehandledning på 15-20 språk med deras hjälp. Studiehandledarna har delvis samarbetat med lärarna och funnits med vid lektioner men har också funnits på plats i studiehallen. 1.1.1 Antal elever över tid, status och betyg Diagram: Antal antagna elever per kurs 80 70 60 50 40 30 Hösten 2014 Hösten 2015 20 10 0 SFIKUA9-1A SFIKUB9-1B SFIKUB9-2B SFIKUC9-2C SFIKUC9-3C SFIKUD9-3D Som diagrammet ovan avspeglar så har vi under 2015 inte sett någon ökning av antalet elever jämfört med hösten 2014. Ovan visas antalet elever per kurs under de två mätperioderna och det ser ut som en minskning. Det är dock något vilseledande då en elev under en period kan hinna med flera kurser ifall man har en snabb progression. Hösten 2014 tog vi emot många akademiker på studieväg 3 (3C och 3D) och många av dem hann med båda kurserna under hösten och finns då med i båda staplarna. Det totala antalet antagna elever vid en viss tidpunkt på året har varit relativt konstant på runt 170 elever. Detta är jämförbart med 2014. En större ökning förväntas till senhösten 2016 alternativt början av 2017, beroende på handläggningstiden för permanent uppehållstillstånd. Vi har idag en 1 GRINT var ett integrationsprojekt i Göteborgsregionen som syftade till att tillvarata framgångsfaktorer gällande sfi-utbildningar samt sprida lärande exempel och målgruppens röst. Projektet startade i augusti 2013 och pågick fram till sommaren 2015. www.grint.se 6
verksamhet väl anpassad utifrån nuvarande elevantal och kan även hantera en mindre ökning, men vi förväntar oss att det närmaste året kommer innebära ökat behov av lokaler, material och inte minst lärarresurser. Diagram: Antal betygsatta elever per kurs 18 16 14 12 10 8 6 Hösten 2014 Hösten 2015 4 2 0 SFIKUA9-1A SFIKUB9-1B SFIKUB9-2B SFIKUC9-2C SFIKUC9-3C SFIKUD9-3D Det var i majoriteten av kurserna fler elever som fick betyg under hösten 15 jämfört med hösten 14. Detta kan vara en följd av att lärsträckan var kortare och fler blev klara med den aktuella kursen. Diagram: Andel avbrott per kurs 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% Hösten 2014 Hösten 2015 10,00% 5,00% 0,00% SFIKUA9-1A SFIKUB9-1B SFIKUB9-2B SFIKUC9-2C SFIKUC9-3C SFIKUD9-3D Andelen avbrott på SFI har i många av kurserna gått ner sedan föregående år. Att kurs 1A och 2C sticker ut med högre andel avbrott beror på att tidig höst flyttades c:a 11 elever till ny aktivitet på Hjälmareds folkhögskola. Detta skedde på Arbetsförmedlingens initiativ då de 7
ansvarar för individernas etableringsplaner. I samråd med lärarna på SFI rekommenderades ett antal personer att börja på Hjälmared. De avbrott vi för övrigt registrerar beror ofta på graviditet, att man fått jobb, att man flyttar till annan ort eller återvänder till sitt hemland (kortare eller längre tid). Det finns också avbrott som beror på att man påbörjar annan utbildning i t.ex. Göteborg. Från kvällskursen ser vi fortsatt en del avbrott och där majoritetet beror på att eleverna inte får ihop heltidsarbete med studier. Med kurs 2 C som exempel ser anledningarna till avbrott ut som följer: - Av 27 elever som avslutade sin kurs hos oss gick 6 elever till Hjälmared, 5 flyttade till annan ort, 4 har fått jobb, 1 elev har påbörjat bussförarutbildning i Göteborg, 4 har avbrutit studierna av personliga skäl (t.ex. sjukdom), 1 är föräldraledig, 5 elever har gått till andra språkstödjande aktiviteter via Arbetsförmedlingen eller arbetsmarknadsenheten då deras utveckling på SFI hade stannat av och 1 har avbrutit av okänd anledning då vi inte får tag i personen. Jämför vi Alingsås kommun med riket i sin helhet ligger vi lägre i avbrottsfrekvens på samtliga kurser och studievägar. Statistiken för riket visar på siffror mellan 18-25 % i avbrottsfrekvens och för Alingsås 13-20 % (gäller helåret 2014). Det innebär också att andelen avbrott minskat från 2013 till 2014 vilket är mycket positivt. Den nationella statistiken för 2015 kommer inte förrän i slutet av juni 2016. Diagram: Procentuell betygsfördelning SFI 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 Hösten 2014 Hösten 2015 0,1 0,05 0 F E D C B A Betygsmässigt kan vi konstatera att det är hög andel som får E eller högre, och att andelen som får betyget D eller A har ökat. Det är individuella kursslut på samtliga kurser inom SFI och vi arbetar vidare för att nå 100 % måluppfyllelse (idag är den 98,3 % vilket är något högre jämfört med hösten -15). 8
1.1.2 Lärsträckan När det gäller SFI ser vi till stora delar en fortsatt positiv utveckling när det gäller lärsträckan. I vissa kurser har resultaten planat ut och i vissa har det gått både upp och ner under 2015. Under 2015 permanentade vi studiehallen och den är öppen två eftermiddagar i veckan. I studiehallen finns då alltid en lärare, några konversatörer samt några studiehandledare på modersmålet. Periodvis har studiehallen varit välbesökt. Under hösten såg vi dock färre elever som gick hit. Anledningen till detta var att Arbetsförmedlingen då hade avtal med en aktör gällande aktiviteter för personer tillhörande etablering. För vissa av våra elever blev det då obligatoriskt att efter SFI gå till denna aktör för aktivitet. Långsiktigt kan det eventuellt påverka lärsträckan då eleverna inte har lika mycket tid att lägga på sina studier och de kan inte få lika mycket individuell hjälp. Diagram: Lärsträckan SFI 800 700 600 500 400 Medelvärde erbjudna timmar 300 200 100 Medelvärde närvarotimmar till betyg 0 Spår 1 Spår 1 Spår 1 Spår 1 Spår 2 Spår 2 Spår 2 Spår 2 Spår 3 Spår 3 Spår 3 Spår 3 Vt Ht Vt 2014 2014 2015 Ht 2015 Vt Ht Vt 2014 2014 2015 Ht 2015 Vt Ht Vt Ht 2014 2014 2015 2015 De elever som fått betyg under hösten 2015 har många gånger en kortare väg till betyg jämfört med året innan. Vi ser främst till antalet närvarande timmar som det vi mäter då det är denna tid vi på skolan har den största möjligheten att påverka elevens progression. Om vi jämför hösten -14 med hösten -15 kan vi konstatera att lärsträckan i genomsnitt kortats med 26 % på spår 1 (dvs de med kort tidigare skolbakgrund), 8 % för dem på spår 2 (c:a 6-12 års skolbakgrund) och 29 % på spår 3 (elever med akademisk skolbakgrund). Den mest positiva förändringen står åter att finna för spår/studieväg 3. Eleverna på detta spår har en akademisk bakgrund och är ofta väldigt motiverad och jobbar mycket hemma 9
med svenskan och har då stöd av material lärarna jobbat fram på vår lärplattform liksom av sin kursbok. De är också vana att studera och har en studieteknik att falla tillbaka på. Arbetslaget på SFI ser själva fler framgångsfaktorer utöver det arbete som hela tiden bedrivs: - Utökat arbete med Ipads och lärplattform. - Att vi i stor utsträckning kunnat erbjuda studiehandledning på modersmålet. - Kartläggning av elevens tidigare bakgrund, intressen och mål tillsammans med tolk och studie- och yrkesvägledare. Detta arbete har blivit ännu bättre sedan vi kunnat använda några av våra studiehandledare som tolkhjälp vid samtalen. Eleverna känner sig tryggare med att den som tolkar är en av dem känd person och vi får då mer information under samtalen som är värdefull för planeringen av elevens studier. 1.2 Prioriterade utvecklingsområden 2016 Under 2016 kommer vi fortsätta arbeta med det vi anser varit framgångsfaktorer under 2015. Utifrån analysen av 2015 års resultat har följande prioriterade utvecklingsområden identifierats inför 2016, vilka förhoppningsvis ska leda till en fortsatt positiv utveckling framöver när det gäller måluppfyllelse och kunskapsresultat: - Att utveckla arbetet med studiehandledning på modersmålet. Vi utvärderade under senhösten det projekt vi bedrev under 2015 vad gäller just studiehandledning på modersmålet. I intervjuer påtalar alla elever att de uppskattar att få studiehandledning och upplever att detta förenklar för dem att göra framsteg i studierna. Lärarna är också mycket positiva och har nästan svårt att se hur man klarade sig innan. Vi har inför starten av 2016 anställt fyra studiehandledare på vardera 25 % och de täcker tillsammans 8 av de språk majoriteten av våra elever talar. Hur vi på bästa sätt kan jobba med studiehandledning på modersmålet kommer vi att jobba vidare med under 2016. - Konkretisering av kunskapskraven. Arbetet har påbörjats och kommer fortsätta under 2016. Genom att ha exempel och förklaringar på tydlig och begriplig svenska av vad som krävs för de olika betygsstegen tror vi att det blir enklare för eleverna att förstå vilken nivå de behöver nå vad gäller de olika färdigheterna (höra, tala, skriva, läsa). Vi ska även förtydliga kunskapskraven med hjälp av elevexempel på godkända texter eller muntliga uppgifter. Det blir då lättare för elever och lärare att samtala kring elevens utveckling och vad eleven behöver jobba vidare med. Vet eleven detta hoppas vi att det bidrar till motivation att jobba vidare med det som är kvar för att nå kursens mål. - Fortsatt samarbete med andra kommuner kring SFI. Rektorerna för ett antal kommuner inom GR kommer under 2016 arrangera gemensam bedömningsdag men också ge tillfälle för erfarenhetsutbyte. Vi tror att det är värdefullt att träffa andra för att få nya perspektiv på t.ex. bedömning och arbetssätt vilket gynnar elevernas måluppfyllelse. 10
- Fortsatt arbete med användande av IKT. Lärplattformen Vklass används dagligen i flera grupper, men vi kommer fortsätta utveckla arbetet med Vklass. Ipads används mycket flitigt på alla studievägar och är på många sätt ett fantastiskt hjälpmedel. Här finns också behov av ett kontinuerligt utvecklingsarbete då det finns mycket mer att göra med hjälp av Ipadsen, t.ex. spela in kortare filmer med genomgångar av centrala moment. Tid för detta kommer att avsättas under 2016. - Att med hjälp av den kurator vi sedan början av februari 2016 har tillgång till på 50 % kunna erbjuda samtalsstöd för de som har behov av detta. Vi ser att många elever bär på en stor oro för vänner/familj som kanske är kvar i t.ex. Syrien eller är på flykt, samtidigt som man själv bär på hemska upplevelser. Lärarna upplever att det är fler elever som har svårt att göra progression i svenska språket pga att de har svårt att fokusera och processa ny kunskap. Här tror vi att tillgång till en kurator kan göra skillnad på lång sikt. 2. GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING 2.1 Kartläggning och analys av kunskapsresultat samt avbrott I Alingsås erbjuder vi i egen regi kurser på grundläggande nivå i engelska, matematik, svenska samt svenska som andraspråk och det är dessa kurser som finns med i samtliga diagram som redovisas här. Diagram: Antal elever, deras status och betyg Grundläggande vuxenutbildning 140 120 100 80 60 40 2014 2015 20 0 Antagna som slutar denna terminen Återbud Ej påbörjade Kursbyte Avbrott Betygsatta OBS! Elever kan vara antagna på flera terminer p.g.a. att studielängden kan sträcka sig över flera studieperioder. Vi såg 2015 en liten ökning av antalet elever som läste kurser på grundläggande nivå jämfört med 2014. 11
Diagram: Procentuell fördelning av status bland antagna - Gruv 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 2014 2015 10,0% 0,0% Återbud Ej påbörjade Kursbyte Avbrott Betygsatta OBS! Elever kan vara antagna på flera terminer p.g.a. att studielängden kan sträcka sig över flera studieperioder. Statistiken för 2015 liknar mycket den för 2014. Vi ser en liten nedgång vad gäller andelen betygsatta elever, dvs elever som slutför den kurs de är antagna på. Istället har andelen avbrott under året ökat något jämfört med föregående år. Vår målsättning är givetvis att alla som påbörjar en utbildning också ska slutföra den och därför är det bekymrande att andelen avbrott ligger på en hög nivå. Anledningen till avbrotten är oftast att de får jobb och prioriterar detta eller att personen är gravid och avbryter för föräldraledighet. Vi såg 2015 att fler avbrott jämfört med 2014 berodde på just att de fick arbete och detta är en följd av att arbetsmarknaden är relativt god och möjligheten att få jobb har ökat. Vad gäller matematiken finns dock fler förklaringsgrunder, se mer om detta nedan. Engelska var den kurs under 2015 som hade lägst andel avbrott (c:a 20 %). Varför just engelskan sticker ut är osäkert. Det vi vet är att de som läste under året, varav en del också fortsätter nu under våren, är mycket motiverade att klara kursen då deras mål är att fortsätta vidare till gymnasiala kurser. Svenska som andraspråk har historiskt också färre avbrott jämfört med t.ex. matematik men hade under 2015 en avbrottsfrekvens på 27 %. Motivationen är här också hög eftersom kursen ofta krävs för behörighet till t.ex. gymnasiala yrkesutbildningar. Dock är det många i denna grupp som under året gjorde avbrott då de hade möjlighet till en anställning. Det är inte alltid en tillsvidaretjänst eller heltid som de erbjuds men de är mycket fokuserade på att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Om inte elevens målsättning är vidare studier på gymnasial nivå, eller att kursen ger behörighet till t.ex. en yrkesutbildning upplever vi att eleverna inte är lika motiverade att slutföra kursen och att vi därför ser en högre andel avbrott från matematik. Andelen avbrott i matematik var under 2015 42 %. Läraren som undervisat i många år på grundläggande nivå säger att flera avbrott under året har varit beroende av att förutsättningarna att klara kursen inte funnits. De som börjar matematik på grundläggande nivå har ofta mycket begränsade 12