Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Bristanalys kust- och övergångsvatten - Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild: Karttillstånd: Vattenmyndigheterna Övervakningsgruppen Malin Kronholm Foto: Malin Kronholm, Annica Gammeltoft Länsstyrelsen Kalmar län Lantmäteriet Upplaga: Endast digital utgåva, 25 april 2013

Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Nationellt... 1 Bottenviken... 3 Bottenhavet... 3 Norra Östersjön... 3 Södra Östersjön... 3 Västerhavet... 3 Definitioner... 4 Metod... 5 Svagheter i analysen... 6 Övergripande analys... 7 Övervakade vattenförekomster... 7 Okopplade stationer... 9 Analys av aktörer... 9 Analys av kvalitetsfaktorer... 13 Kvalitetsfaktorer fördelning totalt och per vattenkategori... 13 Kvalitetsfaktorer fördelning per vattendistrikt (exklusive utsjöstationer)... 15 Per kvalitetsfaktor fördelning per vattentyp, distrikt, aktörer och frekvensintervall... 18 Bottenfauna... 18 Makroalger och gömfröiga växter... 20 Växtplankton... 22 Fisk... 24 Djurplankton... 26 Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer... 28 Näringsämnen... 28 Metaller och miljögifter... 30 Slutsatser... 37

BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 1 Sammanfattning Nationellt Det finns totalt ca 1300 övervakningsstationer längs Sveriges kust och hav. Cirka 60 % av vattenförekomsterna i kust- och övergångsvatten övervakas i någon form och alla 25 vattentyper har en övervakning. Men, långt ifrån alla kvalitetsfaktorer övervakas i samtliga typer. I utsjövatten övervakas framför allt bottenfauna, växtplankton och näringsämnen på ett antal nationella trendstationer. Djurplankton provtas också i större utsträckning på dessa stationer. Enligt ramdirektivet för vatten krävs särskilt övervakning av biologiska kvalitetsfaktorer - bottenfauna, makroalger och gömfröiga växter, växtplankton och i övergångsvatten även fisk. Fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer tillämpas som stödparametrar. I dagsläget är det ungefär hälften av alla stationer som övervakar en biologisk kvalitetsfaktor. Bland de enskilda kvalitetsfaktorerna övervakas inte oväntat näringsämnen och växtplankton i störst utsträckning. Den rumsliga täckningen beräknat som andel övervakade vattenförekomster är 20 % för bottenfauna, 15 % för makrovegetation, 40 % för växtplankton men endast 6 % om endast stationer inklusive biovolym räknas, 40 % för fys-kem och 30 % för miljögifter om typ av matris inte beaktas. Detta då all övervakning i kust- och övergångsvatten i VISS ingår i beräkningen. För att uppfylla kraven i ramdirektivet för vatten behöver övervakningen av biologiska kvalitetsfaktorer generellt stärkas. Eftersom det aldrig kommer att vara möjligt att övervaka alla vattenförekomster kommer gruppering av vattenförekomster och extra-/interpolering av data att vara nödvändigt. Detta behöver Sverige ta ett större grepp om för att överhuvudtaget kunna uppfylla kraven och möta den kritik som kommit från kommissionen på övervakningsprogrammen. Bottenfauna övervakas i en femtedel av alla vattenförekomster, ofta i form av klusterdesign. En mer utvecklad gruppering av vattenförekomster behövs för att om möjligt öka den rumsliga täckningen. Revidering av bedömningsgrunder pågår. Växtplankton omfattar enligt svensk modell både klorofyll och biovolym. Det är dock endast på drygt en tiondel av växtplanktonstationerna där även biovolym analyseras. Detta är starkt förknippat med att biovolymanalyserna kräver en analys av artsammansättning i proverna, vilket medför en betydligt högre kostnad. I dagsläget används inte artsammansättningen till annat än att beräkna biovolym och man kan då ifrågasätta om det är kostnadseffektivt att analysera detta vid alla stationer. Bedömningsgrunderna behöver utvecklas för att en artbestämning av proverna i längden ska kunna motiveras i nån större omfattning, alternativt om klorofyll kan anses som fullgott underlag för en bedömning av växtplankton. Övervakning av makroalger och gömfröiga växter har nationellt sett inte fått något stort genomslag, men situationen är olika i landet. Även här är fungerande och samordnade metoder och bedömningsgrunder avgörande för om makrovegetation ska kunna tillämpas som kvalitetsfaktor i nån större utsträckning. Ingen övervakning kan sägas följa upp hydromorfologiska förändringar. Det bör därför utredas hur hydromorfologiska förändringar kan och bör följas upp framöver och detta bör göras utifrån kommande bedömningsgrunder (2013). Ej heller finns nån strategi för hur dagens övervakning kan användas för att följa upp främmande arter. Fisk ska enligt ramdirektivet för vatten övervakas särskilt i övergångsvatten men detta görs inte enligt informationen i VISS. För uppföljning av havsmiljödirektivet ökar även kraven att följa fiskbestånd i kustvatten, men fiskbestånd övervakas enligt VISS endast i 1 % av kustvattenförekomsterna och då i huvudsak med program som riktar sig mot varmvattenarter. Övervakning av fiskbestånd är relativt dyrt och finansieras idag till största del via länsstyrelsernas regionala övervakningsmedel. Övervakning av fiskbestånd i recipientkontroll är

2 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN sällsynt. För att länsstyrelserna framöver ska kunna motiveras att fortsätta övervakningen av fiskbestånd är det av stor vikt att de bedömningsgrunder som nu är under utformning gör en utvärdering relevant i framtiden. Finansieringsmodellen kan också behöva ses över då uppföljning av fisk enligt havsmiljödirektivet kanske i första hand inte är en regional fråga. Resultaten från fiskbeståndsövervakningen bör kunna tas tillvara på ett bättre sätt och det är ett nationellt ansvar att ta tag i denna fråga och samordna en övervakning så att den sker på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer övervakas i störst utsträckning och här uppstår troligen det största dataflödet idag. Kvalitet och rutiner för dataflöden behöver förbättras. Brister bör ses över per vattentyp och utifrån detta utöka, optimera och samordna program och därmed öka kostnadseffektiviteten. Att ta sig till provtagningsplatsen innebär i regel den största kostnaden för övervakning i kust och hav, inom varje distrikt bör man se över hur man kan optimera detta. Miljögifter övervakas med minst antal stationer av de kvalitetsfaktorer som i dagsläget tilllämpas inom vattenförvaltningen. Hälften av alla stationer, om man strikt följer kraven i ramdirektivet för vatten med avseende på prioriterade ämnen, kan inte ens tillämpas för bedömning av kemisk status eftersom man mäter halter i sediment och effekter i biota. Kommande revidering av listan för prioriterade ämnen talar dock för att fler ämnen kan mätas i biota. Nationella myndigheter bör se över hur man ska hantera detta, vad är relevant att övervaka, var och med vilka metoder? Möjligheten att använda screeningundersökningar som kompletterande övervakning bör övervägas. Miljögifter övervakas i varierande omfattning i recipientkontroll. Generellt är prioriteringar av vad som mäts i distrikten väldigt olika och det är en splittrad övervakning med olika program, aktörer, matriser och ämnen. En bättre samordning krävs generellt och för detta behövs riktlinjer och stöd från nationella myndigheter. För att kunna utröna om det finns biologiska effekter av förorenande ämnen är effektstudier i biota av stor betydelse. Studier av fiskhälsa pågår i ett fåtal referensområden idag, huruvida det finns effekter i mer påverkade områden finns det i regel ingen kontinuerlig uppföljning på. Detta är en brist som bör ses över hur man med kostnadseffektiva metoder och samordning kan få till stånd en övervakning. Nationella riktlinjer och samordning behövs eftersom detta är mycket kostsamma undersökningar. Över hälften av alla stationer (60 %) i kust- och övergångsvatten ingår i program som drivs utifrån lagstiftning om krav på egenkontroll och uppföljning av olika verksamheters påverkan på miljön. Ska Sverige med befintliga resurser ens närma sig de krav som följer av ramdirektivet för vatten är man helt beroende av att nyttja data från dessa stationer. Detta ställer dock krav på datakvalitet, datavärdskap och rutiner för att lagra och hantera dessa data. Krav på kvalitet och fungerande dataflöden behövs i alla led, från tillsynsmyndighet beställare - utförare datavärd till utvärdering och rapportering. Nationella myndigheter behöver ge bättre vägledning i detta, t.ex. genom bättre riktlinjer och stöd för utformning av program, styrning och ensning av metoder och omfattning av program. Datavärdskapet behöver fortsätta utvecklas tillsammans med krav på tillgängliggörande av data och framtagande av rutiner och verktyg för fungerande dataflöden. Tillsynsmyndigheter bör arbeta aktivt med verksamhetsutövare och vattenvårdsförbund för att försäkra programmens kvalitet, rutiner och dataflöden och verksamhetsutövare i egenskap av beställare bör ställa krav på utförarna. Utförarna bör sörja för god datakvalitet och yrkesskicklighet. Förbättras användbarheten av dessa data har vi kommit långt. Övervakningen i övergångsvatten behöver ses över då endast näringsämnen, växtplankton (endast klorofyll) och miljögifter övervakas i dessa vatten.

BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 3 Bottenviken - Fokus på näringsämnen och miljögifter - Lägst antal stationer totalt sett - Jämn fördelning mellan olika aktörer Bottenhavet - Fokus på växtplankton och näringsämnen - Effektstudier av biota saknas helt Norra Östersjön - Fokus på växtplankton och näringsämnen - Flest antal statligt finansierade stationer Södra Östersjön - Fokus på makroalger och gömfröiga växter, bottenfauna, miljögifter - Störst antal stationer totalt sett - Stor andel samordnad recipientkontroll Västerhavet - Jämn fördelning mellan övervakning av olika kvalitetsfaktorer - Stor andel samordnad recipientkontroll

4 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN Definitioner Vattentyper i kust- och övergångsvatten Vattentyp Namn 1n (norra) Västkustens inre kustvatten som tillhör Skagerrak 1s (södra) Västkustens inre kustvatten som tillhör Kattegatt 2 Västkustens fjordar. 3 Skagerak, Västkustens yttre kustvatten. 4 Kattegatt, Västkustens yttre kustvatten. 5 Södra Hallands och norra Öresunds kustvatten. 6 Öresunds kustvatten. 7 Skånes kustvatten 8 Blekinge skärgårds och Kalmarsunds inre kustvatten. 9 Blekinge skärgård, och Kalmarsunds yttre kustvatten. 10 Östra Ölands, sydöstra Gotlands kustvatten samt Gotska Sandön. 11 Gotlands västra och norra kustvatten. 12n (norra) Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, som tillhör N Eg. Östersjön. 12s (södra) Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, som tillhör V Eg. Östersjön 13 Östergötlands inre skärgård 14 Östergötlands, yttre kustvatten 15 Stockholms skärgård, yttre kustvatten 16 Södra Bottenhavet, inre kustvatten. 17 Södra Bottenhavet, yttre kustvatten. 18 Norra Bottenhavet, Höga kustens inre kustvatten. 19 Norra Bottenhavet, Höga kustens yttre kustvatten. 20 Norra Kvarkens inre kustvatten. 21 Norra Kvarkens yttre kustvatten 22 Bottenviken, inre kustvatten. 23 Bottenviken, yttre kustvatten. 24 Stockholms inre skärgård och Hallsfjärden 25 Göta älvs- och Nordre Älvs estuarie

BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 5 Distrikt Aktörer i miljöövervakningen SE1 = Bottenvikens distrikt SE1TO = Torneälvens distrikt SE2 = Bottenhavets distrikt SE3 = Norra Östersjöns distrikt SE4= Södra Östersjöns distrikt SE5 = Västerhavets distrikt NMÖ = Nationell miljöövervakning RMÖ = Regional miljöövervakning SRK = Samordnad recipientkontrol RK = Recipientkontroll KÖ = Kommunal övervakning Okopplade/kopplade stationer Effektstudier i biota I VISS är stationer i regel associerade (kopplade) till en vattenförekomst. Ett antal stationer saknar en associering, trots att de i själva verket ligger inom en vattenförekomst I denna rapport i betydelsen analys av hälsotillstånd hos fisk eller analys av reproduktionsstörningar hos snäckor till följd av exponering av TBT Metod Analys baseras på uttag den 25 januari 2013 ur VISS av aktiva övervakningsstationer i kustvatten, övergångsvatten respektive utsjövatten (CW, TW, SW). Innan uttaget kompletterades VISS med 130 stationer i Stockholms kustvatten som inte kom med i rapportering för övervakningsprogram 2012-2015. Vattenförekomster är enligt beslut av förvaltningsplan 2009. Analys baseras på alla aktiva stationer, oavsett om de är kopplade till vattenförekomst eller och oavsett kvalitet av program och stationer. Statistik för antal övervakade vattenförekomster omfattar dock endast stationer som i VISS har en koppling till vattenförekomst. Samtliga stationer med angiven vattenkategori utsjövatten (SW) har hanterats som en grupp, oavsett var stationerna geografiskt är lokaliserade. Det beror på att utsjöstationerna varit något inkonsekvent registrerade i VISS. Alla stationer i utsjövatten (SW) har omdefinierats till att inte tillhöra något distrikt eller vattentyp. Det beror på att SW-stationerna varit registrerade något olika i VISS - till distrikt SE0 i vissa fall, till SE1-SE5 i vissa fall och till inget distrikt i vissa fall. Utsjöstationer har således exkluderats i diagram för distrikt. Utsjöstationer tillhör inte heller någon vattentyp och finns således inte med i diagram där vattentyp framgår. Statistiken är framtagen med pivottabeller och diagram i Excel. Ett urval diagram har valts ut till denna sammanställning. Vid analyserna har dubbletter av stationer tagits bort genom funktionen Ta bort dubbletter i Excel där stationernas EU_CD använts som identifiering. I och med detta finns ingen kontroll över vilka av dubbletterna som tagits bort. Det är dock ett begränsat antal stationer som tagits bort på detta sätt. Stationer med hänvisning till program för badvattendirektivet, fiskevattendirektivet, samt kvalitetsfaktorerna försurning, REST_BIOTA, REST_FYSKEM och konduktivitet har tagits bort från analyserna.

6 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN Stationer som mäter Effektstudier i biota har omdefinierats som egen kvalitetsfaktor. Dessa stationer har i vissa fall haft Kvalitetsfaktor FISH och i vissa fall haft kvalitetsfaktor PRIO angiven. Klorofyll hanteras som en parameter för kvalitetsfaktorn växtplankton enligt svenskt beslut om hur klorofyll ska rapporteras till EU-kommissionen enligt ramdirektivet för vatten. Klorofyll hanteras således som en biologisk kvalitetsfaktor. I analysen har fördelning av matriser i miljögiftsövervakning och fördelning av klorofyll vs biovolym vid växtplanktonstationer särskilt studerats. Matriser är dock inte angivna som för respektive station i VISS så informationen har tagit från namn på undersökning eller program. Övervakning av miljögifter är angivna som kvalitetsfaktor PRIO eller OT- HER_SUB (=särskilt förorenande ämnen, SFÄ). I diagram för kvalitetsfaktorer har dock stationer för övervakning av särskilt förorenande ämnen exkluderats i beräkningen. Detta för att både prioämnen och SFÄ mäts på samma station och antal stationer skulle överskattas om SFÄ togs med i beräkningen, i diagrammen visas legenden Miljögifter istället. I uttag för stationer i kustvatten ur VISS har det visat sig efter kontroll att det är exakt samma antal stationer som mäter Prio resp. SFÄ. I diagram för kvalitetsfaktorer har stationer för siktdjup, salthalt, temperatur och syrgas exkluderats i beräkningarna för undvika en överskattning av antal stationer för fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. Detta för att de i regel mäts på samma station som näringsämnen. Antal stationer för näringsämnen får istället representera övervakning av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. I diagrammen visas dock legenden Näringsämnen, eftersom det trots allt skiljer sig något mellan antal stationer som mäter näringsämnen och antal stationer som mäter t.ex. syrgas (ngt färre). Skillnaden var dock inte så stor att det bedömdes relevant att visa visuellt i ett diagram. Svagheter i analysen Statistiken baseras på aktiva stationer registrerade i VISS, vilket kan ge missvisande resultat om det finns stora luckor för program som inte registrerats. Erfarenheten är dock att länsstyrelser och datavärdar lagt in den största delen av all övervakning som sker kontinuerligt. Beroende på hur stationer för bottenfauna registrerats i VISS, som kluster eller som enskilda stationer, ger det något missvisande statistik. I en del program är bottenfaunahugg i en och samma vattenförekomst registrerade som stationer, vilket i regel är felaktigt då dessa normalt utvärderas tillsammans och bör registreras med en representativ övervakningsstation per kluster och de övriga huggen bör registreras som provtagningsplatser. I dessa fall överskattas antal stationer som övervakas i området. Program för övervakning av miljögifter i utsjösediment (SGU) ingår inte i statistiken, eftersom det inte är registrerat i VISS. En del stationer är samordnade i program mellan olika aktörer, t.ex. i gemensamma nationella/regionala program. Ibland är stationerna registrerade som nationella, ibland som regionala och ibland finns det dubbletter i VISS. För att undvika överskattning av stationer har alla dubbletter tagits bort inför beräkning och visualisering av statistik. Det medför att stationernas syfte/aktör kan vara något missvisande i statistiken.

BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 7 Övergripande analys Övervakade vattenförekomster I Sverige har man avgränsat totalt 623 kust- och övergångsvatten (enligt beslut av förvaltningsplan 2009). I ca 60 % (365 st) av dessa finns det övervakning i någon form. I Bottenviken och Västerhavet övervakas en lägre andel av vattenförekomsterna medan man i Bottenhavet och Norra Östersjön övervakar över 70 % av vattenförekomsterna. Andel baserat på antal vattenförekomster ger dock en lite missvisande bild av den rumsliga täckningen eftersom vattenförekomsterna är stora och relativt få i vissa områden och små och många till antalet i andra mer heterogena områden. Stora vattenförekomster bör rimligen ha fler stationer än små vattenförekomster, som istället skulle kunna grupperas. Tabell 1. Antal och andel övervakade vattenförekomster i kust- och övergångsvatten i respektive vattendistrikt. Distrikt Totalt antal vattenförekomster Antal övervakade vattenförekomster SE1 100 100 37 37 37% 37% SE1TO 3 3 1 1 33% 33% SE2 64 64 48 48 75% 75% SE3 148 19 167 106 17 123 72% 89% 74% SE4 177 177 111 111 63% 63% SE5 110 2 112 44 1 45 40% 50% 40% Totalt 602 21 623 347 18 365 58% 86% 59% Andel (%) övervakade vattenförekomster Kustvatten Övergångsvatten Totalt Kustvatten Övergångsvatten Totalt Kustvatten Överrgångsvatten Totalt Figur 1. Andel övervakade vattenförekomster per distrikt. I figurerna nedan visas hur många av vattenförekomsterna per kustvattentyp som övervakas. Av diagrammen kan uttolkas att vattentyp 1n (Västkustens inre kustvatten som tillhör Skagerrak) och 1s (Västkustens inre kustvatten som tillhör Kattegatt) i Västerhavets distrikt, vattentyp 6 (Öresunds kustvatten) i Södra Östersjön och vattentyp 22 (Bottenviken, inre kustvatten.) har den lägsta andelen övervakade vattenförekomster (30-35 %). Kustvattentyp 4 (Kattegatt, Västkustens yttre kustvatten) i Västerhavet, typ 21 (Norra Kvarkens yttre kustvatten) i Bottenviken samt övergångsvattnen 24 och 25 har någon typ av övervakning i samtliga vattenförekomster. Dessa vattentyper har dock ett litet antal vattenfö-

8 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN rekomster totalt sett. Man bör även titta vidare på hur övervakningen ser ut per kvalitetsfaktor och vattentyp för att få en mer nyanserad bild (kapitel 6). Figur 2. Antal övervakade vattenförekomster per kustvattentyp jämfört med totalt antal vattenförekomster. Vattentyperna är ordnade från Västerhavet till vänster mot Bottenvikens vattentyper till höger, vattentyperna för övergångsvatten (typ 24 i NÖVD och 25 i VHVD) står längst till höger. Figur 3. Andel övervakade vattenförekomster (%) per kustvattentyp.

BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 9 Figur 4. Andel övervakade vattenförekomster per kvalitetsfaktor (%). Okopplade stationer Av 1410 aktiva stationer i kust- och övergångsvatten är 21 stationer inte kopplade till någon vattenförekomst. Detta behöver rättas till framöver, eftersom alla aktiva stationer i kustoch övergångsvatten ligger i en vattenförekomst och bör ha en koppling. Det görs med fördel i samband med revidering av nationella och regionala övervakningsprogram som ska ske under 2013-2014. I VISS går det att söka ut vilka stationer som saknar koppling till vattenförekomst. Tabell 2. Stationer som saknar en koppling till vattenförekomst i VISS. Vattendistrikt Antal stationer kopplade till vattenförekomst Antal stationer ej kopplade till vattenförekomst Totalt antal stationer Kustvatten 1389 21 1410 SE1 103 103 SE1TO 1 1 SE2 163 163 SE3 321 4 325 SE4 550 16 566 SE5 251 1 252 Övergångsvatten 41 41 SE3 33 33 SE5 8 8 Totalsumma 1430 21 1451 Analys av aktörer Det är olika aktörer som agerar som beställare och finansiärer av övervakningen. I kust- och övergångsvatten är det under hälften av stationerna som finansieras genom statliga medel, här presenterat som nationell respektive regional övervakning (NMÖ/RMÖ). Den andra hälften av stationerna ingår i samordnade program som drivs utifrån lagstiftning om krav på egenkontroll (SRK) och uppföljning av olika verksamheters påverkan på miljön. Länsstyrelserna har en större roll som aktör i kustnära vatten jämfört med utsjön där nationella aktörer (Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten) har den klart största rollen. I många fall är regional och nationell övervakning samordnade med avseende på metoder och design av program. Design av program och metoder i recipientkontroll är mer varierande där verksamhetsutövare ensamma eller samordnat i t.ex. vattenvårdsförbund är ansvariga.

10 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN Länsstyrelser och kommuner har i egenskap av tillsynsmyndighet en viss kontroll och insyn i programmen men ansvaret ligger hos beställaren. Det skiljer sig i landet vilka aktörer som står för den övervakning som bedrivs inom distriktens kust- och övergångsvatten. I Bottenviken består övervakningen till nästan lika stora delar av statligt finansierad övervakning som av recipientkontroll, vilken däremot inte är samordnad i lika stor omfattning som i södra Sverige. Totalt sett övervakas minst antal stationer i detta distrikt. I Bottenhavet ingår över hälften av stationerna i recipientkontrollprogram, som till större del är samordnade. I Norra Östersjön är däremot den regionala övervakningen en stark aktör. Den nationella övervakningen har också flest stationer lokaliserade i detta distrikt. Den statligt finansierade övervakningen är således störst i detta distrikt. I Södra Östersjön och Västerhavet står däremot recipientkontrollen för 70 % av all övervakning som sker i distriktet. All recipientkontroll är samordnad. I Södra Östersjön övervakas också störst antal stationer. I Västerhavet utgörs också den största andelen av samordnad recipientkontroll, den statligt finansierade delen är ungefär lika stor som i Bottenviken och Bottenhavet. I utsjön finns i stort sett enbart statligt finansierade stationer. Ett visst förbehåll mot missvisande statistik i de fall antal stationer överskattats med avseende på bottenfauna. En närmare kontroll av i vilka distrikt och program detta förekommer har tyvärr inte rymts inom detta uppdrag. Statistiken visar på att det finns olika förutsättningar i landet för att bygga upp en övervakning som i sin utformning, kvalitet och kvantitet är kostnadseffektiv och ändamålsenlig. Hälften av all övervakning som sker längs Sveriges kust utgörs av recipientkontroll. För att Sverige överhuvudtaget ska kunna uppfylla kraven i ramdirektivet för vatten är det av största vikt att kunna använda sig av denna övervakning. Det ställer krav på kvalitet, samordning av program och metoder och inte minst fungerande dataflöden. Att följa en verksamhets påverkan och effekter i recipienten måste däremot alltjämt vara recipientkontrollens huvudsakliga syfte.

BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 11 Figur 5. Fördelning av stationer mellan olika aktörer för övervakningen i kust- och övergångsvatten och i utsjövatten. Figur 6. Totalt antal stationer per distrikt och aktör. SE1TO är Torneälvens vattendistrikt som omfattar tre kustvattenförekomster. Utsjöstationer är samtliga stationer i landet som har vattenkategori SW = Seawater.

12 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN Figur 7. Procentuell fördelning av miljöövervakningsaktiviteter mellan olika aktörer och vattendistrikt.

BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 13 Analys av kvalitetsfaktorer För att få en bättre uppfattning om vilka kvalitetsfaktorer som prioriteras inom övervakningen i olika delar av landet kan man titta närmare på hur kvalitetsfaktorerna övervakas i respektive vattenkategori, vattendistrikt och per vattentyp. Kvalitetsfaktorer fördelning totalt och per vattenkategori I detta kapitel presenteras hur kvalitetsfaktorerna fördelar sig mellan vattenkategorierna totalt sett och i kustvatten, övergångsvatten respektive utsjövatten. Analysen är gjord utifrån antalet unika stationer för respektive kvalitetsfaktor. För att undvika en överskattning av besökta stationer för fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer (näringsämnen, syrgas, siktdjup, temperatur) har endast kvalitetsfaktorn näringsämnen tagits med i beräkningen eftersom de övriga kvalitetsfaktorerna provtas på så gott som alla stationer i samband med prov för näringsämnen. I kustvatten är det ganska jämn fördelning mellan de kvalitetsfaktorer som tillämpas inom ramdirektivet för vatten med en liten övervikt mot stationer för fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. Hydromorfologi övervakas däremot inte alls på nån kontinuerlig basis. Fisk, djurplankton och effekter i biota övervakas i mycket liten omfattning. I övergångsvatten övervakas endast näringsämnen, växtplankton och miljögifter. Fisk ska enligt ramdirektivet för vatten övervakas särskilt i övergångsvatten men detta görs alltså inte enligt information i VISS i de övergångsvatten som har avgränsats i Sverige. I utsjövatten övervakas framför allt bottenfauna, växtplankton och näringsämnen på ett antal nationella trendstationer. Djurplankton provtas också i större utsträckning på dessa stationer. Observera att program för övervakning av miljögifter i utsjösediment (SGU) inte ingår i statistiken.

14 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN Figur 8. Fördelning av stationer per kvalitetsfaktor totalt och per vattenkategori. Dataetiketter visar antal stationer och fördelning i procent. Näringsämnen representerar här samtliga fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer (näringsämnen, syrgas, siktdjup, temperatur).

BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 15 Kvalitetsfaktorer fördelning per vattendistrikt (exklusive utsjöstationer) I detta kapitel presenteras hur kvalitetsfaktorerna övervakas i respektive distrikt. Ur ett nationellt perspektiv övervakas näringsämnen och växtplankton i störst utsträckning, framför allt i Norra Östersjön. Bottenfauna och makroalger/gömfröiga växter övervakas med flest stationer i Södra Östersjön, med visst förbehåll att antal stationer för bottenfauna kan vara överskattat. Miljögifter övervakas med minst antal stationer av de kvalitetsfaktorer som i dagsläget tillämpas inom vattenförvaltningen. Sett till antalet stationer prioriteras i Bottenviken framför allt näringsämnen (fys-kem) och miljögifter i övervakningen. I Bottenhavet prioriteras främst växtplankton och näringsämnen (fys-kem). T.ex. är antalet stationer för växtplankton fyra gånger så många i Bottenhavet som i Bottenviken. Antalet stationer för miljögifter är däremot dubbelt så många i Bottenviken som i Bottenhavet. I Norra Östersjön övervakas främst växtplankton och näringsämnen (fys-kem). I södra Östersjön prioriteras främst makroalger/gömfröiga växter, bottenfauna och även miljögifter. En viss överskattning av hur många områden där makrovegetation faktiskt övervakas kan vara överskattat i och med att transekter i regel registrerats som enskilda stationer i VISS. För att undvika en överskattning bör man överväga att liksom för bottenfauna registrera en representativ övervakningsstation per område och definiera enskilda transekter som provtagningsplatser. I Västerhavet är tyngdpunkten på någon enskild kvalitetsfaktor inte lika stor. Här övervakas bottenfauna, näringsämnen (fys-kem) och miljögifter i ungefär lika stor utsträckning och även makrovegetation. Effektstudier i biota övervakas i alla distrikt förutom Bottenhavet. Figur 9. Antal övervakningsstationer per kvalitetsfaktor och distrikt.

16 BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN Figur 10. Fördelning av kvalitetsfaktorer i respektive distrikt.

BILAGA 4. BRISTANALYS KUST- OCH ÖVERGÅNGSVATTEN 17 Statistiken visar att man i distrikten prioriterar lite olika vilka kvalitetsfaktorer som övervakas. Detta beror troligen dels på naturliga förutsättningar, t.ex. vilka kvalitetsfaktorer som fungerar som metod och går att utvärdera med de bedömningsgrunder som finns. Det beror troligen också på vilka kvalitetsfaktorer man av tradition har långa tidsserier för och vilken typ av påverkan och miljöproblem man har i området. Det kan också bero på vilken kompetens som finns i regionen på myndigheter, universitet och hos konsulter. Vad man har för resurser spelar också in liksom vad som krävs att övervaka enligt t.ex. ramdirektivet för vatten. Inom recipientkontrollen styrs valet av kvalitetsfaktorer utifrån vilken typ av verksamheter och påverkan som det finns i området. Det vore rimligt att den sammanlagda övervakningen avspeglar de miljöproblem som finns i regionen, dvs att man i högre grad prioriterar övervakning som följer de miljöproblem och riskscenarios som finns, även om en generell trendövervakning också bör finnas för samtliga kvalitetsfaktorer. Genom att titta på vilka miljöproblem som bedömts förekomma i vattenförekomsterna (enligt beslut 2009) och jämföra med vilka kvalitetsfaktorer som övervakas kan man få en grov bild av detta. Kvalitetsfaktorer som svarar på övergödning övervakas i de flesta vattentyper i hög grad, i vattentyp 16-18 och 19, 21 och 23 övervakas t.o.m. fler vattenförekomster än där miljöproblemet bedömts förekomma. Som särskilt exempel kan vattentyp 18 (Norra Bottenhavet, Höga kustens inre kustvatten) nämnas. Miljögifter är ett mer utbrett problem i vattentyp 18 än övergödning, men övergödning övervakas ändå i många vattenförekomster. I det fallet kan man om möjligt överväga att styra om fokus i övervakningen till att i högre grad följa miljögifter istället. I vattentyp 1n är situationen den omvända. En liten andel av vattenförekomsterna övervakas med avseende på övergödning trots att problemet är ganska utbrett. Miljögifter övervakas däremot trots att ingen av vattenförekomsterna inom bedömts ha problem med miljögifter. Ingen övervakning övervakar specifikt främmande arter eller morfologiska förändringar. Detta är dock enbart antaganden utan några detaljkunskaper, varje distrikt/län bör se över sin övervakning mer i detalj och fundera på vilka optimeringar och eventuella förändringar som kan och bör göras. Figur 11. Antal vattenförekomster där övervakning för övergödning förekommer. I en del fall överstiger antalet övervakade VF antalet VF där miljöproblemet bedöms förekomma.