Statsbudgeten Yrkesutbildning

Statsbudgeten 20. Yrkesutbildning F ö r k l a r i n g : Syftet med yrkesutbildningen är att stärka konkurrenskraften i arbets- och näringslivet och välmåendet i samhället i en omvärld som blir allt mer internationell och snabbt förändras genom att svara på arbets- och näringslivets behov av kompetens, höja befolkningens yrkeskompetens och stödja livslångt lärande och en arbetslivsorienterad innovationsverksamhet. Utgångspunkt i arbetslivet och kundorientering samt flexibilitet och smidighet är centrala faktorer som stärker yrkesutbildningens verkningsfullhet, kvalitet och träffsäkerhet. För att kompetensbasen hos personer i arbetsför ålder ska stärkas, tillgången på kunnig personal säkerställas och en kollektiv garanti genomföras krävs det flexibla ansöknings- och utbildningsvägar som passar såväl unga som vuxna, tillräckligt och med tanke på arbetslivets och individernas behov rätt riktat utbud av yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning samt mångsidigt utnyttjande av läroavtalsutbildningen och andra arbetsinriktade studieformer och digitala inlärningsmiljöer. Yrkesutbildningens samhälleliga betydelse ska stärkas. Finansieringen av utbildningen samt utbildningsstrukturerna reformeras, dock så att behörigheten för fortsatta studier kvarstår. En regionalt sett heltäckande utbildning tryggas och samarbetet mellan utbildning och arbetsliv intensifieras. Överlappningar inom utbildningen åtgärdas. Gränserna mellan ungas och vuxnas yrkesutbildning avlägsnas. Dessutom samlas utbildningsutbudet samt och styrningen till en enhetlig helhet som lyder under undervisnings- och kulturministeriet. Samarbetet mellan yrkesutbildningen och utbildningen på högre nivå utökas. Finansierings- och styrsystemet för yrkesutbildningen omformas till en enhetlig helhet genom att de separata reglerings-, styr- och finansieringssystemen för den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningen och läroavtalsutbildningen sammanslås. Reformen bereds under. I framtiden ska yrkesutbildningen regleras genom en lag om verksamheten och ett tillstånd att ordna utbildning, vilka omfattar den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningen samt läroavtalsutbildningen. Dessutom inleds försöksprojekt med resultatstyrning som grundar sig på resultatförhandlingar. Regleringsprocesserna i fråga om yrkesutbildningen effektiviseras och insynen i beslutsfattandet ökar genom ett elektroniskt besluts- och ärendehanteringssystem mellan ministeriet och utbildningsanordnarna. De separata finansieringssystemen för den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningen och läroavtalsutbildningen ändras till en enhetlig helhet. Finansieringen av yrkesutbildningen beviljas direkt till utbildningsanordnaren. Syftet är att utbildningen bättre ska motsvara arbetslivet och vara mer kompetensbaserad, att utbildningen av hela åldersklassen och en vuxenutbildning som motsvarar behoven i arbetslivet tryggas samt att verksamhetens flexibilitet ökar. Utbildningsanordnarna sporras till att göra sin verksamhet effektivare genom att utbildningens verkningsfullhet (sysselsättning och övergång till fortsatta studier), de studerandes förvärvade kunnande (avlagda examina och examensdelar) och verksamhetens effektivitet (genomströmning, erkännande av tidigare förvärvat kunnande) får större vikt i. Lärandet på arbetsplatserna och flexibiliteten i utbildningen utökas genom att man utvecklar så att olika utbildningsformer kan kombineras på ett flexibelt sätt i enlighet med arbetslivets och individernas behov. Genom reformen har man också för avsikt att trygga en förutsebar och tillräckligt stabil finansiering. Examenssystemet för yrkesutbildningen består av en examensstruktur och examina som är tydliga och flexibla, som stöder livslångt lärande och som reagerar snabbt på förändrade kompetensbehov i arbetslivet. Examensstrukturen för yrkesutbildningen utvecklas som en helhet i nära samarbete med arbetslivet för att undanröja överlappningar och utforma mer omfattande examina. I syfte att göra studievägarna mer flexibla och mångsidiga utökas möjligheterna till individuella val så att det i examina blir möjligt att inkludera delar av andra examina över examensgränserna och examensdelar som baserar sig på lokala krav på yrkesskicklighet. Omfattningen av det kunnande som yrkesexamina och delar av dem ger fastställs med kompetenspoäng enligt det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (ECVET). Yrkesutbildningsanordnarna stöds vid genomförandet av reformen. Dessutom främjas möj- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

Statsbudgeten ligheten att avlägga examensdelar, dock så att det primära målet för sådana som saknar yrkesexamen är att avlägga hela examen. Reformen av strukturerna och processerna i fråga om nätet av yrkesutbildningsanordnare genomförs i form av en process som bygger på frivillighet så att reformen träder i kraft den 1 januari 2017. Överlappningarna inom verksamheten när det gäller anordnandet av yrkesutbildning för vuxna undanröjs och utbildningsanordnarnas förvaltning rationaliseras. Syftet med reformen är att öka yrkesutbildningens genomslagskraft, flexibilitet och kostnadseffektivitet samt säkerställa att utbildningstjänster som motsvarar individernas och arbetslivets behov finns tillgängliga i olika delar av landet och i båda språkgrupperna. Inlärningsmiljöerna inom yrkesutbildningen och utbildningsanordnarnas verksamhetsprocesser reformeras genom utnyttjandet av digitala lösningar. Målet är att yrkesutbildningsanordnarna ska ha starka verksamhetsförutsättningar över sektorsgränserna och inom sitt eget verksamhetsområde kunna svara mot arbetslivets och individernas kompetensbehov på ett kundorienterat och effektivt sätt med utnyttjande av hela utbudet av yrkesutbildning. Dessutom kan nätet av utbildningsanordnare omfatta specialiserade utbildningsanordnare som har bra verksamhetsförutsättningar och som kan tillhandahålla utbildningstjänster som nationellt, för branschen eller annars är betydande. Vuxenutbildningen hör i princip till alla yrkesutbildningsanordnares uppgifter och kompetensområden. Verksamhetens resultat Möjligheterna för dem som avslutat grundstadiet och saknar examen eller utbildningsplats på andra stadiet att bli antagna till grundläggande yrkesutbildning tryggas. Reformen av antagningen av studerande fortsätter genom att man förenhetligar inträdes- och lämplighetsproven för utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen. Ansökningstjänsterna för utbildning som inte är med i den gemensamma ansökan och för vuxenutbildningen koncentreras till Studioinfo. Tjänsterna i Studioinfo möjliggör också processer för ansökan till utbildning som sker utanför den gemensamma ansökan, byte av utbildningsplats och antagning av studerande. De krav som ställs på den kompetens som yrkesutbildningen ger växer samtidigt som de resurser som står till förfogande för utbildningen minskar och de individuella skillnaderna mellan de nya studerandena blir allt större. Detta förutsätter flexibla studievägar som utgår från studerandenas och arbetslivets behov, mångsidiga inlärningsmiljöer och pedagogiska verksamhetsmodeller som stöder ett målinriktat lärande samt tillräckligt med studiehandledning och andra handlednings- och stödtjänster. Genom den handledande utbildning för grundläggande yrkesutbildning som startade kan man effektivisera en smidig övergång till yrkesutbildning efter den grundläggande utbildningen, stödja de ungas val av utbildning och möjliggöra individuella studievägar. Utbildningens överensstämmelse med arbetslivet blir bättre genom att man utvecklar nya modeller för avläggande av grundexamen där man på ett mera omfattande och mångsidigt sätt än i dag utnyttjar arbetsinriktade studiemetoder, studier på arbetsplatsen och olika sätt att ordna utbildning. Ett mål är att andelen studerande som avbryter en grundläggande yrkesutbildning ska sjunka till 7 % år. Andelen var 8,5 % år 1). Avsikten är att höja genomströmningsgraden till 66 % år. År var den ungefär 63 %. 2). I syfte att säkerställa att yrkesutbildningen håller hög kvalitet, är effektiv och verkningsfull ska utbildningsanordnarna utveckla sina lednings- och verksamhetssystem utifrån resultaten av den självvärdering av kvalitetsledningssystemen som genomfördes. 1) Källa: Statistikcentralen. Av dem som avbryter en yrkesutbildning övergår en del till utbildning inom en annan sektor, och därför är målet att andelen studerande som avbryter sina studier helt ska vara ca 6,0 % år, medan den var 7,6 % år. Statistiken inkluderar inte utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs i form av en fristående examen, läroavtalsutbildning eller utbildning vid specialläroanstalter. 2) Källa: Statistikcentralen. Genomströmningsgraden avser här den andel av de nya studerande som har inlett sina studier under kalenderåret tre år före statistikåret och som har avlagt en yrkesinriktad grundexamen på högst tre år. Statistiken inkluderar inte utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs i form av en fristående examen eller läroavtalsutbildning. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

Statsbudgeten Verksamhetens omfattning Utbudet av grundläggande yrkesutbildning som syftar till att en hel examen avläggs dimensioneras så att den åldersklass som genomgått den grundläggande utbildningen kan beredas möjlighet till gymnasiestudier eller yrkesinriktade studier. Dessutom ska det reserveras tillräckligt med studieplatser inom den grundläggande yrkesutbildningen för dem som ansöker till yrkesutbildning efter gymnasiet, för unga som på grund av tidigare avbruten utbildning eller andra skäl inte fått någon examen, för dem som behöver handledande utbildning för grundläggande yrkesutbildning samt för vuxna som varit i arbetslivet eller annars utanför utbildningssystemet och inte har någon yrkesexamen. Utbildningsutbudet kan dessutom riktas till dem som redan har avlagt en yrkesinriktad grundexamen, när detta stöder områdets/befolkningens sysselsättning. Antalet nya studerande och examina och antalet studerande inom den grundläggande yrkesutbildningen samt antalet utbildningsanordnare kommer svis att utvecklas enligt följande: Nya studerande i utbildning som leder till eller förbereder för yrkesinriktad grundexamen (utbildning vid läroanstalter) 1) 2011 leder till eller förbereder för grundexamen sammanlagt 61 022 61 429 60 793 61 000 61 000 60 000 utbildning som leder till grundexamen (utbildning för unga) 49 858 49 381 47 204 45 500 45 500 45 000 utbildning som förbereder för grundexamen som avläggs i form av en fristående examen (vuxenutbildning) 11 164 12 048 13 589 15 500 15 500 15 000 1) Källa: Statistikcentralen. Endast statsandelsfinansierad utbildning som lyder under utbildningsförvaltningen. Målen för den grundläggande utbildningen i läroavtalsform presenteras i kapitel 29.30. Studerande som avlagt yrkesinriktad grundexamen (utbildning vid läroanstalter) 1) 2011 Grundexamina sammanlagt 40 155 41 813 42 197 43 100 44 300 44 500 examina som avlagts inom grundutbildningen (utbildning för unga) 34 581 35 773 35 440 35 800 36 000 35 000 examina som avlagts i form av fristående examina (vuxenutbildning) 5 574 6 040 6 757 7 300 8 300 9 500 1) Källa: Statistikcentralen. Endast statsandelsfinansierad utbildning som lyder under utbildningsförvaltningen. Målen för den grundläggande utbildningen i läroavtalsform presenteras i kapitel 29.30. Antal årsstuderande inom grundläggande yrkesutbildning (utbildning vid läroanstalter) 1) 2011 Grundläggande utbildning sammanlagt 150 557 150 295 150 470 150 238 149 200 148 200 varav specialundervisning 21 264 21 904 22 660 23 256 23 500 23 500 1. Ungas grundutbildning sammanlagt 132 595 131 281 129 830 127 053 125 000 123 500 1.1. leder till examen 126 055 124 881 123 553 120 934 118 800 117 300 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

Statsbudgeten 2011 1.2. Handledande utbildningar 2) 6 540 6 400 6 277 6 120 6 200 6 200 2. Grundutbildning för vuxna (utbildning som förbereder för grundexamen som avläggs i form av en fristående examen) 17 962 19 014 20 640 23 185 24 200 24 700 1) Källa: statsandelssystemet. Antalet årsstuderande är ett aritmetiskt medelvärde av vårens och höstens statistikföringsdagar. Målen för den grundläggande utbildningen i läroavtalsform presenteras i kapitel 29.30. 2) Fr.o.m. den utbildning som inleds hösten kommer den orienterande och förberedande utbildningen för grundläggande yrkesutbildning (yrkesstart), undervisningen och handledningen i tränings- och rehabiliteringssyfte för personer med funktionsnedsättning, utbildningen som förbereder för grundläggande yrkesutbildning för invandrare, undervisningen i huslig ekonomi och förhandsperioden inom läroavtalsutbildningen att slås ihop till en handledande utbildning för grundläggande yrkesutbildning. I samband med det blev en del av undervisningen och handledningen i tränings- och rehabiliteringssyfte för personer med funktionsnedsättning en separat utbildning som handleder för arbete och självständigt liv. Det antal studerande som ligger till grund för av den grundläggande yrkesutbildningen (utbildning vid läroanstalter) 1) 2011 Grundläggande utbildning sammanlagt 148 235 148 971 149 640 149 755 148 600 147 700 1. Kommunal yrkesutbildning 118 446 119 134 119 289 119 022 118 000 117 320 varav kommuner som anordnare 23 851 23 843 30 362 30 760 30 960 31 400 varav samkommuner som anordnare 94 595 95 291 88 927 88 262 87 040 85 920 2. Privat yrkesutbildning 29 648 29 693 30 199 30 592 30 460 30 240 3. Yrkesutbildning anordnad av staten 141 144 152 141 140 140 1) Källa: statsandelssystemet. Det antal studerande som ligger till grund för inom den grundläggande utbildningen vid läroanstalter baserar sig på ett vägt aritmetiskt medelvärde av vårens och höstens statistikföringsdagar (antalet studerande på våren multipliceras med 7 och antalet studerande på hösten med 5). Den andel studerande som överskrider maximiantalet studerande enligt tillstånden att ordna utbildning ingår inte i det antal studerande som ligger till grund för. Antal anordnare av grundläggande yrkesutbildning (utbildning vid läroanstalter) 1) 2011 Alla anordnare sammanlagt 139 137 134 131 130 125 kommuner som anordnare 12 11 11 11 10 9 samkommuner som anordnare 39 38 36 35 34 34 privata anordnare 87 87 86 84 85 81 staten som anordnare av utbildning 1 1 1 1 1 1 1) Situationen i början av kalenderåret. Av tabellen nedan framgår hur yrkesutbildningen indelas i olika delområden. Yrkesutbildning finansieras förutom under detta kapitel även under momenten i kapitel 29.30 (Vuxenutbildning). I tabellen nämns det kapitel i budgeten under vilket utbildningen finansieras. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

Statsbudgeten Yrkesutbildning leder till grundexamen 29.20 Utbildning vid läroanstalter Handledande utbildningar för utbildning och arbete 29.20 Grundutbildning förbereder för fristående examen under kapitlen 29.20 och 29.30 1) Läroavtalsutbildning leder till grundexamen 29.30 förbereder för fristående examen 29.30 Tilläggsutbildning förbereder för fristående examen 29.30 Utbildning vid läroanstalter Läroavtalsutbildning förbereder för fristående examen 29.30 1) Statsandels för utbildning som förbereder för grundexamen som avläggs i form av en fristående examen finns 29.20 och statsunderstöds 29.30. 01. Omkostnader för statlig yrkesutbildning (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på 8 289 000 euro. Anslaget får även användas 1) till internationalisering av Sameområdets utbildningscentral och Centret för sjösäkerhetsutbildning, till utvecklande av inlärningsmiljöer och skapande av informationsnät samt till användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och studierna, till stödundervisning för invandrare, till yrkesinriktad tilläggsutbildning, till utbildningsersättningar som betalas till arbetsgivare samt till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder 2) till en sänkning av priserna på de företagsekonomiska prestationerna vid Centret för sjösäkerhetsutbildning, högst 1 550 000 euro. F ö r k l a r i n g : Centret för sjösäkerhetsutbildning erbjuder säkerhetsutbildning som höjer och upprätthåller säkerhetsnivån inom sjöfartsnäringen, för myndigheter och för medborgare som rör sig till sjöss samt säkerhetsutbildning som förebygger miljöolyckor i enheten för överlevnadsutbildning i Lojo och enheten för brandutbildning i Obbnäs. Målet är att Centret för sjösäkerhetsutbildning år ska utbilda sammanlagt 3 800 personer. Sameområdets utbildningscentral har som uppgift att höja samebefolkningens yrkeskunnighet, ordna utbildning som motsvarar näringslivets behov inom sameområdet och främja sysselsättningen i området samt bevara och utveckla den samiska kulturen och det samiska språket. Utbildningscentralen har som specialuppgift att tjäna den enda ursprungsbefolkningen inom Europeiska unionen. År kommer antalet studerande vid utbildningscentralen att vara ca 140 inom den grundläggande yrkesutbildningen och antalet studerandedagar ca 4 800 inom den yrkesinriktade tillläggsutbildningen. Inom den terminsbundna utbildningen i det samiska språket och kulturen är antalet studerandedagar ca 7 200 och inom kursverksamheten 5 250. Årsverken mål Sameområdets utbildningscentral 70,2 71,2 71 70 Centret för sjösäkerhetsutbildning 23,3 23,6 24 25 Sammanlagt 93,5 94,8 95 95 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

Statsbudgeten Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den företagsekonomiska verksamheten vid Centret för sjösäkerhetsutbildning (1 000 euro) budgetprop. Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 825 850 1 700 Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten särkostnader 3 114 3 250 3 250 andel av samkostnader 889 950 950 Kostnader sammanlagt 4 003 4 200 4 200 Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) -3 178-3 350-2 500 Kostnadsmotsvarighet, % 21 20 40 Prisstöd - 2 400 1 550 Kostnadsmotsvarighet efter prisstöd, % 21 77 77 Beräknad användning av anslaget (euro) Sameområdets utbildningscentral 4 929 000 Prisstöd för Centret för sjösäkerhetsutbildning 1 550 000 Övriga utgifter för Centret för sjösäkerhetsutbildning 1 810 000 Sammanlagt 8 289 000 Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) ordinarie budget budgetprop. Bruttoutgifter 11 046 8 114 10 839 Bruttoinkomster 1 675 1 800 2 550 Nettoutgifter 9 371 6 314 8 289 Poster som överförs överförts från föregående år 4 003 överförts till följande år 3 126 Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Renovering och ombyggnad av Sameområdets utbildningscentrals lokaler 150 Återföring av en besparing av engångsnatur 2 000 Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna -8 Genomförande av självkostnadsprincipen i Senatfastigheters hyror -149 Indexhöjning av hyresutgifterna 21 Löneglidningsinbesparing -15 Lönejusteringar 17 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6

Statsbudgeten Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna -41 Sammanlagt 1 975 budget 8 289 000 I tilläggsb. budget 6 314 000 bokslut 8 494 000 21. Utvecklande av yrkesutbildningen (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 6 265 000 euro. Anslaget får användas 1) till betalning av utgifter som föranleds av planering och inledande av verksamheten samt av omkostnader för försöks-, forsknings-, utvecklings- och utvärderingsprojekt inom yrkesutbildningen och till betalning av understöd 2) till betalning av utgifter och understöd för inlärning på arbetsplatsen och projekt för utvecklande av utbildningsmodeller som flexibelt kombinerar arbetsinriktad inlärning och olika sätt att anordna utbildning 3) till betalning av andra EU-godkända forsknings- och utbildningsprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna 4) till avlönande av personal motsvarande högst två årsverken. budget 6 265 000 III tilläggsb. 5 000 000 budget 6 265 000 bokslut 4 365 000 30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag) Under momentet beviljas 468 108 000 euro. Anslaget får användas 1) till betalning av statsandelar och statsunderstöd enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) samt till betalning av andra understöd 2) till understöd enligt 44 i den ovannämnda lagen, till understöd för den yrkesinriktade utbildningens gemensamma uppgifter och kvalitetspris samt till täckande av kostnaderna för finländska studerande inom yrkesutbildningen vid läroanstalten för hörselskadade i Örebro, högst 6 072 000 euro 3) till understöd för utvecklande av den yrkesinriktade specialundervisningen och stärkande av kopplingen till arbetslivet, högst 851 000 euro 4) till utvecklande av inlärningsmiljöerna inom yrkesutbildningen och utbildningsanordnarnas verksamhetsprocesser med hjälp av digitala lösningar, högst 1 825 000 euro. F ö r k l a r i n g : Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7

Statsbudgeten Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro) Kalkylerade kostnader (studerande * pris per enhet enligt ägartyp) 1 565 347 000 kommunal yrkesutbildning (117 320 * 9 854,77 ) 1 156 162 000 privat yrkesutbildning (30 240 * 13 531,27, inkl. moms) 409 185 000 Kommunernas finansieringsandel -1 106 987 000 Kompensering för kostnader för återbetalning av mervärdesskatt 1 000 000 Understöd enligt finansieringslagen, gemensamma uppgifter, kvalitetspris samt läroanstalten för hörselskadade i Örebro (högst) 6 072 000 Utvecklande av specialundervisningen och stärkande av kopplingen till arbetslivet (högst) 851 000 Utvecklande av inlärningsmiljöerna inom yrkesutbildningen och utbildningsanordnarnas verksamhetsprocesser med hjälp av digitala lösningar (högst) 1 825 000 Sammanlagt 468 108 000 Det genomsnittliga pris per enhet för grundläggande yrkesutbildning som använts som grund för fastställande av statsandelen är 10 465,32 euro per studerande. I den av kommunernas finansieringsandel som beaktats vid dimensioneringen av statsandelen ingår sammanlagt 2 457 000 euro som kommunernas andel av kostnaderna för utbildningen vid Sameområdets utbildningscentral och Räddningsinstitutet. Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Effekterna av slopandet av garantihöjningen för avskrivningar realiseras fullt ut i enlighet med motiveringen till RP 304/ (regeringsprogr. ), ändring av finansieringslagen -16 200 Justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna 4 919 Nuorisotakuun toteuttaminen opiskelijamäärää asteittain lisäämällä 4 065 Slopandet av garantihöjningen för avskrivningar år i enlighet med 23 b i nuvarande lag 1705/2009-8 683 Utgiftsminskning genom anpassning av antalet studerande -8 130 Övriga ändringar 41 Sammanlagt -23 988 budget 468 108 000 budget 492 096 000 bokslut 718 739 040 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8