KVALITETSREDOVISNING 2011 KYRKKLOCKANS FÖRSKOLA HÄSSLEHOLMS FÖRSAMLING

Relevanta dokument
Arbetsplan för Violen

2.1 Normer och värden

Kvalitetsarbete i förskolan

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Arbetsplan för Östra förskolan

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Senast ändrat

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

för Rens förskolor Bollnäs kommun

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Arbetsplan för Östra förskolan

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Verksamhetsplan 2017

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Kvalitetsrapport Förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

2.1 Normer och värden

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

(12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun

Arbetsplan för Vargen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Orminge skolenhet Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Innehå llsfö rteckning

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Verksamhetsplan för Norrgårdens förskola 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Kvalitetsredovisning

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Kvalitetsarbete Åshagensförskola

Arbetsplan 2015/2016

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Hällabrottets förskola

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Bilaga 2b Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Arbetsplan för Lärkans förskola Avdelning Tvåan

Brukets förskolas arbetsplan

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Transkript:

KVALITETSREDOVISNING 2011 KYRKKLOCKANS FÖRSKOLA HÄSSLEHOLMS FÖRSAMLING

Kvalitetsredovisning för 2011 1. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Ansvarsområden Fristående Förskola Förskola 1-5 år 30 barn Personal: 2 förskollärare 100% vardera, varav en förskolechef 50% 1 barnskötare 97,5% 3 barnskötare 75% 1 barnskötare 80% 1 kokerska 50% Styrning ledning och kvalitetsarbete Förskolan drivs av Svenska Kyrkan, Hässleholms Församling. Vår förskola grundar sig på Lpfö 98 och kyrkans I dialog med barn. Utvärdering av arbetet utförs 1 ggr/år. Kvalitetsredovisning sker 1 ggr/år. (Denna placeras synlig och tillgänglig för alla i foajén samt publiceras på vår hemsida). Hela arbetslaget har gemensam planering (personalmöte) 1 ggr/mån. Vid dessa personalmöten har vi uppföljning och utvärdering av förskoleverksamheten sedan föregående personalmöte. Områdesplanering (olika arbetsområden med barnen) 1,5 tim. varannan vecka. Individuell planering 1 tim/veckan Veckomöte med info. 1 ggr/veckan APT arbetsplatsmöte (hela arbetslaget i församlingen) 1 ggr/mån. Där förskolechefen deltar.

Årets verksamhet Under året har vi arbetat i olika grupper: - Temaarbete 1-3 åringarna - Utedagar i Djupadalsparken 1-3 åringarna - Rörelselekar 1-3 åringarna - Andaktsgrupper alla barnen - Sång o musik alla barnen - Skogsgrupp 4-5 åringarna - Språklek 4-5 åringarna - Matematik 4-5 åringarna - 6-årsgruppen (skolförberedande) Barnen har delats in i olika grupper men inte i den fria leken. Utöver de planerade aktiviteterna har vi ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt även under den fria leken. I slutet av varje månad uppmärksammar vi de barn som fyllt år med ett stort födelsedagskalas. Arbetet med temagrupper har anpassats efter barngruppens behov. Personalens olika kompetenser har utnyttjats vid indelningen av de olika ansvarsområdena. Under våren arbetade de yngre barnen med temat Jag och min familj. Samtal om familjen; vem är jag, vilka är min familj, var bor vi. I detta ingick promenader till varje barns hem för att ta bilder med barnen och deras hem som sedan sammanställdes till en dokumentation: Jag och min familj. De äldre barnen hade som tema: Elsa Beskows värld. Vi samtalade om hur det var förr i tiden för både barn och vuxna, vi gick på biblioteket och lånade böcker av Elsa Beskow och vi avslutade det hela med att ta tåget till Kristianstad för att gå på museet och se utställningen Elsa Beskows värld. Under hösten startade vi upp ett gemensamt tema för alla barnen: Bondgården. De äldre barnen gjorde ett studiebesök på en bondgård utanför Hässleholm. De yngre barnen arbetade med bondgården på deras nivå, t.ex. sånger och bilder.

Närheten till Kulturhus Hässleholm gör det möjligt för oss att delta i det rika utbud av kulturupplevelser som erbjuds förskolorna i Hässleholms kommun. Barnen på vår förskola har därför fått mycket av teater- och musikupplevelser. Vi har även gjort flera biobesök med barnen. Under året har vi regelbundet gått till kyrkan på Nallegudstjänster. Med de större barnen har vi även arbetat med Frälsarkransen som var upplagd som en skattjakt. Detta avslutades i mars med att barnen fick en frälsarkrans och en guldkrona som bevis på att de hittat skatten! Vi har även deltagit i två söndagsgudstjänster där barnen medverkat med sång. Under hela året har vi delgett barnen våra traditioner såsom påsk, midsommar, allhelgona, advent och jul. Under sommaren slutade elva barn på förskolan och elva nya barn inskolades. Vi har arbetat mycket med att dessa ska komma in och fungera i barngruppen. Vi avslutade året med att ha en Luciamorgon i Hässleholms kyrka med efterföljande grötfrukost på förskolan för barnen och deras familjer. En tradition som är mycket uppskattad av både barn, föräldrar och oss personal.

2 FÖRSKOLEVERKSAMHET 2.2 Barn, elever och föräldrar 2.2.1Normer och värden Mål Nationella mål: SL 1:2, Lpfö 98 kap 2.1, Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006-04-01) Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfattas av dem. (Lpfö s. 11) Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer, skall vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. (Lagen om förbud 7 ) Åtgärder för att nå nationella mål Vi började arbeta med PLAN: mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan och skolan. Vårt arbete grundar sig på de kristna värderingarna där alla människor är lika mycket värda. Vi vill följa den gyllene regeln: Allt vad ni vill att andra ska göra för er, det ska ni också göra för dem. Under våren har 4-5 åringarna arbetat med frälsarkransen ett material som handlar mycket om känslor, trygghet, kärlek, hur vi är mot varandra Under året har vi arbetat mycket med en konflikt mellan några barn där vi också samarbetat med deras föräldrar.

Resultat Arbetet med PLAN ligger till grund för vårt arbete med barnen. Arbetet med Frälsarkransen har lett till många samtal runt känslor av olika slag. Då vi har en grupp med många starka viljor, särskilt bland flickorna, har vi fått arbeta extra mycket med att hjälpa dem att hantera detta. Genom samarbetet med föräldrarna har vi sett en förändring i positiv riktning. Barnen på förskolan leker mycket över könsgränserna detta ser och uppmuntrar vi som en naturlig del i leken. Samlad bedömning av resultaten - Måluppfyllelsen bedöms vara god Åtgärder för utveckling 2012 Fortsätta vårt arbete med PLAN. Vara uppmärksamma och lyhörda för den tidigare konflikten mellan flickorna men också arbeta medvetet med alla barnen för att inte nya konflikter och diskrimineringar skall uppstå. Fortsatt dialog med barnens föräldrar. Personalen sitta ner mera bland barnen och hjälpa dem i leken och finnas tillhands.

2.2.2 Delaktighet och inflytande Mål Nationella mål: SL 4.2, 5.2, Lpfö 98 kap 2.3 De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten (Lpfö s 14) Åtgärder för att nå nationella mål Genomförda TRAS-observationer på varje barn för att se deras behov av stöd i sin utveckling. Genomförda barnintervjuer, där man ställer frågor till barnet vad det tycker är roligt att göra, vem det tycker om att vara med o.s.v. Utformat miljön efter de intressen som barnen ger uttryck för. Resultat Barnens behov och intressen styr vårt sätt att forma miljöer och möbleringar på förskolan. När en miljö inte fungerar eller stimulerar barnens aktiviteter förändrar vi den efter barnens behov och intressen. Detta är positivt för barnen då vi ser att det stimulerar dem i deras lekar och sociala samvaro. TRAS-observationerna ligger till grund för den pedagogiska verksamheten. Ex. planering av en språkgrupp för barn som behöver extra stimulans i sin språkutveckling. Samlad bedömning - Måluppfyllelsen bedöms vara god Åtgärder för utveckling 2012 Ta tillvara barnens spontana önskemål till aktiviteter, vara uppmärksamma på vad de leker och lyfta fram det med t.ex. material och utrymmen i förskolan. Genomföra TRAS-observationer och barnintervjuer kontinuerligt så att vi mera kan ta tillvara barnens behov och önskemål. Låta TRAS-observationerna ligga mer till grund för den planerade verksamheten. Utforma miljön efter de intressen som barnen ger uttryck för. Kolla med barnen om det finns vissa miljöer/tillfällen då barnen känner sig utsatta. Starta upp en språkgrupp under våren. Föräldraenkät

2.2.3 Samverkan mellan förskola och hem Mål Nationella mål: SL 2a:3, Allmänna råd till 2A:3, Lpfö 98 2,4 Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande (Lpfö 98 s. 15) Åtgärder för att nå nationella mål Att skapa god kontakt med föräldrarna vid lämning och hämtning. Vi genomför kontinuerliga utvecklingssamtal med föräldrarna där vi utgår från genomförda TRAS-observationer. Här delger vi föräldrarna hur vi ser på barnet i förskolan och ger föräldrarna möjlighet att ge oss viktig information om deras barn och också komma med önskemål och tankar runt vår verksamhet. Föra en dialog mellan föräldrar och personal för att uppfylla de nationella målen. Föräldramöten 1-2 ggr/termin Informationsblad delas ut till alla föräldrar med jämna mellanrum. Veckoplanering hänger synligt för alla i hallen. Resultat Bra föräldrakontakt vid lämning och hämtning av barnen. Genomförda utvecklingssamtal. Samtalen bidrar till att stärka barnens individuella utveckling, lärande och trivsel. Mycket god uppslutning vid alla föräldramöten, familjeaktiviteter, utvecklingssamtal och barnens medverkan i kyrkan. Vi upplever att de flesta föräldrarna tar del av informationen via informationsbladen. Vissa föräldrar kan ha svårt att förstå informationen pga språkförbistringar. De flesta föräldrarna läser och följer veckoplaneringen men här gäller även svårigheterna med språket. Många föräldrar dåliga på att komma med önskemål och synpunkter till oss om vår verksamhet. Men några har kommit med bra idéer och ställt upp så att det har varit möjligt att genomföra dem. T.ex. Teknikdag i Perstorp, Temat Bondgården. Önske- och åsiktslådan har gett ett magert resultat. Samlad bedömning -Måluppfyllelsen bedöms vara god

Åtgärder för utveckling 2012: Lämna ut brev fyra ggr./år med information om vad som händer i förskolan till föräldrarna: Vinter-, vår-, höst- och julbrev. Uppmuntra föräldrarna att komma med önskemål och synpunkter direkt. Uppmuntra föräldrarna att mera aktivt komma in och se hur vi har det på förskolan. Starta upp ett Föräldraforum, där föräldrarna ges möjlighet att påverka och vara mera aktiva i förskolans verksamhet. 2.3 VERKSAMHET 2.3.1 Utveckling och lärande Mål Nationella mål: SL 2:3, Allmänna råd till 2a:9, Lpfö 98 kap 2.2 Förskolans verksamhet skall präglas av pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. (Lpfö s 12) Förskoleverksamheten skall utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver. (SL 2a:3) Åtgärder för att nå nationella mål Genomfört TRAS-observationer och intervjuer där man observerar barnets: Adaptiva/kognitiva, Emotionella/sociala och Språkliga beteende. Delat in barnen i olika grupper: skolförberedande grupp, skogsgrupper, andaktsrummet, språklek, matematik, sång och musik, skapande Detta för att stimulera barnens nyfikenhet och lust att lära och få utvecklas i sin egen takt. Mindre grupper gör att varje barn syns mer och vi får mer tid för varje enskilt barn. Omstrukturerat rummen för att bli mer pedagogiskt stimulerande. Arbetat med pedagogisk dokumentation. Barn med behov av särskilt stöd finns i vår verksamhet. Till detta har kopplats resurspedagog som haft kontinuerliga möten med föräldrar och personal på förskolan. Åtgärdsprogram har därefter upprättats. Personalen har gått fortbildning i teknik för barn och fortbildning om det nya i läroplanen.

Resultat Efter genomförda TRAS-observationer och samtal med barnen har vi fått en större medvetenhet om varje barns särskilda behov. I och med att barnen delats in i mindre grupper med färre barn i varje har man mer kunnat tillgodose varje barns behov. Den pedagogiska dokumentationen i form av bilder, texter och barnens skapande har fortsatt. Kontakter har hållits runt det barn som behöver extra stöd av olika anledning. Denna kontakt har varit med resurspedagog. Åtgärdsprogram har därefter upprättats. Omstruktureringen av rummen har fungerat mycket bra. Detta har stimulerat barnens utveckling och lärande via leken. Den pedagogiska dokumentationen har förekommit men inte i så stor utsträckning som tidigare. Påbörjat vårt arbete med teknik såsom studiebesöket i Perstorp och planering av en teknikdag i februari. Arbetat med implementering av det nya i läroplanen. Samlad bedömning -Måluppfyllelsen bedöms vara mycket god Åtgärder för utveckling 2012: Fortsatt arbete med TRAS-observationer och låta dessa ligga till grund för planeringen av vårt arbete med barnen. Arbeta mera med matematik och teknik i förskolan. Börja arbeta med systematiskt kvalitetsarbete: se nuläget, göra upp mål, dokumentera barnens lärande och hur pedagogerna arbetar med barnens lärande, analysera, utvärdera och sätta nya mål.

2.3.2. Samverkan med förskoleklassen skolan och fritidshemmet Mål Nationella mål: Lpfö 2.5 Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd (Lpfö 2.5) Åtgärder för att nå nationella mål Kontakter togs mellan vår förskola och förskoleklasserna där våra barn skulle börja. Resultat För vissa barn fungerade inskolningen bra för andra var kontakten mellan förskoleklassen och föräldrarna mycket dålig. Föräldrarna fick dålig information från vissa förskoleklasser. Detta medförde att inskolningen för dessa barn blev bristfällig och jobbig. Kyrkklockan fick ingen information från förskoleklasserna om inskolningen. Överlämningen till förskoleklassen av barn med särskilt behov fungerade inte tillfredsställande. Kontakten med förskoleklassen togs inte från vår sida förrän efter sommaren vilket skulle gjorts redan innan vårterminens slut. Samlad bedömning av resultaten -Måluppfyllelsen bedöms mindre god Åtgärder för utveckling 2012 Den personal som har ansvar för 6-årsgruppen tar i god tid kontakt med de skolor där barnen skall börja. Detta för att barnens övergång till förskoleklassen skall bli så positiv som möjligt. Barn med särskilda behov behöver särskilt uppmärksammas vid överlämnandet. Kontakten tas med skolan redan under våren, senast i april.

2.3.3. Materiella resurser Nationella mål: SL 2a:3, Allmänna råd till 2a:3 För bedrivande av förskoleverksamhet skall barngrupperna ha en lämplig sammansättning och storlek och lokalerna vara ändamålsenliga (SL 2a:3) Åtgärder för att nå nationella mål Inte ha någon överinskrivning av barnantalet i förskolan. Arbetet påbörjats med planering av vår utemiljö. Införskaffat nytt material och gjort omstrukturering för att göra rummen mer pedagogiska och inbjudande. Resultat 30 barn inskrivna ingen överinskrivning. De förändringar som görs i lokalerna stimulerar till nya pedagogiska lekar och användningsområden. Utemiljön bedöms av både personal och föräldrar som mindre god. Barnskyddsrond genomförd. Allergiskyddsrond ej genomförd. Samlad bedömning -Måluppfyllelsen bedöms vara mycket god inomhus -Måluppfyllelsen bedöms vara mindre god utomhus Åtgärder för utveckling 2012 Iordningsställande av lekplats och utemiljö juni 2012 Fortsatta förändringar av rum och miljöer efter barnens behov. Genomföra allergi- och barnskyddsrond. Se över barngruppernas sammansättning och vara mer flexibla för att få det pedagogiska arbetet att fungera bättre.

2.4 Medarbetare Nationella mål: SL 2a:3 För bedrivande av förskoleverksamhet skall det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. (SL 2a:3) Åtgärder för att nå nationella mål Att ha anställd personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Att ge personalen bra fortbildning inom pedagogik och omsorg. Resultat Personalens kompetens har höjts genom de olika fortbildningarna: Föreläsning kopplad till den reviderade läroplanen för förskolan Läroplan för förskolan anordnad av skolverket för förskolechefer Föreläsning om barn till missbrukande föräldrar Förskolans utemiljö Det nya i läroplanen Adopterade barn i förskolan Russinhissen Teknikföreläsning Förskolechefen ansvarar för förskolans kvalitet Det systematiska kvalitetsarbetet Storsamlingen i Lunds Stift Arbetat med Barnkonventionen FN:s konvention om mänskliga rättigheter Samlad bedömning av måluppfyllelsen -Måluppfyllelsen bedöms vara god Åtgärder för utveckling 2012 Arbeta utifrån den nya reviderade läroplanen God pedagogisk fortbildning för all personal Vid nyanställning: anställa personal med förskollärarutbildning Starta det systematiska kvalitetsarbetet